MÖJLIG PÅVERKAN PÅ FÅGELFAUNAN AV EN VINDKRAFTPARK PÅ LILLGRUND, SÖDRA ÖRESUND



Relevanta dokument
De internationella midvinterinventeringarna

Fågelundersökningar vid Lillgrund. Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

STATISTIK LANDNINGAR ARLANDA BANA 01L OCH BANA 01R

Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion

Tranvårarna i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)

Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk

Fåglar och vindkraft Jan Pettersson/ JP Fågelvind

Fåglar, fladdermöss och vindkraft

och klkumjtt l^n:/ HBN f/- d^- OVm-^/

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet

Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren)

Arbetskopia: Arbetstest för vallhundar

Rapport efter genomförd inventering av älg för område Strängnäs ÄSO

En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rapport efter genomförd inventering av älg för viltförvaltningsområdet Älvarna

Pargas stads utlåtande om ansökningsärenden enligt sjötrafiklagen, Lilltervo- Haradsholm och Stormälö- Svartholmarna.

Miljösituationen i Malmö


STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf )

Fågelförekomsten i området kring sydöstra Skälderviken och. dess känslighet i samband med olika former av markutnyttjande

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Dysåns avrinningsområde ( )

Gemensamt delprogram för stormusslor

Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

Bollebygd, Mark och Svenljunga (18)

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering

Portfölj (portfolio), T4-T5, Stadium II, Läkarprogrammet, Örebro Universitet VT Portfölj. Termin 3-5, Stadium II

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Likabehandlingsplan Gunghästensförskola

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp

Årlig uppföljning av regionala miljökvalitetsmål

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

Lundens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Töreboda Centralskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

FÖRMEDLING AV CYKELHJÄLM PÅ BARNAVÅRDSCENTRAL

Kungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter

TRÄNARGUIDE. Mattekoden FLEX.

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen hösten 2009

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

Regeringens proposition 2003/04:78

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

Sänkta förmedlingsavgifter för Bostadsförmedlingen i Stockholm AB

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

PROTOKOLL Årsmöte

Regionala Godstransportrådet Attitydundersökning Godstransportköpare och Speditörer

Kompletterande fågelundersökning Törnbotten. Mörbylånga kommun Kalmar län miljöland

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Leif Hägg (M), ordförande Stefan Andersson (S) Ulla Wallin (S) Håkan Andersson (C), vice ordförande Teddy Nilsson (SD)

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet / 2016

Till dig som vill göra fältförsök med genetiskt modifierade växter

Nya rutiner för hantering av fynddata hos länsstyrelserna i samband med övergången till nya Artportalen

Dokumenten kommer under maj att läggas ut på Dua:s hemsida (

MANNHEIMER SWARTLING

Ansökan om tillstånd till kameraövervakning

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Lagtext. Definitioner av kränkning, diskriminering. Kränkande behandling: Trakasserier: Annan kränkande behandling:

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i BirdLife International

Ledningssystem för kvalitet

PLANERINGSAVDELNINGEN Eksjö Kommun. Detaljplan för Krabban 6, Eksjö Stad. Planbeskrivning. Dnr

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Data om svenska fiskodlingar

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten Antal svar: 19

och då tittarna undrar hur detta egentligen skall sluta? Det slutliga resultatet mäts i slutet av episoden, där en vinnare koras.

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

OMSLAG Framsida och baksida Hornuggla, foto: Jörgen Toivanen

Hammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Foto: Peter liander/försvarets bildbyrå

Trafiköar för en bättre trafiksäkerhet.

Kronviltprojektet i Kolmården

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter.

Fågelbesöksled Nyköping Norr

UTVÄRDERING AV UTSTÄLLNINGEN OMÄNSKLIGT/ OM TEKNIK / LÄSKORT OCH LURAR

Revisionsstrategi

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015

I introduktionsprogrammet finns också information om hur Socialförvaltningen/Hemtjänsten är uppbyggd via ett organisationsschema.

Sammanfattning 2015:3

Representation, gåvor och resor

Lägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg

Samhälle, samverkan & övergång

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/ Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?

Mariebergsskolans Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förvaltningsåtgärder för skarv. Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011

Fågelproblematiken kring var vindkraftverk kan placeras - olika sätt att nå ett bra resultat. JP Fågelvind. JP Fågelvind

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA

Sveriges Ornitologiska Förening

Reserapport, Norra Bohuslän

Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?

