Gullvivans kvalitetsutvärdering Läsåret:2014-2015 KNATTE

Gullvivans kvalitetsutvärdering Läsåret:2014-2015 KNATTE Bakgrunden till valet av tema är delvis att språk är ett prioriterat mål i Eda kommun och vi vill jobba med detta genom sång, musik och rytm eftersom vi såg i förra årets utvärdering att sång och musik var ett bra verktyg när man jobbar med de minsta barnen. Vi skrev i föregående utvärdering att vi ville fortsätta med att ge barnen tid och inte gå för fort fram. Barnen ska känna trygghet med vår verksamhet och tillit till oss vuxna. Förutsättningar: två barnskötare och en förskollärare. Under oktober och november fanns en elev från förskollärarutbildningen. Fram till juluppehållet fanns 14 barn i gruppen därefter flyttades några barn och gruppen kom att bestå av endast 1-åringar och då minskades gruppens antal till 12 barn. Vi har haft inskolningar under hela läsåret vilket är lite annorlunda mot tidigare år då inskolningarna oftast varit avklarade på höstterminen. Mål: Utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och uttrycka tankar. Vi ville jobba med detta genom att lägga betoning på sång-musik-rytm. Vi skrev i vår verksamhetsplan att vi skulle presentera olika sånger, använda rytminstrument, klappa takten osv. Vi ville använda bilder och ord. Vi skulle låta barnen prova på i sin egen takt och vi ville hjälpa barnen vidare. Målkriterier: *Vi ser att barnen visar glädje inför aktiviteter, t.ex. samlingen. * vi hör och ser att barnen lär sig sånger m.m. Genomförande Vad har vi gjort? Hur har vi gjort? I månadsuppföljningarna har vi i huvudsak följt upp och tittat närmare på vad som händer i samling. Vi har haft samling varje dag, där vi har sjungit sånger, klappat takten och lekt fingerramsor. Vi har varje dag, när det är tid för samling, plingat i samlingsklockan som en start på samlingen. Vi har börjat varje samling med en välkomstsång här är jag och där är du sen har barnen kunnat välja sång genom att peka på eller hämta en bild på bild mattan. Vi tänkte att barnen på så vis ska kunna vara med och påverka vilka sånger som sjungs. Vi har skrivit ut bilder som symboliserar de sångerna som vi ofta sjunger, plastat in dem och satt upp dem med kardborre på en matta fäst på väggen. Vi började med ett fåtal sånger och allt eftersom barnen lärt sångerna har vi utökat antalet sånger. Vi har sjungit både rörelsesånger och andra sånger och de sångerna har vi klappat takten till. Ibland har samlingarna blivit kortare och ibland längre med flera sånger beroende av hur barnen velat. Vi har avslutat varje samling med att sjunga fruktsången och äta lite frukt. Det krav vi haft på barnen är att de sitter still medan de äter i övrigt bygger samlingarna på att barnen ska känna lust och glädje till den och vilja vara med. Vi har ytterligare en matta där vi sätter upp bilder på barnen och situationer från vår vardag här på Knatte och aktiviteter vi haft. Där kan barnen bearbeta dokumentationen av händelserna. Vi har gjort rytminstrument av tomma plastflaskor som vi bad föräldrarna att bidra med. Vi lät barnen välja mellan några olika material att plocka i flaskorna så att de skulle skramla. Vi har använt dem att spela med på samlingarna. Sen fick barnen ta dem med hem. Vi har ofta sjungit sången om trumman trots att vi inte haft någon bild på den. I sången

skickas trumman runt till alla barn. Vi har sjungit mycket även utanför samlingarna. Vi har också använt oss av Catarina Kruusvals böcker där hon illustrerat kända barnvisor. De har funnits tillgängliga för barnen att titta i och sjunga med i sångerna till. Vi har filmat med Ipad under aktiviteter där vi spelar, sjunger och dansar. Detta har vi använt oss av i uppföljning och reflektion. Vi har ofta delat in gruppen i mindre grupper för att få en lugnare miljö,några barn har gått ut och några har varit inne och haft andra aktiviteter. bl.a. vattenlek, olika skapande aktiviteter(målat både med vattenfärg och kritor, klistrat, bakat med playdough m.m.).t.ex har vi ritat av händer och fötterna på barnen, samt mätt hur långa de är. Av det har vi sedan gjort en blomma där händerna bildar kronbladen, fötterna blir blommans blad och stjälken visar längden på barnet. Blommorna har vi satt upp i hallen. Vi har också haft rörelse och där ofta använt oss av mini-röris som också bygger mycket på musik och rytm. Vi har som rutin att gå ut och leka varje dag men under kallaste delen av vintern har inte alla barn gått ut.de minsta barnen har svårt att röra sig och blir då kalla och gråter mycket. Vi har fotograferat barnen och deras föräldrar under inskolningarna. Dessa bilder har vi satt upp på mattan. Under veckorna före Lucia, när vi förberedde oss för firandet kom vi ur våra rutiner med de vanliga samlingarna eftersom vi då tränade luciasångerna tillsammans med de andra avdelningarna. Vi avslutade temat genom att ge varje barn en bok med de sånger vi sjungit under läsåret. Vi hade skrivit ut sångernas text och den bild som hela tiden symboliserat sången. Vi plastade och band samman med spiralbindare till en bok som barnen fick ta med hem. Vilka har medverkat? Barnen, personalen och föräldrarna. 