Uppdrag att utreda hur ett nationellt substansregister för läkemedel kan inrättas Rapport från Läkemedelsverket 2011-05-12 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax: +46 (0)18 54 85 66 Internet: www.lakemedelsverket.se E-mail: registrator@mpa.se
Innehåll Sammanfattande rekommendationer... 3 Uppdraget... 4 Beredning... 5 Bakgrund... 5 Redovisning av uppdraget... 6 Nulägesbeskrivning...6 Förslag till hur ett nationellt substansregister för läkemedel kan inrättas...6 Substansregistrets innehåll...6 Substanser...7 Substansregistret och information om produkter i NPL...8 Id-begrepp, informationsstruktur och kopplingar...9 Namngivning:...9 Id-begrepp...9 Informationsstruktur...9 Kopplingar... 10 Förslag till uppdatering, underhåll och tillgänglighet, samt den tekniska plattformens placering... 12 Ägarskap och förvaltning... 12 Exponering... 12 Påverkan på befintligt NPL... 13 Användarnas behov av information... 14 Kostnader/resursbehov för initial uppbyggnad och kontinuerlig förvaltning, samt ungefärlig tidplan... 15 Initial uppbyggnad... 15 Kontinuerlig förvaltning... 16 Tidplan... 16 Behov av förändrade sekretessbestämmelser... 17 Avgränsning... 17 Fortsatt arbete... 18 Definitioner... 18 Referenser... 18 Bilagor... 19
Sammanfattande rekommendationer Förslaget från Läkemedelsverket (LV) innefattar följande huvuddrag: Ett nationellt substansregister för läkemedel skapas baserat på LV:s befintliga struktur (källdatabas) för substansregister. LV äger därmed all information i det nationella substansregistret och ansvarar för kvalitetssäkring och utveckling samt kontinuerlig förvaltning av informationen. En möjlighet för externa användare att föreslå nya substanser, synonymnamn eller förändringar skapas inom Sök läkemedelsfakta på LV:s externa webbplats. Det nationella substansregistret föreslås innehålla enbart substansinformation. All information om produkter, inklusive innehåll av bland annat de aktiva substanserna, finns fortsatt i Nationellt produktregister för läkemedel (NPL). Tillsammans kommer substansregistret och NPL att göra det möjligt att hitta de produkter som innehåller en viss substans. Den tekniska utveckling som föreslås i denna rapport skapar förutsättningar för att LV internt ska kunna hantera och kvalitetssäkra substansinformation. Lösningen omfattar även möjlighet att leverera och exponera substansinformation. Om NPL version 4 blir aktuellt, exempelvis hos Apotekens Service, kommer substansinformationen ändå att behöva hämtas via den föreslagna lösningen eftersom det är LV som har tillång till exponerad källdata. Det är således ingen fördel med att i frågan om substansregister ge Apotekens Service ett än större uppdrag. Substansregistret är tänkt för nedladdning både i form av en fil och som en webbservicetjänst från LV (på motsvarande sätt som NPL). Sökbar information om substanser kopplat till produkter föreslås även erbjudas via en utvidgad Sök läkemedelsfakta på LV:s externa webbplats. Substansregistret föreslås omfatta aktiva substanser i läkemedel, licensläkemedel och lagerberedningar/rikslicenser, samt ett urval hjälpämnen med känd överkänslighetsproblematik. En koppling mellan dessa substanser och motsvarande produkter kan ske i NPL för de produktgrupper som finns i NPL och ägs av LV. Licensläkemedel kommer att införas i NPL enligt ett separat projekt på LV. Om lagerberedningar i NPL ska kunna kopplas till motsvarande substanser i substansregistret behöver det ske hos den/de aktör/-er som ansvarar för informationen i NPL för dessa produkter. Avregistrerade produkter från 2004 och framåt tas inte bort ur NPL och motsvarande substanser ska även finnas kvar i substansregistret. Det rekommenderade svenska namnet för en läkemedelssubstans baseras på det engelska namn som fastställts i läkemedlets produktresumé (SmPC) klätt i svensk språkdräkt. Samma substans-id (unikt och tidsbeständigt) som idag används i NPL kommer att användas som id-begrepp i den exponerade substansinformationen. Informationsstrukturen bör i möjligaste mån följa kommande ISO-standard. En flexibel informationsstruktur rekommenderas, för 3
att ha möjligheten att kunna inkludera synonymnamn och/eller identitetsnycklar från eventuella kommande externa standarder eller internationella register. LV gör bedömningen att detta förslag är i linje med de tillfrågade intressenternas grundläggande behov, även om det finns ytterligare behov och önskemål. För att utveckla ett nationellt substansregister krävs ett kvalitetssäkringsarbete avseende substansnamn och en IT-lösning och beräkningen avser en projekttid om ungefär ett år. Resursbehovet för initial uppbyggnad bedöms till en kostnad på omkring 3,5 miljoner kr för kvalitetssäkringsarbetet och omkring 3,4 miljoner kr för IT-utveckling (se tabell sid 15-16). Kostnaderna för årlig förvaltning bedöms vara omkring 450 000 kr. LV gör bedömningen att den information som kommer att finnas i substansregistret inte är sekretessbelagd och att något behov av förändrade sekretessbestämmelser därmed inte föreligger. Uppdraget Regeringen har den 2 december 2010 (S2010/8677/HS) uppdragit åt LV att analysera och lämna förslag på hur ett nationellt substansregister kan inrättas. I uppdraget ingår att: Analysera och lämna förslag på hur ett nationellt substansregister kan inrättas. Kartlägga de olika användarnas behov av information. Lämna förslag på hur registret ska uppdateras och underhållas och hur dess tillgänglighet för användarna kan säkerställas. Analysera och lämna förslag beträffande den tekniska plattformens placering och utformning. Beräkna och redovisa kostnaderna för att inrätta registret och de årliga förvaltningskostnaderna. Analysera om inrättandet av det nya registret medför ett behov av nya eller förändrade sekretessbestämmelser. Om LV bedömer att sådant behov föreligger ska LV lämna förslag till utformning av reglering, efter att även allmänhetens intresse av insyn i registret har beaktats. LV ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 15 maj 2011. Uppdraget ska utformas i nära samverkan med Apotekens 4