Remissvar på nationell plan för transportsystemet KS-2013/634

Vägplan för väg 222 Skurubron Yttrande under utställning

Transkript:

Leif Nilsson Martin Green Ekologihuset 223 62 Lund 046 2223709 (LN) 070-5255709 (LN) leif.nilsson@zooekol.lu.se martin.green@zooekol.lu.se Lund 2005-04-07 REVIDERAD ARBETSPLAN MÖJLIG PÅVERKAN PÅ FÅGELFAUNAN AV EN VINDKRAFTPARK PÅ LILLGRUND, SÖDRA ÖRESUND INLEDNING Föreliggande reviderade och utökade arbetsplan bygger på den ursprungligen (2001-04-11) presenterade arbetsplanen (reviderad 2002-06-05) enligt vilken undersökningar i området bedrivits under 2001/02 och 2002/03. Denna plan reviderades senare igen 2003-04-22 för att ge möjlighet till ett mer komplett program för förstudierna i och med att byggstarten blivit senarelagd. De till och med 2004 genomförda studierna i området visade på en betydande variation i fågelförekomsten i området mellan olika inventeringstillfällen (Rapport 2003 samt Rapport in prep.). På samma sätt är det sedan tidigare känt att det föreligger en betydande mellanårsvariation i flyttfåglarnas uppträdande i området. I samband med en ytterligare senareläggning av byggstarten gavs ytterligare tid för kompletterande studier innan området påverkas av konstruktionsarbetena. Kontrollprogrammet har därför kompletterats med ytterligare flyttningsstudier under våren 2005 samt båtinventeringar under våren 2005 samt under vinterhalvåret 2005-06 fram till byggstart. I sammanhanget kan konstateras att det är synnerligen väsentligt att inventeringsprogrammet fortsätter fram till byggstarten. Revideringen av planen för kontrollprogrammet genomfördes sedan Örestad Vindkraftpark beslutat att utvidga ramen för detsamma vad gäller fåglar till 2,7 milj. Kr. De av senareläggningen betingade kompletterande förstudierna kostnadsberäknas till 0,5 milj. kr. Av den totala kostnadsramen för kontrollprogrammet har 1,2 milj kr. förbrukats tidigare. I samband med revidering av den ursprungliga planen för kontrollprogrammet (2002-06-05) fastställdes att rapportering av de första två årens arbete skall ske under 2003, vilket skett. Materialet från de kompletterande förstudierna 2003-2004 har analyserats, men ej presenterats i någon rapport (enl. överenskommelse med Eurowind). En sammanfattande rapport över

dessa arbeten kommer att tas fram under våren 2005, vilket innebär att allt arbete under Eurowinds ägarperiod då kommer att ha rapporterats. PROBLEMSTÄLLNING Södra Öresunds stora betydelse för fågellivet och då speciellt för olika våtmarksberoende arter är väl känd sedan gammalt och har dokumenterats i ett stort antal rapporter (se bl.a. den omfattande dokumentation som sammanställts i samband med övervakningsprogrammet för Öresundsförbindelsen samt tidigare rapporter för Lillgrundsområdet. Kontrollprogrammet för Lillgrund koncentreras i huvudsak till de våtmarksberoende arterna. Medan det sålunda sedan gammalt fanns en mycket omfattande dokumentation rörande de rastande och övervintrande vattenfåglarna i de strandnära områdena var kunskapsläget mycket bristfälligt när det gäller de yttre havsområdena i Öresund. Det hittills genomförda studierna i Lillgrundsområdet och referensområdena vid Bredgrund visar emellertid på att området utnyttjas av betydligt större fågelantal än vad som tidigare var känt. Sålunda förekommer mycket betydande koncentrationer av småskrake i området (på en sådan nivå att det kan klassificeras som en internationellt betydelsefull lokal för arten (gäller hela komplexet av grund, inte specifikt Lillgrund). Området är också betydelsefullt för andra arter. Observationer av dykänder i de kustnära dagplatserna (ex. vigg) visar att dessa under natten flyger ut till musselbankar till havs för att furagera, men dessa är endast till en del lokaliserade (exempelvis områdena väster om Lernacken). Iakttagelser av flygriktningar för viggar i Falsterbokanalen och Klagshamns kalkbrott tyder på att dessa flyger ut för att söka föda i den riktning Bredgrund/ Lillgrund befinner sig i. Under kalla perioder samlas betydande mängder dykänder på de grunda områdena i den yttre delen av Öresund, när de strandnära områdena är istäckta, dessa flockar har dock endast till en mindre del lokaliserats, men betydande koncentrationer kan förekomma i områdena V Klagshamn, dvs om inte på Lillgrund så i dess grannskap. Öresundsområdet är dessutom ett viktigt vinterområde för upp till 10000 storskarvar, vilka rör sig i området i relation till fiskstimmen och potentiellt skulle kunna påverkas av en vindkraftpark. Det är också sedan gammalt väl känt att Öresund är ett viktigt flyttfågelstråk för sjöfåglar särskilt under våren då en mycket stor del av Östersjöns ejderbestånd passerar genom sundet. Senare på säsongen passerar en mycket stor andel av det totala beståndet av vitkindad gås och prutgås över Öresund på sin flyttning mot arktiska Ryssland. Ejdrar och gäss flyttar genom sundet på låg höjd, från någon meter upp till några tiotal meter över havsytan, och löper därför särskilt stor risk att påverkas av en vindkraftpark. Sammantaget rör det sig om ca 500000 ejdrar och gäss som årligen passerar området. Det pågår under våren också ett omfattande sträck av änder och vadare genom Öresundsområdet. Öresundsområdets (särskilt Falsterbo-halvöns) stora betydelse som flyttfågelstråk under hösten är välkänd, men det är inte känt i vilken utsträckning flyttfågelsträcket passerar de yttre delarna av Öresund på lägre höjd. Preliminära radarstudier visar dock att stora mängder med flyttande fåglar passerar även dessa delar av Öresund under vissa väder betingelser. Det rör sig då om andra typer av fåglar än de sjöfåglar det talas om ovan (rovfåglar, duvor, småfåglar). 2

