Miljökonsekvensbeskrivning

Anmälan Vindkraftprojektet Skedom Härnösands kommun Miljökonsekvensbeskrivning

VINDKRAFTSPROJEKT SKEDOM Miljökonsekvensbeskrivning för bygglovsansökan enligt plan- och bygglagen samt anmälan enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Nordan Vind vindkraft AB, nedan kallat NordanVind, har för avsikt att uppföra och driftsätta två (2) vindkraftverk med en totalhöjd av max 150 meter på fastigheten Skedom 3:10, belägen drygt 3 kilometer sydsydost om Häggdånger kyrka i Härnösands kommun. Rö 2012-05-22 Hans-Erik Flodin Projektledare Sida 1 av 46

INNEHÅLLSFÖRTECKNING VINDKRAFTSPROJEKT SKEDOM... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 6 2 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING... 8 3 BAKGRUND OCH VERKSAMHETSBESKRIVNING... 9 3.1 LOKALISERING... 9 3.1.1 VERKDAMHETSOMRÅDETS KARAKTÄR... 10 3.1.2 PÅVERKANSOMRÅDE... 11 3.2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 12 3.2.1 VERKSAMHETS- & ANLÄGGNINGSOMRÅDE... 12 3.2.2 PLACERING... 13 3.2.3 NYTTA... 13 3.2.4 BYGGNADER... 13 3.2.5 NÄRLIGGANDE PROJEKT... 14 3.2.6 VERKSAMHETSTID... 14 3.2.7 LOKALT ÄGANDE... 14 3.2.8 LOKALA ENTREPENÖRER... 14 3.2.9 MARKANSPRÅK... 15 3.3 VÄGAR... 15 3.3.1 TRANSPORTER... 15 3.3.2 VÄGAR /VÄGFÖRLÄNGNING... 16 3.3.3 KRAN- OCH UPPLAGSPLATS... 17 3.4 INFRASTRUKTUR OCH MATERIAL... 18 3.4.1 INKOPPLING TILL ALLMÄNNA ELNÄTET... 18 3.4.2 FUNDAMENT... 18 3.4.3 KEMIKALIER OCH AVFALL... 19 3.5 TEKNISK BESKRIVNING... 20 3.5.1 VINDKRAFTVERKET... 20 3.5.2 VINDFÖRHÅLLANDEN... 20 3.5.3 ENERGIPRODUKTION... 20 4 MILJÖMÅL... 21 4.1 NATIONELLA MILJÖMÅL... 21 4.2 REGIONALA MILJÖMÅL... 21 4.3 LOKALA MILJÖMÅL... 21 4.4 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER... 22 5 PLANFÖRHÅLLANDEN... 23 5.1 ÖVERSIKTSPLAN O ENERGIPLAN... 23 5.2 DETALJPLANER... 23 5.3 RIKSINTRESSEN... 24 Sida 2 av 46

6 MILJÖKONSEKVENSER OCH RISKFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 24 6.1 VINDKRAFT OCH MILJÖ... 24 6.2 EKONOMI OCH LIVSCYKELANALYS... 25 6.3 MARK OCH VATTEN... 25 6.3.1 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER... 25 6.3.2 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 25 6.4 NATURMILJÖ... 26 6.4.1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 26 6.4.2 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER... 26 6.4.3 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 26 6.5 FAUNA... 26 6.5.1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 26 6.5.2 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER... 27 6.5.3 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 27 6.6 KULTURMILJÖ... 27 6.6.1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 27 6.6.2 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER... 28 6.6.3 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 28 6.7 LANDSKAPSBILD... 28 6.7.1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 28 6.7.2 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER... 28 6.7.3 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 29 6.8 HINDERBELYSNING... 29 6.8.1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 29 6.8.2 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER... 29 6.8.3 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 29 6.9 SKOGSBRUK... 30 6.9.1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 30 6.9.2 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER... 30 6.9.3 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 31 6.10 RENNÄRING... 31 6.10.1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 31 STÖRNINGAR... 31 6.10.2 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER... 31 6.10.3 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 31 6.11 FRILUFTSLIV... 31 6.11.1 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER... 31 6.11.2 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 32 6.12 MOTSTÅENDE INTRESSEN... 33 6.12.1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 33 6.12.2 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER... 33 6.12.3 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 33 6.13 HÄLSA OCH SÄKERHET... 33 6.13.1 LJUDUTBREDNING... 33 6.13.2 SKUGGUTBREDNING... 34 6.13.3 KABLAR OCH LEDNINGAR... 36 6.13.4 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT... 36 Sida 3 av 46

6.14 RISKER... 37 6.14.1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 37 6.14.2 ISKAST... 37 6.14.3 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER... 37 6.14.4 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 38 6.15 PÅVERKAN UNDER BYGGFASEN... 38 6.16 AVVECKLING... 39 6.17 UPPLEVELSE AV MILJÖMÅLEN... 39 7 SAMRÅD... 39 8 KONTROLL AV VERKSAMHETEN... 39 8.1 UNDERHÅLL... 39 8.2 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM FÖR VERKSAMHETEN... 40 9 SAMLAD BEDÖMNING... 40 9.1 SAMMANFATTANDE BESKRIVNING AV PÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETEN... 40 9.2 SAMLAD BEDÖMNING... 42 10 TIDSPLAN... 43 11 REFERENSER... 44 Sida 4 av 46

Bilageförteckning Bilaga A Bilaga B Bilaga C Bilaga D Bilaga E Bilaga F Bilaga G Översiktskarta Inventeringar Ljud- och skuggberäkningar Alternativ lokalisering Fotoillustrationer Samråd och yttranden i kronologisk tidsordning Exempel på lämpligt vindkraftverk Sida 5 av 46

1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: NordanVind vindkraft AB Organisationsnummer: 556574-0403 Adress: Rö 113 870 10 Älandsbro Kontaktperson: Hans-Erik Flodin Telefon mm: 070-300 25 41 0611 640 90 hans-erik.flodin@nordanvind.eu Fastighetsbeteckning: Skedom 3:10 Kommuner: Härnösands kommun Län: Västernorrlands län Projektnamn: Skedom Placering av vindkraftverk: Referenssyst: RT 90 2,5 gon V nr X Y z 1 1 604 340 6 935 030 81 2 1 604 310 6 934 550 72 Slutlig X/Y-koordinat tillåts emellertid avvika 50 m från ovan angivna. Prövningskod: 40.100 C Enligt Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Sida 6 av 46

