Klimatdebatten har satt fokus på Naturbetesmarker på sommaren och konventionell slutgödning på stall ställs allt oftare mot ekologiskt uppfött kött. Vad är naturbeteskött och vilken miljönytta gör det? De olika koncept som finns på marknaden lovar rätt olika saker. ANN-HELEN MEYER von BREMEN Naturbeteskött är modeordet för dagen. Den senare tidens fokus på klimatet och de nyttiga fettsyrorna, har fått allt fler att vilja marknadsföra naturbetes-kött. Men vad är egentligen KRAV-odlade produkter Fodersäd Ärter Oljeväxter Vallfoder Halm Tel 013-23 44 65, 070-373 44 65 naturbeteskött och vilken miljönytta gör det? Det är en fråga som inte är helt lätt att få svar på. Bilden är vacker. I gamla hagmarker och på strandängar går korna fridfullt och betar. De ägnar sig inte bara åt att skaffa sitt eget foder på ett synnerligen resurssnålt sätt, utan de bevarar också dessa vackra kulturmarker och den rika flora som finns där. Det är en vacker bild, men den är inte alltid sann, inte för alla djur som säljs som naturbeteskött. En räddningsplanka Naturbetesköttet har fått ny luft under vingarna. Efter att allt nötkött dömts ut som en klimatkatastrof, kom plötsligt en efterlängtad livboj när ett forskningsprojekt inom EU kunde redovisa att betesmarker binder stora mängder koldioxid i marken. Detta stärkte det gamla marknadsföringsargumentet, att naturbetesmarken bidrar till den biologiska mångfalden. Ytterligare skjuts har också naturbetesköttet fått av den senare tidens forskning kring köttets innehåll av nyttiga fettsyror. Forskningen har visat att gräs i alla former och särskilt ett rikt bete, ger ett högre innehåll av de nyttiga fettsyrorna och även en bättre sammansättning, än när korna äter kraftfoder. De nya rönen har gjort att naturbetesköttet ibland presenteras som ännu miljövänligare än KRAV-producerat kött. Så här skriver exempelvis Svenska Naturskyddsföreningen på sin hemsida: Det kött som vi äter bör alltså komma från djur som betat hagmarker naturbeteskött och gärna lamm. Helst ska det dessutom vara ekologiskt. Om inte det finns tillgängligt, se till att välja KRAV-märkt svenskt nötkött. Ja, vad tycker egentligen Naturskyddsföreningen? Att det är bättre ur miljösynpunkt att köpa naturbeteskött än KRAV-märkt?, det där är nog mera en
naturbetesköttet foto: andré Maslennikov olycklig formulering. Vi får se över det, säger Emelie Hansson som är jordbrukshandläggare på organisationen. Vad är naturbete? Gemensamt för flera av dessa koncept är att de framför allt marknadsför tre saker: att naturbetet medför att köttet är nyttigt och miljövänligt producerat samt att köttet har hög ätkvalitet, eftersom man ställer krav på mörning, klassning, val av ras och kön. Ibland hävdas till och med att naturbeten gör köttet till det miljövänligaste och nyttigaste som finns på den svenska marknaden. Vi kommer i denna artikel inte att ägna oss åt att bedöma ätkvalitén, utan främst titta på de två första argumenten. Låt oss börja med själva naturbetet. Vad är det egentligen? Definitionen av naturbete är inte självklar, det märks tydligt när man börjar prata med framför allt mindre naturbeteskoncept som främst säljer direkt i sitt närområde. Men även när det gäller koncept som når butikerna, skiljer sig definitionerna åt. Axfood har under sommaren börjat marknadsföra naturbeteskött i några av Hemköpsbutikerna. Under namnet Sörmlands Herrgårdskött säljs kött från gårdarna Harpsund och Ånhammar. Axfood har valt att inte ha några detaljerade kriterier alls, förutom när det gäller själva köttkvalitén. Vi har inte detaljreglerat hur marken ser ut och vi gör ingen skillnad på vall, åker eller naturbete. Det rör ju sig än så länge bara om två gårdar och vi vet mycket väl hur det ser ut där och det handlar om naturbeten, säger Torbjörn Lithell, affärsområdeschef för kött inom Axfood. Kravet man ställer är att djuret ska gå ute och beta så mycket som möjligt och under vintern ska de gå inomhus i lösdrift och ha fri tillgång till grovfoder. Fodret ska komma från gården, men man har inga regler kring hur stor andel kraftfoder som djuren får äta. Naturbete enligt WWF/Ica WWF, Världsnaturfonden, som tillsammans med Ica har