Riktlinjer för parkering i Halmstad



Relevanta dokument
Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö

Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun

Mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg

VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

idéskiss Trafik och parkering

EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet

Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016

Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

HALMSTADS RESECENTRUM SLUTRAPPORT

Miljöprogram för Malmö stad

RAPPORT. Nybro kommun. Parkeringsutredning Nybro. Sweco TransportSystem AB. Kristofer Lilja. Uppdragsnummer Malmö (19)

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Regionala utvecklingsnämnden

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

Dnr Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box Stockholm

Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun Fördjupning

Handlingsplan för parkering Örebro kommun

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

RUFS aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum

Parkering i Fullriggaren

Trafikföringgsprinciper i byggskedet Arbetshandledning

Planprogram för Möllstorp 2:4 m fl

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm)

Vi växer för en hållbar framtid!

Fingerörtsvägen-Ekudden Stadsbyggnadsprojekt för Fingerörtsvägen, Sicklaön 143:1, Ekudden på västra Sicklaön, Nacka kommun

VÄRMDÖ KOMMUN. Svar på motion (S) Inför flexibel parkeringsnorm för billigare. bostäder och ett klimatsmart Värmdö. Förslag till beslut.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige

Lägesuppdatering 2015

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM (16)

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende

Detaljplan för Väghyveln 9 m.fl. UTÖKAD ANVÄNDNING FÖR PALMCRANTZSKOLAN Östersunds kommun

Sammanfattning pilotprojekt Karlstad

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

Trafikstrategi destination ÅRE

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

Almöstrand och Tjörns entré, Tjörns kommun

Parkeringsnorm för cykel och bil i Lunds kommun

Parkeringsnorm - vad är det?

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Policy Modell för attraktiv förskola i Piteå kommun

Trafikkontoret i Göteborg. Fotograf: Klas Eriksson

Strategi för handelns utveckling

Förslaget är positivt men bör kompletteras med en tidsbegränsning av liknande slag som i zon 1. I Röd zon kan följande tidsreglering övervägas:

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION

Visionsstyrningsmodellen

Parkering i Vänersborg

Färdtjänstens organisation i Västmanlands län

Reflektion från seminarium 2. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING (5)

Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12

Sammanfattning av styrelsens yttrande

Parkeringsstrategi 1(5)

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun

Planprogram för Björnhovda 2:135 m fl Området utmed Möllstorpsgatan

Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

Förslag till riktlinjer för projektspecifika och gröna parkeringstal i Stockholms stad

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

15. Vallentuna/Lindholmen

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Hjärups Byalags synpunkter på Förslag till fördjupad översiktsplan Hjärup-06 av den

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Handlingsplan för parkering i Lidingö stad

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län

Yttrande över förslag till detaljplan för Sannegården Centrum

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Workshop Norra Tyresö Centrum

KS/ , TN/ Ks 99 Au 149 Svar på medborgarförslag gällande trafik och parkeringssituationen på Tången

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

Transkript:

Riktlinjer för parkering i Halmstad

Förord Riktlinjer för parkering initieras i första hand av stadsutveckling, konkurrens om mark och miljöpåverkan. Riktlinjer för parkering ses som en naturlig del av Halmstad kommuns arbete med hållbar stadsutveckling och arbetet sker nära kopplat till arbetet med Halmstads framtida markanvändning, bebyggelseutveckling och transportsystem. Riktlinjer för parkering har tagits fram av Roger Johansson SWECO, Göteborg, på uppdrag av Mattias Bjellvi, arkitekt på Samhällsbyggnadskontoret. Arbetet har skett i samarbete med en arbetsgrupp bestående av Ulf Holm, gatuchef, Teknik- och fritidsförvaltningen, Ulf Boberg, parkeringschef, Teknik och fritidsförvaltningen Sabina Andersson, trafikstrateg, Samhällsbyggnadskontoret, Jonas Orring, 1:e exploateringsingenjör, Samhällsbyggnadskontoret och Arne Hansson, avdelningschef Miljö- och hälsoskyddskontoret. 2

