Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte inför inskrivningssamtal och kartläggning steg 1... 4 Inskrivningssamtal... 4 Kartläggning... 5 Kartläggning steg 1 Nyanländ elev... 5 Individuell introduktionsplan för nyanländ elev... 6 Elevens placering under introduktionsperioden... 6 Ansvarig personal runt eleven... 7 Ämnen som eleven ska läsa och ämnenas omfattning i tid... 7 Kartläggning steg 2 - litteracitet och numeracitet... 7 Uppföljning av individuell introduktionsplan för nyanländ elev... 7 Kartläggning steg 3 - elevens ämneskunskaper... 7 Förskolan... 8 Introduktionssamtal för nyanlända barn i förskolan... 8 Förskoleklass... 8 Grundsärskola... 9 Gymnasieskola... 9 Resurser för nyanlända elever... 10 Anpassad studiegång... 10 Förberedelseklass... 10 Garanterad undervisningstid... 10 Modersmål i förskolan... 10 Modersmålsundervisning... 11 Prioriterad timplan... 12 Studiehandledning på modersmål... 12 Svenska som andraspråk... 12 Utökad undervisningstid i svenska som andraspråk... 13 Referenser... 14

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 2 (14) Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever Inledning Nedan presenteras rutiner för genomförande av mottagande av nyanlända barn och elever i samtliga kommunala skolformer i Luleå kommun. Handlingsplan för mottagande av och utbildning för nyanlända barn och elever utgör grund och bakgrund till rutinerna. Rutinerna presenteras med hänvisningar till bland annat styrdokument när sådana finns. Till rutinerna finns bilagor som presenteras löpande i texten. Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun grundar sig liksom handlingsplanen på Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, 1 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång 2 samt Skollagen. 3 Skolverkets allmänna råd är myndighetens rekommendationer till hur huvudmän, skolor och förskolor ska tillämpa det regelverk som finns. Råden ska följas om kraven i bestämmelserna inte uppfylls på något annat sätt. 4 I början av år 2016 publiceras de reviderade allmänna råden från Skolverket. Från den 1 januari 2016 definierar Skollagen nyanländ elev som den elev som varit bosatt utomlands och som nu är bosatt i Sverige och påbörjat sin utbildning senare än höstterminens start det år hen fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige. Samtidigt införs särskilda bestämmelser om åtgärder till stöd för nyanlända elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Rektor ansvarar för att nyanlända elevers kunskaper bedöms. Bedömningen ska göras inom två månader från att eleven har tagits emot i skolan. Till grund för bedömningen ligger en kartläggning av elevens erfarenheter och kunskaper. Elev som har bedömts placeras i den årskurs och undervisningsgrupp som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt. Elever som saknar tillräckliga kunskaper i svenska språket får undervisas i förberedelseklass men då endast del av tiden och i högst två år. 5 Förberedelseklass bör såväl lokal- som verksamhetsmässigt äga rum i så nära anslutning till annan undervisning som möjligt. 6 Alla barn och ungdomar som vistas i Sverige har rätt till utbildning även om de inte är folkbokförda här. 7 Som nämnts ovan, definieras nyanländ elev som den elev som varit bosatt utomlands och anlänt till Sverige samt påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det år hen 1 Skolverket (2008,) Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, Skolverket (2015 b) Skolverkets allmänna råd med kommentarer Utbildning för nyanlända elever (Dnr 2015:00597) 2 Proposition 2014/15:45 3 SFS 2010:800, kap 3, 12, 12 a-f 4 http://www.skolverket.se/regelverk/allmanna-rad (Hämtad 2015-11-17) 5 SFS 2010:800, 3 kap 12 a-f 6 Proposition 2014/15:45 7 Gäller folkbokförda barn såväl som exempelvis asylsökande, papperslösa och gömda barn (SFS 2010:800 29 kap, 2 )