Sida 7 av 46

2 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING NordanVind vindkraft AB avser att låta uppföra, driva och avveckla vindkraftsanläggning intill Vårdkas- respektive Skeppersmyrberget, på fastigheten Skedom 3:10 i Härnösands kommun, Västernorrlands län. Anläggnings-/verksamhetsområdet ligger drygt 3 km sydsydost Häggdånger kyrka, något mindre än 1 km ost vägen ner till Barsviken och ca 2 km nordnordost Barsvikens kapell. Anläggningen planeras omfattar två (2) vindkraftverk med en maximal höjd av 150 meter (vingspetsen). Verket förväntas producera omkring 7 GWh (giga-watt-timmar) per år och verk, totalt ca 14 GWh. Detta motsvarar hushållsel för drygt 2 000 villor eller ca 7 000 lägenheter (utifrån Energimyndighetens norm). Förutom vindkraftverket omfattar anläggningen fundament, tillfartsväg, uppställningsplats, eventuellt transformator-/kopplingskiosk vid vardera verket samt kabelläggning längs väg mellan verken /inom området. Som tillfartsväg kommer befintlig skogsbilväg norrifrån att nyttjas samtidigt som den förlängs/nyanläggs med ca 600 m. Inkoppling till befintligt elnät planeras ske på 130 kv-ledningen nära E4 väst Häggdånger. Närmaste bostadshus ligger ca 650 meter nordost om norra vindkraftverket, i Dalund. Näst närmaste bostadshuset ligger väster om södra verket på avståndet 700 m. Ljudberäkningar visar att gällande riktlinjer på max 40 db(a) upprätthålls (C-bilaga). Detsamma gäller störningar i form av roterande skugga (C-bilaga) när faktiska omständigheter beaktats. Under byggnationstiden kommer störningar att uppkomma främst till följd av tur- och returtransporter. Kortvarigt även till följd av sprängning av berg för fundament och vägförlängning samt från arbetsmaskiner i området. Området i och intill planerad anläggning utgörs idag av äldre hällmarksskog och kalavverkad skog. Landskapsbilden kommer att förändras. Upplevelsen av detta är individuell. Eftersom de två verken är placerat i ett kuperat skogs- och bergslandskap kommer inverkan på landskapsbilden att variera, från helt synligt till osynligt. Den bebyggelse som får störst förändring av landskapsbilden är de två fastigheterna i Dalund (sydsydvästhorisonten). Avstånd närmaste verket 650 resp. 800 m. Vidare en fastighet norr Vitmyrsjön (sydsydosthorisonten). Avstånd 770 m. Samt en fastighet där emellan; sydhorisonten, 850 m. Från några få fastigheter i Långrå kommer man också att se verken, i ost, på avståndet 800-900 m. Flertalet fastigheter här (längs vägen ut till Barsviken) är dock så belägna att berget intill skymmer. Dessutom har flertalet tomter och fastigheter motsatt orientering; utformats för huvudvy mot sydväst och väst. För att åskådliggöra de två verkens påverkan på landskapsbilden har 3 fotoillustrationer tagits fram, vilka redovisas som E-bilagor. Fler har eftersträvats, men från exempelvis två platser i Häggdånger (ena vid kyrkan) var verken skymda pga topografi och skog. Vingarna kommer att vara antireflexbehandlade och eventuella reflexer förväntas bli försumbara. Verken kommer troligtvis att få vingvärme varvid risken för iskast minimeras. För att säkerställa att påverkan på djur, natur och kulturvärden minimeras har inventeringar utförts (B-bilagor). Området är inte detaljplanerat och ligger inte inom område som är av riksintresse för vindkraft. Närmaste område av riksintresse är Riksintresse för kulturmiljövård, ca 2 km söder om planerat verksamhetsområde. Skogs- och bergsområdet ingår i Voernese samebys vinterbetesland. Samråd har hållits med samebyn. Samebyn nyttjar ej området i dagsläget (ej öster om E4 i sedan 1920-talet). Note: 1 GWh = 1 000 MWh = 1 000 000 kwh (Giga- /Mega- /kilo- watt-timmar) Sida 8 av 46

3 BAKGRUND OCH VERKSAMHETSBESKRIVNING NordanVind vindkraft AB projekterar och bygger vindkraftsanläggningar i hela Sverige. Bolaget samarbetar med Väktaren Vind AB och Vindkraftsanläggningar i Sverige AB, dessa bolagen ägs av Hans-Erik Flodin och Monika Flodin. NordanVind grundades 1996 och Väktaren Vind 2002. Väktaren Vind ingår i Vindkraftskoncernen Svenska Vindbruksbyggarna AB, som har samma ägare. Tillsammans har bolagen skapat förutsättningar för och byggt vindkraftverk runt om i landet. NordanVind fokuserar på att projektera vindkraft i Sverige i enlighet med det svenska planeringsmålet för elproduktion från vindkraft. Väktaren Vind arbetar med allt från del- till helhetsansvar i olika vindkraftprojekt. Företagen samarbetar med ett flertal stora investerare och vindkraftstillverkare. NordanVind har även projekterat för vindkraft i Frankrike, Litauen och Lettland. Sveriges riksdag och regering arbetar för en omställning till en mer långsiktigt hållbar elproduktion. En del i denna omställning är att producera el från vindkraft. Det nationella planeringsmålet för el från vindkraft har gradvis höjts. Riksdagen antog år 2002 planeringsmålet 10 TWh årlig vindkraftel år 2015. Det senaste nationella planeringsmålet är 30 TWh år 2020, varav ca 20 TWh lokaliserat på land och ca 10 TWh till havs (total elgenerering/användning i Sverige är ett normalår ca 150 TWh). Energimyndigheten anger också uttryckligen att potentialen vindkraft i Sverige överstiger planeringsmålet men att det alltjämt krävs en kraftig utbyggnad för att det nya planeringsmålet 30 TWh ska uppnås. Antalet vindkraftverk måste, för målets förverkligande, öka från dagens ca 2 000 till totalt 4 000 5 000 verk (beroende på storlek, effekt och produktion per verk). En omställning till förnyelsebara energikällor, i enlighet med miljömålen, bidrar bl.a till minskade utsläpp av fossila bränslen och därmed till bättre miljöförhållanden och minskad global uppvärmning. En omställning bidrar också till teknikutveckling, ökad energisäkerhet och minskat internationellt (energi-)beroende 3.1 LOKALISERING De två vindkraftverken lokaliseras till södra delen av Härnösands kommun - mellan Häggdånger, Åvikebukten och öppna havet i sydost. Placering blir närmare bestämt 3,3 3,8 km sydsydost Häggdångers kyrka. Samtidigt 800-1000 meter ost vägen ner till Barsviken och 1,8 2,2 km nordnordost Barsvikens kapell. Cirka 750 m öster om området ligger sjön Fölsingen. Liksom verken har sjön en nord-sydlig orientering. Se karta nästa sidas. Samt Bilaga 1. Figur 1. Översiktsbild Södra Härnösands kommun samt delar av Timrå & Sundsvall kommuner. Sida 9 av 46

Figur 2. Terrängkarta vindkraftprojekt Skedom. Ena verket placeras 250 m norr om krysset, andra 250 m syd om krysset. Se vidare bilagor. 3.1.1 VERKDAMHETSOMRÅDETS KARAKTÄR Skedoms två vindkraftverk planeras kustnära uppe på ett platåliknande område (70-80 m ö h) mellan två mindre bergstoppar. Själva topparna når 95-100 meters höjd. Inom området växer mest tall och gran med enstaka björkar. Mindre inslag av vattenhållande indämda partier finns också. På fastigheten/området bedrivs modernt skogsbruk och i områdets centrala delar genomfördes en större avverkning för 7-8 år sedan. En stor del av kvarlämnade frötallar har dock blåst ner senaste vintern. De områden som kommer att beröras av den förlängda basvägen, samt stickvägen, består av allt från vanligt sandblandat grus via blötare partier med berg strax under ytan till moss- och lavbeväxta torra berghällar. De två vindkraftverken i Projekt Skedom ligger kustnära på fastlandet i sydligaste delen av Härnösands kommun. Etableringsområdet ligger drygt 70 meter över havet. Området präglas som helhet av tall och gran med enstaka björkar. Området har också berg i dagen, särskilt i norra och södra delen där verken planeras. I dessa avsnitt består markskiktet främst av lavar och mossor, trädskiktet av typisk men måttligt gles bergtall. Sida 10 av 46