utarbetat regler för naturbeteskött, hör till dem som har försökt att tydliggöra vad naturbete egentligen är. Enligt deras definition är naturbeten inte vallbeten eller åkerbeten, utan beten som under en lång tid inte har gödslats, plöjts, dränerats eller såtts in med vallväxter. Det är inte helt lätt att definiera detta. Vi anser att mark som omfattas av miljöstöd för betesmarker är naturbeten och de flesta av våra naturbeten får också miljöstöd, men inte alla. Jag tror att en sannolik utveckling kommer att vara att det bara är de naturbeten som får miljöstöd som vi också kommer att klassa som naturbeten, säger Anna Jamieson, nationell samordnare för naturbetesköttet hos WWF. Hur mycket går då djuren på naturbeten under betesperioden? WWF kräver att hälften av marken ska vara naturbeten och att djuren ska gå på dessa naturbetesmarker under minst halva betessäsongen. Dessa kriterier har även Svenskt Sigill som har certifierat det lokala konceptet Skånskt Naturbeteskött, och som nu håller på att certifiera WWFs lokala producentringar som finns ute i landet och eventuellt även Icas centrala satsning på naturbeteskött. Finns det en risk att konsumenterna tror att naturbeteskött kommer från djur som går på naturbeten under hela sommaren och inte som nu, under halva perioden? Det är alltid svårt att kommunicera komplicerade regler, men jag tycker inte det. Det viktiga är ju att naturbetena hålls i form och då räcker det med halva tiden. Markerna ska ju betas, men inte betas så hårt att de förstörs, säger Anna Jamieson. KRAV och naturbete På Kaprifolkött i Bohuslän-Dalsland är man certifierad enligt KRAV, men jobbar också mycket med naturbeten. En viktig del i marknadsföringen är att betona att Kaprifolkött vårdar värdefull natur i form av hagmarker och strandängar i denna region. Kaprifolkött har inga regler om hur mycket naturbete en uppfödare måste ha. Enligt ordförande Bosse Olsson på Ottestala Gård på Orust kan det variera från 10 15 procent naturbeten till en mycket stor del. Men det finns ingen dokumentation över hur mycket naturbete som varje bonde har., vi vill inte vara några poliser. Det här bygger på förtroende, säger Bosse Olsson. Kaprifolkött har heller inte satt upp några regler för hur stor del av betessäsongen som vi säljer direkt Sverige-Norge-Finland herbamat en direktsåmaskin. Komplettera vallar och beten. www.koeckerling.de KVICK-FINN kultivator med rotor för mekanisk ogräsbekämpning. www.ekotjanst.fi ring, maila boris i finland Han talar svenska +358 500 567611 boris.lindgard@agrolink.fi djuren ska gå på naturbeten, i stället gäller att uppfödaren får sälja fyra djur som Kaprifolkött per hektar naturbete. Det här innebär att det i butikerna säljs Kaprifolkött från djur som aldrig har gått på naturbete.
Är inte detta ett trovärdighetsproblem gentemot konsumenterna som kanske faktiskt tror att allt Kaprifolkött har gått på naturbeten? Jo, men då gäller det att förklara för konsumenten att det handlar om helheten. Det ser fint ut på ett åkerbete också, det ska vi inte glömma, säger Bosse Olsson. Importkött Naturkött är ett annat köttkoncept som omfattar lamm från Nya Zeeland och köttdjur från Brasilien, Chile och Uruguay. Köttet säljs av företaget North Trade. Företaget hävdar givetvis inte att man bevarar det svenska kulturlandskapet, men marknadsföringen påminner om det svenska naturbetesköttet. Eftersom djuren under hela sina liv enbart betar gräs på stora betesmarker, beskrivs Naturkött som nyttigare och dessutom som ett mycket miljövänligt kött. Så här skriver man på sin hemsida: Om du i Sverige äter en Naturkött-biff från Sydamerika så har du nyttjat mindre av naturens totala energi än om du äter en biff från Uppland. Det är dock en sanning med modifikation och beror nog på vilken typ av uppländsk biff man jämför med och då är det framför allt inte båttransporten från Sydamerika som är den stora miljökostnaden. Till Naturköttets miljöfördelar hör En maskin... flera fältarbeten Sådd, radhackning, gödningsmyllning, mm Gothia Redskap AB 590 33 Borensberg, Sweden www.lantbruksnet.se/gr att djuren går ute under hela sin levnad och man slipper därmed kostnaden för uppvärmda