ÖVERSYN AV LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER I VINDELN

RAPPORT ÖVERSYN AV LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER I VINDELN 2019-05-29

UPPDRAG 291525, Hastighetsplan Vindeln Titel på rapport: Översyn av lokala trafikföreskrifter i Vindeln Status: Slutrapport Datum: 2019-05-29 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Vindelns kommun Anna Weinehall Konsult: Uppdragsansvarig: Utredare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Isak Brändström Rune Karlberg Isak Brändström Uppdragsansvarig: Datum: 2019-05-29 Handlingen granskad av: Datum: 2019-05-29 Tyréns AB Västra Norrlandsgatan 10B 903 27 Umeå Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2019-05-29

SAMMANFATTNING Översynen av de lokala trafikföreskrifter som Vindelns kommun har beslutat om är en delutredning i uppdraget Hastighetsplan för Vindeln. De lokala trafikföreskrifter som finns beslutade har inte alltid införts med ett systemperspektiv utan har beslutats utifrån att lösa ett specifikt problem. Det kan handla om att sänka hastigheten förbi en skola, förbjuda parkering på en gata eller inrätta parkeringsplatser. Genom att det sker förändringar hela tiden i ett samhälle behöver uppkommer ett behov av att regelbundet se över regleringarna och ställa sig frågan om de fortsatt behövs. Bilister förhåller sig till hur de vägar de kör på är utformade. Medger inte en gata höga hastigheter så håller de flesta låga hastigheter, oavsett vad som står på ett vägmärke. Samma sak är det med parkering. Finns det inget behov, eller det finns en affär, entré till en fastighet och liknande kommer inte bilister att parkera där. Att då skyltsätta att det är parkeringsförbud blir bara ett onödigt vägmärke. Vägmärken kostar pengar vid uppförande men de kommer också att kosta pengar under hand. Märkena eller den stolpe de sitter på riskerar att bli skadade vid tex snöröjning. Med åren bleknar vägmärket och måste så småningom bytas ut. Den kanske största aspekten är dock hur vägmärkena påverkar vilken trafik- och stadsmiljö det blir efter en gata. Det finns en gyllene regel som säger: använd så få vägmärken som möjligt, men så många som nödvändigt! I denna översyn av lokala trafikföreskrifter har vi identifierat några som kan ifrågasättas huruvida de fortfarande är aktuella/behövs idag. Framförallt handlar det om det parkeringsförbud som finns efter hela Häradsvägen. Vad skulle hända om den togs bort, finns det någon risk att bilister skulle börja parkera där? Eller är det så att det inte finns något behov längs sträckan? Denna rapport är ett första steg och ett underlag för kommande beslut. Det är viktigt att inriktningen och besluten förankras med en så stor grupp trafikanter som möjligt, då det är de som berörs. Detta gäller både om regleringen finns kvar eller tas bort. 3(15)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 5 2 VARFÖR BEHÖVS VÄGMÄRKEN?... 5 3 LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER I VINDELN... 6 4 ÖVERSYN OCH REKOMMENDATIONER... 6 5 SAKNADE FÖRESKRIFTER... 14 4(15)

1 INLEDNING I samband med översynen av hastighetsgränser i Vindeln görs även denna översyn av lokala trafikföreskrifter i Vindeln. En lokal trafikföreskrift (LTF) är ett formellt beslut som en kommun, Trafikverket eller Länsstyrelsen fattar. Det är dock bara vissa vägmärken, exempelvis hastighet, huvudled och parkeringsförbud som kräver detta. Ett övergångsställe kräver inte något formellt beslut utan detta beslutar väghållaren själv. De beslut som tas för en LTF följer mallar på hur dessa ska utformas så att de blir juridiskt riktiga. Dessa ska sedan föras in i den nationella databasen över alla trafikregleringar (RDT) som Transportstyrelsen ansvarar för. Om exempelvis en kommun sätter upp ett vägmärke med parkeringsförbud krävs att detta finns registrerat i RDT för att det ska vara giltigt. I annat fall kan rapportering av en bilist som parkerat fel komma att rivas upp. 2 VARFÖR BEHÖVS VÄGMÄRKEN? Vägmärken behövs många gånger för att hjälpa trafikanterna så att de beter sig rätt i trafiken. Vägmärken med hastigheter, stopp- eller väjningsplikt är sådana exempel. Det finns dock även vägmärken som är överflödiga. Parkeringsförbud krävs på vissa platser men det kan också vara så att det på en plats inte finns behov för en bilist att parkera överhuvudtaget, varför vägmärket kan tas bort utan konsekvenser. Reglerna för vägmärken finns angivna i Vägmärkesförordningen 2007:90. 1 kap 3 anger syftet med vägmärken enligt följande: Vägmärken och andra anordningar skall tillsammans med väg- och gatuutformningen och dess anpassning till väg- och gaturum ge trafikanten vägledning, styrning och information för en effektiv och säker trafik. Vägmärken och andra anordningar skall vara utformade och placerade samt i sådant skick att de kan upptäckas i tid och förstås av de trafikanter som de är avsedda för. De får inte sättas upp så att de innebär fara för eller onödigtvis hindrar trafikanter. Särskild hänsyn skall tas till barn, äldre och funktionshindrade. Vägmärken utgör utifrån detta en del av den helhet som trafikmiljön ska förmedla till trafikanterna. Det finns en gyllene regel som säger Använda så få vägmärken som möjligt, men så många som nödvändigt! Utifrån detta kan vi ställa oss två frågor: Finns det vägmärken som vi kan ta bort? Vad är det värsta som kan hända om vi tar bort vägmärket? Att ta bort ett vägmärke innebär en kostnad vilket kan utgöra ett hinder. Det är dock viktigt att komma ihåg att ett vägmärke kostar både i drift och när det behöver bytas. Ett vägmärke kommer förr eller senare bli så pass dåligt att det måste bytas. Vanligt är också att märkena eller de stolpar de sitter på blir skadade i snöröjningen vilket medför kostnader. 5(15)

