Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 1 och 3 Redovisning av ett kvalitetsprojekt i samarbete med CAMTÖ och Hälsokansliet Diana Ticic, Kardiologkliniken / Centrum för evidensbaserad medicin (CAMTÖ) Universitetsjukhuset Örebro, Lena Jahnson, Medicinska kliniken, Universitetsjukhuset, Örebro, Britta Ryttberg Kardiologkliniken, Universitetsjukhuset Örebro och Tomas Vikerfors Infektionskliniken Universitetsjukhuset Örebro / Hälsokansliet Örebro läns landsting.
Hjärtsviktstudien i ÖLL år 1 och 3 Syftet var primärt att lyfta fram värdet av en enkel klinisk granskning av ett diagnosområde. Hjärtsvikt valdes som diagnos och ca var femte vårdtillfälle ( 143 journaler ) med diagnosen hjärtsvikt år 1 vid USÖ granskades. Redovisades under 2 resultaten för utredning, behandling och mortalitet. Framförallt uppmärksammades att en relativt låg andel av patienterna hade en aktuell hjärtekoundersökning och en relativt låg andel av patienterna hade fått kombinationsbehandling med betablockerare och ACE-hämmare. En uppföljning gjordes 3 för att dels kunna jämföra USÖ-1 med 3 samt att kunna jämföra med medicinklinikerna i Lindesberg och Karlskoga. Var femte vårtillfälle med dignosen hjärtsvikt i länet år 3 granskades, 329 journaler (Kga 99, Linde 65, USÖ 165).
akgrund Rätt utnyttjad modern hjärtsviktsbehandling kan förbättra såväl prognos som vskvalitet och minska behovet av sjukhusvård. Socialstyrelsen har givit ut riktlinjer för utredning, behandling och förslag till valitetsindikatorer. I Örebro län finns sedan 1997 ett vårdprogram för hjärtsvikt, gemensamt för nets tre sjukhus och primärvården, uppdaterat senast 6. Flera internationella studier har dock visat en bristande följsamhet till moderna iktlinjer för behandling. På Universitetssjukhuset i Örebro granskades tidigare ca var 5-te patientjournal ör patienter som vårdats hjärtsvikt år för 1. I en uppföljande studie har inkluderats patienter från såväl Universitetsjukhuset om två länsdelsjukhus för att även kunna studera skillnader hur givna riktlinjer öljts i hela Örebro län.
Metoder Via patientregistren vid sjukhusen A, B och C i Örebro län identifierades de patienter som under 3 skrevs ut med diagnosen hjärtsvikt I5.-9. Enligt ett slumpmässigt urval granskades ca var 5te patientjourna (n=329) efter en för samtliga patienter gemensam granskningsmall.
Patienter vårdade för hjärtsvikt 3 i ÖLL. Andel i % i vissa åldersintervall % 45 4 35 3 25 15 1 5 Med klin Kga n=99 Med klin Linde n=65 Med/kard klin USÖ n=165 < 6 år 6-69 år 7-79 år 8-89 år > 89 år
Patienter vårdade för hjärtsvikt på med/kard klin USÖ 1 respektive 3. Andel i vissa åldersintervall. 45 4 35 3 25 15 1 5 Med/kard klin USÖ 1 n=143 Med/kard klin USÖ 3 n=165 41 42 35 35 6 7 7 1 12 9 < 6 år 6-69 år 7-79 år 8-89 år > 89 år
Patienter vårdade i ÖLL år 3 med diagnosen hjärtsvikt. Antal vårdtillfällen och medelvårdtid för samtliga patienter. 7 6 5 6,1 5,5 4,9 4 3 2 1 Kga 254 vtf Linde 219 vtf USÖ 945 vtf
Samtliga patienter vårdade år 3 i ÖLL med diagnosen hjärtsvikt. Medklin Karlskoga 254, Medklin Lindesberg 219 och Med/kardklin USÖ 945. Andel med ett eller flera vårdtillfällen. % 1 9 8 7 6 5 4 3 1 8 78 71 18 14 14 6 5 3 3 1 1 2 andel inl Kga andel inl Linde andel inl USÖ 2 1 1 1 1 2 3 4 5 6 antal vårdtillfällen
Samtliga patienter vårdade för hjärtsvikt 1 och 3 vid Med/kard klin USÖ. Andel patienter med ett eller flera vårdtillfällen. % 9 8 7 6 5 4 3 1 82 71 13 18 2 5 2 3 1 n=622 3 n=632,3 2,3 1,3,5,3 1 2 3 4 5 6 7 antal vårdtillfällen