Innehåll 1 Utgångspunkter... 1 1.1 Varför riktlinjer för parkering i Halmstad?... 1 1.2 Syfte och avgränsning... 2 1.3 Arbetsprocess... 2 Vad är en riktlinjer för parkering?... 3 1.4 Parkeringsgrupper... 4 2 Riktlinjer för parkering i Halmstad... 6 2.1 Stadens karaktär... 6 2.2 Transportsystemet... 7 2.3 Trafikens omfattning... 8 2.4 Tillgänglighet... 9 2.5 Trafiksäkerhet... 10 2.6 Trygghet och säkerhet... 10 2.7 Trafikens miljöpåverkan... 11

1 Utgångspunkter 1.1 Varför riktlinjer för parkering i Halmstad? Parkering har hittills till stor del behandlats skild från trafiksystemet, dels som en bygglovsfråga och dels som en gatuteknisk fråga. Styrande dokument som rör parkeringen har dock tagits fram tidigare. De senast framtagna är parkeringsplanen från 1990 och parkeringsnormen från 1995. I Handlingsprogrammet för hållbara transporter i Halmstad beskrivs hur Halmstads kommun vill förändra trafiksystemet. Trafiksystemet förutsätts bli en integrerad del i stadens struktur. Integrationen innebär att Halmstad får den transportförsörjning som staden behöver och tål. Inriktningen är att rätt transportslag ska användas till rätt resa, d.v.s. att gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras i nämnd ordning. Arbetet med Handlingsprogram för hållbara transporter har skett parallellt (antaget mars 2012 av kommunfullmäktige) och integrerat med arbetet med den Fördjupade översiktsplanen för staden som ger inriktningen för mark- och vattenanvändningen och bebyggelseutvecklingen som helhet i staden. Den fördjupade översiktsplanen arbetas nu in i den kommunomfattande översiktsplanen. Inriktningen är att bebyggelse och trafiksystem planeras till en helhet som understödjer hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Handlingsprogrammet för hållbara transporter är också nära kopplat till Stadsmiljöprogrammet ett handlingsprogram för den historiska stadskärnan i Halmstad, antaget av kommunfullmäktige december 2009, där bl.a. ambitioner om att skapa en attraktiv stadskärna behandlas. Att gående, cyklande och kollektivtrafik prioriteras i nämnd ordning för att skapa trivsamma och bra stadsrum är en viktig faktor för centrumutvecklingen. Parkeringslösningar som understödjer denna inriktning måste därför tas fram. Handlingsprogrammet för hållbara transporter pekar på behovet av tydliga avvägningar mellan olika intressen. Alla transportslag behövs för att stödja stadens utveckling, men en medveten prioritering bör ske. Parkering tas upp övergripande i handlingsprogrammet, men det finns behov av att ytterligare förtydliga ställningstagandena kring parkeringsfrågorna. För enskilda platser och i trånga miljöer där konkurrensen är stark finns det exempel sedan länge på prioriteringar mellan olika parkeringsgrupper. Generellt för stadsmiljö är traditionen svagare. I praktisk handling har prioritering skett, men ofta utan att det finns en tydlig och väl förankrad inriktning som styr. Prioriteringarna har skett som en del av en kontinuerlig förändring. I denna strategi för parkering formuleras vilka de olika parkeringsgrupperna är, hur de ska prioriteras inbördes och hur denna prioritering skiljer sig mellan stadskärnan och området kring stadskärnan. 1