När det gäller flyttfågelstudierna koncentreras programmet främst till de tre arterna ejder, vitkindad gås och prutgås, vilka är de där störst risk för ev. påverkan föreligger. Studier av övriga flyttande arter i området har en mer underordnad roll i programmet. Vissa inledande studier av flyttande rovfåglar (höstetid) bör dock genomföras för att få en uppfattning om omfattningen av dessa fåglars rörelser över det planerade vindkraftområdet. Sammanfattningsvis skulle den planerade vindkraftparken på Lillgrund potentiellt kunna påverka fåglarna i södra Öresund i följande avseenden:: 1. I vilken omfattning kommer fåglarnas flygvanor under flyttningen vår och höst att påverkas av vindkraftparken? 2. I vilken omfattning kommer fåglarnas lokala rörelsemönster att påverkas av vindkraftparken? 3. Hur reagerar fåglarna när de möter vindkraftparken och på vilket sätt kan detta komma att påverka deras beteende och levnadsvillkor? 4. Vilken mortalitetsrisk för fåglarna är förknippad med vindkraftparken? 5. I vilken omfattning reduceras fåglarnas födosöksområden av vindkraftparken och vilken betydelse kan detta ha för fåglarnas utnyttjande av Öresundsområdet? Föreliggande plan för undersökningar av vindkraftparkens möjliga påverkan på fågelfaunan i området baseras på de ovanstående identifierade problemområdena och avser att uppfylla de i regeringsbeslutet av 2001-03-22 meddelade föreskrifterna angående ornitologiska studier samt de önskemål om utvidgade studier som framförts. METODER Undersökningarna bedrivs dels som base-line undersökningar före byggstarten, dels sedan vindkraftverksparken är på plats. Flyttningen Radarstudier med övervakningsradar (radarbilden filmas och analyseras senare vad gäller speciellt intressanta dagar) Fältobservationer bedrivs från Lernacken eller annan lämplig observationspunkt. Fältobservationer bedrivs i stor utsträckning på sådant sätt att radarföljda flockar kan identifieras, samt för att täcka in dagar med god flyttningsintensitet av rovfåglar. Olika flockar spåras och längre tracks följs för att studera ejdrarnas och gässens flygvägar på flyttningen genom området. Beteendestudier Radarstudier med övervakningsradar (radarbilden filmas och analyseras senare vad gäller speciellt intressanta dagar). Intressanta flockar följs i kraftverksparkens närområde för att fastställa hur fåglarnas flyttningsriktning påverkas av kraftverken. Vid dessa observationer genomförs visuella observationer parallelt för att identifiera flockarna samt studera fåglarnas reaktioner på kraftverksparken. Detaljer för dessa studier utarbetas senare i samband med byggfasen. 3

