Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation

Relevanta dokument
Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?

Etik och ekologisk kompensation. Mikael Karlsson, Docent miljövetenskap Karin Edvardsson Björnberg, Docent miljöfilosofi

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

EKOLOGISK KOMPENSATION

Konferens den april 2011 i Umeå

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Att förstå övergödning och återskapa god vattenkvalitet i Ringsjön och Rönne å

Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Krav på ekologisk kompensation - ett sätt att uppnå miljökvalitetsnormerna?

Svar på remiss från Landsbygdsdepartementet - Skydd av nyanlagda biotoper, förordningsändring

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Varför naturvård på landskapsnivå?

Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden.

Konferens den april 2011 Umeå

Fördjupade riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur i prövning och planering

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

EKOLOGISK KOMPENSATION MERTAINEN

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?

Praktisk naturvård 15hp

Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Skillerälven, Storbron, Filipstads kommun.

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Cementa AB. Strategi för ansvarsfull markanvändning

Ekologisk kompensation som ett verktyg att balansera ekosystemtjänster. tisdag 10 februari 15

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Yttrande över betänkandet Ekologisk kompensation (SOU 2017:34)

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin

GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT

Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk

Det icke prissatta - men av värde

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken

Remiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Erfarenheter från ett större kompensationsprojekt. Anders Forsgren Boliden Mines

Framtiden för skogens arter

ekologisk kompensation

Bevara arter till vilket pris?

Landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

EKOLOGISK KOMPENSATION

Version 1.00 Projekt 7461 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Götetorps skola och förskola

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Fallstudie: Linköpings kommun. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Arbetsgång. Kommunens frågeställning. Målformulering.

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Exploateringskontoret Miljö och teknik. Handläggare Frida Nordström Förslag till beslut. 2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.

Kompensation av förändrade koldioxidutsläpp. Exempel E22 genom Skåne

Yttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer

Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag

Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö

Information från Miljödepartementet

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Värdering av kulturella ekosystemtjänster baserat på livskvalitet EJA PEDERSEN, MARIA JOHANSSON, STEFAN WEISNER

Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Sammanfattning. Författningsförslag. Er beteckning: Yttrande från lst Dalarna SOU 2017:34

Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter

Seminarium Göteborg : Naturvårdsverkets handbok om ekologisk kompensation Jörgen Sundin och Linn Åkesson

Future Forests Lärdomar från skogssektorn? Karin Beland Lindahl Enheten för statsvetenskap LTU

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Remissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län

Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt!

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland

Hur ska den skyddade skogen förvaltas och skötas? En vision för ekologisk hållbarhet. Per Angelstam Örebro School for Forest Management

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Myllrande våtmarker och torvbruket

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

Från vision till verklighet - exempel från Lomma kommun

Transkript:

Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation Erik Öckinger & Lina Widenfalk SLU www.slu.se/ecologicalcompensation

När kan Ekologisk kompensation bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster? Systematisera ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation Erik Öckinger (SLU) Lina Widenfalk (SLU) Jonas Josefsson (SLU) Jonas Josefsson (SLU) Marcus Hedblom (SLU) Tomas Pärt (SLU) Thomas Ranius (SLU) Gosia Blicharska (Uppsala universitet) Olof Widenfalk (Greensway AB)

Bakgrund Om EK ska vara ett effektivt verktyg behövs god kunskap om vad som kan kompenseras! Vilka typer av åtgärder? I vilka miljöer? Vilka naturvärden? Hur används EK idag, och vilken typ av ekologisk kunskap används?

Bakgrund Ekologisk teori: - (åter-)kolonisation av arter och återhämtning av ekologiska samhällen tar tid - Arters egenskaper, t.ex. specialisering och spridningsförmåga spelar roll - Landskapssammanhang, isolering, artpool

Syfte 1) Utvärdera vilka aspekter av biologisk mångfald, grupper av arter, eller ekosystemtjänster som är svårast att kompensera? 2) Utvärdera vilka typer av kompensationsåtgärder som är effektiva, och i vilka miljöer. 3) Utvärdera eventuella avvägningar mellan olika kompensationsmål. 4) Kartlägga hur EK används i Sverige, och jämföra detta med 1) och 2). 5) Utveckla riktlinjer för bättre ekologisk kompensation.

Metodik 1) Meta-analys av vetenskaplig litteratur om ekologisk kompensation 2) Review av studier som utvärderar restaurering och nyskapande av miljöer 3) Intervjuer med avnämare/användare

Meta-analys 1) Vad är evidensen för olika kompensationsåtgärders effektivitet när det gäller att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster? 2) Vad är känt om hur lång tid det tar innan en åtgärd har effekt? Kriterier: - Vetenskapliga empiriska studier - Kvantitativ utvärdering av kompensationsåtgärder - Effekt på biologisk mångfald eller ekosystemtjänst/-funktion - Jämförelse med (intakt) kontrollmiljö

Litteratursökning Första sökning 1076 studier Screening av abstract + titel 210 studier Granskning av hela artikeln 37 studier 21 10 2 2 2

Meta-analys

ln(response ratio) Meta-analys Biologisk mångfald outcome_cat = Biodiversity Ekosystemtjänster 0 5 10 15 20 outcome_cat = ES 2 1 Responskvot: L = ln R = ln (x e) ln (x c) 0 1 2 3 4 0 5 10 15 20 Age of offset

ln (response ratio) Meta-analys 2 1 0 1 2 3 4 Forest & shrubland Grassland Lakes & streams Other Wetland

Systematisk review: restaurering och nyskapande av biotoper - Vilka grupper av arter, aspekter av biologisk mångfald, eller ekosystemtjänster är svårast att kompensera? - Avvägningar mellan kompensationsmål? - Vilken betydelse har: - Typ av miljö och typ av restaurering eller nyskapande? - Arters egenskaper? - Placering i landskapet, och rumslig fördelning?

Systematisk review: restaurering och nyskapande av biotoper Våtmarker Gräsmarker Skog Sandmiljöer I boreala och tempererade områden på norra halvklotet Åtgärder som skulle kunna användas som ekologisk kompensation i ett svenskt/nordeuropeiskt sammanhang

Systematisk review: restaurering och nyskapande av biotoper Kriterier: - Vetenskapliga empiriska studier - Kvantitativ utvärdering av restaurering eller nyskapande - Effekt på biologisk mångfald eller ekosystemtjänst/-funktion - Jämförelse med (intakt) kontrollmiljö eller före + efter FÖRSTA SÖKNING 18 800 TRÄFFAR

Intervjustudie Frågeställning: Hur används EK idag och vilka hinder finns för effektiv EK? Vilka ekologiska överväganden görs? Vilka habitat/arter/es fokuseras det på? Nationella myndigheter, länsstyrelser, kommuner, konsulter Semi-strukturerad utifrån protokoll 17 djupintervjuer á 50-120 minuter

Intervjuer: Preliminära resultat Markåtkomst och juridik avgör vilken EK som görs inte ekologi Mer kunskap om vissa artgrupper och effekt av åtgärder efterfrågas Stora skillnader mellan olika verksamheter - osäkerheter Lika-för-olika och små arealer vanligt EK som har utförts Många olika arter och habitat Olika lösningar för typ av åtgärd, vissa schabloner används Uppföljning eftersatt, ofta ej ekologisk

Slutsatser Systematisk uppföljning av ekologisk kompensation behövs! Vi kan dra slutsatser från liknande åtgärder även om de inte utförts med kompensation som syfte Det behövs kunskapsbaserade riktlinjer för vad som kan (och inte kan) kompenseras, och hur kompensationsåtgärder utformas