4. Resultat Barnen har använt fotografierna från inskolningen för att bearbeta sin inskolning. Någon hämtade bilden på pappa och bar runt, någon har upprepat de andra barnens namn och en del har använt bilderna som ett lekmaterial att stoppa i lådor och väskor. Ett barn hade en favoritaktivitet, rutschkana, och bilden på den blev en trygghet för barnet. Vi såg tidigt att barnen förstod att det var samling när vi plingade i samlingsklockan. En del barn sätter sig i samlingsringen redan när de märker att vi börjar dela frukt. Andra barn har inte reagerat på varken pling eller fruktdelande men på att kompisarna springer till samlingsringen. Bilderna som symboliserar sångerna ser vi att barnen medvetet väljer sånger med. De förstår att de kan påverka vilka sånger som sjungs i samlingarna på detta sätt. Barnen börjar visa på flera sätt att de vill sjunga en viss sång t.ex. med att hämta bilder, göra gester och försöker säga vissa ord. Krokodilen i bilen försöker barnen visa att de vill sjunga genom att göra gesten för krokodilens gap eller styra en ratt och för en elefant balanserade så gör barnen en springande rörelse på plats för att visa detta. Detta kommer från mini-röris. Vi har sett en utveckling i hur barnen gör rörelserna till sångerna. Tidigare gjorde barnen rörelserna efter att vi sjungit, nu gör många av barnen rörelserna samtidigt som vi sjunger. Många ord i sångerna har också kommit. Samlingarna har blivit längre eftersom barnen gärna vill sjunga fler sånger. Vi har sett en utveckling i hur de förstår sången om trumman, att de ska skicka trumman vidare till nästa kompis och att fler och fler barn spelar på trumman när det är deras tur. Vi har skrivit i våra månadsuppföljningar att barnen helst ville sjunga rörelsesångerna och inte så gärna de sånger som inte det finns rörelser till. Då började vi att klappa takten till

de sångerna och barnen började också göra det, när de såg att vi gjorde det och senare även spontant. De har även ändrat sitt sätt att klappa, hand mot hand eller hand mot knä, när de sett hur andra gör. Barnen leker ofta samling, de hämtar sina kompisar och sätter sig i samlingsringen och sjunger. Vi har märkt att barnen gärna ber oss att sjunga med dom. De visar det genom att plocka ner de plastade bilderna och komma med dem till oss eller göra rörelser till rörelsesångerna. De sjunger även själva, och klappar takten när vi sjunger. Som tex vid en händelse: Ett barn kommer med en sångbok till en av personalen och vill sjunga. När vi börjar sjunga kommer ytterligare ett barn som just då leker med låtsas mat och börja använda det till att klappa takten med. Det blev tydligt att barnet ville vara med i leken och klappa takt för barnet hade hela tiden ögonkontakt med den vuxne och slutade klappa när sången slutade och började när sången återupptogs. Catarina Kruusvals böcker har varit mycket omtyckta och populära. När vi inför Lucia kom ur våra rutiner så resulterade det i oroligare barngrupp. Vi ser också att det blir ett lugnare tempo när vi delar gruppen i mindre grupper vid olika aktiviteter. T.ex.fick de större barnen roligare utevistelse när vi stannade inne med de minsta barnen och gick ut med de lite större. Då behövde inte vår uppmärksamhet riktas mot de mindre barnen som grät mycket eftersom de fort blev kalla när de inte orkade röra sig så bra. Rytminstrumenten som vi gjorde av flaskor la vi i en låda som stod på hyllan i samlingshörnan. Barnen pekar på lådan och visar därmed att dom vill spela under samling. En del barn hittar en rytm och spelar rytmiskt. Vi har försökt att ingen ska spela innan sången börjar och även efter sångens slut. Det går ganska bra att få deras uppmärksamhet före sången startar, men inte efter den är slut. Då fortsätter alla att spela tills vi säger till att vi ska starta en ny sång. Först när vi använde instrumenten spelade vi i en större grupp, men det blev jobbigt för våra öron och svårare att hålla koncentrationen att spela rytmiskt. Det blev bättre när vi spelade i mindre grupper. 