Service, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen och övriga berörda myndigheter och organisationer. Registret ska kunna användas av bland annat hälso- och sjukvården, apoteksaktörerna samt leverantörer av journalsystem eller annat IT-stöd. Beredning Arbetet inleddes med att LV i januari bjöd in en referensgrupp med externa intressenter till ett diskussionsmöte om behovet av information i ett framtida substansregister. Referensgruppen utgjordes, med vissa tillägg, av representanter för de organisationer som 2009 deltog i arbetet med en utredningsrapport om substansregister på uppdrag av programstyrgruppen för nationella IT-stöd inom läkemedelsområdet. I referensgruppen ingick Socialstyrelsen, SIL/Inera, SKL, Apotekens Service, Lif, NEPI och landstingsrepresentanter. LV har även skickat förslag för synpunkter till denna referensgrupp i mars och en remiss för synpunkter till en utvidgad referensgrupp i april, med tillägg av medlemmarna i programstyrgruppen för vårdtjänster, samt Föreningen för generiska läkemedel och Läkemedelshandlarna. De som har tillstånd att bedriva extemporeapotek har också informerats. Ett önskemål om dialog kring terminologifrågor har också inkommit från Equalis som verkar för att höja kvaliteten i samband med undersökningar för hälso- och sjukvårdens räkning. Utredningen har operativt beställts av Ledningskansliet på LV och en arbetsgrupp med representanter från Enheten för Farmaci & Biotek, Enheten för Läkemedelsanvändning, IT-enheten och Rättsenheten har arbetat med förslaget under utredningstiden. Bakgrund Inom olika IT-baserade verksamheter inom vårdområdet används information om läkemedels innehåll av olika substanser. För att säkerställa användandet av kvalitetssäkrade uppgifter och för kompatibilitet mellan olika system har önskemålet om ett nationellt substansregister administrerat av LV tidigare lyfts fram. Tidigare utredningar: Programstyrgruppen för nationella IT-stöd inom läkemedelsområdet har i november 2009 sammanställt en utredningsrapport med olika intressenters behov av information i ett framtida nationellt substansregister [Ref 1]. Läkemedelsverket: Förstudie substansregister januari 2008 med anledning av önskemål från Lif, SIL och Apoteket AB [Ref 2]. 5
Redovisning av uppdraget Nulägesbeskrivning Godkända läkemedel finns i NPL 1, som förvaltas av LV. Apotekens Service hämtar uppgifter från NPL till produkt- och artikelregistret VARA som tillhandahålls till apotekens receptexpedieringssystem och till Svensk Informationsdatabas för läkemedel (SIL). SIL tillhandahåller information ur NPL till journalsystemen. Samtliga journalsystem ska enligt SKL vara anslutna till SIL under 2011. Substansinformation finns idag i LV:s befintliga källdatabas, men informationen om de svenska substansnamnen och synonymnamnen är inte kvalitetssäkrad och komplett. I dagens NPL innehåller substansfilen omkring 23000 substanser. Endast aktiva substanser och inga hjälpämnen exponeras i NPL. Förslag till hur ett nationellt substansregister för läkemedel kan inrättas Substansregistrets innehåll Ett läkemedels sammansättning inkluderar såväl aktiva substanser som hjälpämnen. Den aktiva substansen är läkemedlets verksamma kemiska beståndsdel. I de läkemedel som idag är godkända i Sverige finns det ca 2000 olika aktiva substanser och ca 2300 olika hjälpämnen. Kärnan i substansregistret kommer att vara de aktiva substanserna i läkemedel. Eftersom vissa hjälpämnen kan ge allergiska eller andra överkänslighetsreaktioner finns ett behov hos sjukvården att även inkludera sådana i substansregistret. Emellertid är komplexiteten vad beträffar substansavgränsning och substansnomenklatur betydligt större vad gäller hjälpämnen än vad det är för aktiva substanser. Det bedöms därför inte realistiskt att i ett nationellt substansregister inkludera alla i läkemedel ingående ämnen. I stället föreslås att i registret inkludera ett urval av hjälpämnen som är kända för att kunna ge besvär hos vissa personer. LV avser att i samråd med sjukvården utveckla principerna för urvalet av vilka hjälpämnessubstanser som bör ingå. Eftersom det idag inte överförs någon information till NPL om innehåll av hjälpämnen i läkemedel innebär detta förslag att överföringen från LV:s interna system behöver modifieras. Därutöver kommer substansregistret att innehålla ytterligare några kategorier av substanser, t.ex. modersubstanser och substanser i licensläkemedel. Det nya substansregistret beräknas därmed vid starten innefatta omkring 4000-5000 kvalitetssäkrade substanser. 1 Nationellt Produktregister för läkemedel (NPL). I detta dokument avses nuvarande version av NPL (NPL ver 3) om inget annat anges. 6