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 3 (14) fyller sju år. 8 Begreppet nyanländ omfattar alltså elev i grundskola och gymnasieskola men inte barn i förskola eller elev i förskoleklass. Skollagens skrivningar om åtgärder för nyanlända avser de obligatoriska skolformerna, men Luleå kommuns rutiner gäller även för barn i förskola, elever i förskoleklass och elever i gymnasieskola med anpassning till respektive skolform vilket framkommer under rubrikerna Förskola, Förskoleklass och Gymnasieskola. En nyanländ elev som börjar skolan i förskoleklass kan efter individuell bedömning få ta del av åtgärder för nyanlända i den obligatoriska skolan. 9 Hur rutinerna ska genomföras i de olika skolformerna beskrivs närmare nedan. I alla samtal med elev och vårdnadshavare ska professionell tolk bokas (se bilaga Tolkanvändning och tolkbokning). De kommungemensamma rutinerna för mottagande av nyanlända barn och elever omfattar mottagande, kartläggning, bedömning och dokumentation. Syftet är att säkerställa ett enhetligt, rättssäkert och likvärdigt mottagande av nyanlända. Varje del i rutinerna dokumenteras och görs tillgänglig för undervisande lärare som stöd i planeringen av undervisningen. Dokumentationen ska följa eleven vid varje klass- eller skolbyte genom hela skoltiden. Rektor eller förskolechef, eller dennes ställföreträdare, ansvarar för att rutinerna följs. Flerspråkscentrum implementerar rutinerna, svarar för kontinuerligt stöd och medverkar initialt i mottagandets samtliga delar. Rektor för varje enskild skola säkerställer att dokumentationen delges Flerspråkscentrum, som har ansvar för att följa upp organisation och mottagningsprocess. I de kommungemensamma rutinerna för mottagande av nyanlända ingår: planeringsmöte inskrivningssamtal kartläggning steg 1 elevens bakgrund och erfarenheter individuell introduktionsplan kartläggning steg 2 litteracitet och numeracitet uppföljning av individuell introduktionsplan Detta ska genomföras under elevens två första månader i skolan. 10 Rektor ansvarar för att organisera undervisning och skolgång utifrån elevens förutsättningar och behov. 11 kartläggning steg 3 elevens ämneskunskaper Kartläggning steg 3 innebär en bedömning av elevernas ämneskunskaper och är en mer fristående del av kartläggningen som pågår under längre tid. 8 SFS 2010:800 3 kap, 12 a 9 Proposition 2014/15:45 10 SFS 2010:800 3 kap, 12 c-d 11 SFS 2010:800 2 kap, 9

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 4 (14) En elev har rätt att börja skolan inom en månad efter första kontakten. 12 Rektor ansvarar för att personalen informeras om att en nyanländ elev ska börja på skolan och att en tid för planeringsmöte bokas. Inför planeringsmötet är det viktigt att rektor har så mycket information som möjligt om elevens bakgrund exempelvis ålder, modersmål, hemland, skolbakgrund och antal år i skolan. Informationen om eleven utgör underlag för planeringsmötet. När det gäller familjer som har kontakt med flyktingmottagningen får rektor information om elevens ankomst av flyktingsekreterare. Den flyktingsekreterare som har kontakt med eleven informeras om vem som är elevens mentor och om eventuella grupp- eller skolbyten. Planeringsmöte inför inskrivningssamtal och kartläggning steg 1 Planeringsmötet är det tillfälle då berörd personal informeras om den nyanlända eleven. Mötet kan med fördel förläggas till skolans befintliga mötesstruktur. Mötet förbereder det inskrivningssamtal och steg 1 i den kartläggning som ska genomföras med varje nyanländ elev. Ansvarsfördelningen avseende vem som gör vad inför och under inskrivningssamtal och kartläggning steg 1 tydliggörs. Deltagare kan exempelvis vara rektor eller dennes ställföreträdare, representant för det lokala elevhälsoteamet, studievägledare, tilltänkt mentor, SVA-lärare och fritidspedagog. Inskrivningssamtal och kartläggning steg 1 genomförs innan eleven börjar skolan. Inför samtal med nyanlända elever och deras vårdnadshavare ska professionell tolk bokas. Inskrivningssamtal I inskrivningssamtalet deltar elev, vårdnadshavare/god man, kontaktperson från elevens boende, om möjligt skolsköterska, vid behov andra professioner från elevhälsan, en tolk och rektor eller dennes ställföreträdare. Fritidspedagog kan delta i samtal med yngre barn. Vid samtalet får elev och vårdnadshavare information om svensk skola 13 och om den lokala skolan (se bilaga Allmän och lokal information om grundskolan), om möjligheten att ansöka om modersmålsundervisning, om möjligheten att få studiehandledning, att elever som har ett annat modersmål än svenska läser skolämnet svenska som andraspråk och om möjligheten att ansöka om fritidshemsplats. Inskrivningssamtalet är ett bra tillfälle för att hantera övriga blanketter, exempelvis rörande bibliotekskort och bildpublicering. Skolsköterskan inhämtar uppgifter angående elevens hälsa och tidigare vaccinationer. Ett nytt möte med skolsköterskan bokas om det finns behov av fördjupad medicinsk kunskap. I anslutning till inskrivningssamtalet, senast inom en vecka, genomförs kartläggning steg 1. 12 SFS 2011:185 4 kap, 1a 13 Skolverket (hämtad 2015-09-29) http://www.omsvenskaskolan.se/

