Sälja eller köpa på tillväxtmarknaderna?

februari 2014 FIM EMERGING MARKETS, AVKASTNINGEN FÖR FIM FONDER (%) FOND 1mån12mån YTD* FIM Brazil -9,9-32,1-9,9 FIM BRIC+ -4,8-9,4-4,8 FIM BRIC+ SC -4,4-17,1-4,4 FIM China -5,7-11,5-5,7 FIM Em. Yield -1,1-9,5-1,1 FIM Frontier 3,3 3,3 FIM India -1,4-12,4-1,4 FIM Russia -8,8-24,4-8,8 FIM Russia SC -7,3-22,4-7,3 FIM Sahara 6,0 35,4 6,0 * = Avkastning från årets början till den 31.01.14 Källa:FIM Kapitalförvaltning Avkastningarna redovisas i euro. KONTAKTINFORMATION FIM Kapitalförvaltning Ab, Finland filial Birger Jarlsgatan 32A SE-114 29 Stockholm, Sverige Tel. +46 8 678 0530 Beställ aktuell marknadsinformation på vår hemsida eller genom att skicka e-post till stockholm@fim.se. Sälja eller köpa på tillväxtmarknaderna? Januari var den svagaste månaden för tillväxtmarknaderna sedan 2009. MSCI Emerging Markets-indexet sjönk med 6,5 % och BRIC-indexet med 7,8 % i dollar. Inlösningen av fondandelar globalt uppgick till svindlande 11,4 miljarder US-dollar, så det är inte så konstigt att det var trängsel på försäljningssidan. Pessimismen inför tillväxtmarknaderna är nu rekordhög. Enligt en färsk investerarundersökning från Merrill Lynch förhåller sig investerarna positivt till den globala ekonomiska tillväxten och till aktier, men tillväxtmarknaderna underviktas i lika stor omfattning som under finanskrisen. De stora tillväxtmarknaderna, det vill säga BRIC-länderna, har haft en lam utveckling under de senaste tre åren och Kina i hela fyra år. I maj 2013 antydde den amerikanska centralbanken Fed att den skulle minska de penningpolitiska stimulansåtgärderna och man tolkade det som att det skulle minska likviditeten på i synnerhet tillväxtmarknaderna. Till följd av detta har kapital flytt även från obligationsmarknaderna i tillväxtländerna och från de mest populära marknaderna under 2012, som Indonesien och Turkiet. Kapitalflykten har fått valutorna att försvagas med så mycket som tiotals procent i länder med underskott i bytesbalansen. Turkiska liran och indiska rupien är redan betydligt svagare än bottennivåerna under finanskrisen. Även värderingsmätarna på aktiemarknaderna ligger stadigt i värdeaktiespannet, i synnerhet när det gäller statliga bolag. Bakom den mollbetonade utvecklingen ligger en inbromsning i den ekonomiska tillväxten, förväntningar om en försämrad likviditet till följd av Feds åtgärder, sjunkande råvarupriser och att reformerna går långsamt framåt. Tillväxtmarknaderna har inte varit den avkastningsautomat som man kanske fortfarande trodde före finanskrisen. Man kommer säkert att hitta investeringar som ger avkastning även i fortsättningen, men det kan kräva ett mer aktivt grepp vad gäller val av land, sektorer och bolag. Flera börser på tillväxtmarknaderna domineras av statliga bolag som ofta står för ineffektivitet och så kallad gammal ekonomi. Däremot har bolagen i den så kallade nya ekonomin utvecklats bra även under de senaste åren. Tillväxtsektorer är bland annat turism, konsumtion, hälsovård, internet och detaljbankverksamhet. MSCI China-indexets största bolag är numera internetföretaget Tencent som är känt för bland annat snabbmeddelandetjänsten WeChat. Även de mindre gränsmarknaderna ökar i popularitet och investeringsströmmarna har varit positiva även under den senaste tidens turbulens. Ljuset i tunneln är förväntningarna på snabbare reformer med Kina i spetsen. År 2014 är också ett viktigt valår i Sydafrika, Indien, Indonesien, Turkiet och Brasilien, vilket skapar förväntningar på en vilja till reformer även i dessa länder. Man bör även komma ihåg att efter en usel månad i januari blev år 2009 i slutändan ett utmärkt år för tillväxtmarknaderna. 160 140 120 MSCI Brazil 10/40 TR Net (EUR) MSCI India 10/40 TR Net (EUR) MSCI Russia 10/40 TR Net (EUR) MSCI China 10/40 TR Net (EUR) 140 120 100 Global Emerging Markets TR Net (EUR) Euro Stoxx TR Net (EUR) MSCI World AC TR Net (EUR) 100 80 60 40 80 60 40 20 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa:Bloomberg 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