5. Analys och reflektion Att barnen kommer när vi plingar i samlingsklockan, tror vi beror på att vi gör det varje dag då känner barnen igen det och vet att det är samling. Att vi upprepar sångerna ofta och vi har förmåga att göra sångsamlingarna lustfyllda är också en styrka. Vi tror också att barnen ser vad andra barn gör och tycker det är kul att göra samma. Som det står i boken Barn och naturvetenskap (Ingela Efström mfl), så vill små barn upprepa och göra sina undersökningar länge. Vi har även läst kommunikation mellan de yngsta förskolebarnen i fri lek av Ebba Hildèn, hon visar också på att barn vill göra lika. Detta visar det vi trott hela tiden att vi inte ska gå för fort fram, utan ge barnen tid och gärna upprepa. Vi har försökt bjuda in till samling mer än att kräva av barnen att de ska komma. Vi har lärt oss att de gånger som barnen inte orkar ha längre samling, så kortar vi samlingen till det som barnen klarar av i dagsläget. När vi ser att barnen blir oroliga och rastlösa så börjar vi sjunga vår fruktsång, och då märker vi att barnen förstår att det är dags för frukt och de sätter sig till ro igen. Vi vill att barnen sitter ner när de äter frukten och stannar till dess de tuggat färdigt. Att vi återkommer så ofta till samma sånger tror vi gör att barnen känner igen och lär sig dem, detta gäller både rörelse och text. Att fler barn vill spela när trumman kommer till dem är också ett resultat av att sången återkommer ofta och att vi låter dem välja själva om de vill spela eller bara ha trumman framför sig. Vi tror att de sånger som inte innehåller rörelser inte är lika lockande för barnen eftersom man i rörelsesångerna får använda fler sinnen och förmågor. Vi klappar istället takten till dessa sånger, då blir det mer intressanta. Vi tror att barnen upplever samlingarna som något positivt och roligt, och att de gärna vill

dansa eller på något annat sätt känna av rytmer tror vi beror på att vi erbjudit mycket sång och musik och de har själva fått styra om samlingarna blir kortare eller längre. Vi tror att rutiner och återkommande aktiviteter är viktigt för små barn! Detta märktes tydligt när vi inte hade vanliga samlingar, utan mest sångsamlingar med de andra avdelningarna inför lucia. Vid instrumenttillverkningen hade vi inte för många valmöjligheter, vilket vi tror var bra. Vi tror att barnen förstår det här med skramlandet eftersom vi har haft en flaska med flirtkulor i som vi skramlat med tidigare. Att barnen klappar takten istället för att spela med flaskan tror vi beror på att vi tidigare har klappat mycket takt och barnen känner igen detta och vill gärna göra lika som andra barn och vuxna. När vi har delat in barnen i mindre grupper har det blivit ett lugnare tempo, och det tror vi ger barnen ökade möjligheter att utveckla leken. Vi tror också att barn som inte tar för sig så mycket får större möjlighet i mindre grupp. 6. Dokumentation Vi har tagit många fotografier och använt oss av dessa genom att plasta och sätta upp på bild mattan. Barnen har där bearbetar händelser och aktiviteter. Vi har använt oss av Ipaden för att filma barnen, detta har vi använt mest för vår egen reflektion och uppföljning på planering,men också vid utvecklingssamtal med föräldrarna. Portfoliopärmarna har blivit eftersatta, vi har inte använt oss av dem som vi tänkte. Månadsuppföljningarna har vi gjort varje månad och de har varit en stor hjälp för oss för att se hur arbetet har utvecklats. 7. Åtgärder för förbättring Vi känner att vi har hittat ett bra sätt att jobba med, och använda oss av månadsuppföljningarna. Det har varit värdefullt att förskolechefen kommit med synpunkter och konstruktiv kritik. Vi vill fortsätta att utvecklas i vårt sätt att använda dessa så att de ger ännu större hjälp vid vårt fortsatta arbete. Vi studerade alla månadsrapporter med reflektionerna från förskolechef och våra planeringar. Vi använde olikfärgade överstrykningspennor för att markera målen och på så sätt se hur vi jobbat med läroplanens mål. Vi kom då fram till att vi har jobbat med alla läroplanens mål men de naturvetenskapliga målen har vi inte jobbat lika mycket med som de övriga. Därför vill vi jobba mer med detta nästa läsår. FNATTE Bakgrund: Fortsätter att jobba med det vi ser att barnen är intresserade av. Vårt arbete med skapande, målning och färger vill vi fortsätta att utveckla och lära oss mer av. Förutsättningar: 3 heltidspersonal (2 förskollärare 1 barnskötare) 1 resurs 25 tim/v på vårterminen 1. Mål. Utifrån förra läsårets analys och åtgärder för förbättring har vi beslutat att arbeta med: Språk och kommunikation

Utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i bild LpFö 2. Målkriterier Vi ser att målning och bildskapande ger: kreativitet glädje fantasi inspiration kommunikation och samspel. 3.Genomförande Vi började med att erbjuda barnen olika tekniker i målning och bildskapande. Vi gjorde handavtryck på fönster med glasfärg, målade på små papper vid bordet och stående vid staffli på stora papper. I plastfickor hade vi färg som blandade sig när man målade på med fingrarna. Vattenfärg är också något som vi använt oss av vid flera tillfällen. Vid all målning har vi använt endast grundfärgerna röd gul blå. Andra tekniker som vi också prövat på är sockermålning, fingerfärg och gips. Vid flera tillfällen har vi haft klassisk musik i bakgrunden. Vi ville lära oss mer om skapande i förskolan så all personal på avdelningen började läsa boken av Stina Braxell: Skapande barn att arbeta med bild i förskolan. Detta gjorde att vi blev inspirerade att börja iordningställa en ateljé på avdelningen. Personalen möblerade om och sänkte ner hyllor till barnens nivå. Vi plockade fram material som vi redan hade i skåpen. Moonsand köptes in för att det skulle erbjudas varje dag. Även vårat vattenlekbord sattes fram för att alltid kunna erbjudas. Där har vi använt oss av mätcylindrar och olika mått att ösa med. När nu ateljén var klar för att kunna användas så började vi att introducera trolldeg. Detta ledde sedan till att vi började att jobba med lera. Detta skapandet genomfördes med halva gruppen åt gången. Till att börja med så höll vi på en stund för att sedan gå ut på gården. Efter flera tillfällen så hade vi grupperna hela förmiddagar där vi jobbade i ateljén. Under andra delar av dagen är ateljén öppen hela tiden. Leran blev sedan det som vi fortsatte med mer ingående vid många tillfällen. Barnen fick möjligheten att uppleva leran i sin egen takt. Efter många gånger som vi använt oss av enbart lera, så tillförde vi verktyg som barnen fick använda som de ville. Nästa tillfälle erbjöds ännu mera verktyg. Dessa presenterades framme i mitten av bordet så att alla kunde se vad som fanns. (miretter, kavlar, insexnycklar, modelleringspinnar, duploklossar, spetsband och skärtråd) Vi visade barnen att man kan göra olika mönster i leran. Detta är det enda tillfället som vi som personal går in och deltar aktivt i skapandet med leran. Arbetet har annars mest präglats av en aktiv passivitet. Vi som pedagoger ska kunna lyssna, se, låta oss inspireras och lära av det barnen säger och gör. Detta kan man läsa om i Stina Braxells bok. 4. Resultat Vi ser att barnen visar intresse för målning och färger. När de målar så väljer en del flera färger medan nån målar bara med en färg. Några av barnen vet vad färgerna heter. Ibland sitter några barn kvar länge och målar. Nån upptäcker att det blir en annan färg. De blandar färgerna och benämner detta. När vi har startat upp ateljén så ser vi att vi har fått en ny samlingsplats på avdelningen där många barn vill vara. De är aktiva att skapa spontant. Tex klippa, klistra och rita.

Barnen har en positiv inställning till skapande aktiviteter där ett papper t ex kan bli till en dator. En del barn pratar med varandra om vad de gör och inspirerar varandra. De blir även inspirerade av att se materialet som är tillgängligt.(bara att förse sig själv i hyllan) Barnen bjuder in varandra till samspel och kommunikation uppstår medan de håller på med t ex trolldegen. Kommunikation uppstår oftare mellan barn som håller på med samma aktivitet/material. Barnen vill prova på nytt och byta materialen som erbjuds. Vi ser en stor arbetsglädje bland barnen. När det gäller leran så ser vi en utveckling i den skapande förmågan. Från att ha klottrat (utforskat) med leran till att benämna att det blir olika saker t ex krokodil, flygplan mm. De sätter ihop delar och vill spara sina alster på tork. De målar dem el limmar upp på något. Barnen börjar ta egna initiativ när det gäller att diska och plocka bort efter sig. Många blir mer självgående när de tar fram material som t ex penslar. När vi sedan tillsatte redskap så blev det andra resultat med leran. T ex blev det ostskivor med miretterna och smörkniv av modelleringspinnarna. Nåt barn gjorde en skivstång av lera med en pinne i och började sedan prata om pippi Långstrump. Vi har ändå hela tiden varit på det klara med att det är inte de slutgiltiga resultatet som är det viktiga, utan processen dit. Det måste inte bli nånting färdigt utav leran. När grupperna som varit i ateljén började att vara där en hel förmiddag, såg vi att barnen inte blev lika stressade längre av att de skulle hinna ut på gården. Det gjorde att det blev en lugnare stund där barnen fick mer tid till att utforska och skapa. När vi visade på att man kan göra mönster med olika verktyg, blev barnen nyfikna och ville testa på. Det blev en väldig aktivitet runt bordet. Nån plockade till sig mycket material på en gång och började bygga med dem tillsammans med leran. Andra testade flera olika saker och gjorde mönster i leran. Vi ser tydligt att barnen visar kreativitet genom att ta egna beslut om hur de ska göra. Vi ser en glädje i arbetet genom att de alla vill skapa och pröva på. De tycker det är kul och säger det till oss. Fantasin visar sig också tydligt genom att de benämner saker som de tillverkar, som helt plötslig blir till något annat. Mycket blir till en rollek där leran blir till olika figurer och fordon som sedan dramatiseras i leken. Vi ser utifrån detta både samspel och kommunikation mellan barnen. 