1.2 Syfte och avgränsning Syftet med riktlinjer för parkering är att klargöra hur styrningen av parkeringsfrågorna ska användas för att stödja Halmstads utveckling. För att uppnå syftet utgår riktlinjer för parkering från samma synsätt som etablerats i Handlingsprogrammet för hållbara transporter i Halmstad, ett brett synsätt där olika transportslag analyseras utifrån ett hållbarhetsperspektiv i samhällsplaneringen. Arbetet sker därför kopplat till uppdraget från kommunstyrelsen att ta fram Handlingsprogram för hållbara transporter och den Fördjupade översiktsplanen för staden (Som nu ska ingå i den kommunomfattande översiktsplanen) och omfattar geografiskt hela Halmstads tätort. Beslut om riktlinjer för parkering fattas av Kommunfullmäktige. Riktlinjer för parkering ligger till grund för nämndernas och bolagens verksamheter inom parkeringsområdet. Riktlinjerna är också nära kopplade till Handlingsprogram för hållbara transporter vilket är ett handlingsprogram enligt kommunens visionsstyrningsmodell och ligger till grund för bl.a. planeringsdirektiv, budget och nämndernas affärs- och verksamhetsplaner. 1.3 Arbetsprocess Riktlinjer för parkering har tagits fram av en arbetsgrupp med representanter från teknik- och fritidsförvaltningen, miljö- och hälsoskyddskontoret och samhällsbyggnadskontoret. Samhällsbyggnadskontoret har också varit projektledare. Som stöd i processen har konsultföretaget SWECO använts. Riktlinjer för parkering påverkar boende, verksamma och besökare till Halmstad. Det är viktigt med en god förankring inte bara hos kommunala aktörer utan också hos medborgare och näringsliv m.fl. En sådan förankring är inte vanlig vad gäller parkeringsfrågor. Förankring av en så publik och massmedialt intressant nytta som parkering fordrar en noggrann och lyhörd handläggning. Strategi för parkering ger såväl vinnare som förlorare. En prioritering måste med nödvändighet medföra detta. Vinnarna är lätta att kommunicera med. Förlorarna måste kompenseras. Kompensationen kan ske genom att ta tillvara de successiva förbättringar av alternativa transportsätt som sker och i takt med dem omprioritera tillgängligheten mellan olika kundgrupper. Riktlinjer för parkering har efter beslut i kommunstyrelsen remitterats till interna och externa intressenter. Det är viktigt att en kommunikationsstrategi tas fram när dokumentet är antaget så att det får en bred spridning. 2

Vad är riktlinjer för parkering? Riktlinjer för parkering kan finnas outtalade men tillämpade eller väl formulerade och beslutade. Hur parkering behandlas och inriktas är beroende av i vilket skede kommunen är i sin planering. Parkering kan hanteras utifrån en enskild aspekt tex tillgången på parkering eller miljöaspekten. Parkeringsfrågorna är dock mer komplexa än så, de är en stadsbyggnadsfråga. Parkering påverkar och påverkas av resvanor, val av färdmedel och effektiviteten i transportsystemet. Parkering kan behandlas både som ett styrmedel för att undvika negativ miljöpåverkan och samtidigt påverka de sociala aspekterna, t.ex. tillgänglighet för funktionshindrade och trygghetsfrågor. Riktlinjer för parkering kan formuleras på flera olika sätt. Oftast kan de dock beskrivas med stöd av fyra principiella modeller för strategier; Behov, när parkeringsplats finns nära den plats som önskas, på villkor som inte påverkar efterfrågan. Lokalisering, när behoven tillgodoses, men tillfredsställs på olika avstånd till målpunkten, alla behov tillfredställs dock inom acceptabla gångavstånd. Efterfrågan, när parkeringen lokaliseras, prissätts och regleras så att efterfrågan inte är större än tillgången. Balanserad, när parkeringen avvägs mot människors och verksamheters villkor och värderingar, andra transportlösningar och till ett stadsbyggnadsdirektiv om lokalisering av verksamhet. Parkering har blivit en del av en integrerad stadsbyggnadsprocess och alla verktyg används för att medverka till ett gott stadsbyggande. I detta skede kan ex.vis. maxnorm vara ett aktuellt verktyg. De fyra modellerna ovan är teoretiskt renodlade. I realiteten befinner sig en stad i utveckling från 1 till 4 och kommer att använda alla modellerna, vilket också är det angreppssätt har Halmstads kommun valt att tillämpa. Det finns också en stor skillnad mellan stadskärnan och området utanför stadskärnan. I Halmstad föreslås därför att riktlinjer för parkering delas upp på stadskärnan och området utanför. 3