I korthet: Kinesiska aktier attraktiva Rapporteringssäsongen överraskade positivt i Indien Försvagningen av rubeln gynnar exportföretag Turkiets centralbank tar ett fastare grepp Rea på kinesiska aktier Kinas aktiemarknad vände nedåt i december efter en bra period under hösten. Euforin över det enorma reformpaketet för ekonomin och samhället sveptes åt sidan när de ekonomiska siffrorna blev svagare än väntat och en korrigeringsrörelse på de globala aktiemarknaderna fick även Kinas börser att sjunka. Kinas aktiemarknader (såväl börserna på fastlandet som de kinesiska bolagen noterade i Hongkong) prisar enligt vår mening återigen in ett så kallat hard landing -scenario för Kinas ekonomi. Företagens resultat har varit i linje med förväntningarna under den senaste tiden och för år 2014 väntar man sig fortsättningsvis en resultattillväxt på så mycket som 12 % (HSCEI-indexet, dvs. kinesiska bolag noterade på Hongkongbörsen). Efter denna händelsekedja (drägliga resultat och sjunkande marknader) ligger de mest använda värderingsmätarna för aktiemarknaden (p/e-talet och p/b-talet för innevarande år) på den lägsta nivån sedan år 2003. (Se bilden nedan). I jämförelsen ingår alltså även finanskrisen år 2008! Enligt p/e-talen ligger marknaderna på den billigaste nivån sedan upptrappningen av Asienkrisen (åren 1999 2000). Förklaringarna bakom nedgången på börserna är väldigt välbekanta: inbromsning i den ekonomiska tillväxten i Kina och osäkerhet kring bankernas balansräkningar. Detta är sådant vi hört ända sedan år 2010, så vi tror inte att det är en nyhet för någon som investerar i Kina. Bild 1. Värderingar för Kinas H-aktier, 12/2001 02/2014 : P/E, innevarande år P/B, innevarande år I följande, förenklade slutsats ges en bild av vad man prisar in på marknaderna just nu. Vikten för bankerna, som befaras stå inför en rejäl nedskrivningsrisk vad balansräkningarna beträffar, utgör 39 % i HSCEI-indexet. Om man antar att sämsta möjliga scenario blir verklighet och de kinesiska bankernas balansräkningar skrivs ner med 30 %, skulle HSCEI-indexets p/b-tal efter nedskrivningen endast ligga på 1.2x. Det kan jämföras med USA:s (S&P500 -indexet) p/b-tal som för närvarande är 2.5x. Enligt vår mening prisar Kinas aktiemarknader till stor del redan in sämsta möjliga scenario och av den anledningen höjde vi vikten för kinesiska aktier till övervikt i vår modellallokering i slutet av januari. När marknaden når botten är omöjligt att förutspå, men i genomsnitt kan man uppnå en bra avkastning på lång sikt genom att köpa aktier i lågt värderade bra företag. Janne Rantanen, fondförvaltare, FIM China

De indiska företagens resultat för tredje kvartalet överträffade förväntningarna Indiska företag redovisar sina resultat för tredje kvartalet i januari februari (räkenskapsåret 2014 avslutas i mars). Ungefär 50 % av bolagen i Nifty-indexet har hittills publicerat sitt resultat. Nettovinsterna för något mer än hundra företag (exklusive energibolagen) ökade med cirka 16 % under tredje kvartalet jämfört med motsvarande period året innan (med 9 % andra kvartalet). Även EBITDA-marginalerna förbättrades. Försäljningen ökade med cirka 11 % jämfört med motsvarande period förra året. It-, läkemedels-, bilkomponent- och elbolagen samt de privata bankerna redovisade ett bättre resultat än väntat. Resultaten för kapitalvaru-, dagligvaru-, cement-, metall-, infrastruktur- och byggbolagen samt de offentliga bankerna levde inte upp till förväntningarna. Ungefär 66 % av företagen har redovisat ett resultat enligt eller över förväntan. På det hela taget förväntar sig både internationella och lokala investerare att räkenskapsåret 2015 (den 1 april 2014 den 31 mars 2015) blir bättre än det nuvarande räkenskapsåret. Högerpartiet BJP går starkt fram i de senaste