Substanser Förslaget innebär således att följande kategorier av substanser är tänkta att ingå i substansregistret: 1. Aktiva substanser i alla godkända läkemedel, inklusive 2. Aktiva substanser i Växtbaserade läkemedel (VBL), Traditionellt växtbaserade läkemedel (TVBL), Naturläkemedel (NLM) och Vissa utvärtes läkemedel (VUM). 3. Aktiva substanser i merparten av de läkemedel som beviljats licensförsäljning. 4. Ett begränsat antal hjälpämnessubstanser med känd överkänslighetsproblematik. 5. Aktiva substanser i avregistrerade läkemedel från 2004 och framåt. 6. Substanser i lagerberedningar/rikslicenser. 7. Nytillkommande INN-substanser. Licensläkemedel finns inte i NPL idag. Aktiva substanser (drygt 1000) som ingår i licensprodukter kommer enligt förslaget att läggas in i substansregistret, men kopplingen till produkter måste invänta att produkterna inkluderas i NPL. LV har för avsikt att inkludera sådana produkter i NPL men tid och omfattning för detta följer ett separat projekt på LV, som planeras att genomföras under 2011-2012. Det är viktigt att en markering i NPL särskiljer dessa från godkända läkemedel och att den informationen kommer förskrivarna tillhanda. Lagerberedningar/rikslicenser Behovet från externa intressenter av att även inkludera läkemedel som tillverkas extempore bedöms vara betydande. Denna utredning omfattar lagerberedningar och rikslicenser. Informationen om lagerberedningar ägs idag inte av LV. De flesta substanser i lagerberedningarna finns redan i LV:s interna system och arbetet med att inkludera och förvalta dessa substanser på LV bedöms inte vara kostnadsdrivande. Rikslicenser omfattas av ett ansökningsförfarande som innebär att LV har uppgift om produkternas sammansättning. Det är därför möjligt för LV att ansvara för inmatning av dessa produkter och deras substanser. Det finns ingen koppling mellan lagerberedningar i NPL och substanser idag. För att skapa denna koppling behöver den som ansvarar för informationen i NPL inkludera detta i sin inmatning. Det finns inget tekniskt hinder hos LV för detta. Därför föreslås att substanserna för lagerberedningarna läggs in i substansregistret och kopplingen behöver utvecklas hos den som äger informationen i NPL. Nya substanser som av WHO tilldelats INN-namn bedöms representera en intressant kategori substanser även om de (ännu) inte ingår i något godkänt läkemedel. Genom att inkludera dem i substansregistret kan den som söker efter en sådan substans hitta den även innan godkända produkter finns. Det rör sig om drygt 100 substanser per år och kostnaderna för detta bedöms som begränsade. Om det skulle vara av värde att inkludera tidigare publicerade 7
INN-namn vilka inte ingår i något läkemedel i Sverige, kan det också göras. Kostnaderna för det blir avhängigt av vilka avgränsningar som i så fall görs. Avregistrerade läkemedel Ett uttryckligt önskemål från intressenterna till ett nationellt substansregister har varit att det även ska inkludera historisk information. LV föreslår att information om substans bevaras även efter en avregistrering av ett läkemedel. Den principen har även tillämpats för NPL sedan 2004. LV uppskattar att det idag rör sig om ca 500 substanser. Sedan 2004 har ca 100 naturläkemedel avregistrerats som en följd av omklassningsarbetet. I den mån dessa ligger i NPL är bedömningen att det skulle innebära stora kostnader att kvalitetssäkra substansnamnen, eftersom de inte följer de nuvarande namngivningsprinciperna. Därför föreslås att i samband med införandet av ett nationellt substansregister ta bort dessa avregistrerade produkter ur NPL. Substansregistret och information om produkter i NPL En och samma substans kan ha olika roller i olika läkemedel, antingen som aktiv substans eller som hjälpämne. Det betyder bl.a. att substanser i ett substansregister inte i förhand kan markeras/taggas som aktiv eller hjälpämne. Den roll en viss substans har i en produkt framgår dock genom att det nationella substansregistret är avsett att användas ihop med produktregistret NPL. Därutöver kan en aktiv substans vid samma tidpunkt ingå i ett godkänt läkemedel, ett avregistrerat läkemedel, ett licensläkemedel och en lagerberedning. Denna information kommer inte att finnas i substansregistret men vara tillgängligt genom kopplingen till NPL. För att kunna utnyttja substansregistret i förhållande till produkter ska registret användas tillsammans med NPL. Det kommer att finnas en koppling mellan substansregistret och NPL och denna koppling sker på produktnivå i NPL. 8
NPL Substansregister Ciprofloxacin Företag, 250 mg tablett Ciprofloxacin (moder) ACTI Ciprofloxacinhydrokloridmonohydrat -- Ciprofloxacinhydroklorid, vattenfri ARES Ciprofloxacin 250 mg Ciprofloxacinhydrokloridmonohydrat Ciprofloxacinvätesulfat Ciprofloxacinlaktat Tabellen illustrerar att NPL innehåller uppgifter om varje produkts innehåll av aktiva substanser (ACTI, den variant/dotter av en substans som ingår i eller använts vid tillverkningen av läkemedlet) samt om andra former av substansen som det finns anledning att informera om (ARES, modersubstans eller andra dottersubstanser till samma modersubstans). Enligt förslaget kommer NPL även att utvidgas med utvalda hjälpämnen. Uppgifter anges där det är befogat. Varje substans i en produkt i NPL innehåller en identifierare som exakt kopplar den till motsvarande substans i det nya substansregistret. Id-begrepp, informationsstruktur och kopplingar Namngivning: Ett av syftena med ett nationellt substansregister är att få en gemensam källa för ett rekommenderat svenskt namn. Det svenska namnet för nya substanser kommer att utgöras av det engelska namn som stadfästs i läkemedlets produktresumé (SmPC) och kläs i svensk språkdräkt enligt de riktlinjer som finns för försvenskning av kemiska ämnen [Ref 3]. Valet av engelskt namn sker enligt EU-kommissionens riktlinje A Guideline on SmPC, där INNnamn rekommenderade av WHO eller namn fastställda av Europafarmakopékommissionen prioriteras. Därtill kommer ett urval av synonymnamn - enligt principer som LV kommer att fastställa - att inkluderas för att öka registrets användbarhet och underlätta sökning. För beståndsdelar i växtbaserade läkemedel är namngivningen i produktresuméerna