Figur 3. Skedom 3:10 centrumområdet mellan verken, 18 maj 2012. Fotoriktning sydsydväst. 3.1.2 PÅVERKANSOMRÅDE Effekterna av ljud och rörlig skugga beaktas inom ett område om ca 1,2 kilometer utanför de planerade två vindkraftverken, Bilaga C. Sammanfattningsvis beräknas maximal ljudnivå variera mellan 36 och 39 db(a) för de mest närliggande fastigheterna. Beräknad förväntad skuggtid mellan 2 och 13 timmar. I verkligheten betydligt mindre, vilket kommer att analyseras under 6.13 HÄSLSA OCH SÄKERHET. Den visuella påverkan berör ett betydligt större område och synliggörs med 3 fotomontage, Bilaga E. Närliggande bebyggelse är, om vi går medsols, bebyggelsen i Långrå, 720 till 1130 m ifrån närmaste verk. Sedan tre fastigheter (varav en åretrunt) nordväst Vitmyrsjön på ett avstånd av minimum 770 m. Vidare en åretruntfastighet rakt i norr på avståndet 850 m. Slutligen två fastigheter i nordost, i Dalund, på avståndet 650 (åretrunt) respektive 800 m. Sedan har vi att antal fastigheter, varav många fritidshus, på avståndet 1 km eller mer relativt nära Vägsjön och Dalasjön nordnordväst och norr om området. Sannolikt kommer man att kunna se skymtar eller delar av verken, oftast ett åt gången, från ungefär hälften av fastigheterna. Enbart från några få fastigheter i Långrå kommer man att kunna se huvuddelen av ena verket. Hela verken (inkl stolpen) kommer knappast att framträda från någon av de fastigheterna inom åtminstone 1,5 km:s avstånd pga framförvarande berg eller bergskams kulisseffekt. Eller branthet. Sistnämnda gäller även fastigheter belägna i andra riktningar; inte minst de i sydsydväst, fastigheterna i Barsviken. Generellt: Ju mer man förflyttar sig syd-sydväst om området desto mer är också tomterna och bebyggelsen orienterad mot söder/mot havet. Likaså sydost om området, men där finns knappast någon bebyggelse. Rakt öster om området finns detaljplanelagd fritidsbebyggelse, Svenskär, på avståndet 2 km eller mer. Verken kommer emellertid ej att synas därifrån som resultat av den relativt branta stigningen på det berg som är närmast Svenskär. Bebyggelsen har därtill näst intill motsatt orientering; mot sydost, mot havet. Sida 11 av 46

3.2 VERKSAMHETSBESKRIVNING Projekt Skedom omfattar två (2) vindkraftverk med en maximal höjd av 150 meter (vingspetsen) och en generatoreffekt omkring 3 MW. Planerad verksamhet/anläggning omfattar också fundament, basoch tillfartsväg, uppställningsplats, eventuell transformator-/kopplingskiosk intill ena eller båda verken samt viss kabelläggning intill och mellan verken. Sistnämnda främst längs eller i dito vägbana. Anläggningen förväntas ge omkring 15 GWh (giga-watt-timmar) el per år. Den verksamhet som planeras är nyetablering, drift och avveckling av ovanstående anläggning. Planerad verksamhetstid omkring 35 år. Som tillfartsväg kommer främst befintlig skogsväg att nyttjas samtidigt som den förlängs/nyanläggs drygt 500 m. 3.2.1 VERKSAMHETS- & ANLÄGGNINGSOMRÅDE Verksamhetsområde se kartan nedan. Cirkelradie = 250 m. Anläggningsområdet (centrum) innefattar dels den markyta som behövs för iordningställande av vindkraftverkets fundament inklusive eventuell intilliggande transformator-/kopplingskiosk. Dels också uppställnings- och arbetsutrymme för två lyftkranar, några vindkraftverksmoduler samt framkörningsutrymme för en transportbil åt gången. Anläggningsområdet för respektive verk kommer sammantaget att omfatta ca 30 x 100 meter. Figur 4. Karta med verksamhetsområde inringat. Cirkeldiameter 250 m. Sida 12 av 46

3.2.2 PLACERING Skedom 3:10 Bägge verken placeras på fastigheten Skedom 3:10 uppe på platåområdet mellan Vårdkasbergets och Skeppersmyrbergets toppar. Norra verket ca 120 m sydsydväst Vårdkasbergets topp och södra verket ca 350 m nordnordost Skeppersmyrbergets topp. Placeringen innebär då att verken blir mer skymda inne på platån i dessa två riktningar, alltså från Dalund och Barsviken. Mer om sistnämnda under 6.7 Landskapsbild. Figur 1. Fastighetskarta. 3.2.3 NYTTA Anläggningen, Skedom, förväntas ge 15 GWh (giga-watt-timmar) el per år, vilket motsvarar hushållsel till ca 2 000 villor eller ca 7 000 lägenheter, utifrån Energimyndighetens norm. 15 GWh/år motsvarar en minskning av koldioxidutsläppen med 1 500 ton/år jämfört med de utsläpp som den nordiska elproduktionen beräknas bidra till (enligt Elforsk 2010 beräknades CO2-utsläppen till 100 kg koldioxid per MWh el). 1 GWh = 1 000 MWh = 1 000 000 kwh. En anläggning i Skedom bidrar också till ökad lokal verksamhet, lokala el-/energiförsörjningen, ekonomisk utkomst och oberoende. Ett modernt vindkraftverk har efter ca 6 månaders drift i bra vindläge producerat lika mycket energi som det gått åt för dess egen tillverkning och installation. 3.2.4 BYGGNADER För att anpassa och distribuera verkens el till det allmänna elnätet behövs normalt en mindre transformator- och kopplingskiosk. Sistnämnda placeras i närområdet till det norra verket. Sida 13 av 46