1.4 Parkeringsgrupper Konkurrens om begränsade markresurser innebär att en prioritering bör ske. Att ordna parkering är ytkrävande. Dessutom är reglering av parkering en av de starkaste påverkansfaktorer som finns i staden, för att påverka transportsystemet användning. En prioritering som stöd för stadens utveckling och kopplad till de övergripande målen är därför viktig. Prioritering av parkering kan ske på olika sätt. Instrumenten för att prioritera är olika trubbiga. Genom att koppla tillgängligheten genom parkering till olika kundgrupper så ökas tydligheten i sambanden mellan de övergripande målen och de åtgärder som föreslås. Uppdelning följer ett mönster där de olika grupperna spelar olika roll i stadens transportsystem. Därmed finns förutsättningar för att prioritera mellan dem och att ge de olika grupperna villkor som är väl avpassade till stadens ambition att utvecklas och de individuella anspråken från individer i resp. grupp. Parkering för angöring omfattar såväl av- och påstigning som av- och pålastning. Till varje fastighet måste angöringsbehovet tillgodoses. Beroende av hur angöringsbehovet ser ut och kan lösas kan det dock lösas på olika sätt till varje fastighet. Färdtjänst har starka anspråk på korta avstånd, värdetransporter likaså. Parkering för ärende- och besöksparkering, ger möjlighet att besöka sina nära och kära samt att uträtta ärenden, en del av den sociala och ekonomiska hållbarheten. Uppställningstiden är som regel inte särskilt lång, från några minuter till några timmar. Beroende av ärendets längd accepteras ett gångavstånd mellan parkering och målpunkt som är proportionellt mot ärendets längd. Detta ger möjlighet till anpassning av utbud, placering och reglering av parkering. Parkering för de som arbetar, är en långtidsuppställning, parkering sker 8-10 tim i sträck. De som parkerar för att arbeta och som betalar för detta ur egen ficka är som regel priskänsliga. Priskänsligheten och anspråket på att parkera under lång tid ger möjligheter att påverka var denna uppställning sker. Dessutom ger kombinationen av priskänslighet och gångavstånd en möjlighet att påverka färdmedelsvalet. Parkering för boende, är en långtidsuppställning. De boende efterfrågar möjligheter att stå uppställd under lång tid. Parkering över natten efterfrågas av dem som använder bilen i/till jobbet. Parkering under ett helt eller flera dygn efterfrågas då arbetsresan sker på annat sätt eller och livssituationen inte innehåller en arbetsresa. Möjligheten att ha kvar bilen vid bostaden efterfrågas av de boende och är också positivt för staden, inget tvång finns att ta med bilen till arbetsplatsen. De boende har anspråk att parkera som under måndag till fredag ligger i motsatt fas till verksamma, detta ger stora möjligheter till samnyttjande. Samnyttjande med ärende är möjligt under måndag till fredag men är inte lika lämpligt under lördag och söndag. Helgdagar är numer betydande handelsdagar med åtföljande ärendeparkering. 4