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 5 (14) Kartläggning Syftet med kartläggning av elevens kunskaper är att stödja skolans arbete med planering av undervisning. Dokumentationen av kartläggningen ska följa eleven vid skol- eller klassbyte under hela skoltiden. När ett barn eller en elev byter skola eller skolform finns risken att viktig information går förlorad. Detta kan påverka alla barn och elevers utbildning negativt, men i synnerhet gäller detta nyanlända barn och elever samt barn och elever som är i behov av exempelvis extra anpassningar eller särskilt stöd. Samarbetet i överlämnandet mellan klass, skola eller skolform ska utgå från de mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. 14 Skolan behöver därför säkerställa att information inte går förlorad och att strukturer finns för kommunikation mellan de berörda verksamheterna. 15 Ett nationellt kartläggningsmaterial (steg 1, steg 2, steg 3) med lärarhandledning ges ut av Skolverket med början i januari 2016. 16 Kartläggningen genomförs på elevens modersmål alternativt elevens starkaste språk. Vid kartläggningen översätter en tolk så att läraren och eleven förstår varandra. Det kan vara en yrkesverksam tolk eller en person med koppling till skolan som talar både elevens språk och svenska, till exempel en modersmålslärare, en flerspråkig ämneslärare eller en studiehandledare. 17 Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper består av tre steg, vilka redogörs för mer ingående nedan. Rektor utser personal som är mest lämpad att genomföra kartläggningen. Det är viktigt att den lärare som genomför respektive kartläggningssteg har lämplig kompetens för den del som kartläggs. Dessutom krävs goda kunskaper i svenska för att förstå och kunna använda kartläggningsmaterialet. 18 Det är en fördel om det är en lärare som möter eleven i undervisningen eftersom kartläggningen ligger till grund för den fortsatta planeringen av elevens utbildning. 19 Kartläggning steg 1 Nyanländ elev Kartläggning steg 1 (se bilaga Kartläggning steg 1 - Nyanländ elev) är obligatorisk. Elev och vårdnadshavare närvarar vid kartläggningen. Den berör elevens bakgrund, erfarenheter, kunskaper och förmågor som eleven har utvecklat i eller utanför skolan. Det är viktigt att beakta att en elev som ännu inte behärskar svenska språket mycket väl kan ha goda kunskaper i de olika skolämnena. Kartläggningen ligger till grund för planering av de insatser som skolan ska göra för att eleven ska få förutsättningar att vidareutveckla sina 14 Skolverket (2014:6, 8, 25 b) Övergångar inom och mellan skolor och skolformer Hur övergångar kan främja kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan 15 Skolinspektionen 2014:12, Skolverket (2015 b) Skolverkets allmänna råd med kommentarer Utbildning för nyanlända elever (Dnr 2015:00597) 15 Proposition 2014/15:45 16 Skolverket (2015 a) Information till rektorer och lärare om kartläggning av nyanlända elevers kunskaper (utkast) 17 Skolverket (2015 a) 18 Skolverket (2015 b) 19 Skolinspektionen (2014)

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 6 (14) kunskaper. 20 Skolverket rekommenderar att den som utför kartläggningen ska vara en lärare med kompetens i andraspråksutveckling och som möter eleven i undervisningen. Kartläggningen genomförs med hjälp av tolk. Kartläggning steg 1 är ett underlag för den fortsatta kartläggningen och ska därför göras tillgänglig för de som genomför kartläggning steg 2 och steg 3. 21 Individuell introduktionsplan för nyanländ elev Rektor eller dennes ställföreträdare behöver säkerställa att den nyanlända eleven erbjuds undervisning under tiden för den inledande kunskapsbedömningen. 22 Som en planering av elevens första två månader i skolan upprättas därför en individuell introduktionsplan (se bilaga Individuell introduktionsplan för nyanländ elev) i anslutning till kartläggning steg 1. Individuell introduktionsplan upprättas av ansvariga lärare samt pedagoger och beslutas av rektor eller dennes ställföresträdare. Därefter görs en uppföljning, som också är elevens första utvecklingssamtal. Individuell introduktionsplan omfattar fyra områden som är viktiga att beakta under bedömningstiden. elevens placering under introduktionsperioden ansvarig personal runt eleven ämnen som eleven ska läsa och ämnenas omfattning i tid kartläggning steg 2 litteracitet, numeracitet Elevens placering under introduktionsperioden Rektor ska senast inom två månader besluta om placering i årskurs och undervisningsgrupp. 23 Från första dagen i skolan ska eleven ha en tillhörighet i en undervisningsgrupp. Generellt ska det vara en grupp med adekvat undervisning i åldersadekvat årskurs. Om inte kartläggning och observationer under de första två månaderna ger vid handen att eleven skulle gynnas av en annan lösning fortsätter eleven i den grupp där hen börjat. Beslutet ska grundas på elevens bakgrund, erfarenheter, kunskaper och förmågor. Elevens möjligheter till integration och kontakter med jämnåriga måste beaktas. 24 20 Proposition 2014/15:45 21 Skolverket (2015:7 b) 22 Skolverket (2015 b) 23 SFS 2010:800 3 kap 12 e 24 Proposition 2014/15:45 s. 31-34