mer beskrivande fritext. Därför tillämpas idag i LV:s databas (och i NPL) en mer standardiserad namngivning baserad på de råvaror som använts och den bearbetning den genomgått. Id-begrepp Samma substans-id som idag används i NPL kommer att användas som idbegrepp i den exponerade substansinformationen. Detta id-begrepp är unikt och tidsbeständigt. Ytterligare identifierare, t.ex. enligt ISO-standard eller EUTCT 2, kommer att anges som alternativ identifierare. Informationsstruktur Informationsstrukturen kommer att följa den kommande ISO-standard 3 i så stor utsträckning som möjligt. Ett potentiellt problem är att denna standard ännu 2 EUTCT European Union Telematics Controlled Terms 3 ISO 11238 - Health Informatics -- Identification of medicinal products -- Data elements and structures for unique identification and exchange of regulated information on substances 9
inte är antagen och det finns därmed en risk att den ändras efter substansregistrets införande. En flexibel informationsstruktur rekommenderas, för att ha möjligheten att kunna inkludera synonymnamn och/eller identitetsnycklar från eventuella kommande externa standarder eller internationella register. Kopplingar Kopplingen till Snomed CT: I uppdraget ingår att det ska finnas en koppling mellan substansregistret och Snomed CT, som är ett register med närmare 300 000 termer [Ref 4]. LV föreslår att kopplingen åstadkoms genom att ett unikt id-begrepp ur Snomed CT inkluderas i substansregistret. Man åstadkommer därmed ett förhållande = koppling mellan Snomed CT och substansregistret. Det tillåter användare av substansregistret att skapa kopplingar till Snomed CT efter eget behov. Koppling via CAS-nummer till internationella databaser kan vara av värde. Förslaget innebär att CAS-nummer kommer att inkluderas så långt det är möjligt. Dessa definieras av Chemical Abstract Service som publicerar sammandrag av vetenskapliga publikationer med kemisk anknytning. Alla substanser i det nationella substansregistret kommer inte ha ett CAS-nummer och det finns flera skäl till det. Ett är att Chemical Abstract Service bara ger sådana till substanser som nämns i någon av de källskrifter de refererar. Ett annat är att deras avgränsning av vad som är en unik substans ibland inte sammanfaller med vad man kommer fram till i samband med godkännandet av ett läkemedel. Det finns också i läkemedel beståndsdelar som av läkemedelmyndigheter betraktas som aktiva substanser men inte ges CASnummer, t.ex. växtextrakt och vissa vaccinkomponenter. Ytterligare ett problem med CAS-nummer är att de ibland ändras och dessa ändringar är mycket svåra att ha bevakning på. LV kommer därför att tillhandahålla CAS-nummer av så god kvalitet som möjligt, men kan inte lämna garantier för att det inkluderade materialet är komplett och aktuellt. Koppling mellan s.k. moder- och dottersubstans är tänkt att inkluderas. Denna koppling innebär att information om denna relation mellan substanser lagras i en särskild kopplingstabell med substans-id för berörda substanser vilken levereras som en del av det nationella substansregistret. Detta underlättar för t.ex. konstruktörer av kunskapsstöd att implementera regelverk baserat på egenskaper hos modersubstanser. Funktionalitet baserat på denna relation blir en uppgift för de intressenter som använder sig av NPL och det nationella substansregistret att implementera i sina system. Emellertid kan nämnas att såväl moder- som dottersubstanser redan nu finns i NPL varför sökning efter produkter baserat på endera av dem kommer att fungera utan någon särskild funktionalitet utöver en enkel substanssökning. Avsikten är att fastställa principer för hur relationen moder-dottersubstans ska tillämpas. För den stora gruppen läkemedelssubstanser som är organiska salter och/eller solvat är detta enkelt, medan det för bl.a. oorganiska substanser och växtbaserade läkemedel behöver utredas närmare. 10
Avsikten är att samla alla salter/solvat till en substans på samma nivå under denna modersubstans. Det innebär att registret inte kommer att ha flera nivåer där en och samma substans kan vara dotter till en substans och moder till en annan. Däremot kommer en substans att tillåtas ha flera mödrar (t.ex. bensylpenicillinprokain som både relaterar till bensylpenicillin och till prokain). Modersubstans: Ciprofloxacin Dottersubstanser: Ciprofloxacinhydroklorid, vattenfri Ciprofloxacin hydrokloridmonohydrat Ciprofloxacinvätesulfat Ciprofloxacinlaktat Figuren illustrerar att alla dottersubstanser har samma modersubstans oavsett att t.ex. ciprofloxacinhydokloridmonohydrat skulle kunna betraktas som en dottersubstans till ciprofloxacinhydoklorid, vattenfri. Inga andra relationer mellan substanser har utretts inom ramen för denna utredning, men modellen kan appliceras även på andra substansrelationer. Kopplingen mellan en substans och en specifik produkt är, som tidigare nämnts, tänkt att ske via NPL, genom att produkten i NPL kan relatera till ett eller flera unika substans-id:n i substansregistret. Koppling till ATC-kod ATC-kod är en klassificering av läkemedelsprodukter baserad på en anatomisk indelning av läkemedlets användning, en indelning av terapeutisk art samt en indelning med hänsyn till kemisk struktur hos den/de aktiva substanserna. I brist på andra alternativ så används det ibland i stället för ett substansregister, men det inkluderar vissa svårigheter: - ATC-klassificeringen i NPL görs på produktnivå (vilket är mer korrekt) och inte på substansnivå, - Samma substans kan ha flera ATC-koder beroende på att den har flera användningsområden (i vissa fall baserat på läkemedelsform /administreringsväg, t.ex. A01AC03, A07EA02, C05AA01, D07AA02, D07CA01 och H02AB09 som alla avser hydrokortison. Den substansen ingår dessutom i flera kombinationer se nedan och veterinära ATC-koder ), - Samma substans kan ha flera ATC-koder eftersom den kan ingå i olika kombinationer (t.ex. C07AA05 Propranolol, C07BA05 Propranolol och tiazider, C07FA05 Propranolol och andra antihypertensiva medel). - Samma ATC-kod kan avse en rad olika kombinationer av substanser där vilka kombinationer som avses inte är definierat (t.ex. A02BA51 Cimetidin, kombinationer) 11
