Gäller fr.o.m. vt 10 LSO110, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 1, 30 högskolepoäng Social science for Teachers in Primary School 1, 30 higher education credits Grundnivå / First cycle 1. Fastställande Kursplanen är interimistiskt fastställd av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning 2009 02 09 och reviderad 2009 12 14 och gäller fr.o.m. vårterminen 2010. Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och didaktik Medverkande institutioner: Institutionen för geovetenskaper, Institutionen för historiska studier, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Statsvetenskapliga institutionen. Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 83%, Undervisning 17% 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet som första kurs i inriktningen Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar, 60 högskolepoäng (hp). Kursen kan även ges som fristående kurs. Kursen kan ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i samhällsorienterande ämnen i förskoleklass och grundskolans tidigare år. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och Sv B/Sv2 B, En A, Ma A, Sh A eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Kursen är indelad i två delkurser: Sidan 1 av 5
Delkurs 1. Samhällsorientering i ett undervisningsperspektiv I, 15 hp, varav 3 hp VFU Social Science in a educational perspective I (15 higher education credits, of which 3 higher education credits for school based education) Genom att studera närsamhället visas på både So ämnenas bredd och didaktiska möjligheter. Dessa studier bidrar också till de studerandes insikt i olika förutsättningar för skolan som institution beroende på var den är placerad. Delkursen belyser också de bidrag som elevernas förståelse av tid och rum utgör. Genom att ta utgångspunkt i förståelse av att olika tider och platser har skapat, och kan skapa, olika sätt för olika människor att forma sin tid, diskuteras. Förståelse för olika människors levnadsförhållanden, då nu och på andra platser belyses inom ramen för ett globalt perspektiv. Styrdokumenten för So undervisningen bearbetas i relation till lärarnas undervisningsuppdrag. Barns erfarande som utgångspunkt för So undervisningen belyses. Olika undervisningsstrategier diskuteras kritiskt. De studerande genomför kartläggande elevintervjuer i anslutning till delkursens olika ämnen. IKT analyseras som del i yngre barns lärande. Delkurs 2. Samhällsorientering i ett undervisningsperspektiv II, 15 hp, varav 2 hp VFU Social Science in an educational perspective II (15 higher education credits, of which 2 higher education credits for school based education) I delkursen bearbetas So ämnenas roll som demokratifostrare och elevernas möjligheter att inom skolans ram skapa större förståelse för andra människors livsval, såväl politiskt som existentiellt. Yngre elevers livsfrågor om exempelvis rätt och orätt, livet och döden belyses i delkursen. Övergripande So frågor såsom genus, migration och deras didaktiska implikationer diskuteras. De speciella svårigheter ofta normativa inslag relaterat till bedömning av elevers kunskaper inom de samhällsorienterande ämnena, diskuteras kritiskt. Ett eget större teoretiskt arbete kring undervisning i So genomförs. De studerande genomför kartläggande elevintervjuer i anslutning till delkursens olika ämnen, och genomför också egen undervisning inom So området. Genomförande Didaktiska perspektiv utgör kursens sammanhängande röda tråd på så sätt att olika aspekter av samhällsutveckling och människors livssituationer återkommande kopplas till frågor om hur detta kan bearbetas i en undervisningssituation. SO ämnenas betydelse för elevers identitetsskapande process belyses kontinuerligt. I kursen belyses nuet genom studier i samhället på olika sätt. Återblickar till hur det var förr görs och olika framtidsscenarios diskuteras i anslutning till detta. Genom kursen relateras till Sidan 2 av 5