De flesta betalar själv för sin parkeringsplats vid bostaden. Anspråket på lång eller mycket lång uppställningstid och kostnadsansvaret ger tillsammans grundläggande förutsättningar för antal, placering och villkor för boendes parkering. Så länge parkeringsbehovet löses inom den egna fastigheten eller i en gemensam anläggning som byggts för ändamålet, blir det oftast inga allvarliga konflikter med andra stadsbyggnadskvaliteter. En förtätning av stadskärnan innebär dock en nödvändighet att använda marken effektivare. Den egna platsen i den egna fastigheten bör ersättas av ett tillstånd att parkera i en gemensam, flexibel anläggning. Om de boende parkerar på allmänna ytor eller i små avskilda anläggningar uppstår konkurrens. Likaså om de boende inte kan erbjudas plats under hela dygnet, de tar då bilen till jobbet och medverkar till trängsel, luftföroreningar och anspråk på tillgänglighet vid arbetsplatsen. Parkering med tillstånd, ger tillståndsinnehavaren rätt att använda mer tillgänglighet än vad andra trafikanter får göra. Tillstånd kan bland annat ges till rörelsehindrade, boende i ett visst område och yrkesgrupper som har behov av nyttoparkeringstillstånd. En särskild typ av parkeringstillstånd kan miljöfordonsägare få. Miljöfordonsägaren premieras för sitt fordonsval genom att erbjudas ökad tillgänglighet. Premieringen motverkar en del av sitt syfte. Miljöfordonsägaren lockas att förändra sina resvanor till ett större bilberoende. 5

2 Riktlinjer för parkering i Halmstad I Handlingsprogrammet för hållbara transporter i Halmstad formuleras huvudstrategier för hur trafiksystemet bör utvecklas. Dessa huvudstrategier anger också inriktningen för parkering. De delstrategier för parkering som formuleras är direkt kopplade till huvudstrategierna i handlingsprogrammet. Avsikten med detta är att kopplingen mellan förändringen för den rörliga trafiken ska kunna kopplas samman med förändringarna för parkering. Genom denna sammankoppling bör avvägningar som gjorts i programmet kunna föras vidare till parkeringsområdet. Riktlinjer för parkering blir därmed en integrerad del av Handlingsprogrammet för hållbara transporter och väl länkad till kommunens vision, värdegrund och Halmstads övergripande mål. 2.1 Stadens karaktär Huvudstrategi Staden och tätorterna planeras så att de stödjer resurssnåla resor och transporter. Utmaning I förhållande till andra transportslag tar bilen stor plats i samhället och påverkar stadens karaktär. Många övergivna ytor eller ytor som kan användas för lek, fritid eller rekreation har blivit grusade, asfalterade eller hårdgjorda på annat sätt. Viktiga platser som kan användas för stadsliv har tagits i anspråk för parkering. Utmaningen är att påverka stadens karaktär genom att erbjuda andra alternativ för bilparkering och transport. Delstrategi hela staden Parkering som trängt undan markbehov för lek och vistelse tas bort. Nya parkeringsplatser utformas vårdat och väl infogad i stadsrummet. Regelsystemet för parkeringsköp, friköp och samnyttjande uppdateras så att samnyttjande underlättas. Gatumarken används i första hand för angöring och ärende. Där gatumark används för boende eller arbetandes parkering prissätts den så att en övergång till nybyggda parkeringsanläggningar underlättas. Samnyttjande av platser är huvudregeln. Delstrategi stadskärnan Torg, gröna platser, förgårdar, gator mm behöver frigöras från parkering för att de som lever, arbetar och vistas i staden ska ges möjligheter till en sund situation och för att Halmstad ska kunna utvecklas som en attraktiv stad. 6