5. Analys När barnen erbjuds tre färger och en pensel så blir det automatiskt att de börjar blanda färgerna. Genom att använda musik när man målar så tror vi att det kan fängsla barnen längre stunder. ett sätt att hjälpa hjärnan koppla över till högertillstånd (el H-tillstånd som det också kallas) är att lyssna på musik under tiden (Braxell 2010) När vi började att läsa i boken Skapande barn fick vi nya idéer till ateljén och inspiration till ett nytt förhållningssätt. V började att tänka annorlunda kring barns skapande och hur vi förhåller oss. Vi har bland annat blivit mer tillåtande som pedagoger. Att vi har synliggjort material som vi redan hade tror vi har bidragit till att det har blivit mycket mer intressant. Vi har även tillfört nytt material som hela tiden är tillgängligt för barnen. När det gäller att se glädjen hos barnen så visar inte alla det lika tydligt. Vi tror att det är lustfyllt fast det inte syns, då de gärna sitter kvar en längre stund med sin aktivitet. Många blir väldigt inne i det de håller på med just nu. De befinner sig i ett H-tillstånd.(vilket innebär att man använder höger hjärnhalva) Då detta sker tror vi inte att de är så mottagliga för kommunikation och samspel. Något barn blir klar väldigt fort och vill gå. Det

smittar av sig på andra som också vill lämna aktiviteten och gå. ut. När vi började vara inne en hel förmiddag i stället så tror vi att det var det som gjorde att det blev ett lugnare tempo och ingen stress för barnen. De hinner med att utforska det de håller på med, el prova på något nytt. Vi tror att vi fått denna utveckling med leran pga att vi medvetet har haft en aktiv passivitet i vårat förhållningssätt. Vilket är ett helt nytt sätt för oss att jobba på. Vi tror även att det beror på att vi erbjuder lera varje gång vi har planerad tid i ateljén. Vi ger barnen möjligheten att fixa mycket själva. De ska känna att de klarar av detta själva. Av detta växer barnen och det sker ett lärande. T ex att diska och plocka bort efter sig. När barnen får använda redskapen fritt så tror vi att deras egen fantasi kommer fram mer. Under arbetets gång så valde vi att gå över till att följa den ena gruppen eftersom det var bar som varit med från läsårets början. Detta för att vi ska kunna se utvecklingen från början fram till idag. När man vill erbjuda nytt material och verktyg så tror vi att det blir mer spännande om alt serveras snyggt och synligt för alla. Vi tror att resultatet som vi fått till stor del beror på vårt nya förhållningssätt. Vi har pratat mycket om hur vi tänker kring att vara tillåtande. Vi tror att för en tid tillbaka så hade vi aldrig släppt fram barnens egen kreativitet på samma sätt som nu. Vi hade förmodligen stoppat den på vägen. Nu ser vi mycket i skapandet som vi inte sett förut. Det handlar om att släppa fram barnens egna lösningar vilket leder till både teknik och problemlösning. Orden som vi har med i resultatet har varit svårt att analysera var för sig. Vi tycker att de går i varandra. Därför har vi valt att skriva in i den övriga texten, men har haft orden med oss i tänket hela tiden. Under arbetets gång har vi haft många diskussioner i arbetslaget t ex om vad ordet fantasi står för. 6. Dokumentation Vi har använt oss av bilder och filmat med I-paden. Dessa har vi sedan analyserat i personalgruppen. 7. Åtgärder för förbättring Vi fortsätter att utveckla vårt arbete med ateljén. Eftersom vi nu nästa läsår kommer att jobba med en småbarnsgrupp vill vi se hur vi kan hålla fast vid vårt nya tänk och förhållningssätt. I ateljén och skapandet har vi fått in många av läroplansmålen. Efter att vi använde oss av stöd och rutiner och gick i genom läroplansmålen i vår dagliga verksamhet så såg vi att vi fått med alla målen på något sätt. Det vi känner att vi vill utveckla mer nästa år är vårt arbete med naturvetenskap. Vi vill lära oss mer och se hur vi kan sammanföra detta med skapandet. TJATTE Bakgrund: Språk målet har vi valt för att det är prioriterat område i kommunen. Temat djur valde vi eftersom vi märkte att barnen pratar mycket om djur. Vi vill fördjupa oss i djur för att se vilka frågor som kommer upp, samt se om barnen visar mer intresse.