På långt sikt är det därigenom ekonomiskt försvarbart. Därutöver finns andra värden som är svårare att prissätta som till exempel en renare trafikmiljö som är lättare för trafikanterna att avläsa. Figur 1 Kan något vägmärke tas bort eller behöver trafikanterna alla? 3 LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER I VINDELN I Vindelns kommun finns det 211 föreskrifter i RDT. 55 är beslutade av kommunen, 114 av Trafikverket och 42 av Länsstyrelsen. Kommunens beslut är indelade i 7 grupper: 1. Bärighet handlar om beslutet av vilka vägar som har bärighetsklass BK 1 i kommunen. 2. Förbud eller påbud att svänga eller köra i en viss riktning - 4 st. 3. Förbud mot trafik med fordon - 3 st. 4. Hastighetsbegränsning - 13 st 5. Stannande eller parkering - 11 st 6. Tättbebyggt område - 5 st 7. Väjnings- eller stopplikt - 5 st Det är bland dessa föreskrifter som översynen har gjorts. Fokus har varit på vilka föreskrifter som kan eller borde ändras, eller vilka som eventuellt saknas. 4 ÖVERSYN OCH REKOMMENDATIONER Denna rapport är ett första steg och ett underlag för kommande beslut. Det är viktigt att inriktningen och besluten förankras med en så stor grupp trafikanter som möjligt, då det är de som berörs. Detta gäller både om regleringen finns kvar eller tas bort. Exempel på viktiga samrådspartners är Polisen, trafikskolan, åkerinäringen, kollektivtrafikaktörerna och taxi då de har gatorna som sin arbetsplats. Förslaget med motivering redovisas under respektive kategori nedan. Utgångspunkten har varit det som beskrivits ovan gällande regleringar och vägmärken samt en dialogträff med kommunala tjänstepersoner och platsbesök. För respektive reglering har följande frågor ställts: 6(15)

Finns det fortsatt behov av regleringen? Vad skulle hända om den togs bort? Kan vi göra på något annat sätt på kort eller lång sikt? Där kommentar saknas nedan föreslås ingen förändring från dagens situation. 4.1 FÖRBUD ELLER PÅBUD ATT SVÄNGA ELLER KÖRA I EN VISS RIKTNING 4.1.1 FÖRBUD ATT FÄRDAS I NORDLIG RIKTNING PÅ PARKERINGS- OCH BUSSAVLÄMNINGSPLATS MELLAN BONDEVÄGEN OCH ÄLVBRINKSSKOLAN I VINDELN 4.2 FÖRBUD MOT TRAFIK MED FORDON 4.2.1 FÖRBUD MOT TRAFIK MED MOTORFORDON PÅ SEGERSTÅHLS VÄG 4.2.2 FÖRBUD MOT FORDONSTRAFIK VID HÄLLNÄS SKOLA I HÄLLNÄS 4.2.3 FÖRBUD MOT FORDONSTRAFIK VID ÅMSELE SKOLA I ÅMSELE 4.2.4 FÖRBUD MOT GENOMFART FÖR MOTORDRIVNA FORDON PÅ VILLAVÄGEN Figur 2 Genomfartsförbud för motorfordon på Villavägen. Kommentar: förbudet mot att köra igenom på Villavägen för motorfordon innebär stora insatser om polisen ska övervaka förbudet då de måste kunna se att bilisten har kört igenom. Många gånger kan fysiska hinder som exempelvis en chikan eller gupp vara mer effektiva då de tvingar en bilist att sänka hastigheten. Nackdelen är att de också drabbar de som bor efter gatan. 4.2.5 FÖRBUD FÖR FORDON ATT FÖRAS I SYDLIG RIKTNING PÅ BASTUVÄGEN 4.2.6 PÅBUD ATT KÖRA I VISS RIKTNING PÅ KOMMUNALHUSVÄGEN Kommentar: förbi kommunhuset är det inte tillåtet att köra i östlig riktning. För trafiken blir gatan enkelriktad västerut. Detta har den nackdelen att cyklister inte får färdas i motsatt riktning. Det går inte att göra undantag utan ska cyklister få köra mot 7(15)

