Lokala arbetsplan 2014-2015



Relevanta dokument
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Innehållsförteckning

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan läsåret Håksberg/Sörviks rektorsområde.

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

KVALITETSRAPPORT 2014

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan Stockby Förskola

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Arbetsplan

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Arbetsplan Skärsätra Förskola

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Lärande & utveckling.

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg

Sagor och berättelser

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kometen 2013

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Kumlasjöns förskola

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Verksamhetsplan för Bränninge Förskola

Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post:

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Transkript:

Lokala arbetsplan 2014-2015 Regnbågens förskola Avdelning Röd

Lokala arbetsplan 26 september 2014 Presentation av Röda Regnbågen Regnbågens förskola rymmer 3 avdelningar och avd. Röd finns i mitten av huset och delar ingång med avd. Blå. Barngruppen på Röda består av 14 barn, födda -08, -09 och -10 och några är tvåspråkiga. Här arbetar 2 förskollärare (100 % vardera) och 1 barnskötare (75 %). Vårt arbete och vår pedagogiska syn har sin grund i förskolans läroplan och Den goda förskolan (ett styrdokument som all barnomsorgspersonal gemensamt utarbetat i kommunen). I dokumentet Den goda förskolan finns 6 stycken grundpelare som vi särskilt vill lyfta fram och som är betydelsefullt i vårt dagliga arbete med barnen; Glädje, Motivation, Positiv bekräftelse, Reflektion, Respekt och Samspel (se lokala arbetsplanen). Föräldrars delaktighet och samarbete är viktig för oss. I de dagliga samtalen och vid utvecklingssamtalen delger föräldrarna oss barnens behov och intressen. Detta utgör grunden till vår planering. Därtill kommer våra egna observationer över vad som inspirerar och fängslar barnen under vistelsen på förskolan. Barnens tankar och åsikter är viktigt att lyfta fram. Under året kommer vi att arbeta med demokrati och inflytande genom att vara tillåtande, låta barnen får göra sin röst hörd, få göra egna val och på så vis ska kunna påverka verksamhetens utformning. Betydelsefullt är också är att barnen får utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar. Genom att vi pedagoger visar vårt uppriktiga intresse för barns tankar, ideér och frågeställningar så stärker vi deras självförtroende samt visar på allas lika värde. Empati och omtanke är en annan viktig del i samvaron med varandra och något vi betonar särskilt i vår verksamhet. Vi samtalar om hur man är en god kamrat och ger barnen redskap så att de kan utveckla sin förmåga att beskriva vad de känner och upplever, med ord. Något som stärker samhörigheten i gruppen och tilliten till varandra och därmed öka förmågan att kommunicera på ett bra sätt. Hela vår verksamhet och vardag genomsyras av språklig medvetenhet. Då vi har barn som är tvåspråkiga och barn som visar intresse för bokstäver och skrift är språkträning särskilt betydelsefullt. Vi utformar och erbjuder barnen en inspirerande och utmanande miljö där bokstäver och siffror ingår. Utöver detta har vi talgruppsamlingar med bokläsning, drama och lekfulla aktiviteter som stärker och tränar språket och förståelsen för olika begrepp, siffror och antal. En annan del i vårt arbete med barnen, har inriktning på natur. Barnen tillägnar sig kunskap om djur, fåglar och växter i bl.a Mulleverksamheten, som är knuten till Friluftsfrämjandet. En verksamhet som pågår både höst och vår, 10 tillfällen/termin. Barnen kommer i kontakt med naturens olika skiftningar och kretslopp och kan utveckla en förståelse för vår natur och lär sig värna om den. Skogen bjuder dessutom på ett rikt material som ger oss flera möjligheter att utforska och hitta problemlösningar i matematik och teknik. Dessutom är barnens utevistelse stärkande för både hälsa, kroppsuppfattning och stimulerar fantasin, i den fria leken. Utveckling och lärprocesser dokumenterar vi med portfoliometodik, bildkollage. Lotusdiagram hjälper oss att se vilka områden vi behöver ägna mer tid till och observationer i barngruppen ger oss indikationer på hur barngruppen fungerar i miljön och dess omgivning. Vi se fram emot ett spännande arbetsår där barn och pedagoger tillsammans får skapa och växa i en tillitsfull gemenskap med glädje, lek, kreativitet och nya upptäckter. Strävan är att var och en ges möjlighet att utvecklas och lära i egen takt, genom nya erövringar och kunskaper!