3.2.5 NÄRLIGGANDE PROJEKT I kommunen finns för närvarande 10 vindkraftverk. Fem är belägna på och i närheten av Möckelsjöberget, två på Hemsön samt tre på Härnön. Avstånden till de närmaste verken (Härnön) är ca 13 km (nordnordost). I nordnordväst, i Lindom 5-7 km ifrån dessa två verk planeras 8 något större verk (navhöjd ca 120 m och en rotordiameter runt 130 m). Dito tillståndsansökan är inlämnad. Över hela Fälle Friluftsområde, 9 km norr om projekt Skedom, paneras dags dato sex verk. Figur 2. Karta. Källa: Grontmij 2012-01-30. 3.2.6 VERKSAMHETSTID Planerad drift/verksamhet planeras pågå i 35 år. 3.2.7 LOKALT ÄGANDE NordanVind eftersträvar lokalt ägande där så är möjligt och intresse finns och kommer att verka för att ett regionalt bolag bildas som kan erbjuda företag och privatpersoner möjlighet att investera i vindkraftverket. Bygdepengar, enligt avtal 0,5 % av produktionsintäkterna, kommer att årligen tillfalla närmast registrerat byalag för främjande av bygdens utveckling. 3.2.8 LOKALA ENTREPENÖRER En etablering av anläggningen kommer att generera arbete till bygden det kan innebära lokala upphandlingar för mellan 10 och 20 MSEK under 2 år. Utförandet kommer att involvera entreprenader inom geoteknik, väg, betong, el, anläggning mm. Förutom bygget av verket samt vägförbättring och förlängning tillkommer ledning för elnätsanslutning mot regionnätet. Den totala investeringen ligger på omkring 80 MSEK, varav själva vindkraftverken utgör merparten. Utöver ovanstående genererar satsningen årligen lokala och regionala intäkter i form av servicearbeten, markavtal mm motsvarande ca 1,5 MSEK. Sida 14 av 46

3.2.9 MARKANSPRÅK Ett 100 m högt torn med 3 MWs generator kräver ett fundament med ca 18 meters diameter/sida. En markyta på ca 30 x 100 m per verk, där fundamentet ingår, kommer att direkt tas i anspråk av byggnationerna; främst för kran- och uppställningsplan. Ytterligare mark åtgår för tillfartsväg. Vidare åtgår mark för elanslutning till överliggande nät, markförlagd eller som isolerad luftledning. Markmässigt optimala anslutningspunkten är sedan i Lindom för vidare uttransport och inmatning på E:ONs 130 kv ledning väst Kammartjärn. Härnösand Elnät AB (HEAB) innehar koncessionen för området upp till och med Lindom och kommer att sköta den tillståndsprocessen separat. E.ON kommer vara ansvariga för del av inkopplingen. 3.3 VÄGAR För upptransport av vindkraftverkets mest skrymmande delar liksom för huvud- och hjälpkranen krävs en vägbredd (vägbanan) på minimum 4,5 meter, bredare i kurvor. Samtidigt också en hinderfri bredd ovan mark på minimum 5,5 meter och en fri höjd på 4,6 meter. Då vissa transportfordon är mycket långa (vingarna) krävs att snävare kurvors innersida är fria från hinder ovan normal markhöjd. Vidare får inte uppförsbackar vara alltför branta, normalt ej över 8 graders (14 %) stigning för att lastbilarna ska klara de tyngsta transporterna. Generellt ska vägen/vägarna hålla BK 1-standard, axeltryck 12 ton på enkel axel och 16 ton på boggieaxel. 3.3.1 TRANSPORTER Transporter till (och från) projektområdet kommer att vara frekventa vissa perioder av byggtiden. Vägbygget: Massbalans inom området kommer inte att uppnås. Befintlig skogsbilväg uppfyller visserligen i huvudsak kraven men material kommer att behöva tillföras utifrån för att på ett enkelt och skonsamt sätt ordna/bygga vägförlängningen. Nästa störningsperiod, intensivare men kort, blir när betongfundamenten gjuts. Till detta kommer i storleksordningen 70-90 vändor med betongbil per fundament att behövas. Figur 3. Karta över preliminär transportväg mellan E4 och etableringsområdet. Röd väg visar transportsträcka på allmän väg - för vidare avfart (850 m) mot Svenskäret och därefter befintlig skogsbilväg upp mot Vårdkasberget. Trafikverket kan dock anvisa annan väg mellan E4 och Häggdånger (över Lindomsböle) när transportplanen väl inlämnas (Vindkrafttillverkaren ansvarar för transporterna i samråd med Trafikverket.) Sida 15 av 46

Framtransporten av verkets delar blir den tredje intensiva transportperioden. Transporterna väntas gå från närmaste lämpliga hamn (sannolikt Härnösands eller Tunadals) via E4 och ut på norra Häggdångervägen (vid motorbanan). Transporterna kommer att ske med hjälp av specialanpassade trailers. Under montagedagarna krävs ca 15 specialtransporter per vindkraftverk. Dagarna innan montaget, liksom efter monteringen, krävs ungefär lika många fordon/vändor per tillfälle för framkörning respektive utkörning av huvudkranens delar (inräknat kranarm och motvikter). Generellt transportbehov för ett 2-4 MWs vindkraftverk med ca 100 m högt torn: 2 trailerbilar för maskinhus, växellåda och transformator 3 trailerbilar för rotorblad 5 trailerbilar för torndelar 1 trailerbil för kablar och kontrollutrustning 1 trailerbil för rotornav mm 2 kranbilar därtill lastbilar för huvudkranens motvikter och dito kranarm/sektioner Störningar: Under byggtiden kommer sålunda trafik med tunga fordon att medföra återkommande störningar längs transportvägen i form av främst buller och ökad trafikintensitet, då främst längs vägen från E4 fram till etableringsområdets uppfartsväg. När anläggningen är färdigställd erfordras normalt enbart sedvanlig service och felavhjälpning (via servicebil av typen lätt lastbil) samt viss yttre på-platsen-tillsyn (daglig tillsyn utförs normalt via fjärruppkoppling). 3.3.2 VÄGAR /VÄGFÖRLÄNGNING Norrifrån och upp i etableringsområdet går idag en skogsbilväg som kommer att nyttjas till sin fulla längd. Vägen är välbyggd med tillfredsställande bredd och är väl underhållen. Ny väg, ca 500 m förlängning, kommer att behöva byggas från befintlig skogsbilvägs vändplan fram till södra verket. Samtidigt en kort stickväg in till platsen för norra verket. Sträckningen blir mjukt kurvad i områdets torrare partier där en jämn höjdnivå med ringa behov av fyllning kommer att eftersträvas. Inga egentliga diken behövs, enbart några enklare trummor med diametern 10-20 cm. Materialunderskott kommer sannolikt att uppstå - för att på enklaste, skonsammaste sätt bygga vägförlängningen. Figur 4. Principskiss på vägbankens breddning i kurvor samt på typ av fordonslast. Sida 16 av 46

Figur 5. Vägförlängning kommer att byggas i den vänstra delen av det område som ovanstående foto visar. Södra verket får sin placering längst bort på hygget och något till vänster på bild. (Foto: 20 Maj 2012) Vägförlängningen inklusive viss dito borrning och sprängning samt sprängning för fundament, bygge av fundament liksom leverans vägmaterial, betong mm kommer att i huvudsak kunna utföras av lokala/regionala företag. Betongstation finns på Bondsjöhöjdens industriområde. Karta över vägförlängning respektive stickväg till norra verket bifogas ej/bedöms ej nödvändig. Exakt dragning fram till norra verket samt mellan verken bedöms såsom en okritisk fråga och kommer att slutligen beslutas tillsammans av markägare, vägentreprenör och leverantör av vindkraftverk. (Målet blir en mjukt böjd och i nivå relativt jämn väg som erfordrar ringa/måttlig fyllning och sprängning.) Figur 9. Exempel på tillfartsväg till vindkraftspark (Bondön, Piteå. 14 verk installerade 2008 projekterat av NordanVind. (Fotat 2010.) 3.3.3 KRAN- OCH UPPLAGSPLATS Intill vindkraftverket/fundamentet kommer en uppställnings-/arbetsplan för två mobilkranar att anläggas (huvudkran och hjälpkran). Exakt utformning kommer att avgöras i samverkan med anlitad vindkraftverksleverantörs specifika krav. Arbetsplanen utformas så att sista delen av tillfartsvägen samtidigt nyttjas vid montaget av huvudkranens långa kranarm. Som hårdgjord plan yta behövs ca 3 000 m2. (Bärighetskravet är detsamma som för transportväg med klassificering BK 1.) Sida 17 av 46