Förbud mot infart med fordon måste detta lösas med en annan reglering eller fysisk utformning. Som framgår av figur 3 är gatan så bred att två personbilar kan mötas trots att det står parkerade bilar mot kommunhuset. Risken är stor att förbudet inte efterlevs av vissa trafikanter. Förslag: föreskriften tas bort. Det innebär även att påbudsmärken som upplyser om infarts-förbudet också kan tas bort. Figur 3 Kommunalhusvägen förbi kommunhuset 4.3 HASTIGHETSBEGRÄNSNING De beslut om hastigheter som finns på Bondevägen, Byavägen, Hantverkarvägen, Häradsvägen, Ordenshusvägen, Segerståhls väg, Häradsvägen och väg 363 ingår i den översyn som har gjorts för vilka hastigheter som ska vara på gatorna i Vindeln. Se rubrik Systemanpassning i rapport Hastighetsplan Vindeln för förslag. 4.3.1 30 KM/TIM FÖRBI SKOLAN UNDER VARDAGAR 7:30 16:00 PÅ VÄG 363 I ÅMSELE 4.3.2 30 KM/TIM PÅ VÄG 363, BYAVÄGEN I ÅMSELE 4.3.3 30 KM/TIM PÅ VÄG 711 I HÄLLNÄS 4.3.4 70 KM/TIM PÅ VÄG E 12 I GRANÖ 4.3.5 30 KM/TIM PÅ IDROTTSVÄGEN I TVÄRÅLUND 8(15)

Alternativ till att skyltsätta hastigheter är att utforma gatan så att den ger låga hastigheter. Detta kan åstadkommas genom en avsmalning av gatubredden. Figur 4 visar hur stor andel av förarna som överträder olika hastigheter beroende på gatubredden. Figur 4 Sambandet mellan gatubredden och andel som överstiger en viss hastighet Upphöjda passager eller chikaner är också åtgärder som påverkar hastighetsefterlevnaden positivt. Figur 5 Exempel på farthinder utformad som en chikan. Foto från Google Street View 2009 Hur smal en gata blir och vilka farthinder som etableras där ställer också krav på storleken på de fordon som ska sköta drift och snöröjning på gatan. 9(15)

4.4 STANNANDE ELLER PARKERING 4.4.1 FÖRBUD ATT STANNA PÅ BONDEVÄGEN I VINDELNS SAMHÄLLE 4.4.2 FÖRBUD ATT PARKERA PÅ VÄG 1225, HÄRADSVÄGEN I VINDELN Kommentar: den ombyggnad som har gjorts av Häradsvägen med kantstenar och smalare gatubredd medför att det inte finns några naturliga platser att parkera på om parkeringsförbudet togs bort. I så fall skulle det innebära att de var tvungna att parkera på gångbanan vilket redan finns reglerat generellt och inte kräver separat vägmärke för att Polisen ska kunna beivra förseelsen. Exempel på sådana platser ses i figurerna nedan. Figur 6 Häradsvägen. Foto: Google Street View 2011 Figur 7 Häradsvägen. Längs sträckan finns inget naturligt behov av att parkera varför parkeringsförbudet är överflödigt. Foto: Google Street View 2011 10(15)

Figur 8 Häradsvägen. Här finns inget parkeringsbehov vilket gör parkeringsförbudet överflödigt. Som skylten sitter idag är det dessutom tillåtet att parkera fram till skylten. Foto: Google Street View 2011 Figur 9 Finns ingen naturlig plats att parkera på då det antingen blockerar gångbana eller utfart. Det finns redan generellt reglerat att parkering inte får blockera eller försvåra in- och utfart till fastighet. Därigenom blir markeringen överflödig Förslag: generellt parkeringsförbud längs Häradsvägen kan tas bort enligt kommentar ovan samt figur 6-9 ovan. Detta bidrar till en renare trafikmiljö för trafikanterna med färre skyltar vilket gör det enklare att läsa trafikmiljön. 11(15)