Nulägesbeskrivning: Röda Regnbågens avdelning består av 14 barn, i åldrarna 4-6 år. Här finns 3 pedagoger, två förskollärare 100 % och en barnskötare 75 %. Tre barn är flerspråkiga och har finska och arabiska som modersmål. Vi har under terminens start sett att barngruppen är på olika utvecklingsnivå, bl.a. i språk och samspel i grupp. Språkförbistring gör att det då och då uppstår missförstånd och konflikter. En uppgift blir att stödja barnen i den fria leken och skapa utrymme för alla och låta alla komma till tals. Många barn i gruppen är mycket kreativa och uppfinningsrika, något vi tänker ta vara på och utveckla. Det är en barngrupp med stort rörelsebehov. Arbete kommer i första hand att inrikta sig på språk och kommunikation, samspel, kreativt skapande, nyfiken och upptäckarglädje. Under hösten kommer vi att starta upp ett temaarbete med inriktning på färg och form. Detta beslut är förankrat utifrån föräldrarnas uttalanden och önskemål gällande deras barn intressen och utvecklingsnivå, samt de iakttagelser vi gjort. Förskolans prioriterade mål: Plan mot diskriminering och kränkande behandling (tidigare Likabehandlingsplan) är ett levande dokument som vi börjat förankra i vår verksamhet, genom att först diskuterat med barnen, om hur man är en bra kamrat. Frågat barnen; hur gör man om någon slåss, säger dumma ord eller saker till någon, gör elaka grimaser, fula miner, viskar till någon eller visar med kroppsspråket att du får inte vara med? Hur känns det i kroppen och vilka känslor får man då? Barnen ger förslag på hur vi förhindrar att något sådant sker och hur man är en bra kamrat. Punkterna nedtecknades och kommer att sätta upp väl synliga på väggen. Föräldrarna involverades i arbetet med planen, vid föräldramötet. Vi inledde diskussionen med att fråga föräldrarna på skillnaderna i orden trakassering, kränkning och diskriminering och sedan fick de ge uttryck för sina tankar runt förebyggande arbete. För att motverka kränkningar har arbetslagen i hela huset, tillsammans, gått igenom var kränkande behandlingar kan förekomma. Var, vi behöver vara extra uppmärksamma och hur vi ska agera för att förebygga så att det inte sker. En plan har nedtecknats. Vi pedagoger på Röda kommer att med jämna mellanrum ta upp våra nedtecknade punkter, om hur man är en bra kamrat, vid samlingar. Utöver detta samlar vi små skrivna kompishjärtan som visar på positiva kompishandlingar. Om vi vuxna hör negativa uttalanden eller ser sårande handlingar så agerar vi direkt. Lika viktigt är det, att föräldrarna gör oss uppmärksamma på (om det i hemmet framkommit) att barn känner sig kränkt och vi inte fått kännedom om detta. Här är samarbetet mellan hem och förskolan av yttersta vikt, samverkan gynnar barnet/en. Förskolans pedagogiska miljö Den är under ständig förvandling beroende på barnens intressen och önskningar, på så vis blir de delaktiga i förändringarna. Men vi pedagoger tillhandahåller också sådant material som utmanar och lockar barnet/en till utforskande och skapande. Barnen ska ges möjligheter att bygga och konstruera, rita och måla, prova olika teknik, experimentera och undersöka. I miljön ska barnen också ha tillgång till språkstimulerande material i olika former. Under senvintern kan vi tillsammans med barnen börja fundera på vad de tycker det ska finnas i