Figur 10. Exempel på kran-, uppställnings- och arbetsplan. (Foto: Bondön, Piteå. 14 st verk installerade 2008.) 3.4 INFRASTRUKTUR OCH MATERIAL 3.4.1 INKOPPLING TILL ALLMÄNNA ELNÄTET För att möjliggöra anslutning till överliggande elnät, regionnätet, krävs en ny 20-33 kv elledning från verksamhetsområdet upp till Lindom för vidare anslutning in på E.ONs 130 kv lina väst Kammartjärn. Härnösand Elnät AB, HEAB, innehar nätkoncessionen. Definitiv dragning och anslutning fastställs i ett senare skede av HEAB och E.ON utifrån deras samlade bedömning. 3.4.2 FUNDAMENT Vindkraftverket förankras och installeras på ett därtill anpassat fundament. I grova drag utgörs fundamentet av en kraftigt armerad betongplatta i storleksordningen 18x18 meter med ett djup av 2-3 meter, tjockast i mitten. I betongplattans mitt placeras rör för nödvändiga kabelgenomföringar och anslutningar. Bygget av fundamentet föregås av en geoteknisk undersökning för att säkerställa rätt typ och dimensionering. Vanligtvis används s k gravitationsfundament, vilket innebär att det är fundamentets egentyngd tillsammans med den återfyllda berg- och jordmassan, intill och ovanpå, som säkerställer stabiliteten. Montering på gravitationsfundament innebär också att en kraftig tornfot i stål (eller bult) armeras och gjuts fast i betongen/betongfoten. Fundamentets exakta konstruktion varierar beroende på typ av vindkraftverk och leverantör. Principexempel: Efter att fundamentsgropen färdigställts gjuts en tunn bottenplatta i botten. I dess mitt placeras ett 3-4 meter högt rör (tornfoten). Därefter utförs en mycket omsorgsfull armering, kraftigast och tätast intill tornfoten. Efter nödvändig formsättning fylls fundamentsgropen med omkring 500 m 3 betong. Konstruktionen skall sedan härda minst en månad. I slutet av perioden återfylls tidigare bortsprängt berg mm för att ytterligare öka fundamentets tyngd och stabilitet. Montering av tornet sker sedan med hjälp av två kranar, en huvudkran och en hjälpkran. Sida 18 av 46

Figur 14. Bild på gjutet men ej övertäckt fundament. Figur 15. Bild på färdigt fundament. Endast godkända och väl etablerade företag kommer att användas vid arbete med montering av verket. Vindkrafttillverkaren har det fulla ansvaret för att fundamentet byggs på rätt sätt. Densamme måste också besikta och godkänna fundamentet innan monteringen påbörjas. Alla lyft och vindkraftverksinstallationer sker på tillverkarens ansvar. 3.4.3 KEMIKALIER OCH AVFALL Flertalet fabrikat/vindkraftverksmodeller är konstruerade med växellåda, vilket - i den här storleksklassen - vanligtvis innebär 300-400 liter växellådsolja. Vissa verk har även vätskekylda kylsystemen som innehåller ett eller några tiotals liter glykol. Flera modeller har också ett antal tiotals liter hydraulolja, för hydraulisk styrning av vingbladens vridning (pitchningen). Till varje installation hör också en högspänningstransformator, torrisolerad eller oljefylld. Ibland är den placerad i maskinhuset/nacellen, ibland i tornfot, ibland i en liten byggnad intill verket. Härutöver har verken några, vanligtvis oljefyllda, kuggväxlar i nacellen (runt 4-8 l olja per kuggväxel). Eventuellt även i navet, i stället för hydraulisk styrning/vridning av vingarna. Kuggväxlarna har till uppgift att dreva ner och öka kraften i den elmotor de sitter monterade på, exempelvis för vridning av hela nacellen när vindriktningen ändrar. Härutöver används högkvalitativt smörjfett i icke oljesmorda rull- och glidlager. Risken för att ett läckage av ovanstående når utanför verket eller transformatorstationen är emellertid mycket liten. Olika former av ytterhöljen, uppsamlingstråg under, larm mm samt en genomtänkt skalutformning av maskinhus/nacell och torn minimerar risken och styr eventuellt läckage, som passerat första barriären, till insidan av verket. Störst risk för läckage föreligger sannolikt vid oljebyte och dito transporter av olja till eller från området. Genom att skriva avtal med godkänt företag för service minskar risken för felaktig hantering och läckage. Oljor och andra kemikalier kommer att förvaras i för ändamålet avsett utrymme. Därefter kommer de att transporteras bort och tas omhand på godkänt sätt. Byggskedet: Verksamhetsutövaren förutsätter att företaget som ska utföra transporterna är ISO certifierade eller motsvarande och att de har godkända transportbilar. Detta kontrolleras vid upphandlingen. Tankning och service av arbetsmaskiner ska i största möjliga mån ske på plats avsedd för ändamålet. I situationer när detta inte är tillämpligt skall entreprenören redovisa rutin för hur detta kan ske på ett säkert och betryggande sätt. Sida 19 av 46

3.5 TEKNISK BESKRIVNING 3.5.1 VINDKRAFTVERKET Vindkraftverket kommer att få en totalhöjd av maximalt 150 meter (vingspetsen) och en generatoreffekt omkring 3 MW. Verket kommer troligtvis att vara utrustat med vingvärme och automatisk avisning. Slutlig utformning beror sedan bl a på den modell och leverantör som, efter upphandling, väljs. Driften kommer att fjärrövervakas från ännu ej fastställd driftcentral (beror bl a på installerat fabrikat och ägare). Normalt larmar vindkraftverk per automatik om det uppstår något fel. 3.5.2 VINDFÖRHÅLLANDEN Den svenska nationella vindkarteringen (enligt MIUU-modellen) indikerar en årlig medelvind på 7,0-7,5 m/s på 100 m ovan mark. Resultaten i närliggande mätmast stärker den indikationen. Figur 16. Förväntad medelvind på 100 meters höjd ovan mark (ej nollplanet). Som orientering: Rödbruna linjen i mitten upptill på bild är befintlig skogsväg. Källa: www.vindlov.se vägleda i övrigt inför investeringsbeslutet. För att säkerställa områdets reella vindresurser kommer kontrollmätning att ske, antingen med mätmast eller med sodar (markplacerad mätutrustning som mäter vindens rörelse m h a uppmätt eko mot olika luftskikt). Vid utvärdering jämförs resultaten med produktion i andra verk i regionen, bl a för att uppnå en långtidskorrigering. Resultaten kommer, till en del, att styra vilket vindkraftverk, vilken tornhöjdhöjd och vilken effekt mm som slutligen upphandlas. Samt 3.5.3 ENERGIPRODUKTION Ett vindkraftverk på 3 MW i bra vindläge producerar ca 7 000 000 kwh elenergi per år (7 GWh). Detta motsvarar årsförbrukningen av hushållsel i drygt 1 000 villor (6 000 kwh/år) eller 3 500 lägenheter (2 000 kwh/år). Sida 20 av 46