Eftersom ATC-kod har använts som substansregister och eftersom dess hierarkiska struktur kan möjliggöra vissa grupperingar, avser LV trots begränsningarna att inkludera ATC-kod i det nationella substansregistret. Regler för hur de beskrivna problemen ska hanteras kommer att tas fram. Koppling till EUTCT EUTCT är ett europeiskt projekt som drivs av EMA vars syfte är att skapa gemensamma listor av termer för användning i olika databaser inom European Medicines Regulatory Network. En av de listor som EUTCT har som avsikt att definiera är substanser i läkemedel. Precis som för det svenska nationella substansregistret ska detta baseras på den kommande ISO-standarden. Det är oklart när denna lista kommer vara klar för användning (ett embryo finns idag) men listan kommer inte att kunna uppfylla alla behov som finns för det svenska nationella substansregistret. Det svenska registret kommer att innehålla identifierare från EUTCT-listan och i framtiden kanske EUTCT-listan efter viss förädling kan bli källan för det svenska registret. Förslag till uppdatering, underhåll och tillgänglighet, samt den tekniska plattformens placering Ägarskap och förvaltning Förslaget innebär att LV äger all information i det nationella substansregistret och ansvarar för kontinuerlig förvaltning. Källdatabasen baseras på LV:s befintliga struktur för substansregister. LV ansvarar för initial utveckling av källdatabasen och att kvalitetssäkring av substansinformationen görs enligt fastställda principer. All information i substansregistret genereras från LV:s interna källdatabas. Inget gränssnitt för att lägga in information från t ex företag kommer att erbjudas (jfr produktregistret NPL). Exponering LV:s interna källa för substansinformation kommer att exponeras för externa målgrupper och intressenter på olika sätt. Dels kommer substansregistret att tillgängliggöras som en tjänst (webbservice) och som en nedladdningsbar fil. Detta ger möjlighet för andra parter att hämta hem information för grundladdning och uppdatering av egna IT-system. På LV:s externa webbplats, www.lakemedelsverket.se, finns idag ett gränssnitt som ger möjlighet att söka och ta del av produktinformation och viss substansinformation (Sök Läkemedelsfakta). Funktionaliteten i Sök Läkemedelsfakta föreslås utökas till att omfatta mer information kring substanser. Detta innebär t.ex. möjlighet att söka efter läkemedelsprodukter via olika synonymnamn för substanser eller substansens CAS-nummer. Funktionalitet för att lämna synpunkter på substansinformationen är också tänkt att erbjudas, om en extern intressent önskar en ny substans eller någon ändring av den lagrade informationen i substansregistret. LV kan sedan, efter bedömning, göra förändringen i substansregistret. 12
Informationen i substansregistret bedöms inte vara känslig, vilket innebär att den kan exponeras i tjänster och via gränssnitt utan åtkomstkontroll eller andra speciella skyddsåtgärder. De externa tjänsterna kommer att vara tillgängliga dygnet runt, alla dagar. LV kan dock inte garantera öppettiderna då bemanning endast finns på plats under normal kontorstid. Schematisk bild av tänkt lösning (se vidare Bilaga 1 Nationellt substansregister teknisk bilaga) Substansregistret kan, såsom det föreslås tillgängliggöras, exponeras mot journalleverantörerna via SIL på motsvarande sätt som informationen i NPL. Substansregistret kan också exponeras via Apotekens Service till apoteken på motsvarande sätt som informationen i NPL. Påverkan på befintligt NPL Information om läkemedelsprodukter, med därtill hörande substansinformation, exponeras idag via NPL. Innehållet i NPL kommer till viss del att påverkas av de förändringar i substansinformationen som LV planerar att göra. Förändringar som idag är kända: - Svenskt primärt namn på substansen kommer att exponeras istället för engelskt primärnamn som idag, - Exponering av innehållet i vissa blandningar i stället för som idag namnet på blandningen - Markering i NPL för att särskilja licensprodukter från godkända läkemedel. Grundstrukturen för informationen i NPL kommer inte att ändras. Några mindre ändringar kommer att behövas men detaljerna är inte utarbetade ännu. LV har som målsättning att minimera förändringarna i NPL och alla sådana kommer att kommuniceras med berörda intressenter. 13