stallar. Djuren försörjer sig själva med mat, men under år med torka kan de stödutfodras med grovfoder och majsensillage. Även om djuren går på stora grässtäpper så kan de inte räknas som någon naturmark utan mera som stora vallar, där uppfödarna sår in ett afrikanskt gräs och även regelbundet gödslar, även med konstgödsel. Några restriktioner för konstgödsel och bekämpningsmedel finns inte, även om man på North Trade hävdar att detta inte är särskilt vanligt. Ett annat problem är också hur köttdjursuppfödningen påverkar den övriga naturen, som regnskogen och Cerradon, den artrika savannen. Vi har satt gränsen vid Mato Grosso och vi vet att de bönder som vi köper kött av inte bidrar till avskogning av regnskogen, säger Calle Ramvall, kvalitetschef hos North Trade. Svår marknadsföring Det finns de köttuppfödare som inte tycker att det är särskilt lätt att marknadsföra naturbeten och som tvekar inför detta. Naturbeten klingar ju onekligen bra och många av oss inom Upplandsbonden har mycket naturbetesmarker. Men man måste nog styra upp och tänka sig noga för om man ska använda detta i marknadsföringen, säger Tommy Öhman på Tel. 013 393200 Fax 013 393272 foto: andré Maslennikov Naturbeteskött från nya Zeeland och Sydamerika kommer från djur som betar året om. Men under torra perioder krävs stödutfodring och på många av de steppliknande markerna sår man kontinuerligt in nytt gräs som även konstgödslas. Åloppe Lantbruk som ingår i Upplandsbonden. Gunnar Söderlund på Lundby Gård i Märsta är en av bönderna inom konceptet Gräskött där djuren enbart äter gräs i olika former och inget kraftfoder. Han är också avvaktande. Vi vill inte komma in i diskussionen om naturbeten. De flesta av våra djur går i hagar och naturreservat, men vi kan inte hävda att de gör det hela tiden, för då ljuger vi, säger han. Inga stallregler För naturbeteskött finns heller inga särskilda regler kring vad som gäller i stallet under vintern, såvida man inte också är KRAV-certifierad. Vare sig Svenskt Sigill eller WWF-Ica har några särskilda stallregler. Svenskt Sigill kräver dock att man vid ny- och ombyggnad ska satsa på lösdrift. Många gårdar inom WWF har också redan lösdrift. WWF tänker dock utveckla stallreglerna genom att certifiera sig ekologiskt med åtmintone delar av konceptet, se separat artikel. När det gäller andelen kraftfoder så varierar denna. KRAV säger max 30 procent till köttdjur och 40 procent till mjölkdjur. WWF har 40 procent som man tänker sänka till 30 procent. Och som vi tidigare har sett finns det koncept som inte har definierat kraftfoderandelen alls. Svenskt Sigills regler för foder innebär att minst 70 procent av allt foder ska vara svenskodlat, varav 30 procent IP Sigill. Max 40 procent av fo-
Definition Andel Betesperiod Foder Kontroll Stallregler Provtagning av naturbete naturbeten av köttets innehåll av fettsyror Axfood Gör ingen skillnad på naturbetesmark, betesvall och åkermarksbete. Inget krav, men Axfood uppger att 95 procent av alla beten på dessa båda gårdar är naturbetesmark. beta utomhus så mycket som möjligt. Ingen tid gällande naturbeten. Fri tillgång till grovfoder inomhus. Inga regler för kraftfoder Av Axfood själva. Endast två gårdar med i systemet, vilket ger en hög kännedom om gårdarna., men båda gårdarna har lösdrift. WWFs/Icas Naturbeteskött Ej vallbeten eller åkerbeten, utan betesmarker som under lång tid inte har gödslats, plöjts, dränerats eller såtts in vallväxter i. De ska heller inte ha besprutats med bekämpningsmedel. Minst hälften av betena ska vara naturbeten. beta hela betesperioden, minst halva perioden på naturbetesmark Fri tillgång till grovfoder. Max 40 procent kraftfoder. Inget GMO-foder. Länsstyrelsen kontrollerar att naturbetesmarkerna sköts. Bönderna själva gör egenkontroll att de följer kriterierna. Vid en certifiering av Svenskt Sigill kommer det att bli en tredjepartskontroll., men många gårdar har lösdrift. Kaprifolkött Betesmarker med en rik flora som under lång tid har använts som beten men som inte har brukats. Ej vallbeten eller åkerbeten Inte definierad, men max fyra djur per hektar naturbete klassas som Kaprifolkött. beta hela betesperioden. Ingen definierad tid för naturbetesmark. 