Behöver Alma skickas till Akutmottagningen?



Relevanta dokument
PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Mobilt Geriatriskt Team

Geriatriskt forum Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

ÅLDERSSTIGEN. Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN. Verksamhetsutvecklare

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

MOBIL DOKTOR 1 januari december 2007 vardagar i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård

Förvaltning av 48-72

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Palliativ vård vid olika diagnoser

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag.

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Förändringsledning i komplexa system. Svante Lifvergren SkaS/CHI, Chalmers (chi.chalmers.se)

Kvalitetsutveckling i komplexa system Erfarenheter från Skaraborgs sjukhus. Svante Lifvergren, kvalitetschef

Rutin Beslut om vak/ extravak

Riktlinjer för vård i livets slut

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Omvårdnad vid livets slutskede

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

Dina patienträttigheter

Bilaga 2 Vårdkedja för äldre, Februari 2003

Svårläkta sår. Britt-Marie Strömqvist Undersköterska Sårcentrum Blekinge

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Smärta. Palliativa rådet

Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna

Din värdering av operationen (ca 8 veckor)

Sammanfattning av Hospiteringsenkät

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz

SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande patienter med eller utan stöd av MIG (Mobil IntensivvårdsGrupp)

Höftfrakturlinjen SUS - Lund

Patientsäkerhetsberättelse S:t Annas Demens och äldreboende

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet

Karotisstenoser 30/1-13

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN

Höftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson KAMBER-Skåne

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet

Kvalitetsbokslut Vårdplats- och mottagningsenheten KSK

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige

Riktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård

nov jan sept mars maj


(5) Omvårdnad vid livets slutskede. Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Sammanställning Det goda livet workshop Vårdsamverkan Fyrbodal

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum

Integrerande MEQ fråga DX Totalt 20 poäng. Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht2012/vt2013. Anvisning:

Lokal handlingsplan för demensvård

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Bättre liv för sjuka äldre

48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg.

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

Din värdering av operationen (ca 8 veckor)

Hjärtsjukvård. Forskning Utveckling Omvårdnad NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI. Framtidens hjärtsjukvård.

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

Del 4_5 sidor_13 poäng

MEQ-fråga. Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Totalt 22 poäng. Anvisning:

2. Bor du ensam? Ja, jag bor helt ensam Nej, jag delar hushåll med make/maka/sambo eller annan person t.ex. syskon, barn, föräldrar

Kommunikation och bemötande. Empati

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08

DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T STUDENT

Radiusfraktur kvinna år Lågenergitrauma. AVC - Borås. Hem. Ort mottagning efter 1 vecka

Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling"

Linnéa-projektet 3, Undersöka om det finns ett samband mellan hemtjänstinsatser och återinläggningar.

Nätverkssjukvård i Framtidens Hälsooch sjukvård

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Mobila Geriatriska Teamet

Transkript:

Behöver Alma skickas till Akutmottagningen? Bakgrund Det finns risker och problem förknippade med att äldre personer transporteras till sjukhus och vårdas inom slutenvården Sjuksköterskor i kommunal äldrevård arbetar ensamma har stora ansvarsområden saknar stöd och befogenheter Maria Björck Specialistsjuksköterska inom vård av äldre Falköpings kommun november 2014 Kartläggning av patienter med kognitiv svikt som skickas till akutmottagningen från särskilda boenden

Inkluderade Patienter som anlänt till akutmottagningen med vårdbegäran Patienter från särskilda boenden Patienter med kognitiv svikt - desorienterad ja/delvis eller demens/demensboende i vårdbegäran 12 månadersperiod Patienter som inte själva är beslutskapabla!

Resultat 2912 patientbesök med vårdbegäran 845 av dem kom från särskilda boenden 540 inkluderades i studien Det blev totalt 588 patienter när utan vårdbegäran medräknades De 588 patientbesöken omfattade 366 personer. Många kom flera gånger!