Förutsättningar Tjatte: Hösten började med många olika vikarier och vi startade upp med 18 barn. Efter Juluppehållet skolades ytterligare två barn in så det blev 20 barn i gruppen. Från oktober till och med vårterminens slut har vi varit samma personal, med undantag av en personals längre sjukperiod. Februari till april har en personal jobbat 82 procent och under tiden har vi haft olika vikarier. 1 barnskötare och 2 obehöriga vik förskollärare Avd Tjatte skulle ha specialpedagog inne en timme på tisdag från februari, dock blev det mer sporadiskt än vad som var tänkt. Från vecka 13 hade vi en praktikant från barn- och fritidsprogrammet i tio veckor. 1. Mål. Utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. 2. Målkriterier Detta sker när barnen utvecklar.. Ett intresse och tycker det är roligt med skriftspråk Detta sker när barnen Använder skriftspråk i leken Kan förstå och känna igen symboler i olika sammanhang. 3.Genomförande. Tjatte: I samlingarna räknade vi ofta tillsammans, t.ex. hur många barn satt i ringen och olika föremål, klossar, pennor m.m. För att se vad barnen var intresserade av lyssnade vi mycket på barnens samtal med varandra och oss vi upptäckte då att det fanns ett stort intresse för djur. Vi bestämde då att vi skulle ha tema djur. Vi tänkte rikta in oss först och främst på svenska djur men vi satte upp en mängd bilder på olika djur och eftersom vi valde ett mål som handlade om barnens förståelse för symboler så skrev vi djurets namn under varje bild. Vi lånade många böcker om djur och pratade mycket med barnen om djur. Vi försökte lyssna på vad barnen pratade om och vi märkte att, från att vara många undringar om hur många ben har en ko, hur stor är en häst osv, så pratades det mer och mer i barngruppen om dinosaurier. Dino var född! Dino är en grön liten plastdinosaurie. Vi fick idén från en annan förskola som hade jobbat på liknande sätt. I samling tog vi upp att en personal hittat honom utanför dörren till vår avdelning och undrade om barnen tyckte att vi skulle ta hand om honom. Först bodde Dino på avdelningen och barnen träffade honom på förskolan. Efter ett tag bestämde vi att barnen skulle få ta med sig honom hem över en natt. Vi bad föräldrarna att hjälpa barnen att skriva ner vad Dino fick vara med om hemma hos varje barn. Detta brev läste vi upp i samlingarna eller så fick barnen själva berätta vad som hänt. Det blev fler och fler av barnen som berättade sin egen historia. Dino fick även följa med till skogen där vi pratade om vad han åt, sov och om dinosaurier fortfarande levde. Barnen byggde kojor i skogen till Dino. Vi har jämfört spår från en dinosaurie med barnens egna fotavtryck. Vi har gjort många

andra jämförelser t.ex. skillnaden i storlek mellan en elefant och en dinosauriesort och att en dinosauriesort hade ett huvud lika stort som en av personalen. Vi har ritat och klippt ut dinosaurietänder av papper. I januari började vi att ha språktisdagar. Barnomsorgens specialpedagog skulle hjälpa oss igång eftersom vi bett om hjälp när det gäller att stödja barnens språk. Hon skulle vara på vår avdelning en dag i veckan, tisdagar, men så ofta blev det inte. Vi delade in gruppen i mindre grupper för att få en lugnare miljö för barnen och för att lyfta fram de barn som inte tog för sig lika mycket och som inte pratade så mycket i stor grupp. Vår specialpedagog ledde en grupp. I grupperna gjorde vi bland annat: Pratade om kort som vi skrivit ut och plastat. På dessa kort fanns olika bilder och symboler. Barnen skapade sagor och berättelser med utgångspunkt i bilderna. Ansiktsgymnastik Läste böcker Spelade spel. Lekte med handdockor Sånger och rörelser Tittade i böcker utan text och med dem som utgångspunkt stimulerades barnens fantasi att berätta. På Biblioteket lånade vi språkryggsäckarna Alfons och Pippi med diverse innehåll tex spel, böcker, symboler och sagor som har med språket att göra. Dessa använde vi också på våra språktisdagar. 4. Resultat Vi såg att barnen visade intresse för djur och de djurböcker vi lånat. De bilder vi satt upp som visade många olika djur var också intressant. Barnen började rita, fråga och prata mer om djuren. Vi hörde när barnen pratade med varandra om djuren att det ofta pratades om dinosaurier och när de levde m.m. Vi märkte att barnen hellre ville berätta själva vad de och Dino gjort när de haft honom hemma, än att vi läste upp brevet. De övriga barnen satt tysta och lyssnade på sin kompis. Vi märkte också att föräldrarna verkligen skrivit ner vad barnen berättade för det stämde väl överens med det vi fick höra. Vi ser att barnen har blivit mer öppna och tryggare i dessa situationer när de ska prata inför andra. Ett barn var inte intresserad av Dino först och påtalade att den inte var levande utan av plast. Men efter att vi tagit med Dino till skogen och barnen byggt kojor till honom så vände allt. Barnet byggde med liv och lust sin koja till Dino och blev mycket upprörd när kojan revs av andra barn. Vi såg hur fantasin tog fart hos detta barn. Barnens fantasi har stimulerats och vi märker att barnen lär mycket av jämförelser som blir konkret för dem. Vi har sett och hört, att med hjälp av bilder, symboler och boken var är tårtan att barnen kan berätta sin egen saga. Det har utvecklats till att barnen blivit intresserade av att skriva egna böcker.