100 procent KRAV-odlat foder. Minst 50 procent från egna gården. Inget GMO-foder. Länsstyrelsen kontrollerar att naturbetesmarkerna sköts. Certifieringsorgan kontrollerar att KRAV-reglerna följs. Ja, enligt KRAVreglerna. Naturkött Betar inte naturbetesmark, däremot stora grässtäpper där bönderna sår i gräs och gödslar. Bekämpningsmedel är ovanligt, enligt North Trade. Året om. Mestadels gräs, men stödutfodring kan ske under ett par månader på hösten vid torka. Djuren får då grovfoder och majsensilage. Företaget har anställd agronom och livsmedelstekniker på plats i Sydamerika som utför kontroller. Har också börjat med en tredjepartsrevision för alla gårdar., djuren vistas utomhus året om. derintaget får utgöras av kraftfoder. Hälsoargumenten Därmed är vi inne på nästa huvudargument, nämligen hälsan. De goda halterna av fettsyror gäller nämligen för gräs och bäst resultat ger bete och allra bäst ger ett naturbete som är rikt på örter. Ett rent naturbeteskött kan därför sägas ha förutsättningarna för att vara det mest hälsosamma köttet, utifrån den kunskap vi har i dag. Men inget av de koncept vi nämnt i denna text är enbart baserat på naturbete eller gräs, utan även på kraftfoder som har negativ påverkan både på halterna och på balansen mellan omega 3 och omega 6. Det är en effekt som märks ganska snabbt även vid inte särskilt höga givor. Vilken typ av kraftfoder man ger spelar också stor roll. Enlig Jana Pickova, på Institutionen för Livsmedelsvetenskap på SLU, är vete och majs inte särskilt bra alternativ, medan kaka av raps, hampa och lin är att föredra. Man kan försöka härma betet när man sätter samman kraftfodret, säger Jana Pickova. Som framgår är det alltså inte särskilt lätt att vara säker på om ett djur som äter en viss andel kraftfoder verkligen ger ett riktigt nyttigt kött. Enda sättet att verkligen veta detta, är att göra test på köttet för att se hur det står till med fettsyrorna, men de köttuppfödare som verkligen har gjort detta, är i klar minoritet och hör inte till dem som marknadsför sig som naturbeteskött. Miljövänligare? Så till den stora frågan är då naturbetesköttet miljövänligare och hälsosammare än allt annat kött? Ja, det hävdar WWF som menar att naturbetet är det som väger tyngst, både när det gäller miljön och hälsan. De pekar på att det inte krävs några naturbeten för produktion av KRAVkött, vilket kan innebära att djuren enbart går på vall, som är mer energikrävande och som innebär ett mindre varierat bete än ett naturbete. (Sedan finns det givetvis KRAV-djur som även går på naturbeten, men om detta finns inga regler.) WWF pekar också på att uppfödningen av KRAV-kalvar i många fall 7
kan innebära att dessa djur inte kommer ut på bete alls, vilket också stämmer. Däremot räknar man på WWF inte in den miljökostnad som ett konventionellt foder innebär och ett kraftfoder som även kan innehålla soja och palmkärnexpell. När det gäller kraftfodret så är detta ett maxtak, de flesta av våra bönder använder betydligt mindre kraftfoder än så och då handlar det främst om spannmål. Ofta handlar det om slutgödningsperioder på ett par månader och även om fodret odlas konventionellt, så anser vi ändå att slutresultatet talar för naturbetesköttet, säger Anna Jamieson, nationell samordnare för naturbetesköttet hos WWF. Slutligen, låt oss understryka att alla produktionsformer som stimulerar att hagmarker och naturreservat faktiskt betas är värda all uppskattning. Men de genomgångna exemplen visar också att flera av dessa koncept behöver utvecklas. Vad är naturbete och hur länge behöver en ko gå på naturbete för att konsumenterna ska räkna köttet som naturbeteskött? Ger naturbeten så stora miljövinster att det balanserar upp miljökostnaden för en i övrigt konventionell produktion? Och hur hälsosamt är egentligen köttet i dessa olika koncept? Det finns det faktiskt ingen som vet. Samtidigt finns här också en del att lära av dessa koncept, en aktiv naturvård och god ätkvalitet är mervärden som skulle kunna utvecklas mer inom den ekologiska produktionen än vad som görs i dag. WWFs och Icas naturbeteskoncept växlas nu upp rejält Nylanseringen bygger på centralt