Behöver Alma skickas till Akutmottagningen? Bakgrund Det finns risker och problem förknippade med att äldre personer transporteras till sjukhus och vårdas inom slutenvården Sjuksköterskor i kommunal äldrevård arbetar ensamma har stora ansvarsområden saknar stöd och befogenheter Maria Björck Specialistsjuksköterska inom vård av äldre Falköpings kommun november 2014 Kartläggning av patienter med kognitiv svikt som skickas till akutmottagningen från särskilda boenden
Inkluderade Patienter som anlänt till akutmottagningen med vårdbegäran Patienter från särskilda boenden Patienter med kognitiv svikt - desorienterad ja/delvis eller demens/demensboende i vårdbegäran 12 månadersperiod Patienter som inte själva är beslutskapabla!
Resultat 2912 patientbesök med vårdbegäran 845 av dem kom från särskilda boenden 540 inkluderades i studien Det blev totalt 588 patienter när utan vårdbegäran medräknades De 588 patientbesöken omfattade 366 personer. Många kom flera gånger!
Varför skickades patienterna till Akutmottagningen? Fallolyckor/skador på rörelseapparaten 30% Andningsrelaterade besvär 18% Mag tarmbesvär 16% Besvär från psykiska funktioner förvirring, frånvaroattacker, bortfallssymtom 15% Besvär från hjärta / kärl 9% Smärta Feber
Vilka symtom beskrevs på akutmottagningen? Tabell VII. Beskrivna symtom i journalerna på AM, n=588 patientbesök. Presenteras som andelar Varje patientbesök kan generera fler än ett symtom varför det blir mer än 100% 35% 30% 31% 25% 20% 15% 10% 5% 15% 12% 11% 10% 10% 8% 7% 5% 4% 0%
Vad hände på sjukhuset? 27% av patienterna blev inte inlagda Hälften vårdades 3 eller färre än 3 dagar Variation mellan 1-36 vårddagar MAVA flera avdelningar
Desorienterade Oroliga Aggressiva Medverkar ej Hjälp med ADL Okontaktbara Tabell XXI. Personer som registrerats som avlidna i sjukhusjournalerna, n=366 personer Avlidna Antal Procent (%) Under vårdtid 53 14 Efter vårdtid 116 32 Totalt 169 46 Undersökningar, provtagningar, röntgen Syrgas, antibiotika, vätskedrivande. Operationer, gips, sutureringar 0 HLR Brytpunktsamtal Palliativ vård Inga aktiva åtgärder Konservativ behandling
Vad hände med Alma? Kom ensam Okontaktbar 0HLR MAVA flera avdelningar Korta vårdtider Provtagningar Undersökningar Antibiotika Syrgas Smärtlindring Sammanfattningsvis pat. med långskriden demens, hypertoni, collumfraktur-op, känd angina pektoris. Vårdad på vårdhem. Inkommer pga. allmän avtackling och rosslig andning. Allmänt mycket skröplig och bedöms inte tillgänglig för ngn. riktad behandling utan man inriktar sig på palliation och pat går stilla ad mortem i bilden av pneumoni UNS. (Patienten född 1920. Vårdtid 1 dygn)
Och vad hände med Arne? 200 Inkommer ensam. Kan inte 179 redogöra. Dement. Smärta i 180 hö. höft enligt 160 143 vårdbegäran. På 140 120 100 80 60 54 akutmottagn. desorienterad och motoriskt orolig. Icke samarbetsvillig, vill inte bli stucken. Slåss med personalen. Undersöks när han somnat. Rtg. visar 40 20 0 ingen påvisbar skelettskada. Inläggning på sjukhus skulle endast bidra till ökad oro. Återgår till boendet. (Patienten född 1924. Endast besök AM)
Och vad hände med Nils? Kom ensam Desorienterad Endast besök på AM MAVA Korta vårdtider EKG Inkommer ensam. Vet inte varför han är här. Förvirrad. Kan inte redogöra. Bröstsmärtor enligt omv.meddelande. På akutmottagn. inga smärtor. Vitalparametrar och EKG ua. Frias kardiellt. Avstår vidare utredning. Multisjuk. Sätter in Omeprazol. Får stanna över natten. (Patienten född 1925. Vårdtid 1 dygn)
Och Dagny? Hjärtinfarkt ICD-10-SE EKG Palliativ vård Inga aktiva åtgärder Konservativ behandling 2-3 vårddagar 45% avled under vårdtid Kan inte lämna autoanamnes pga. alzheimerdemens. Har klagat över bröstsmärtor enligt omv.meddelande. Fått Nitro utan effekt. Misstanke om akut ischemi. Desorienterad och motoriskt orolig. 0HLR sedan tidigare. Konservativ behandling. Inte IVA-mässig. (Patienten född 1928. Vårdtid 3 dygn, 2 avdelningar)
Konklusion I kartläggningen synliggjordes de allra mest sjuka och sköra äldre Det blev uppenbart hur svårt det kan vara att tolka deras tecken på sjukdom och ohälsa Många av de allra mest sjuka äldre patienterna var så sköra och skröpliga att de bedömdes inte vara mottagliga för krävande undersökningar och riktade behandlingar
Resultatet uppmärksammar hur sårbara dessa patienter är och hur angeläget det är att de erhåller vård vid rätt vårdnivå och ett kompetent omhändertagande Personcentrerad vård och omvårdnad Evidensbaserad vård och omvårdnad Specialistutbildade sjuksköterskor Samsyn Kollegial handledning Etiskt forum Framförhållning Upprätta vårdplan Kräva ansvar av PAL Stöd Beslutsstöd Mobila team
Vården i livets slutskede ska vara av hög kvalitet. Lindring av smärta eller andra obehag, kärleksfull omvårdnad och en fridfull miljö är viktiga inslag. Personliga önskemål ska tillgodoses så långt det är möjligt. Hjälpen ska finnas där man är, ingen ska behöva flytta mellan olika boenden och sjukhus i onödan. Ingen ska behöva dö ensam. (Regeringens proposition, 1997/98:113).