Patienter vårdade i ÖLL år 3 med diagnosen hjärtsvikt. Andel patienter med andra väsentliga sjukdomar. 1 9 8 7 6 5 4 3 1 37 46 27 6 31 42 32 25 25 19 23 1 Kga n=99 Linde n=65 USÖ n=165 16 14 1 F-flimmer känd isch hj.sjd diabetes hypertoni kron. lungsjd
Patienter vårdade i ÖLL år 3 med diagnosen hjärtsvikt. Andel som genomgått utredning med hjärteko respektive år samt de som i journalen saknade uppgift om detta. % 6 5 51 53 4 3 Kga, 99 Linde, 65 USÖ, 165 42 29 1 21 14 8 9 7 9 7 8 5 5 3 3 12 14 96-99 1 2 3 saknas senaste år för hjärteko
Patienter vårdade i ÖLL år 3 med diagnosen hjärtsvikt. Andel som fått olika kombinationer av behandling. totalt Betabl 58 66 74 totalt ACEh/A2ant 64 63 66 ej Betabl, ej ACEh/A2ant 12 14 17 Betabl, ej ACEh/A2ant 18 25 Med klin Kga, 99 Med klin Linde, 65 ACEh/A2ant, ej Betabl 14 24 Med/kard USÖ, 165 ACEh/A2ant och Betabl 4 46 49 % 4 6 8 1
Patienter vårdade i ÖLL år 3 med diagnosen hjärtsvikt. alys av subgrupper, andel i % som fått behandling med kombinatione betablockerare och ACE-hämmare/A2blockerare. % 8 7 6 5 4 3 1 56 76 73 33 4 34 5 44 54 34 Kga, 99 Linde, 65 USÖ, 165 51 44 55 58 </=75 år > 75 år diabetes ej diabetes EF < 45% EF >/= 45% 67 28 47 31
Patienter vårdade i ÖLL år 3 med diagnosen hjärtsvikt. Andel som gavs respektive behandling. 1 9 88 Kga 99 pat Linde 65 pat 8 6 82 59 74 USÖ 165 pat 66 65 66 63 4 9 15 23 Spironolacton Loop-diuretika Betablock. ACEh/A2-antag.
Patienter vårdade för hjärtsvikt på med/kard klin USÖ 1 respektive 3. Andel som fått olika kombinationer av behandling. 9 8 USÖ år 1 n=143 7 6 66 58 66 USÖ år 3 n=165 5 4 3 1 46 34 46 24 13 29 14 Betablockerare totalt ACEh/A2antag totalt ACEh/A2antag och B-block ACEh/A2antag och ej B-block Ej ACEh/A2antag och B-block Ej ACEh/A2antag och ej B-block
Samtliga patienter vårdade i ÖLL år 3 med diagnosen hjärtsvikt. Utskriven död med huvuddiagnosen hjärtsvikt. 3 Kga, n=191 % Linde, n=163 25 USÖ, n=632 15 12,5 14,7 11,7 1 5
Resultat Sammanlagt gavs 87% av patienterna behandling med loop-diuretika och 17% med spironolaktone, 65% behandlades med ACE-hämmare och 63% med betablockerare. Kombinationsbehandling med ACE-hämmare/A2-antagonist plus betablockerare gavs i högre utsträckning till patienter under 75 år än till patienter över denna ålder och i något olika frekvens vid de tre klinikerna, 56-76-73 % resp 33-4-34 %. Kombinationsbehandling var även något vanligare hos diabetiker än hos icke diabetiker 5-44-54 % resp 34-51-44 %. Kombinationsbehandling gavs i högre utsträckning till patienter med LVEF </= 45% än till de med >45%, 55-58-67% resp 28-47-31%. Uppgift om hjärtekoundersökning saknades helt i 29%, 21% resp 15% av journalerna.
Hjärtsviktstudien i ÖLL år 1 och 3 resultat och analys Skillnader fanns mellan föreslagen behandling enligt nationella riktlinjer och den behandling som gavs. Skillnader sågs mellan utredning / behandling vid sjukhusen i länet, grund för diskussion / utbildning? Skillnader mellan USÖ-1 och USÖ-3 förbättringseffekt? Behovavökadföljsamhetavaktuellariktlinjer. Behov av enkla metoder för kvalitets utveckling.
Förslag till kvalitetsindikatorer (SOS 4) Andel hjärtultraljudsundersundersökta patienter med hjärtsvikt Tillgänglighet och väntetid till hjärtultraljud Andel patienter som behandlas med ACE-hämmare/ARB, beta-blockerare, aldosteron receptor-blockerare Förekomst av vårdprogram och patientutbildning Förekomst av hjärtsviktenhet i slutenvård, öppenvård och hemsjukvård, förekomst av hjärtsviktsjuksköterska