INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2012 EXECUTIVE SUMMARY Bli en vinnarskalle! Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander Stockholm, Oscarsteatern 24 oktober 2012 Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind
Olof Röhlander om vägen till vinnarmentalitet Hur kan en guldtia påverka din dag? Har du julsånger eller dåliga tankespår på hjärnan? Vem är Ravelli nummer två och vad händer med en gädda som utsätts för hopplösa omständigheter? Olof Röhlander, författare och mental tränare reder ut begreppen och avslöjar vad som skiljer en äkta vinnarskalle från den grå, sävliga massan medelmåttor. I vilka situationer utvecklas du som mest? Vilka segrar känns bäst, och vet du egentligen vart du vill nå? Tre till synes enkla frågor avslöjar på kort tid din förmåga att gå i rätt riktning, skapa din egen framgång och sedan njuta av segern. För att bli en vinnarskalle krävs nämligen regelbunden och målmedveten mental träning. Olof Röhlander beskriver hur på onsdagens seminarium på Oscarsteatern. Tio kronors skillnad mellan flyt och oflyt Du hittar en guldtia på väg från parkeringen. Väl på kontoret finns det som av ett under exakt en kopp kaffe kvar som väntar på dig och dagen fortsätter i en följd av fördelaktiga händelseflöden. Alternativt slår du huvudet i badrumsskåpet, spiller kaffe på kostymtyget, tåget är inställt, du halkar exakt utanför entrén och kommer en kvart för sent till veckans viktigaste möte. Dagen fortsätter i misär. Hett kaffe, vassa gem. Brännskadad och sinnessvag stapplar du hemåt och undrar vad som hände. Du tycks vara en för de yttre omständigheternas nycker. Eller? Olof menar att det är du själv som äger makten att vända din dag. Från den sekunden du vaknar tills du går och lägger dig igen har du alla möjligheter att forma din verklighet som du vill ha den. För många räcker det med något relativt enkelt, som att hitta en guldtia, för att hamna i rätt mental svängning. Resten går av sig självt. Du uppmärksammar de positiva händelserna och glider obekymrat genom mindre fadäser och tvärt om fast åt det sämre hållet när dagen börjar motvalls. Olofs tips för att bibehålla flytet eller vända en dålig dag: Börja dagen på rätt sätt. Lyssna på din favoritlåt. Unna dig en lugn stund. Gör det som får dig att må bra och börja ta detta med att komma i rätt sinnesstämning på blodigt allvar. Lär dig vända en dålig dag. Ta hjälp av personer, saker eller situationer som får dig att må bra. Vägra låta irriterande smådetaljer smitta av sig på din sinnesstämning. Undvik att älta problem. Försätt dig och stanna kvar i rätt mentalt tillstånd. 2 Insightlab
Det förrädiska självsabotagesystemet Olof beskriver det som självsabotagesystemet den negativa tankeprocess som sätts igång när hjärnan hakar upp sig på en negativ tankegång och du blir din egen största fiende. Kanske var det just detta som hände OS-finalisten som ledde stort men sedan sköt på fel tavla när det väl gällde. En viktig poäng är att motgångar faktiskt ingår som en del i den mentala utvecklingsprocessen. För att bli en vinnarskalle behöver du hitta ett sätt att hantera dessa. Den här vintern kommer du kanske få ta emot obefogad kritik, ta fel beslut och uppleva diverse motgångar; men du kommer också att uppleva framgång och personlig utveckling. Genom att öva dig i att tackla motgångar på rätt sätt, sluta älta och sätta stopp för negativa tankespår kan det som tidigare knäckte dig göra dig starkare. Gäddan som gav upp Du ställs inför ett problem och gör vissa antaganden. Risken finns att du i likhet med gäddan i exemplet nedan fastnar i gamla föreställningar och därmed missar nuvarande potential och möjligheter. För några år sedan utfördes nämligen ett experiment som gick ut på att man placerade en gädda i ett akvarium. Därefter släppte man ner ett stim med småfisk till gäddan. Gäddan åt upp småfisken och proceduren upprepades ett antal gånger. När själva rutinen satt sig sänkte man istället ner en glasburk fylld med småfisk i akvariet. För gäddan var glaset osynligt, och den gick till attack med samma beslutsamhet som tidigare naturligtvis med följd att den slog nosen i glaset. Gäddan gjorde ytterligare ett antal försök att komma åt fiskarna. Varje attack slutade med samma smärtsamma konfrontation. Efter en stund gav gäddan upp och stannade av i sina rörelser, till synes chockad över sin plötsliga oförmåga. Glasburken lyftes då upp och småfisken simmade nu fritt omkring i akvariet. Gäddan förblev dock liggande i samma uttryckslösa position. Det hela gick till slut så långt att småfisken simmade i gäddans ansikte utan att den rörde en fena. Den plötsliga oförmågan att utföra en tidigare så enkel uppgift hade orsakat en passivitet som närmast påminde om ren apati. Mentala glasskivor byggs upp då vi drar slutsatser om framtiden genom att enbart titta på det vi redan upplevt i det förflutna. Vi räknar med att det kommer att ske igen, blir passiva och upphör att försöka. Denna mekanism kan leda till depression och utbrändhet och förleder ofta den drabbade ner i en allt mer destruktiv tankespiral. Precis som hos gäddan i experimentet infinner sig en känsla av total hopplöshet, självförtroendet sjunker för varje gång vi slår i glasskivan. Tillslut ser vi inte längre möjligheter i tillvaron, kanske inte ens de som simmar rakt framför nosen på oss. 3 Insightlab