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 7 (14) Ansvarig personal runt eleven Ansvariga för elevens skolsituation är mentor tillsammans med de personer ämneslärare, elevhälsa, fritidspedagoger, studievägledare som utifrån kartläggningen steg 1 har bäst förutsättningar att möta elevens behov. Samverkan runt eleven är avgörande för elevens skolframgång. Ämnen som eleven ska läsa och ämnenas omfattning i tid Undervisningen planeras, genomförs och anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Kartläggning steg 1 ligger till grund för denna planering. Kartläggning steg 2 - litteracitet och numeracitet Även kartläggning steg 2 är obligatorisk. Steg 2 utgår från kartläggning steg 1 och ska genomföras av lärare med lämplig kompetens. Elevens litteracitet, det vill säga förmågan att läsa och skriva olika slags texter i såväl skola som vardag, ska kartläggas av lärare i svenska som andraspråk tillsammans med tolk. Kartläggning i numeracitet ska genomföras av lärare med matematisk ämneskompetens tillsammans med tolk. Uppföljning av individuell introduktionsplan för nyanländ elev Inom två månader efter inskrivningssamtalet hålls ett uppföljningsmöte (se bilaga Uppföljning av individuell introduktionsplan för nyanländ elev). Vid mötet deltar elev och vårdnadshavare tillsammans med den personal som har varit ansvarig under introduktionsperioden. Uppföljning av individuell introduktionsplan ska genomföras med hjälp av tolk. En bedömning som grundar sig på kartläggning steg 1 och steg 2 samt lärares kontinuerliga observationer görs. Elevens och vårdnadshavarens erfarenheter beaktas. Bedömningen utgör underlag för rektors beslut om vilken årskurs och undervisningsgrupp eleven ska placeras i samt om hur undervisningen i de olika ämnena ska planeras. 25 Elevens förutsättningar och behov styr hur elevens undervisning utformas. 26 Uppföljningen ersätter/kompletterar utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan. Kartläggning steg 3 - elevens ämneskunskaper Kartläggningen genomförs ämne för ämne, av lärare i det aktuella ämnet tillsammans med tolk när så behövs. Kartläggningen ger förutsättning för lärarens planering av ämnesundervisningen och börjar med fördel med ämnen som eleven uttryckt intresse för eller visat kunskaper i. 25 SFS 2010:800 3 kap, 12 a f 26 Elmeroth (2014), Interkulturell pedagogik I En bra början mottagande och introduktion av nyanlända elever