4.4.3 PARKERING FÖR RÖRELSEHINDRADE MED PARKERINGSTILLSTÅND UTANFÖR KOMMUNHUSET I VINDELN 4.4.4 PARKERING FÖR RÖRELSEHINDRADE MED PARKERINGSTILLSTÅND VID SOLHAGA 4.4.5 PARKERING FÖR RÖRELSEHINDRADE MED PARKERINGSTILLSTÅND, VID FRITIDSCENTRUM Kommentar: skyltsättning av dessa parkeringsplatser måste ske med både märket för parkering och tilläggstavlan med rullstolen förutom eventuellt antal platser. Det räcker inte att som vid kommunhuset bara använda rullstolsskylten trots att budskapet inte kan missförstås. Förslag: skyltsättningen kompletteras med märket för parkering och märkena kan då med fördel sättas på räcket istället. 4.4.6 PARKERING PÅ KLÄPPAVÄGEN 4.4.7 PARKERING PÅ ORDENSHUSVÄGEN 4.4.8 PARKERING PÅ TORGGRÄND 4.4.9 PARKERING PÅ VÄG 620, JÄRNVÄGSALLÉN 4.4.10 PARKERING PÅ VÄG 620, KARLSGÅRDSVÄGEN 4.4.11 PARKERING PÅ VÄG 620, KARLSGÅRDSVÄGEN 4.5 TÄTTBEBYGGT OMRÅDE Tättbebyggt område är det område inom vilket en kommun utfärdar lokala trafikföreskrifter. Ett område får förklaras vara tättbebyggt område om det har stadseller bykaraktär. 4.5.1 GRANÖ SAMHÄLLE 4.5.2 HÄLLNÄS SAMHÄLLE 4.5.3 TVÄRÅLUNDS SAMHÄLLE 4.5.4 VINDELNS SAMHÄLLE 4.5.5 ÅMSELE SAMHÄLLE 12(15)

Kommentar: för tättbebyggda områden finns det två sätt att märka ut var dessa börjar. Det vanliga är att en ortsnamnstavla anger var orten börjar. Söderifrån på väg 363 sitter vägmärket för Vindeln (figur 10). Figur 10 Ortnamnsmärke som anger att man kommer till Vindeln. Foto från Google Street View 2011 Förslag: Det finns ett vägmärke som heter tättbebyggt område som i sin symbol visar siluetten av en stad. I märket kan namnet sättas in. Detta bör användas för Vindeln då det förstärker intrycket av entrén till tätorten/staden. Tättbebyggt område måste också skyltsättas med slutmärke där den slutar. Då några av dessa kommer att sitta på statliga vägar krävs samråd med Trafikverket. Figur 11 Vägmärke för tättbebyggt område bör uppföras vid entrén till Vindelns tätort 13(15)

4.6 VÄJNINGS- ELLER STOPPLIKT 4.6.1 VÄJNINGSPLIKT I KORSNINGEN ALLAN JONSSONS VÄG - VÄSTERVÄGEN 4.6.2 VÄJNINGSPLIKT PÅ BASTUVÄGEN 4.6.3 VÄJNINGSPLIKT PÅ TÅVÄGEN 4.6.4 STOPPLIKT FÖRE INFART PÅ HÄRADSVÄGEN 4.6.5 STOPPLIKT FÖRE INFART PÅ SEGERSTÅHLS VÄG 5 SAKNADE FÖRESKRIFTER Utgångspunkten i översynen har varit de lokala trafikföreskrifter som finns registrerade i RDT. I samband ett platsbesök upptäcktes även några skyltsättningar som inte finns med i RDT. Dessa måste föras in för att skyltsättningen ska vara giltig. För att se om detta gäller ytterligare platser behöver en mer omfattande inventering göras. I samband med detta kan även vägmärken som inte kräver lokal trafikföreskrift uppmärksammas. 5.1 STOPPLIKTEN I KORSNINGEN HÄRADSVÄGEN JÄRNVÄGSGATAN MED 4- VÄGSSTOPP. Figur 12 4-vägsstopp i centrala Vindeln Kommentar: Föreskrift för 4-vägsstoppet saknas i RDT. Förslag: Registrera föreskrift i RDT. 14(15)

5.2 FÖRBUD ATT PARKERA Figur 13 Parkeringsförbud på Karlsgårdsvägen Kommentar: Föreskrift för parkeringsförbudet saknas i RDT. Förslag: Registrera föreskrift i RDT. 15(15)