Varför skickades patienterna till Akutmottagningen? Fallolyckor/skador på rörelseapparaten 30% Andningsrelaterade besvär 18% Mag tarmbesvär 16% Besvär från psykiska funktioner förvirring, frånvaroattacker, bortfallssymtom 15% Besvär från hjärta / kärl 9% Smärta Feber

Vilka symtom beskrevs på akutmottagningen? Tabell VII. Beskrivna symtom i journalerna på AM, n=588 patientbesök. Presenteras som andelar Varje patientbesök kan generera fler än ett symtom varför det blir mer än 100% 35% 30% 31% 25% 20% 15% 10% 5% 15% 12% 11% 10% 10% 8% 7% 5% 4% 0%

Vad hände på sjukhuset? 27% av patienterna blev inte inlagda Hälften vårdades 3 eller färre än 3 dagar Variation mellan 1-36 vårddagar MAVA flera avdelningar

Desorienterade Oroliga Aggressiva Medverkar ej Hjälp med ADL Okontaktbara Tabell XXI. Personer som registrerats som avlidna i sjukhusjournalerna, n=366 personer Avlidna Antal Procent (%) Under vårdtid 53 14 Efter vårdtid 116 32 Totalt 169 46 Undersökningar, provtagningar, röntgen Syrgas, antibiotika, vätskedrivande. Operationer, gips, sutureringar 0 HLR Brytpunktsamtal Palliativ vård Inga aktiva åtgärder Konservativ behandling

Vad hände med Alma? Kom ensam Okontaktbar 0HLR MAVA flera avdelningar Korta vårdtider Provtagningar Undersökningar Antibiotika Syrgas Smärtlindring Sammanfattningsvis pat. med långskriden demens, hypertoni, collumfraktur-op, känd angina pektoris. Vårdad på vårdhem. Inkommer pga. allmän avtackling och rosslig andning. Allmänt mycket skröplig och bedöms inte tillgänglig för ngn. riktad behandling utan man inriktar sig på palliation och pat går stilla ad mortem i bilden av pneumoni UNS. (Patienten född 1920. Vårdtid 1 dygn)

Och vad hände med Arne? 200 Inkommer ensam. Kan inte 179 redogöra. Dement. Smärta i 180 hö. höft enligt 160 143 vårdbegäran. På 140 120 100 80 60 54 akutmottagn. desorienterad och motoriskt orolig. Icke samarbetsvillig, vill inte bli stucken. Slåss med personalen. Undersöks när han somnat. Rtg. visar 40 20 0 ingen påvisbar skelettskada. Inläggning på sjukhus skulle endast bidra till ökad oro. Återgår till boendet. (Patienten född 1924. Endast besök AM)

Och vad hände med Nils? Kom ensam Desorienterad Endast besök på AM MAVA Korta vårdtider EKG Inkommer ensam. Vet inte varför han är här. Förvirrad. Kan inte redogöra. Bröstsmärtor enligt omv.meddelande. På akutmottagn. inga smärtor. Vitalparametrar och EKG ua. Frias kardiellt. Avstår vidare utredning. Multisjuk. Sätter in Omeprazol. Får stanna över natten. (Patienten född 1925. Vårdtid 1 dygn)

Och Dagny? Hjärtinfarkt ICD-10-SE EKG Palliativ vård Inga aktiva åtgärder Konservativ behandling 2-3 vårddagar 45% avled under vårdtid Kan inte lämna autoanamnes pga. alzheimerdemens. Har klagat över bröstsmärtor enligt omv.meddelande. Fått Nitro utan effekt. Misstanke om akut ischemi. Desorienterad och motoriskt orolig. 0HLR sedan tidigare. Konservativ behandling. Inte IVA-mässig. (Patienten född 1928. Vårdtid 3 dygn, 2 avdelningar)

Konklusion I kartläggningen synliggjordes de allra mest sjuka och sköra äldre Det blev uppenbart hur svårt det kan vara att tolka deras tecken på sjukdom och ohälsa Många av de allra mest sjuka äldre patienterna var så sköra och skröpliga att de bedömdes inte vara mottagliga för krävande undersökningar och riktade behandlingar

Resultatet uppmärksammar hur sårbara dessa patienter är och hur angeläget det är att de erhåller vård vid rätt vårdnivå och ett kompetent omhändertagande Personcentrerad vård och omvårdnad Evidensbaserad vård och omvårdnad Specialistutbildade sjuksköterskor Samsyn Kollegial handledning Etiskt forum Framförhållning Upprätta vårdplan Kräva ansvar av PAL Stöd Beslutsstöd Mobila team

Vården i livets slutskede ska vara av hög kvalitet. Lindring av smärta eller andra obehag, kärleksfull omvårdnad och en fridfull miljö är viktiga inslag. Personliga önskemål ska tillgodoses så långt det är möjligt. Hjälpen ska finnas där man är, ingen ska behöva flytta mellan olika boenden och sjukhus i onödan. Ingen ska behöva dö ensam. (Regeringens proposition, 1997/98:113).