packat kött som kan beställas av Icas alla butiker. Inom några år kan det finnas naturbeteskött från Ica och Världsnaturfonden som är ekologiskt, men också sådant som är konventionellt. De lokala producentringarna har bestämt sig för att certifiera sig ekologiskt, medan Ica centralt ännu inte fattat sitt beslut. Ica och WWF har samarbetat kring naturbetesköttet under nästan tio år. I dagsläget finns cirka 350 bönder som tillsammans vårdar knappt 20 000 hektar naturbeten i landet. Men vägen ut till marknaden har inte varit helt lätt och en stor del av köttet säljs inte som naturbeteskött. Icas engagemang för att sälja köttet centralt, har varierat under åren. Under en period såldes exempelvis naturbetesköttet under varumärket Sunda, som sedan försvann i början av 2000 då Ica i stället satsade på Ica Ekologiskt, som numera heter I Love Eco. Lokala projekt Flera av WWFs lokala naturbetesprojekt har i stället tagit marknaden i egna händer och utvecklat samarbete med Icabutiker i det egna närområdet. Sammanlagt säljs tolv djur i veckan från de lokala projekten Vindeln, Svartådalen, Närke, Roslagen och Öland. Under 2008 har dock Ica centralt bestämt sig för att nylansera naturbetesköttet och erbju- der nu färdigpackat kött från Hilton i Västerås till alla landets butiker. Likaså får producenterna via Scan sedan september ett pristillägg på Icas Naturbeteskött på 2,75 kr/kg. Vi har ökat volymerna under den sista tiden och säljer nu 45 djur i veckan. Vi har ambitionen att öka ytterligare, men det är inte lätt att öka efterfrågan på alla delarna på djuren, det är alltid ett större problem med de icke ädla detaljerna. Därför tittar vi nu på att ta fram köttbullar och liknande, säger Rickard Gustafsson, inköpschef på kött hos Ica. En viss charkproduktion förekommer också i de lokala koncepten, bl a tillverkas korv på Öland och köttbullar och pannbiff i Närke. Mälarhagar och Närke håller nu på att starta ett gemensamt aktiebolag för att tillsammans vidareutveckla naturbetesköttet ytterligare. Tanken är att satsa på allt från charkprodukter till färdiga grytor. Sigill-certifiering De lokala producentringarna håller nu på att certifiera sig hos Svenskt Sigill. En process som kommer att bli klar under nästa år. En annan förändring för att tydliggöra varumärket gentemot konsument, är att även certifiera sig ekologiskt. Anna Jamieson, nationell samordnare för naturbetesköttet hos WWF, tror att det beslutet kan komma inom ett år. Vi är många som tycker att det ekologiska är bra och viktigt, men eftersom inte naturbetesmarker och ätkvalitet finns med bland de ekologiska kriterierna, så valde vi i stället att forma våra egna kriterier. Vi ser nu att konsumenterna inte riktigt förstår varför vi inte också är ekologiska och då känns det naturligt att ta detta steg för att inte förvirra konsumenterna mera, säger Anna Jamieson. När det gäller Icas centrala satsning så kommer troligen även det naturbetesköttet att certifieras enligt Svenskt Sigill, men det är ännu inte helt klart. Kan vi hantera detta så kommer vi att göra det, men det är inget som är beslutat ännu. Det är en ganska stor apparat att jobba med eftersom alla leverantörer då måste vara certifierade och det blir då också många märken som måste kommuniceras ut till konsument, säger Rickard Gustavsson. Planerar ni att även certifiera ert naturbeteskött ekologiskt, som de lokala producentringarna tänker göra? Det vet jag inte. Ekologiskt kött är en sak och man måste titta på vad som är för- och nackdelar med de olika köttslagen, säger Rickard Gustafsson. ANN-HELEN MEYER von BREMEN specialisten på Har Du inte våra kataloger, beställ idag! vall och gröngödsling Vi har stort utbud vallfrö till ekologisk odling. Hos oss kan du köpa örter och gräs i renvara, men även halvfabrikat med sortblandningar och nästan färdiga blandningar. Du komponerar själv din blandning som passar din produktion och dina produktionsförhållanden, eller använder något av förslagen i katalogen. För odlingsrådgivning och försäljning kontakta Gunnar Danielsson, tel. 0478-50240. De bästa fånggrödorna sår du med frö från oss! Mogatan 6, 254 64 Helsingborg Tel 042-250 450 Fax 042-250 460