I NPL ligger substansinformationen idag i en fil som heter substance.xml. Den omfattar bara en identifierare, substansnamn på engelska och, i förekommande fall, ett CAS-nummer. Filen innehåller ca 23 000 substanser, dvs. alla substanser som finns i LV:s interna databas och informationen om dessa är av varierande kvalitet. Av dessa används bara ca 2300 i sammansättningsinformationen i NPL idag. Vid inrättande av ett nationellt substansregister kommer substansinformationen i NPL (substance.xml) att begränsas till de substanser som finns i substansregistret och som därmed kvalitetsgranskats med avseende på informationen. I NPL ska filen ha samma struktur som idag men substansnamnet kommer att anges på svenska i stället för engelska. På detta sätt kommer NPL-strukturen inte att ändras. Om användare av informationen vill använda NPL tillsammans med det nationella substansregistret kan de byta ut substance.xml mot XMLfilen från substansregistret. Kopplingen kommer fortfarande att fungera eftersom samma identifierande egenskap kommer att användas. Användarnas behov av information Utifrån de synpunkter som inkommit gör LV:s utredning bedömningen att detta förslag är i linje med de tillfrågade intressenternas grundläggande behov, även om det finns ytterligare behov och önskemål. De typer av substanser som utredningen föreslår ska ingå i registret bedöms vara tillräckligt. Substanser som inte ingår i godkända läkemedel, såsom extemporeberedningar och licensläkemedel efterfrågas av flera organisationer i referensgruppen. Substanser i licensläkemedel och lagerberedningar/rikslicenser har därför inkluderats i förslaget. Införande av en koppling mellan dessa substanser och motsvarande produkter i NPL beror, som tidigare diskuterats, av faktorer utanför ramen för substansregistret. LV bedömer att efterfrågan på substanser i samtliga hjälpämnen inte föreligger, däremot ett urval av hjälpämnen. Det finns önskemål om ytterligare information kring substanserna, såsom exempelvis kemiskt och immunolgiskt släktskap, pka-värden och fettlöslighet, som LV inte kostnadsberäknat för i denna utredning. Ett efterfrågat syfte med substansregistret är att det ska kunna fungera som en kvalitetssäkrad rikslikare för substanser. NPL substans-id som identifierare bedöms vara i linje med intressenternas behov och de synonymnamn som primärt efterfrågats bedömer LV vara möjliga att inkludera. ATC-kod kopplad till substans ingår i beräkningarna, eftersom det efterfrågats i remissen. LV:s utredning gör också bedömningen att exponeringen av informationen via XML-fil, webbservicetjänst och Sök läkemedelsfakta är tillräckligt för att möta de tillfrågade intressenternas grundläggande behov. 14
Kostnader/resursbehov för initial uppbyggnad och kontinuerlig förvaltning, samt ungefärlig tidplan Initial uppbyggnad Kvalitetssäkring av substansinformation Tänkt projekttid 1 år. Arbetsmoment Ytterligare kostnad Antal persondagar Namnkontroll, 175,1 komplettering, korrigering, synonymnamn CASnr och Snomed CT: 300 000 kr 97,2 kontroll, inmatning (databaskostnader) Mor-dotterkopplingar 42,0 Hjälpämnen i urval 8,8 Substanser i 6,9 lagerberedningar/rikslicenser (utan produktkoppling i NPL) Licenssubstanser 54,0 Handledning, support, 188,0 referensgrupp Summa resursåtgång för 300 000 kr 572 grundläggande arbete persondagar = 3 215 000 kr Summa 3 515 000 kr Kontroll av samtliga svenska substansnamn i produktresuméer och komplettering av INN-namn har getts lägre prioritet i kvalitetsarbetet och ytterligare kostnader tillkommer om sådant arbete ska utföras. Teknisk lösning Moment Kostnad A Utveckling av nytt gränssnitt (GUI) i LVIS 2 442 000 kr B Extern exponering (om det görs i samband 286 000 kr med utvecklingen enligt A) C Utöka sök läkemedelsfakta 652 000 Summa A+B 3 380 000 kr Beräkningarna för utvecklingen är baserade på i huvudsak extern kompetens. 15
Kontinuerlig förvaltning Kvalitetssäkring av substansinformation Arbetsmoment Antal persondagar per år Nya INN-namn 5,4 Nya substanser därutöver (ej VBL) 0,9 Modersubstanser/andra saltformer 1,0 Ändringar i PhEur genomgång och 1,3 ev korr VBL-substanser 1,6 Licenssubstanser? Underhåll ATC 2 Kvalitetssäkring 7 pers 2 h/mån 21 Summa förvaltning 33,2 Motsvarande kostnad per år 185 500 kr Teknisk lösning Moment Kostnad per år A + B Gränssnitt i LVIS och exponering 172 000 kr C Sök läkemedelsfakta 98 000 kr Summa årlig förvaltningskostnad 270 000 kr Tidplan Under förutsättning att LV senast tidigt under hösten 2011 får uppdraget att tillhandahålla ett substansregister enligt utredningens förslag, kan den tekniska utvecklingen starta 2012. Detta oavsett att merparten av arbetet med substansregistret föreslås utföras med externa resurser. Kvalitetssäkringen av substansinformationen föreslås ske under ett års tid. Kvalitetsarbetet kräver att det nya användargränssnittet i LVIS finns tillhands för att kunna slutföras. Den tekniska lösningen, enligt de förutsättningar som beskrivs ovan, bedöms kunna genomföras i takt med kvalitetssäkringen. Ett utbyggt Sök läkemedelsfakta på LV:s externa webbplats föreslås tidsmässigt läggas under den senare delen av utvecklingen av substansregistret. Anledningen är ett behov av att anpassa detta arbete till tidsplanen för andra förändringar inom Sök läkemedelsfakta och för att utredningen bedömer att exponering av fil och webbservicetjänst är mer brådskande för de externa användarna. 16
2012 Extern exponering Kvalitetssäkringsarbete Nytt GUI behövs för kvalitetsarbetet Utveckla nytt GUI Exponering av extern fil och webbservicetjänst Kravarbete/utveckling Sök läkemedelsfakta Behov av förändrade sekretessbestämmelser LV gör bedömningen att den information som kommer att finnas i substansregistret inte är sekretessbelagd och att något behov av förändrade sekretessbestämmelser därmed inte föreligger. Avgränsning LV föreslår inte att substansregistret ska byggas upp som ett centralt register dit annan information länkas in via någon form av on-line teknik. Det skulle innebära att LV blir en produktleverantör, vilket inte bedöms vara i linje med LV:s myndighetsroll. Det bedöms också medföra omfattande kostnader. Ett samlat nationellt substansregister ger möjlighet för externa parter att utveckla funktionalitet baserat på data i det nationella substansregistret. Funktionaliteten utvecklas inte av LV. Utredningen beskriver hur relationer mellan substanser kan ingå som en del av det nationella substansregistret. I LV:s dialog med registrets intressenter har särskilt behovet av att beskriva moder-dottersubstansrelationen lyfts fram. Detta har därför inkluderats i förslaget. Inga andra relationer mellan substanser har utretts, men modellen för moder-dotterkoppling kan appliceras även på andra substansrelationer. Sådana ytterligare relationer i det nationella substansregistret måste utredas separat med avseende på möjlighet att realisera samt kostnader. Om krav ställs från landstingens sida på anpassning av informationsstrukturen för substansregistret till Regelverk för interoperabilitet i vården kan ytterligare kostnader vid uppbyggnaden av substansregistret tillkomma, än vad som framgår i denna rapport. Utredningen har inte tids- och kostnadsberäknat för detta. 17