4 MILJÖMÅL 4.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. 15 områden antogs av riksdagen i april 1999. Det 16:e miljömålet, Ett rikt växt- och djurliv, tillkom i november 2005. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbart. Miljökvalitetsmålen syftar till att Sveriges miljöproblem ska vara lösta inom en generation. Miljömålen konkretiseras vidare i en rad delmål, som även behandlas på regional och kommunal nivå. Miljömålen syftar bl a till att: Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga Trygga en god hushållning med naturresurserna Tillvarata kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena Värna den biologiska mångfalden och naturmiljön Främja människors hälsa 4.2 REGIONALA MILJÖMÅL Regionala miljömål för Västernorrland 2004-2020 antogs av länsstyrelsens styrelse 2003. Under 2006 reviderades miljömålen, undantaget Levande Skogar. De regionala miljömålen tydliggör innebörden av en ekologisk hållbar utveckling på det regionala planet. Inom Västernorrlands län tillstyrks och profileras följande regionala miljömål: Begränsad klimatpåverkan Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö God bebyggd miljö Geologisk mångfald (eget regionalt tilläggsmål) 4.3 LOKALA MILJÖMÅL Härnösands kommun har tagit fram fem profilmål som man arbetar med: Bra Boende, Nära Natur, Rena Vattnet, Slut Kretsloppen och Ren Energi. För att det ska vara attraktivt att bo på en plats är det av betydelse att boendet är lugnt, säkert, vackert och hälsosamt samt att det är nära till naturen och viktiga samhällsfunktioner. En attraktiv bostadsort har naturligtvis också en utomhusmiljö med ren luft, ren mark, rent vatten och är fri från störande buller. Naturen och dess mångfald av arter och miljöer är viktiga för oss, inte bara för rekreation och friluftsliv utan också för de tjänster de bistår oss med som att rena vatten och luft, binda jorden och pollinera våra grödor. Vi har inte heller rätt att utarma den biologiska mångfalden. Det sker inga utsläpp av föroreningar eller av näringsämnen som leder till övergödning i havet, vattendragen eller grundvattnet. I vattendragen i kommunen finns ett rikt växt- och djurliv. I Härnösand kommer energin från förnyelsebara källor och vi använder den på ett effektivt sätt. Sida 21 av 46

4.4 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER I 2 kap. Miljöbalken beskrivs de allmänna hänsynsregler som ska följas när man bedriver en verksamhet som kan medföra påverkan på miljön. Nedan exemplifieras hur dessa beaktats vid planeringen av en etablering av vindkraft på Åberget. Bevisbörderegeln (MB 2 kap. 1 ) NordanVind avser att genom den pågående utredningsprocessen redovisa behovet av det föreslagna vindkraftverket och de miljökonsekvenser som bedöms uppstå. I de fall NordanVind inom sin organisation saknar nödvändiga kunskaper har företaget ett brett kontaktnät av olika experter för konsultation. Kunskapskravet (MB 2 kap. 2 ) Bolaget förfogar genom egen personal, inklusive ägare, över betydande kompetens inom aktuellt verksamhetsområde och har över 20 års erfarenhet med specialkompetenser inom vindkraftsprojektering. Bolaget har också nära kontakt med olika leverantörer av vindkraftverk och därmed god tillgång till den kunskap och erfarenhet som dessa besitter. Detta i förening med avsikten att vid behov anlita ytterligare konsulter innebär att kunskapskravet är väl uppfyllt. Försiktighetsprincipen (MB 2 kap. 3 ) Stor omsorg har lagts på att minimera risken för att anläggningen medför skada eller olägenhet för miljön eller människors hälsa. Den senaste beprövade tekniken inom vindkraft kommer att användas för etableringen. Endast kvalitetscertifierade underleverantörer kommer att anlitas. Lokaliseringsprincipen (MB 2 kap. 4 ) Vid valet av plats har hänsyn tagits till miljöbalkens mål och till hushållningsbestämmelserna. Platsen har valts bland annat utifrån målsättningen att minimera verksamhetens intrång på människors hälsa och miljö. Vidare omfattas inte området av något riksintresse och vindenergin vid Åberget beräknas vara hög. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna (MB 2 kap. 5 ) Vindkraften är en förnybar energikälla som inte ger några försurande eller övergödande effekter och som inte heller bidrar till klimatförändringarna. Efter ca sex månaders drift i bra vindläge har ett modernt vindkraftverk producerat lika mycket energi som det åtgått för att tillverka och installera det. Efter cirka 25-35 år kan vindkraftverket demonteras och i huvudsak återvinnas. Råvaran: Den tillgång som planeras att nyttjas (vinden) tar aldrig slut. Därtill såväl anländer som lämnar den produktionsplatsen utan transporter eller annan mänsklig insats. Den påverkas ej heller i sin kemiska sammansättning av planerad verksamhet. Produktvalsprincipen (MB 2 kap. 5 ) Huvuddelen av anläggningen byggs av material som är återvinningsbara. Bästa tillgängliga teknik kommer att användas. Vindkraften är en förnyelsebar energikälla som under drifttiden inte genererar emissioner till luft eller vatten. Sökande förutsätter också att levererande företag redan i konstruktionssketet beaktat principen avseende kraven på oljor, smörjfetter mm samt likaså beaktar principen i den kommande löpande servicen. Skälighetsprincipen (MB 2 kap. 7 ) Verksamheten kommer främst i anläggningsskedet att medföra negativ miljöpåverkan på lokal nivå. Med beaktande av den vinst som vindkraften medför i miljöhänseende under normal driftstid, både på lokal och global nivå (se föregående stycke), bedöms dock att skälighetsprincipen uppfylls i nöjaktig utsträckning. Sida 22 av 46

Ansvar för att avhjälpa skada (MB 2 kap. 8 ) Vindkraftverk kan ses som tillfälliga i landskapet, då vindkraft är en reversibel exploatering. Ett vindkraftverk kan demonteras lika fort som det restes utan att lämna några betydande spår i landskapet. Stoppregeln (MB 2 kap. 9 ) Risken för att verksamheten skulle medföra att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade, eller för att miljön försämras avsevärt, bedöms som ringa. Skulle detta ändå inträffa är det möjligt att ompröva verksamheten. 5 PLANFÖRHÅLLANDEN 5.1 ÖVERSIKTSPLAN O ENERGIPLAN Härnösand kommuns gällande översiktsplan antogs mars 2011. Där fastställdes följande prioriteringar inom energiområdet: Energieffektivisering, Energibesparingar och Minskat användande av fossila bränslen. Kommunen har även ställt sig tydligt positivt till vindkraft och skriver bl a följande: Vindkraft är en profilfråga för Härnösands kommun. Intressenter planerar fortsatt utbyggnad av vindkraften och kommunen välkomnar aktivt dessa nyetableringar. I Härnösands Energiplan, som fastställdes och beslutades av Fullmäktige år 2006, finns projektet medtaget. 5.2 DETALJPLANER Detaljplaner upprättas av kommunen för att reglera mark- och vattenanvändningen samt byggandet. En detaljplan ska normalt upprättas inför en exploatering för ny bebyggelse och nya anläggningar. Om bebyggelse ska förändras krävs ofta detaljplaneläggning eller ändringar av gällande plan. Planen ska utgöra ett detaljerat underlag och ge en god bild av de förväntade förändringarna. Exempelvis genom att ange användningssätt, begränsningar i byggnadsstorlek och höjd, utformning mm. Verksamhetsområdet; området där vindkraftverken planeras att uppföras, belastas ej med detaljplan. För prövning av ansökan enligt PBL och MB för vindkraft krävs inget upprättande av detaljplaner. Sida 23 av 46