Gångavståndet till parkeringsplats kan användas för påverka efterfrågan på parkering och alternativa transporter. Ett längre eller kortare avstånd ger ökad eller minskat efterfrågan. Angöring och ärenden till stadskärnan prioriteras med korta gångavstånd och avgifter som skapar omsättning på parkeringsplatserna. Boende och arbetande i stadskärnan får tillgång till parkering på längre avstånd och till avgifter som medverkar till att de överväger andra alternativ. Delstrategi utanför stadskärnan Angöring och ärendeparkering löses i nära anslutning till resp. målpunkt. Parkering för boende och verksamma placeras i anläggningar som ligger lika långt från resp. målpunkt som kollektivtrafikhållplats. 2.2 Transportsystemet Huvudstrategi De olika transportslagen knyts samman och resurssnåla resor och effektiva transporter prioriteras. Utmaning Den enskildes val av transportlösning är en utgångspunkt för hur transporterna i Halmstad utvecklas. Den enskilde kan välja mellan de alternativ som står till buds och som han har möjlighet att utnyttja. Utmaningen är att ge Halmstad den mix av transporter som staden behöver och tål. Parkering kan stödja en positiv utveckling av de kollektiva transporterna, gång och cykel samt göra dem till ett attraktivt val för den enskilde. Framförallt är detta viktigt i bytespunkter. Parkering ger tillgänglighet i skiftet mellan transportslag, tex mellan gång- och biltrafik eller tåg- och biltrafiken. Bytespunkterna mellan de olika transportslagen är därför strategiskt viktiga för att hela resan ska bli attraktiv. Delstrategi hela staden Utmed regionbusslinjerna och vid resecentrum bör det vara lätt att parkera sin bil eller cykel. Utmed stadsbusslinjerna bör det vara lätt att parkera sin cykel. All parkering vid bytespunkterna bör vara ordnad på ett säkert och tryggt sätt, cykelgarderober bör prövas. 7

Delstrategi stadskärnan Den parkering som prioriteras och byggs i stadskärnan bör vara väl sammanlänkad med stadskärnan så att dess attraktion stärks. 2.3 Trafikens omfattning Huvudstrategi Andelen resor och transporter med resurssnåla transportslag ska öka för att stödja en hållbar utveckling av hela kommunen. Utmaning Halmstad ger fördelar för den som köper en bil som klassas som miljöbil enligt kommunens/statens regler. Förmånen att parkera gratis i 2 eller 4 timmar, beroende av vilken zon det gäller, ger förändrade beteenden. De som har en bil som ger gratis parkering kommer att använda den till resor som tidigare löstes på annat sätt. Erfarenheter finns från andra kommuner där förändrade resvanor har medfört att centrala parkeringsplatser används av miljöfordon i så hög grad att de prioriterade parkeringsbehoven trängts undan. Ökad resurseffektivitet kan uppnås med bilpooler. En bilpool kan ersätta mycket av användningen av privata bilar vid tjänsteresa och medverkar därmed till flexiblare arbetsresor. Utmaningen är att medverka till att bilpooler introduceras och utvecklas. Delstrategi hela staden Kraven på miljöbilar bör skärpas. I ett första steg bör definitionen för en miljöbil skärpas. Miljöbilstillstånden bör successivt avvecklas. Skapa gynnsammare förutsättningar för introduktion av bilpooler genom att underlätta i resans startpunkt men inte i dess målpunkt. Om målpunkten prioriteras kommer beteendet att påverkas i icke avsedd riktning. 8

2.4 Tillgänglighet Huvudstrategi Tillgängligheten ska öka för resurssnåla transporter Samtliga grupper ska ha tillgång till transportsystemet och utsatta grupper ska särskilt beaktas. Utmaning Parkering ger Halmstad en del av dess tillgänglighet och attraktivitet. Utmaningen är att erbjuda tillänglighet genom parkering på attraktiva villkor och korta gångavstånd för de grupper som har särskilda behov och grupper som är viktiga för stadens attraktion. Utmaningen är också att medverka till att övriga grupper löser sin tillgänglighet genom andra transportlösningar, t.ex. gång, cykel och kollektivtrafik. Delstrategi hela staden Alla transportslag ska bidra till tillgängligheten. Den totala tillgängligheten i ett område och för en kundgrupp ska avvägas så att det är lätt för den enskilde att välja transportlösningar som är till fördel för den enskilde och för helheten. Gångavstånden till olika transportlösningar utjämnas så att konkurrensen mellan dem likställs. Angöring och Ärende Fordonsförare som vill angöra eller göra besök hos boende och verksamma upplever att det är lätt att få en angörings- eller parkeringsplats inom acceptabelt gångavstånd till målpunkten. Tillstånd för de grupper som har tillstånd att nyttja mer tillgänglighet än andra finns tillräckliga ytor avsatta. De prioriterade upplever att de tagits om hand och att deras behov har tillgodosetts på ett rimligt sätt. Delstrategi stadskärnan Boende och verksamma De boende och verksamma i stadskärnan visas till samnyttjade parkeringsanläggningar på avstånd till stadskärnan. De boende och verksamma är väl informerade om varför olika parkeringslösningar används för olika kundgrupper. Parkeringsnormen justeras stegvis i takt med att bilinnehav och bilanvändning sjunker i stadskärnan. Delstrategi utanför stadskärnan Boende De boende i småhusområden får sitt parkeringsbehov tillgodosett, i regel på den egna tomten. För boende i större och tätare exploateringar eftersträvas gemensamma samnyttjade parkeringslösningar. 9