opinionsundersökningarna och väntas få ett större väljarstöd än det regerande kongresspartiet i parlamentsvalet i maj. BJP väntas bilda en koalitionsregering och då skulle Narendra Modi bli Indians premiärminister. Aktiemarknaden skulle reagera positivt på detta. Företagens resultat väntas stiga med cirka 16 18 % och BNP med mer än 5 % räkenskapsåret 2015 (för detta räkenskapsår är BNP prognosen 4,6 4,8 %). Taina Eräjuuri, fondförvaltare, FIM India Fördelar och nackdelar med försvagningen av rubeln I januari sattes åtminstone ryssarnas förtroende för den egna valutan på prov när rubeln försvagades med nästan 7 % mot dollarn. Rubeln försvagades tillsammans med de övriga tillväxtmarknadernas valutor, trots att situationen i Ryssland ser väldigt annorlunda ut än i exempelvis Turkiet. På lokal nivå orsakade situationen emellertid oro bland så många att det krävdes flera uttalanden från myndigheternas sida för att konstatera att det handlade om ett mer generellt fenomen och inte bara om rubeln. Centralbanken har haft för avsikt att gå mot att göra rubeln till en fritt konvertibel valuta fram till år 2015 och samtidigt stärka den nya inflationsmålspolitiken. Därför har centralbanken varit mindre aktiv i att stödköpa rubel på valutamarknaderna och huvudfokus har legat på styrräntepolitiken. Försvagningen av rubeln gynnar framför allt exportdrivna företag, såsom exempelvis olje- och gasbolagen samt metallbolagen. Det ger också större skatteintäkter för staten, eftersom exempelvis oljebolagen betalar mest skatt på försäljningsvinsten på exporten. Den försvagade rubeln har emellertid även en baksida. En svagare valuta bidrar till att bromsa in sänkningen av inflationen, vilket gör det svårare för centralbanken att nå sitt mål på en inflation om 5 % fram till slutet av 2014. Enligt de senaste siffrorna ligger inflationen fortfarande på över 6 %. Även om staten frös flera av tarifferna för statliga företag kommer det att vara en utmaning att nå siffran 5 % fram till slutet av året. Detta innebär i praktiken att centralbanken inte kommer att sänka styrräntan, åtminstone inte inom en nära framtid. Därigenom kommer centralbanken att vidta färre åtgärder för att backa upp den ekonomiska tillväxten. Kuldar Rahuorg, fondförvaltare, FIM Russia & FIM Russia Small Cap Turkiets centralbank gjorde en helomvändning BNP-tillväxten bromsar in Turkiets centralbank gjorde en helomvändning i januari och övergick från en slapp penningpolitik till en stram. Centralbanken höjde styrräntan med hela 225 punkter (från 7,75 % till 10 %). Beslutet bromsar in ökningen av lånen, förbättrar underskottet i bytesbalansen i landet och höjer räntorna inom bankernas kreditgivningsverksamhet. För valutan var centralbankens beslut positivt och det väntas åtminstone på kort sikt stödja den turkiska liran. Den kraftiga räntehöjningen kommer att påverka BNP-tillväxten negativt. Man kan också vänta sig att prognoserna för tillväxtförväntningarna i ekonomin sjunker till cirka 2 % i år eller till och med något lägre (den tidigare prognosen var 3 4 %). Enligt centralbanken kommer penningpolitiken att förbli stram fram till dess att man ser en positiv utveckling av inflationen. Räntan kommer troligtvis att höjas igen under de närmaste månaderna. På marknaderna ledde räntehöjningen i Turkiet till att börskurserna sjönk och valutan stärktes. Den turkiska börsens BIST-index har sjunkit med cirka 30 % sedan demonstrationerna i maj i fjol och räknat i euro så mycket som 45 %. Nedgången har manifesterat sig i form av att kapital har flödat ut från landet och att de utländska innehaven i börsnoterade bolag har minskat. Det som ligger bakom kursnedgången och försvagningen av valutan är bland annat