5.3 RIKSINTRESSEN Enda riksintresse, naturreservat eller dito i närområdet är Riksintresse naturvård på Barsviksberget knappt en kilometer SSO södra verket. Vidare ett naturreservat på ostsidan av Häggberget, 1,5 km NO verken. Figur 17. Riksintresse Naturvård å Barsviksberget samt Naturreservat ost Häggberget. 6 MILJÖKONSEKVENSER OCH RISKFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 6.1 VINDKRAFT OCH MILJÖ Etablering av vindkraft påverkar främst den lokala miljön, framförallt i form av förändring av landskapsbilden och av att mark tas i anspråk för byggande av infrastruktur och kringutrustning. De direkta olägenheterna, generellt, från en etablering härrör främst från ljud- och skuggbildning vid bostäder. Vidare kan det uppstå intressekonflikter med andra aktiviteter/bevarandeintressen, främst vad avser markanspråk av samma område. Vindkraft är en ren och förnyelsebar form av energiomvandling. Dess elgenerering under driftsfasen medför inga emissioner av växthusgaser eller andra ämnen som kan skada miljön. Ett vindkraftverk har efter ca 6 månaders drift producerat den mängd energi som gick åt vid tillverkning och uppförande av verket. Under verkets återstående livslängd, i allmänhet 25-35 år, omvandlas vindens rörelseenergi till ren elektrisk energi med hög verkningsgrad och med mycket liten miljöpåverkan. Etablering av vindkraft är en samhällsnyttig verksamhet som sker för att Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden avseende utsläpps- och miljömål, nationellt och globalt. Vindkraft möjliggör en miljömässigt och ekonomiskt hållbar energiproduktion. Vindkraften är också en av de energikällor som växer snabbast i världen idag. Vindkraften har, alltså, på senare år fått ett uppsving globalt och även den svenska vindkraftutbyggnaden har tagit fart. Under 2010 genererade svensk vindkraft 3,5 TWh, år 2011 ca 6 TWh. Vindkraften har dock potential att bidra med betydligt mer. Sida 24 av 46

Period Vattenkraft Vindkraft Kärnkraft Övrig kraft Total produktion Tom 2009-33 62,3 2,09 55,7 14,7 134,8 Tom 2010-32 67,3 2,90 50,8 18,2 139,2 Tom 2011-32 60,3 4,96 58,7 18,0 142,0 Figur 18. Produktion i TWh under 52 veckor tom vecka 32 åren 2009-2011. Källa: www.svenskenergi.se/upload/statistik/kraftläget/vrapp.pdf Energimyndigheten gör bedömningen att uppemot 30 TWh vindkraftel kan behövas för att på ett kostnadseffektivt sätt möta efterfrågan på förnybar el. 6.2 EKONOMI OCH LIVSCYKELANALYS Livscykelanalyser visar att energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar drygt 1 % av dess energiproduktion under livslängden (SOU 1999:75). Motsvarande tal för t.ex. ett oljekondenskraftverk är ca 12 %. Livslängden för ett vindkraftverk är 25-35 år. Sverige har för närvarande ingen tillverkning av stora vindkraftverk. System för kraftproduktion har en gammal industriell tradition i Sverige och redan i slutet av 1970-talet gjordes försök att etablera tillverkning av stora vindkraftverk. Sverige producerar däremot en betydande del komponenter till vindkraftverk såsom tornsektioner, kul- och rullager, kablar, gjutjärnsdelar (ex vis vingnav - väger idag 30-40 ton) mm. Tillverkning/sammansättning i stor industriell skala har hitintills främst skett i Danmark, Tyskland, Spanien, USA, Kina och Indien. När vindkraftverk tjänat ut kan de nedmonteras och miljön på platsen återställas, frånsett de kranplaner som tillskapats. Även om bergförlagda kranplaner inte geologiskt kan återställas är den normalt snart bevuxen på liknande sätt som innan. 6.3 MARK OCH VATTEN Verksamhetsområdet, inklusive vägförlängningen, placeras i huvudsak på områdets något högre delar varifrån den naturliga avrinningen i stor utsträckning går åt var sitt håll. Mark- och vattenförhållandena kommer därför inte att förändras om enbart enklare trummor läggs ner på motsvarande sätt som vid varje skogsbilvägbygge. 6.3.1 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Vindkraftverken placeras på något högläntare och torrare partier av terrängen med berg i dagen. Med gällande placering påverkas inte avrinningsförhållanden eller vattenföringen. Planerad verksamhet kräver anläggande av drygt 500 meter ny väg. För detta ändamål krävs ringa avverkning. Vidare krävs arbets-/uppställningsyta i anslutning till vardera verket, ca 3 000 m2 plan hårdgjord mark. För att iordningställa planen krävs delvis viss sprängning och planering. 6.3.2 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Befintlig skogsbilväg kommer att nyttjas. Ny/förlängd vägsträckning kommer endast att beröra fastmarksområde. Vid vägförlängningen kommer försiktighet att iakttas så att inte hydrologiska förhållanden och avrinning påtagligt påverkas. Sida 25 av 46