Fortsatt arbete LV ser behovet av att ett eventuellt uppdrag enligt förslaget inleds med exempelvis en workshop med externa intressenter för att djupare diskutera terminologifrågor och ytterligare kravdefinitioner. LV avser även att presentera användarfall, definiera externa processer, anpassa informationsstrukturer och scheman till ny ISO-standard, samt kommunicera eventuell påverkan på NPL till externa intressenter när ett uppdrag eventuellt blir aktuellt. Definitioner Godkänt läkemedel: en läkemedelsprodukt som är godkänd, antingen av LV eller Europeiska kommissionen, för försäljning i Sverige. LV använder definitionen att olika former och styrkor av ett läkemedel är olika produkter, t.ex. Aspirin 500 mg tablett och Aspirin 500 mg brustablett är olika produkter. Produkter från olika företag (t.ex. generiska läkemedelsprodukter från olika företag) och i förkommande fall olika länder (parallellimporterade läkemedel) definieras som olika läkemedelsprodukter. Licensläkemedel: ett läkemedel som inte är godkänt för försäljning i Sverige men där ett apotek har fått ett särskilt tillstånd att sälja läkemedlet. Licens beviljas av LV. Ett licensläkemedel är ofta godkänt i något annat land i t.ex. Europa eller USA men inte alltid. Produkten kan ha varit godkänd tidigare i Sverige, dvs. den kan vara avregistrerad. Extemporeläkemedel: ett läkemedel som tillverkas på apotek för tillfället för viss patient, viss sjukvårdsavdelning, visst djur eller viss djurbesättning. Lagerberedning: ett standardiserat läkemedel som inte är godkänt för försäljning och som tillverkas av ett apotek. Rikslicens: en licens avseende en lagerberedning. Avregistrerat läkemedel: en läkemedelsprodukt som tidigare varit godkänd för försäljning i Sverige. Substans: ett ämne oavsett ursprung, t.ex. biologiskt, mineraliskt eller kemiskt. Substanser kan kombineras i en sammansättning för att utgöra en läkemedelsprodukt. En substans kan existera utan att den ingår i en produkt men en läkemedelsprodukt måste innehålla en eller flera substanser. Referenser 1. Programstyrgruppen för nationella IT-stöd inom läkemedelsområdet. November 2009. Ett nationellt substansregister för läkemedel. 18
2. Läkemedelsverket. Januari 2008. Förstudie substansregister med anledning av önskemål från Lif, SIL och Apoteket AB. 3. Danielsson, B., Organisk kemiska namn skrivregler, Kemisk Tidskrift 1979:5 (38-41). 4. Socialstyrelsen: Nu har Socialstyrelsen lagt grunden till ett nationellt fackspråk för vård och omsorg, http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2011mars/resultatetavnationelltfacksprak Bilagor 1. Nationellt substansregister teknisk bilaga 19
Bilaga Nationellt substansregister - teknisk bilaga Sida: 1(4) Nationellt substansregister - teknisk bilaga 1 DOKUMENTETS SYFTE Detta dokument är en bilaga till Läkemedelsverkets rapport Uppdrag att utreda hur ett nationellt substansregister för läkemedel kan inrättas. Dokumentet beskriver närmare de tekniskt relaterade lösningarna. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÖSNINGSINRIKTNING Den lösningsinriktning som förordas för realiseringen av substansregistret bygger på en tjänstebaserad arkitektur och en generell plattform 1. Denna plattform kommer att nyttjas vid hantering och exponering av substansregistret, men plattformen kommer också att ligga till grund för framtida e-tjänster som Läkemedelsverket kommer att erbjuda. Lösningsidén med inriktning på generella och återanvändbara tjänster ger också möjlighet att bygga nya lösningar kring Läkemedelsverkets centrala informationsresurser (exempelvis substans- och produktinformation). Detta kommer i framtiden medge snabbare och enklare realisering av e-tjänster. 3 BAKGRUND 3.1 LVIS Information om substanser hanteras idag i Läkemedelsverkets interna informationssystem, LVIS. Nuvarande gränssnitt bygger på föråldrad teknik (Visual Basic, version 6) och gränssnittet uppfyller inte de nya behov som utökad hantering av substanser kommer att kräva. Behoven vad gäller att kunna registrera nya egenskaper och kopplingar på och mellan substanser kommer att medföra smärre förändringar i befintliga informationsstrukturer. 3.2 NPL Information om läkemedelsprodukter, med därtill hörande substansinformation, exponeras idag via Nationellt Produktregister för Läkemedel (NPL). NPL är idag ett fristående IT-system, men informationen hämtas från LVIS. Den information om produkter som uppdateras i LVIS förs över till NPL där den exponeras för olika parter via följande funktionalitet: - gränssnitt för att söka och läsa information om produkter - möjlighet för behöriga att uppdatera viss information om produkter - webbtjänst för att ladda hem urval av uppdaterad information om produkter (system till system-kommunikation) 1 I detta dokument används begreppet plattform som ett samlingsbegrepp för de regler, riktlinjer och rekommendationer som styr realisering av en teknisk lösning.