5. Analys och reflektion Personalen på Tjatte har ett stort intresse av djur och det tror vi har gjort barnen intresserade av djur. Vi blir engagerade och tycker det blivit lättare att stimulera språket och fantasin, genom djurtemat. Vi tror att vi stärkte barnen genom att stötta dem i deras berättande efter att de haft Dino med sig hem. De vågade berätta inför hela gruppen vad dom gjort tillsammans och de kände sig trygga med att vi istället läste berättelsen om de ville det. Vi tror att Dino blev så lyckad pga att vi var så intresserade och engagerade och att det även involverade föräldrarna när barnen tog med honom hem. Vi tycker att ett större samarbete med specialpedagog vore bra då vi kan få tips och idéer på olika saker, då vi ej har någon förskolelärare. Språkryggsäckarna har varit ett mycket bra hjälpmedel för oss att strukturera upp vår verksamhet. 6. Dokumentation Vi har använt oss av bilder och filmat med Ipaden, samt att vi har en pärm med material

med det vi gjort under året. Vi har också gjort månadsuppföljningar på avdelningens planeringstid. 7. Åtgärder för förbättring Månadsuppföljningen går framåt, vi lär oss för var dag som går. lära Vi kommer ta del av de andra avdelningarnas månadsuppföljningar för att lära av dessa. När vi gick igenom månadsuppföljningarna såg vi att vi inte dokumenterat om teknikmålen. Vi vill därför arbeta mer med teknik under nästa läsår. GULLAN Bakgrund och förutsättningar: Nystartad verksamhet hösten 2014 i Gunnarsbyskolans lokaler. Vårt prioriterade mål är redan bestämt av våra förskolechefer, att vi ska jobba med språk. Vi har då valt ut två mål i vår läroplan som vi jobbat utifrån. För att nå vårt mål har vi jobbat utifrån intressen i barngruppen. Augusti 2014 började vi med 15 barn och två förskollärare vilket senare utökades till 17 barn och tre heltidstjänster. I februari fick vi även en resurs på 25 timmar/veckan. 1. Mål. Lpfö-98 *Utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. *Utvecklar sitt intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och kommunikativa funktioner 2. Målkriterier När vi ser att barnen utvecklat sitt språk och sin förmåga att kommunicera och förmedla upplevelser, erfarenheter och idéer. När barnen samtalar och berättar, samt använder språket på ett medvetet sätt. När språket är i fokus och används på ett medvetet sätt i alla våra aktiviteter. När vi ser att barnen ökat sitt intresse och kunnande om bokstäver och skriftspråket. 3.Genomförande Vi har under året följ barnen i deras intressen men vi har haft vårt prioriterade mål i fokus under de aktiviteterna. Det vi gjort är följande: Vi har haft ordbilder i vår lekmiljö och böcker centralt i verksamheten Jobbat med nallesagor Vi har medvetet jobbat för att barnen ska få upplevelser som vi sedan kan samtala om och berätta för varandra, både i gruppen och hemma. Tecken som stöd

Bokstäver i vår miljö Rymdtema Sömnad Experiment Tema: Karl den XII Filmer från UR Bokstavssånger Målat alfabetet 4. Resultat Vi har använt oss utav utvärderingsblankett 6a vid varje planeringstillfälle. Vi har skrivit post it lappar på lotuschema bil 4 i Stöd och rutiner samt fotografier och barnens egen dokumentation. Många av barnen har intresse för att läsa böcker. De ser skriftspråket och de diskuterar bokstäver med varandra. Det skrivs en hel del på barnens teckningar och de lekläser. Barnen hittar bokstäver i naturen bland pinnar men även på andra saker, de ser bokstäver i vår miljö och de använder dessa. Ordbilder i vår lekmiljö används spontant av barnen. Vi ser att de bearbetar och samtalar om upplevelser de varit med om i leken. Här ser vi att barnen har utvecklat sin kommunikativa förmåga. Föräldrar har påtalat att de berättar mer hemma om vad de gjort. Vi märker att de samtalar mer under våra promenader. Vi ser att barnen använder det skrivna ordet och de samtalar om vad orden börjar på för bokstav och de kopplar samman det med andra namn eller ord som också börjar på den bokstaven. Bokstäverna i vår miljö används av barnen. Barnen skriver sina namn och flera av barnen skriver meningar om vi pedagoger bokstaverar muntligt och barnet skriver. Barnen låtsasskriver sagor som de berättar för varandra. Vi ser att barnen pratar om likheter och skillnader i olika språk som exempelvis engelska och svenska, det finns en medvetenhet kring detta. Barnen i gruppen vill prata och berätta. Det är lätt att se att barnen ökat sitt intresse för skriftspråket. Vi ser lekar utifrån böckers innehåll. Vi kan då se att barnen har utvecklat sin analytiska förmåga då de tolkar innehållet i böckerna i sina lekar. Många av barnen använder tecken som stöd, de tecken som vi presenterat. Barnen pratar om bokstäver och deras utseende. När barnen lekläser ser vi att de förstår både innehåll och strukturen på sagan med en början, mitt och slut. Vi ser att de samtalar runt det de upplevt tillsammans på förskolan, de kopplar här och nu till där och då. De använder begrepp som de stött på i våra aktiviteter vilket visar på en utveckling av begreppsförståelse då barnen använder dessa i olika sammanhang. Vi ser att barnen förmedlar erfarenheter till andra. Vi har en grupp som gärna berättar saker för varandra, de vågar prata i grupp. Vi har genom föräldrasamtal fått bekräftelse på att barnen berättar mer hemma nu än de gjort tidigare. 5. Analys och reflektion Vi är bra på att följa barnen i det de för tillfället har fokus på samtidigt som vi pedagoger har fokus på språket. Vi märkte att saker tar mer tid än vi räknat med. Vi jobbar mer i smågrupper. Vi äter på Gullan för att få mer tid till samtal runt matbordet. Vi har ökat