6.4 NATURMILJÖ 6.4.1 FÖRUTSÄTTNINGAR Riksintresse naturvård finns på Barsviksberget knappt en kilometer sydsydost södra verket. Vidare finns ett naturreservat på ostsidan av Häggberget, 1,5 km nordväst verken. Mellan naturreservatet och vindkraftområdet passerar den allmänna vägen ut till Barsviken. 6.4.2 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Varken anläggningsarbetena, driften eller avvecklingen av verksamheten kan förväntas ha någon effekt eller konsekvens för ovan berörd naturmiljö. 6.4.3 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Vindkraftanläggningen har utformats och placerats så att påverkan på naturvärden ska minimeras. 6.5 FAUNA 6.5.1 FÖRUTSÄTTNINGAR Generellt har det visat sig att stora rovfåglar som örnar är en särskilt utsatt fågelgrupp när vindkraftverk placeras i olämpliga lägen i landskapet. Rovfåglar, men även tranor, nyttjar alltså uppvindar för att ta höjd under såväl jakt som under flyttning och befinner sig periodvis på samma höjd som vindkraftverken. Andra risker är att örnar och andra rovfåglar blir störda under häckningsperioden om den sammanfaller med byggperioden. Och, kanske viktigast, störda pga den ökande tillgänglighet och fragmenteringen av biotoper som en eller flera nya vägar medför. Någon egentlig inventering av fågellivet i Skedom under häckningssäsong har ej genomförts. Däremot har lokal ornitolog besökt området (aug. 2006) och också sammanställt en bedömning utifrån, bland ornitologer, sedan tidigare gjorda iakttagelser och kända förhållanden. En sådan faktor var ett känt fiskgjusebo. Önskemål framfördes om att öka avståndet mellan detta och, åtminstone, sydligaste verket. En annan känd iakttagelse som framfördes var att termikflygare som sträcker längs kusten (en del stora rovfåglar, tranor m fl) använder sig av olika bergsryggar för att ta höjd mellan glidetapperna. Här berörd bergsrygg är, under vissa väderförutsättningar och vindar, en av dessa. Se vidare Bilaga B2. Fladdermöss har i olika studier uppmärksammats för att ha dödats vid vindkraftverk. Dessa vindkraftsparker har då huvudsakligen varit belägna i kustnära områden med lövrika skogar och ett rikt insektsliv. Att insekter tycks samlas kring vindkraftverken betyder samtidigt att tillgången till föda ökar för fladdermössen och att risken för kollisioner därmed ökar. Huvudsakligen jagar dock fladdermössen vid svagare vindar än 4-5 m/s och mestadels på något tiotal meters höjd. Vid svagare vindar än 4 m/s står vindkraftverken ofta stilla och vingarnas lägsta punkt är ungefär 50 meter över markytan, vilket medför att risken för kollisioner minskar. Möjligen kan den turbulensen, som kraftverkens vingar genererar, medföra att såväl insekter som fladdermöss följder med upp på högre höjder. Av de större rovdjuren har lo och ibland björn fasta stammar i kommunens kustlandskap. I övrigt kännetecknas djurlivet av de arter som normalt förekommer. Se vidare en enklare inventering upprättad av markägaren, Bilaga B1. Sida 26 av 46

Påverkan på djurlivet bedöms bli störst under byggperioden. Därefter påverkan av den ökande tillgänglighet som vägförlängningen medför. 6.5.2 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Den samlande påverkan av en etablering av vindkraftverk - med tillhörande vägar, byggnader, ledningar, kablar mm - kan påverka biotopen i ett område och därigenom påverka förutsättningarna för olika arter. Påverkan på djur- och fågellivet bedöms vara störst under byggperioden. Därtill att den ökande tillgängligheten kan medföra vissa störningar under häckningstid, från april till juli, även fortsättningsvis. Långsiktiga effekter för däggdjur bedöms inte vara betydande eftersom de flesta däggdjursarterna bedöms vara anpassningsbara. 6.5.3 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER För att bl a minimera olycksrisk avseende större fåglar; termikflygare som sträcker längs kusten, har tidigare planerade tre verk minskat till två. Därmed har det södra verket också kunnat flyttas norrut för att bl a uppnå ett skyddsavstånd av ca 500 m till tidigare nämnt äldre fiskgjusebo. (Enligt muntliga uppgifter från ortens ornitologer har ingen häckning noterats i boet senaste tre åren. Åtminstone. ) De två verken är också, delvis av naturgivna/topografiska skäl, placerade i samma riktning som den sträckande fågeln flyger. Alltså bakom varandra, vilket också bidrar till att minska kollisionsrisken. 6.6 KULTURMILJÖ 6.6.1 FÖRUTSÄTTNINGAR Enligt Riksantikvarieämbetets kartor är det två kulturminnen i området att beakta, dels Vårdkasen på Vårdkasberget (Bilaga B3), dels lämningar av en kvarn mellan Vitmyrsjön och den skogsbilväg som kommer att nyttjas. Figur 19. Karta från Riksantikvarieämbetet Maj 2012. Sida 27 av 46

6.6.2 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Befintlig skogsbilväg, som dessutom inte behöver åtgärdas, passerar på betryggande avstånd från kulturminnet Kvarn (30 m +). Vårdkasen på Vårdkasberget ligger skyddad drygt 15 m högre upp och på ett avstånd av ca 100 m från den del av bergsfoten som kommer att ianspråktas för kran- och uppställningsplan. 6.6.3 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms nödvändiga. 6.7 LANDSKAPSBILD 6.7.1 FÖRUTSÄTTNINGAR Landskapet kring Skedom är måttligt till mycket kuperat. Från fastlandet kommer hela eller delar av vindkraftverken att vara synliga från icke skymda delar av Häggdånger och andra byar och bosättningar främst norr och västsydväst om etableringen. Med icke skymda avses då främst bostäder och platser som har jordbruksfält, en sjö, en myr eller ett större kalhygge (eller en kombination) framför sig i riktning mot vindkraftverken. Detta ger relativt horisontell siktlinje över nejden och därmed möjlighet att se verken på både kort men främst lågt håll. Detsamma gäller givetvis om man själv, eller ens bostad, i sig själv ligger högt i förhållande till omgivande landskap och omgivande trätoppar. 6.7.2 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Går man in på Härnösands topografiska karta ser man ganska snabbt att en stor majoritet av bosättningarna och platserna i f d Häggdångers sockens centrala delar har ett berg av något slag relativt nära inpå sig i riktning mot verken. Därför syns exempelvis inget av verken från fotoplats A och F (nära vägkorsningen resp. kyrkan - se översiktskarta). Från fotoplats C Häggsånger, på sydsidan/andra sidan av nyss skymmande bergknalle, kommer verken att synas enligt fotoillustration Bilaga E1. Börjar vi komma ner mot Åvikebukten, eller havet på ostsidan av verken, har man oftast ett berg relativt nära i sidan eller i nacken vilket ger betydande kulisseffekt. Ett område där flertalet kommer att se verken är boende mellan och sydväst sjön Viken och själva havsviken. Alltså boende väster om själva byn Barsviken; boende längs och i närheten av den väg som är skyltad Malviken. Där kommer man att i stor utsträckning se verken, på avståndet ca 2 km. Verken kommer att synas i ostnordostlig riktning. Bland dessa fastigheterna är siktmöjligheten allra gynnsammast för boende på Saltholmens nordöstra strand, vilket åskådliggörs av fotoillustration Bilaga E3. Sistnämnda bilaga illustrerar också hur verken till storlek och omfattning kommer att synas från en motsvarande siktmässigt fördelaktig position norr om parken; de första ca fem fastigheterna norr om Dalsjön när man kommer längs Hästsjövägen. Skillnaden är att härifrån står verken i det närmaste på linje efter varandra, det mindre synliga på Bilaga E3 såsom det bakre. Fotomontaget Bilaga E2 illustrerar hur verken kommer att framträda från de, ur siktsynpunkt, gynnsammaste positionerna i själva Barsviken. Fler illustrationer från Häggdånger har eftersträvats, men från exempelvis kyrkan var verken skymda pga topografi och skog Eftersom vindkraftverken är placerade på fastlandet relativt nära havet - med allt lägre berg/terräng mellan havet och verken i alla riktningar (utom i sydsydväst; Skeppersmyr- & Barstaberget) kommer verken att bli mycket väl synliga från såväl Åvikebukten som Bottenhavet. Sida 28 av 46