förhållanden, sociala, ekonomiska, politiska, historiska, i närsamhället och därifrån vidgas synfältet med globala utblickar. De samhällsorienterande ämnenas breda stoffområden, innehållande både existentiella och överlevnadsfrågor och de därvid uppkomna professionella problemen, diskuteras. De krav som de övergripande målen i kursplanen för skolan ställer, belyses utifrån ett undervisningsperspektiv. De samhällsorienterande ämnena studeras utifrån betydelsen av elevernas socialisation, och de professionella lärarproblem som kan kopplas till denna. Dessa studier görs via t ex närsamhällesstudier, studier av en eget vald samhällsfråga samt värdegrundsfrågor. Dessa studier fokuserar t ex genus, mångkulturalitet, existentiella frågor, hållbar utveckling och globala frågor. Studenternas presentationer genomförs med hjälp av IKT. 5. Mål Övergripande mål för inriktningen är att studenterna skall kunna belysa och analysera förhållanden mellan människa, identitet, utveckling och samhälle med hjälp av olika perspektiv. Studenterna ska utveckla sin kompetens att utifrån dessa kunskaper och utifrån teorier om lärande och ämnesdidaktisk kunskap planera och omsätta sina kunskaper och erfarenheter i olika lärandesituationer. Efter avslutad kurs skall studenten kunna 1. visa grundläggande kunskaper inom de ämnen som ingår i samhällsorientering och använda dessa som verktyg för att förstå och förklara människans villkor i samhället då och nu, och i ett individ, grupp, nations och globalt perspektiv. 2. redogöra för barns och elevers förutsättningar när det gäller lärande inom några av kursens ämnesområden. 3. visa förståelse för den betydelse innehållet i de samhällsorienterande ämnenas har för elevers identitetsutveckling. 4. välja ut, anpassa, organisera och utvärdera undervisningsinnehåll utifrån styrdokument och vad som är centralt inom innehållsområdet. 5. ge exempel på tematiskt /integrerat arbetssätt och kunna diskutera föroch nackdelar. 6. använda miljöer utanför skolan till lärande. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Sidan 3 av 5
7. Former för bedömning Bedömning av studieresultat sker efter varje delkurs, varvid olika examinationsformer, såväl skriftliga som muntliga, tillämpas. VFU, laborationer, studiebesök, muntliga och skriftliga redovisningar och seminarier är obligatoriska och kräver närvaro för godkänt resultat. Vid bedömning tas hänsyn till såväl teoretiska kunskaper, som bedöms genom en skriftlig tentamen, aktivt deltagande i seminarier och de större grupparabetena. Underlag för bedömning skall vara sådant att individuella prestationer kan urskiljas. Slutbetyg på kursen erhålls då samtliga delkurser och obligatoriska moment godkänts. Under delkurs 1 sker bedömning av de studerandes kunskaper genom * muntliga gruppredovisningar * litteraturseminarium i grupp med individuella skriftliga inlämningsuppgifter * individuell hemtentamen Under delkurs 2 sker bedömning av de studerandes kunskaper genom * muntliga gruppredovisningar * litteraturseminarium i grupp med individuella skriftliga inlämningsuppgifter * skriftlig ämnesdidaktisk gruppuppgift * individuell hemtentamen Gemensamt för delkurserna gäller: Mål 1 examineras genom seminarier, ämnesdidaktiskt arbete och två hemtentamina. Mål 2 examineras genom litteraturseminarium, VFU uppgifter och hemtentamina Mål 3 examineras genom seminarier och ämnesdidaktiska gruppuppgifter. Mål 4 examineras huvudsakligen utifrån skriftliga examinationer i form ämnesdidaktisk gruppuppgift, VFU och hemtentamina Mål 5 examineras utifrån hemtentamina och större ämnesdidaktiskt arbete Mål 6 examineras genom deltagande och uppgifter kring studiebesöken/exkursionerna, VFU uppgifterna och hemtentamina. Såväl ämnesdidaktiska seminarier/arbeten som verksamhetsförlagd utbildning innebär i viss mån examination av samtliga mål betraktade som en helhet, eftersom dessa inslag prövar Sidan 4 av 5
studenternas förmåga att integrera de olika kunskaper och färdigheter som kursen syftar till att utveckla. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom kursens högskoleförlagda del (HFU) är begränsat till fem (5) på varje delkurs. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007 11 28, dnr G217 4913/07). 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. För godkänt på hela kursen krävs godkända resultat på samtliga examinationer samt ingående VFU moment. 9. Kursvärdering Kursen skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärare på kursen och representanter för studerande. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion skall avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen skall ske dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen tagits tillvara. 10. Övrigt Sidan 5 av 5