Rastande/Övervintrande Inventeringarna bedrivs främst som båtinventeringar ca 1 gång per månad under säsongen (ej sommaren) i området Lillgrund/ Bredgrund. Dessa kompletteras om möjligt med regionala flyginventeringar i södra Öresund för att kunna bedöma om några större omfördelningar av fåglarna skett. Övervakningsområdet för de regionala inventeringarna omfattar Falsterbohalvön - Lommabukten Under förstudierna har det visat sig att båtinventeringar är den mest lämpade metoden för studier i det aktuella området. Dessa bygger på en modifierad ESAS-standard (utarbetad av European Seabirds at Seateam) anpassad till mindre fartyg som i de inre farvattnen i Öresund. Flyginventeringar är däremot mycket mer väderberoende. Dessutom kräver lågflygning till havs tillgång till speciella flygplan (långsamgående, högvingade tvåmotoriga), varav det finns ett i denna del av Europa. Kompletterande flyginventeringar bör dock genomföras om och när vi får en stabil väderperiod med tillgång till lämpligt flyg. Vid flyginventeringarna används samma metodik som utarbetats i samband med danska studier inför planerade vindkraftsutbyggnader. Vi räknar med att kunna utnyttja samma plan med väl tränad pilot och ett GIS-baserat system för analysarbetet. För radarstudierna utnyttjas två av försvarets övervakningsradarstationer. På basis av fältobservationerna väljs intressanta perioder ut för närmare analys. DETALJPLANERING Base-line Kvarstående undersökningsbehov efter säsongen 2004 avser i första hand kompletterande studier enligt följande så att ett säkrare underlag för bedömning av ev. påverkan erhålls: 1. Vårflyttning av ejder och gäss våren 2005 enligt tidigare beskriven metodik (för utvärdering se rapport). Endast en fullständig säsong finns tillgänglig sedan tidigare. 2. Höstflyttning av rovfåglar. Ett antal dagar med förväntad god rovfågelflyttning bör bevakas under hösten 2005. 3. Båtinventeringar av vårrastande ejder. Tidigare inventeringar visade dels på stort antal rastare vid inventeringarna, dels en betydande variation. En olöst fråga är dessutom dessa ejdrars ursprung, rastande flyttare eller födosökande ejdrar från den stora kolonin på Saltholm? 4. Båtinventeringar av rastande/övervintrande sjöfåglar kompletterade med någon/några flyginventeringar i södra Öresund. P. g. a. den stora variationen är det angeläget att det finns inventeringar fram till byggstarten. Efter bygget Någon ytterligare detaljplanering ej aktuell innan base-linestudierna analyserats och verken finns på plats. I enlighet med Miljödomstolens villkor planeras studierna till tre säsonger. Olika moment kommer att ges något olika utrymmer under de olika åren, sålunda måste t.ex. en del utrymme ur anslaget avsättas för slurapporten år tre, medan beteendestudierna kan behöva mer utrymme i början i samband med metodutprövning. 4

RAPPORTERING Base-line 1. En första omfattande rapport från base-line studierna inkl. utvärdering av metodik mm har presenterats 2003. 2. Resultaten från den första kompletterande base-line studien under 2003 och 2004 presenteras i en kortfattad lägesrapport under våren 2005. 3. Kvarvarande base-line studier analyseras och sammanställs tillsammans med det tidigare under 1+2 redovisade materialet till en sammanfattande rapport från Baseline studierna. Denna rapport färdigställs under 2006.. Efter bygget Årliga lägesrapporter under de två första årens uppföljande studier. Efter det tredje avslutande årets undersökningar sammanställs en avslutande sammanfattande rapport från kontrollprogrammet. Övrig rapportering från projektet vid behov efter speciella överenskommelser KOSTNADER Base-line Förbrukade medel 2001/02 och 2002/03 800600 Förbrukade medel 2003/04 samt hösten 2004 400000 Totalt förbrukat 1200600 Tillkommande base-line 2005 och vintern 2005/06 Ramanslag för perioden innefattande 500 000 Lönekostnader (L. Nilsson & M. Green). Arvoden tillfälliga observatörer Resekostnader Båtkostnader Flyginventeringar vid behov Radarfilmning Löpande kostnader mm Universitets-overhead Ramanslaget innefattar även lönekostnader för den sammanfattande base-line rapporten och lägesrapporten för 2003/04 + 2004. Observera Moms tillkommer 5

Efter uppförandet Årliga kostnader per år under tre år 3 x 500 000 Ramanslag per år innefattande Lönekostnader (L. Nilsson & M. Green). Arvoden tillfälliga observatörer Resekostnader Båtkostnader Flyginventeringar vid behov Radarfilmning Löpande kostnader mm Universitets-overhead Inom ramen ligger tyngdpunkten olika på olika moment under olika perioder. Ramanslaget innefattar också kostnader för slutrapport (samt de årliga lägesrapporterna). Observera Moms tillkommer TOTALKOSTNAD (exkl. moms) 3 200 000. 6