Verksamma De som arbetar i verksamheter placerade utanför stadskärnan får en parkeringslösning som står i balans med vad andra transportlösningar erbjuder. En bedömning av total tillgänglighet görs. 2.5 Trafiksäkerhet Huvudstrategi Arbetet med trafiksäkerhet ska bedrivas i enlighet med nollvisionens mål. Utmaning Parkeringsanläggningar placeras ibland på avstånd till målpunkten. Ny etablering av anläggningar kommer troligen att ske så. Bilisten är en skyddad trafikant och har som regel god trafiksäkerhet i tätbebyggelse. Då parkering sker i gemensamma parkeringsanläggningar på avstånd till målpunkten kommer bilisten att bli en oskyddad trafikant på väg till och från parkeringsanläggningen. Delstrategi hela staden Gångpassager över gatunätet hastighetssäkras till 30 km/tim, i likhet med vad som görs vid andra gångpassager i Halmstad. 2.6 Trygghet och säkerhet Huvudstrategi Tryggheten i hela transportsystemet ska öka för samtliga brukare. Utmaning Trygghet är ett villkor för att vilja och våga vara en del av stadens liv. Parkeringsplatser har ofta hittills utformats och placerats med fokus på bilens funktion. Utmaningen ligger i att utvidga synsättet och tillföra bl.a. trygghets- och säkerhetsaspekterna, däribland brottsförebyggande insatser och insatser från räddningstjänsten. Delstrategi hela staden Parkeringsanläggningar ska förändras och"parkeringsanläggningarna skall utformas så att de lever upp till internationell standard enligt EPA" (European Parking Association) utformas så att de upplevs så trygga att människor vågar använda dem alla tider på dygnet. (Se www.swepark.se) 10

2.7 Trafikens miljöpåverkan Huvudstrategi Den totala energianvändningen i transportsystemet ska minska liksom utsläppen av skadliga ämnen och negativ påverkan i form av buller och störningar. Utmaning Parkerade bilar utgör som regel inget miljöproblem, men biltrafik kan göra det. Parkering är en starkt beteendepåverkande faktor för val av färdmedel och också på antal transporter. Utmaningen ligger i att använda parkeringsregleringar som medel för att medverka till ett hållbart transportsystem samtidigt som tillgängligheten till Halmstad ska förbättras. Delstrategi hela staden Prioriterad parkering tydliggörs och tillgodoses. Mängden parkeringsplatser förändras försiktigt. Lägre prioriterad parkering flyttas längre från målpunkten. Villkoren för parkering differentieras så att prioriteringen blir tydlig. Parkering i lägen som stödjer staden är prisvärd, parkering för andra ändamål på dessa platser är dyr eller begränsad. Parkering vid kollektiva bytespunkter prioriteras. Arbetsplatsparkeringen är reducerad där den samlade transportlösningen ger de verksamma en acceptabel alternativ arbetsresa med cykel eller med kollektivtrafik. Stadskärnan kompletteras med ett parkeringsinformationssystem så att lediga platser lätt kan hittas utan att söka länge. 11