naturrummet. Till våren hoppas vi komma igång med skapande av ett spännande upplevelserum. En skola för alla Eftersom vi är en mångkulturell förskola så är vår målsättning att göra detta mer synligt på vår avdelning, genom att måla våra länders olika flaggor och sätta upp. Uppmärksamma skrift och tal på de olika språken, exempelvis benämna färger, räkna, artighets- och hälsningsfraser. Lära oss barnens för och efternamn. Be föräldrarna ta med foton från deras/barnets hemland, som vi synliggör tillsammans med barnen. Lyssna på barnsånger och musik, med annat språk än svenska. Verksamhetsmål: Barnen ökar sin förmåga att kommunicera och förstå andras känslor och uttryck, i samvaro och lek, samt lust att upptäcka och skapa. Lpfö: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer Metoder: Röda Regnbågens pedagoger är goda förebilder; har bra lyssnaröron, är lyhörda, visar hänsyn, känslor och empati, och är medupptäckare och har roligt tillsammans med barnen, vägleder och gränssätter. Stimulera språkutvecklingen både i samlingen och i mindre grupper, genom sagoberättande och andra språkstimulerande övningar. Därutöver använda alla tillfällen som skapas i den dagliga verksamheten till medveten språkträning. Ansvarig: Den som leder samlingen enligt schema. Tränar turtagning så att alla får talutrymme. Barnen använder sig av sin egen talpinne i samlingen. Ansvarig: Den som leder samlingen Materialansvarig (för skapande av pinnarna): Anki Arbetar med ansiktsuttryck, ögonkontakt och kroppsspråk Ansvarig: All personal. Materialansvarig: Randi Samla positiva handlingar och ord skrivna på små hjärtan som vi först samlar i vår hjärtask, senare räknar vi hur många de blivit och slutligen ska de hamna på väggen väl synliga för barnen, pedagoger och föräldrar. Ansvarig: All personal

Materialansvarig: Karin Lyssna och respektera när kamraten säger NEJ eller STOPP. Ansvarig: All personal. Göra barnen delaktiga genom att de får föreslå hur man är en bra kamrat och vi skapar en Kompissol. Deras förslag skrivs ner på solstrålar (deras avritade händer, som de själva klippt ut) och sätts upp väl synliga på väggen. Bilddokumentation på barnens positiva handlingar, i anslutning till deras förslag. Ansvarig: All personal Materialansvarig: Randi Barns idéer tas tillvara i skapandet och material introduceras och finns tillgängligt. Ansvarig: Alla i arbetslaget. Barnen dokumenterar genom foton de själva valt, i deras egen bok och skriver, ritar och målar. Deras egna ord nedtecknas med hjälp av någon fröken. Ansvarig: Karin Skapande av natur och upplevelserummet - ett långsiktigt projekt. Ansvarig: Regnbågens personal. Prioritera och verka för utevistelse i större utsträckning. Stimulera rörelsebehov och upptäckslustan. Vi gör upptäcktsexpeditioner, som väcker funderingar och frågeställningar. Några exempel; vart tar bäcken vägen, vad kan man hitta i skogen, vart tar avloppet vägen (besöka reningsverket), vi besöker kohagen - vad gör dom där? Låta barnen får använda och utveckla sin egen fantasi, i den fria leken, ute i naturen. Lära känna sin kropp bättre, genom att klättra, hoppa, släpa, dra och bygga och konstruera. Göra mikroorganism upptäckter! Ansvarig: Randi och Anki Uppföljning: Varje vecka vid reflektionstillfälle och vid avdelningsmöten, görs en tillbakablick för att se om utveckling skett. Har barnens samspel förbättrats och får alla vara med i den fria leken? Hur långt har vi hunnit i de uppsatta punkterna under metoder? Uppföljning av språk-utvecklingen genom Tras, i början av november och lotusdiagram används en gång per termin. I Lotus jämför och checkar vi av den fria leken (en för utelek och en för leken inne). Vi använder oss av fotodokumentation, som visar Mulle aktiviteter och vad vi gjort i sporthallen, samt loggböcker med skriftlig information. (om det finns tid, med bilder också). Dokumentationen ger barnen ett tillfälle till reflektion och föräldrarna kan få en inblick i verksamheten. Spaltdokumentation under veckorna 45-47 ger oss en inblick i vad som händer i leken, vilka som leker tillsammans, hur de kommunicerar och hur leken ter sig. Portfolio är också i fortsättningen ett redskap för att visa barnet deras egen utveckling. Barnens egen bok är tänkt att visa var barnets intresse finns och hur det utvecklas under resans gång. I arbetet med boken, har barnet/en möjlighet till reflektion samtidigt som de dela sina tankar med en vuxen, en medupptäckare.