bokläsning/högläsning och har böckerna centralt i miljön. Vi har under året kompletterat vårt innehåll och vår tillgänglighet av bokstäver. De barn som inte kunde skriva sitt namn med penna kan nu använda färdiga bokstäver och lägga sitt namn eller andra ord. Varje barn ska ges möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån sina egna förutsättningar. Delaktighet och tilltro till den egna förmågan ska på så vis grundläggas och växa (Lpfö-98). Barnen får uppleva olika saker som kan leda till positiva samtal både med oss i förskolan men också med föräldrar och syskon. Vi har samlats när vi varit på olika ställen och berättat för varandra om vad vi gjort. Vi har sett till att vi vuxna går med olika barn på våra promenader eftersom de barn som går hand i hand med en vuxen får mest talutrymme. Här ger vi barnen möjlighet att utveckla den kommunikativa förmågan. Vår styrka är att vi tar oss tid att lyssna. Vi ser det positivt med att vara en enavdelningsförskola eftersom det frigör mer samtalstid med barnen då vi oftare är ensam pedagog/barn både på morgon och kvällar, detta minskar vuxenpratet. Vi samtalar med barnen mycket och ofta och vi arbetar med att fånga upp samtal när vi märker att barnet vill berätta. Vi har tagit tillvara på barnens intresse för sång och musik, framförallt från filmen Frost. Vi har tagit tillvara på barnens nyfikenhet på det engelska språket. Vi reflekterade alla i arbetslaget runt en övning på en stängdag där vi skulle berätta något för en person som inte tittade på dig eller gav respons på det du sa. Vi ska nu mer medvetet jobba här och nu samt lyssna aktivt på barnen. Vi har skrivit ner ord och begrepp som vi sett att barnen använt. Vi jobbade med tittskåp utifrån sagor, här valde vi också att utgå helt från barnets eget intresse. Tittskåpen ställdes ut på biblioteket. Vi stannar medvetet upp då vi läser böcker och samtalar om bilder eller det vi nyss läst. På det viset ger vi barnen möjlighet att utveckla den analytiska förmågan. Prata om hur personen i boken känner sig eller diskutera vad vi ser på bilderna, låta barnen själva reflektera. Det är en styrka att kunna tillgodose intressen i gruppen och våga låta det spreta men ändå vara trygg i att vi pedagoger har vårt mål i fokus ändå. Det är vårt ansvar som pedagoger att lyfta fram alla olika intressen hos barnen och ge varje barn möjlighet att både synliggöra sina egna förmågor och upptäcka andras. Hur ska vi annars kunna använda olikheten som en drivkraft i gruppen? ( Lyssnandets pedagogik, Lenz Taguchi, Åberg. S. 107) Har vi lyckats utifrån vår verksamhetsplan? Vi har lyckats koppla ihop några av våra aktiviteter med varandra, några barn är lite intresserade av allt som vi gjort, något barn håller sig till sitt intresseområde. Vi ser ändå att vi har haft fokus på våra mål. Vi ser också att barnen har utvecklat sitt språk och sin förmåga att kommunicera och förmedla upplevelser, erfarenheter och idéer. Vi ser att barnen samtalar och berättar och vi ser att de ökat sitt intresse för bokstäver och skriftspråket. Vi ser också att vi gjort det vi tänkt i vår verksamhetsplan. Vi har haft en miljö som vi ändrat under årets gång och utifrån barnens intressen. Vi har haft en samtalande miljö där vi läst böcker och haft språkstimulerande aktiviteter. Vi har under året ökat på med symboler och ordbilder i vår lekmiljö. Vi har följt barnen i deras intressen och vi har planerat verksamheten utifrån det. Förskollärarna i arbetslaget har båda läst boken Lyssnandet pedagogik och vårt arbetssätt genomsyras av den pedagogiken och syn på hur barn lär och hur man tar tillvara på

barnens intressen. I Lpfö står att Alla barn i förskolan ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig som en tillgång i gruppen. Detta är något som vi jobbar utifrån. 6. Dokumentation Vi har använt oss utav utvärderingsblankett 6a vid varje planeringstillfälle. Vi har skrivit post it lappar på lotus schema bil 4 i stöd och rutiner samt fotografier och barnens egen dokumentation. 7. Åtgärder för förbättring Vi vill inför nästa läsår göra en verksamhetsplan där vi bryter ner ett läroplansmål och väljer ut en del som vi vill jobba med under året. På så vis kan vi ha tydligare målkriterier och vi tror att på så vis blir det mer utvärderingsbart i slutet av året. Vi tror också att vi på så sätt kan hitta sätt att dokumentera som visar tydliga resultat. Vi ska försöka få en bättre struktur på hur vi skriver och utvärderar det vi gjort i vår utvärderingsmall. Vi ska hålla oss mer till varje punkt i dokumentet när vi diskuterar. Förslag på att vi har en varsin loggbok där vi skriver olika händelser och lärandesituationer. Dessa pratar vi om vid vår utvärdering och skriver in resultat och analys direkt och kopplat till händelsen/situationen. I övrigt känner vi oss trygga med att vi följer alla läroplanens mål. Vi tror inte på att utvärdera mer än de eller det mål som vi valt ut, men kommer att diskutera i arbetslaget hur vi jobbat med målen i läroplanen, och vilka situationer vi kan koppla till dessa. Detta görs under stängdagen då vi utvärderar året. Det vi ser är att vi vill utveckla två punkter i läroplanen: * Utveckla förmågan att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. * Utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Vi har följt barnens intressen mycket under året och på så vis är barnen delaktiga och får ta egna beslut, det vi måste jobba med är att synliggöra det för barnen.