Att krossa glasskivan och bryta ett destruktivt tankemönster Det finns emellertid två effektiva metoder för att häva den mentala blockeringen som inträder när vi ställs inför något vi kan likna vid glasskivan i akvariet: Miljöombyte Människor som återvänder till samma arbetsplats efter en tids sjukskrivning till följd av utbrändhet upplever ofta att symptomen kommer tillbaka så snart de åter befinner sig i samma miljö. Hjärnan sorterar nämligen känslor framför tid. Precis som gäddans jaktinstinkter skulle återvända på nya vatten kan livsglädjen och kreativiteten återvinnas hos utbrända medarbetare vid exempelvis en förflyttning till en annan avdelning, eller kanske till en ny arbetsplats. Konkurrens Vad hade hänt om man hade släppt ner en annan gädda i akvariet? Den första gäddan hade fått tydliga bevis för att de gamla föreställningarna om glasskivan inte längre stämde när nykomlingen började äta upp småfisken. Kan hon så kan jag - resonemanget genererar ofta en stark och positiv inre drivkraft som kan hjälpa oss att hitta tillbaka till en förmåga vi inte längre anser oss besitta. Sammantaget kan man säga att det är en bra idé att låta sig inspireras av andra och därefter fråga sig om man skulle kunna klara av samma sak eller kanske ännu mer. Ravelli målvakten som aldrig släppte in målen Dokumentärfilmaren Kjell Kjellman gjorde 2001 en film om fotbollslaget Grunden Bois ett lag bestående av ett gäng unga spelare med skiftande intellektuella funktionshinder. Bland det första han lade märke till var målvaktens till synes orubbliga självförtroende. Han hade tidigt i sin karriär döpt om sig till Ravelli och talade stolt om att han aldrig i hela sitt liv släppt in ett enda mål. Med lätt uttråkad min och överdimensionerade fotbollshandskar stod han kaxigt lutad mot målstolpen. Bollen närmade sig. Ravelli suckade likgiltigt, stod kvar vid stolpen och läckte som ett såll. Målen rent utav haglade in. Kjell Kjellman lade märke till att Ravelli såg ut att genomgå någon typ av ritual efter varje missad boll. Han knöt händerna i kors över bröstet, blundade hårt och studsade sedan lättjefullt tillbaka, till synes fullkomligt oberörd av målet han just släppt in. Matchen var avklarad, Ravellis lag hade krossats bortom alla vettiga riktlinjer, och Kjell Kjellman kunde inte låta bli att fråga Ravelli vad det var han gjorde när han knöt nävarna sådär. Den stolte målvakten förklarade att han helt enkelt blundade hårt, knöt nävarna och långsamt räknade ett, två tre. När han sedan öppnade ögonen var det inget mål längre. Fråga dig: Vad kan du lära dig av Ravellis tankesätt och vilka mål skulle du vinna på att mentalt sluta släppa in? Det ligger inte alltid i släkten I många sammanhang är det bekvämt att sortera in människor och egenskaper i olika fack. Vid misslyckanden kan det ligga nära till hands att skylla på allt ifrån släktdrag till uppfostran och ett hopplöst DNA som vi inte kan göra någonting åt. Men ligger verkligen kass berättarteknik i generna? Kan vår DNA påverka vår förmåga att 4 Insightlab
dra roliga skämt? Ligger det en dålig talargen i familjen? Sanningen är den att det alltid blir som vi tänkt oss. Med andra ord är det enkelt att bli en humorlös talare med fruktansvärt torr berättarteknik, bara du intalar dig själv tillräckligt många gånger att det är sådan du är. Du kan säga till dig själv att detta helt enkelt är en skavank som sedan urminnes tider likt en förbannelse följt generation efter generation. Du var i princip redan innan din födsel dömd till ett liv i idel tystnad på fester och dylika sammanhang då du inte har något som helst av värde att tillföra. Detta på grund av en DNA-utformning du helt enkelt inte kan rå på, inte ens genom täta retorikkurser eller med en magisterexamen i berättarteknik. Det är sådana vi är i vår släkt. Morfar var även han en usel talare. Självklart stämmer det inte. Istället kan processen som leder fram till det faktiska resultatet delas in i sju delar, varav ingen av dem har någonting med DNA eller släktdrag att göra: Energi och motivation hur motiverade vi är och med vilken energi vi går in för uppgiften. Värderingar vilket värde vi lägger i målet. Potential våra grundförutsättningar. Mål vår målsättning och hur målinriktade vi är. Handlingar hur vi tar oss mot målet. Resultat vad vi lyckas åstadkomma med våra individuella förutsättningar. Attityd vår attityd är viktigare än våra tillgångar. Sammanfattning Vart är du på väg och hur ser din måltavla ut? Har du ett tydligt syfte bakom det du gör? Skjuter du på rätt tavla? Lägg in några minuters mental träning varje dag. Det som tidigare tog energi kan ge energi om du bara lär dig att tackla motgångarna på rätt sätt. Tänk målstyrt, det du fokuserar på får du alltid mer av. Våga ta två steg in i dimman. Kom ihåg att framrutan ska vara större än backspegeln. Nickar du igenkännande och känner du igen dessa ord sedan tidigare utan att på allvar och i praktiken faktiskt ha gjort någonting åt dem? Börja då omsätta din kunskap i vardagen. Värdera dina morgnar. Börja dagen på rätt sätt. Våga ta nya beslut, dra streck i sanden, sätt dina egna gränser. Hur ser din löpsedel ut? Tänk om det faktiskt blir som du tänkt dig hur har du då tänkt? Vill du veta mer? Gå in på www.upphopp.se, där du bland annat kan registrera din mailadress och få veckans mentala styrketräning via mail, läsa Olof Röhlanders blogg och ta del av videointervjuer, tips och daglig inspiration. 5 Insightlab