det stora underskottet i bytesbalansen som i det rådande marknadsläget (den amerikanska centralbankens nedmontering av stimulansåtgärderna) har spätt på osäkerheten och volatiliteten. Samtidigt har den korruptionsdiskussion som svallat i landet och den politiska maktkampen förändrat det politiska läget och gjort det mer osäkert. I Turkiet hålls det lokala val i mars. Det kommer att bli intressant att se huruvida oppositionen kommer ta makten i Ankara eller i Istanbul. Vi tror att AKP kommer att vinna valet. En betydande minskning av stödet för partiet kan även få effekter på presidentvalet i höst och på politiken på statsnivå i stort. Enligt de senaste opinionsmätningarna kommer det sittande regeringspartiet AKP att vinna valet med drygt 40 % av rösterna. Bilderna nedan visar resultaten av opinionsundersökningar utförda av företaget Konsensus Research i slutet av januari i Istanbul och Ankara. Bild 2. Stödet för partierna i Istanbul (Källa: GeziCi) Bild 3. Stödet för partierna i Ankara (Källa: GeziCi) Inom FIM Tillväxtmarknader-teamet förhåller vi oss med försiktighet till den turkiska marknaden inför valen. Vi håller det för troligt att det blir en utmaning för Turkiet att locka till sig aktiekapital på samma sätt som tidigare. Efter en kraftig kursnedgång kan det emellertid finnas köpmöjligheter för investerare med kort investeringshorisont, för Istanbulbörsen är historiskt sett känd för sina kraftiga kursrörelser. Dessutom kan valutan ur euroinvesterarens synvinkel spetsa till situationen i både positivt och negativt avseende. Linda Blom, fondförvaltare, FIM BRIC+ Small Cap

Index för tillväxtmarknader per den 31.01.14 Områ de Inde x V a luta 1 Må n 3 Må n 6 Må n Y TD Tillväxtmarknaderna MSCI EM EUR - 4,6 % - 8,8 % - 2,8 % - 4,6 % Asie n Indien MSCI INDIA 10/40 IDX NET TR EU EUR - 1,8 % - 2,8 % 1,4 % - 1,8 % S&P BSE SENSEX INDEX EUR - 2,2 % - 3,6 % 1,5 % - 2,2 % Kina MSCI CHINA 10-40 INDEX DAILY N EUR - 4,7 % - 4,8 % 2,8 % - 4,7 % HANG SENG COMPOSITE INDX EUR - 4,2 % - 4,4 % 0,9 % - 4,2 % Indonesien JAKARTA COMPOSITE INDEX EUR 5,4 % - 9,2 % - 21,0 % 5,4 % Sydkorea KOSPI INDEX EUR - 4,3 % - 5,6 % 3,2 % - 4,3 % Taiwan TAIWAN TAIEX INDEX EUR - 2,6 % - 3,4 % 0,4 % - 2,6 % Afrika Sydafrika FTSE/JSE AFRICA TOP40 IX EUR - 5,5 % - 9,4 % - 3,5 % - 5,5 % Nigeria NIGERIA STCK EXC ALL SHR EUR - 1,3 % 6,3 % 3,9 % - 1,3 % Kenya NAIROBI SE 20 SHARE EUR 0,5 % - 3,3 % 0,8 % 0,5 % S yda me rika Brasilien MSCI BRAZIL 10/40 IDX NET TR E EUR - 8,5 % - 19,1 % - 8,2 % - 8,5 % BRAZIL IBOVESPA INDEX EUR - 7,6 % - 18,2 % - 7,8 % - 7,6 % Argentina ARGENTINA MERVAL INDEX EUR - 7,2 % - 13,5 % 21,0 % - 7,2 % Chile CHILE STOCK MKT SELECT EUR - 10,1 % - 18,1 % - 16,2 % - 10,1 % Mexiko MEXICO IPC INDEX EUR - 4,2 % - 2,1 % - 5,2 % - 4,2 % Öste uropa Ryssland MSCI RUSSIA 10-40 NET TR EUR EUR - 9,5 % - 12,7 % - 4,9 % - 9,5 % RUSSIAN RTS INDEX $ EUR - 7,9 % - 11,5 % - 2,6 % - 7,9 % Ungern BUDAPEST STOCK EXCH INDX EUR - 2,9 % - 4,5 % - 1,7 % - 2,9 % Turkiet BIST 100 INDEX EUR - 11,4 % - 29,2 % - 28,9 % - 11,4 % Ukraina UKRAINIAN EQUITIES INDEX EUR - 4,5 % - 1,9 % - 7,3 % - 4,5 % Tjeckien PRAGUE STOCK EXCH INDEX EUR - 0,3 % - 8,7 % 1,6 % - 0,3 % Polen WSE WIG INDEX EUR - 3,3 % - 6,7 % 8,4 % - 3,3 % Me lla nöste rn Mellanöstern MSCI GCC COUNTRIES EUR 5,8 % 10,3 % 10,8 % 5,8 % Källa: Bloomberg Viktig information Denna rapport är enbart avsedd att användas av mottagaren själv. Den får inte kopieras, citeras eller vidarebefordras utan tillstånd från FIM Fonder. Informationen i rapporten är offentlig och vi anser att källorna är pålitliga, vilket inte garanterar att informationen i sin helhet stämmer. De prognoser och bedömningar som har presenterats i rapporten baserar sig på vår nuvarande syn, men vi kan ändra dem utan separat meddelande. Varken FIM Fonder eller någon av dess anställda ansvarar för eventuell skada som användningen av denna publikation kan förorsaka. Denna rapport eller dess kopior får inte distribueras i USA eller till amerikanska mottagare så att det strider mot de begränsningar som lagen i USA ställer. Distributionen av rapporten i USA kan betraktas som en förbrytelse mot dessa lagar.