Bilaga Nationellt substansregister - teknisk bilaga Sida: 2(4) - Nedladdning av filer Viss grundinformation om substanser förs idag över till NPL. Läkemedelsverket har en strategisk inriktning att på sikt avveckla NPL i sin nuvarande form och istället exponera den interna produktinformationen via tjänster (NPL 4). 3.3 Sök läkemedelsfakta På Läkemedelsverkets externa webbplats, lakemedelsverket.se, finns möjlighet att söka och ta del av läkemedels- och viss substansinformation, via Sök läkemedelsfakta. Sök läkemedelsfakta baseras idag på information från NPL. Om utökad substansinformation ska kunna presenteras och visas, behöver befintlig tjänst därför konstrueras om för att istället basera sig på substansregistrets utökade substansinformation 4 PRINCIPIELL LÖSNING Den tekniska lösningen som föreslås inom ramen för detta arbete, kan delas upp i tre funktionsområden (se bild nedan): Funktionsområde A Internt gränssnitt för hantering av substansinformation Funktionsområde B Tjänster för extern exponering av substansinformation Funktionsområde C Externt gränssnitt för att söka information om substanser och produkter Det primära syftet med denna uppdelning är för att underlätta kostnadsberäkningar och kommunikation kring behov och lösningar. De kostnadskalkyler som presenteras är beräknade utifrån dessa funktionsområden. Observera att uppdelningen i funktionsområden inte speglar någon specifik arkitektur eller fysisk uppdelning av komponenter. Realisering av funktionsområdena A och B utgör basen i den lösning som medger för Läkemedelsverket att exponera kvalitetssäkrad substansinformation. Detta medger intern hantering och extern exponering via tjänster. Område C tillför funktionalitet för aktörer att ta del av information om substanser och produkter via gränssnitt.
Bilaga Nationellt substansregister - teknisk bilaga Sida: 3(4) 4.1 Internt gränssnitt (funktionsområde A) Bild 1: Funktionsområden i tänkt lösning Nytt internt gränssnitt mot befintlig datastruktur för hantering av substansinformation (skapa, visa, uppdatera och inaktivera). Den tänkta lösningen baseras på en tjänstebaserad arkitektur. De lösningar som tas fram för realisering av funktionsområde A kommer att kunna återanvändas i andra sammanhang. Exempelvis kommer den externa exponeringen att baseras på dessa tjänster och behöver därför inte konstrueras från grunden. 4.2 Tjänst (funktionsområde B) Substansinformationen exponeras för andra parter och IT-lösningar. Tjänsten medger hämtning av hela eller delar av mängden kvalitetssäkrad substansinformation. Den funktionalitet som kommer att erbjudas via extern tjänst är: - hämta fil (hela substansregistret) - hämta substansinformation baserat på sökvillkor (exempelvis datum, urval av substans) I LV:s interna källa (LVIS) används idag en slumpmässigt genererad identifierare för substans (alfanumeriskt, 16 tecken). Denna identifierare kommer att användas i den extern exponerade substansinformationen. Samma identifierare på substansinformation används idag i NPL, men där med tillägget ID. Informationsstrukturen för substansinformationen kommer att harmoniseras i enlighet med den kommande ISO-standarden ISO 11238 2. 2 ISO 11238 - Health Informatics -- Identification of medicinal products -- Data elements and structures for unique identification and exchange of regulated information on substances
Bilaga Nationellt substansregister - teknisk bilaga Sida: 4(4) 4.3 Sök substans- och produktionformation (funktionsområde C) Befintlig funktion Sök Läkemedelfakta konstrueras om erbjuder förbättrad funktionalitet för att söka och visa information om läkemedelsprodukter och substanser. Funktionalitet för att lämna synpunkter på information kommer också att erbjudas. 5 TILLGÄNGLIGHET De externa tjänsterna kommer att vara åtkomliga dygnet runt, alla dagar. Läkemedelsverket kan dock inte garantera öppettiderna då bemanning endast finns på plats under normal kontorstid. Under det genomförda uppdraget har det inte framkommit synpunkter som indikerar att denna tillgänglighet inte är tillräcklig. 6 SÄKERHET Informationen i substansregistret bedöms inte vara känslig, vilket innebär att den kan exponeras i tjänster och via gränssnitt utan åtkomstkontroll eller andra speciella skyddsåtgärder. 7 KOSTNADSBERÄKNINGAR Kostnaderna för realisering av IT-lösningarna är till större delen baserade på nyttjande av externa resurser. Detta medför en högre kostnad för ett eventuellt genomförandeprojekt, men det säkrar leveranskapaciteten och minskar beroendet till andra interna aktiviteter. Kostnaderna omfattar inte några större investeringar i form av hårdvara eller licenser.