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 8 (14) Förskolan Vid ansökan om plats i kommunal förskoleverksamhet anger vårdnadshavare barnets modersmål på blanketten. Förskolechefen gör en gruppansökan till Flerspråkscentrum om modersmålsträning i förskolan. Vårdnadshavaren kan kontakta förskolechefen kring frågor och önskan om modersmålsträning till sitt barn. Luleå är förvaltningsområde för finska sedan februari 2013 vilket innebär att vårdnadshavare har möjlighet att begära förskoleplats som bedrivs helt eller delvis på finska. Som vårdnadshavare kan man skriva sin begäran i ansökningsblanketten vid övriga upplysningar eller kontakta förskolechefen. 27 Vid ett planeringsmöte informeras berörd personal om det nyanlända barnet. Enligt rutiner motsvarande grundskolans förbereds ett introduktionssamtal med steg 1 i den kartläggning som ska genomföras med varje nyanlänt barn. Introduktionssamtal för nyanlända barn i förskolan Introduktionssamtalet i förskolan motsvarar grundskolans inskrivningssamtal samt kartläggning steg 1 (se bilaga Introduktionssamtal i förskolan). Introduktionssamtalet sker innan barnet börjar förskolan. Barn, vårdnadshavare, förskollärare och tolk deltar. Vid samtalet får vårdnadshavare information om svensk förskola, 28 om den lokala förskolan (se bilaga Allmän och lokal information om förskolan) och om förskolepersonalens samarbete med modersmålslärare. Förskoleklass Mottagandet av en nyanländ elev i förskoleklass följer delvis samma rutiner som för grundskolan. Det innebär att planeringsmöte, inskrivningssamtal med information om skolan (se bilaga Allmän och lokal information om förskoleklass) och kartläggning steg 1 (se bilaga Kartläggning steg 1 Nyanländ elev) genomförs tillsammans med rektor eller dennes ställföreträdare och övriga berörda pedagoger samt tolk. Upprättande av en individuell introduktionsplan med kartläggning steg 2 och uppföljning ingår inte i rutinerna för mottagande av barn i förskoleklass. 27 Luleå kommun ingår i finskt förvaltningsområde vilket här innebär att tvåspråkig verksamhet inom förskolan och Flerspråkscentrum samarbetar (Handlingsplan för förvaltningsområdet nationella minoritetsspråk 2015 med fokus på verksamhet förskola och i steg ett finska). 28 Skolverket (2011) Förskolan är till för ditt barn

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 9 (14) Grundsärskola Elever som har en utvecklingsstörning har rätt till en plats i grundsärskolan. Placeringen föregås av en utredning. 29 Det vanligaste för svenskfödda elever är att en skolformsbedömning sker under grundskoletiden. Detsamma gäller nyanlända elever. Skolformsbedömning avseende rätt till plats i grundsärskolan kan göras när en rektor tagit kontakt med den centrala elevhälsans mottagandeteam om eventuell utredning. Om den mottagande skolan efter kortare eller längre tid finner att eleven har sådana behov som skolan inte kan tillgodose, kontaktas centrala elevhälsans mottagandeteam. Då påbörjas den process, tillsammans med elev och vårdnadshavare, som eventuellt leder fram till en skolformsbedömning och en plats i särskolan. Om den mottagande skolan redan vid inskrivningssamtalet eller kartläggningen steg 1 får information om eller ser uppenbara behov av en plats i särskolan kontaktar rektor chefen för centrala elevhälsans mottagandeteam och begär ytterligare utredning med eventuell skolformsbedömning. Skolan ska informera och samråda med vårdnadshavare under hela processen. Dokumentationen överlämnas från grundskolan till grundsärskolan om eleven byter skolform. Särskolan fortsätter mottagandet och undervisningen av den nyanlända eleven enligt de kommungemensamma rutinerna. Gymnasieskola En nyanländ elev som har uppehållstillstånd i Sverige och som är i åldern 16-20 år, eller är asylsökande och inte fyllt 18 år, 30 kan påbörja studier på gymnasieskolans språkintroduktionsprogram. 31 Mottagandet följer till viss del de kommungemensamma rutinerna för de obligatoriska skolformerna. Den första delen av studierna äger rum på gymnasieskolans mottagningsenhet. Kartläggning steg 1 (se bilaga Kartläggning steg 1 Nyanländ elev) och steg 2 genomförs inom två månader och ligger, tillsammans med kontinuerliga observationer gjorda av undervisande lärare, till grund för placering i undervisningsgrupp på språkintroduktion alternativt nationellt gymnasieprogram samt upprättande av studieplan. Studieplanen kan innehålla dels elevens mål med studierna på introduktionsprogrammet, dels mål på längre sikt. Det är lämpligt att formulera delmål eftersom kunskapskraven kan kännas avlägsna. 32 Skolverket rekommenderar att den som 29 SFS 2010:800 7 kap, 5 30 SFS 2010:800 29 kap, 3 31 SFS 2010:800 15 kap, 5 32 Skolverket (2013)

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 10(14) utför kartläggningen ska vara en lärare med kompetens i andraspråksutveckling och som möter eleven i undervisningen. 33 Kartläggningen genomförs med hjälp av tolk. Resurser för nyanlända elever Anpassad studiegång Om de nya åtgärderna till stöd för nyanlända inte räcker till för att tillgodose elevens behov kan rektor besluta om särskilt stöd i form av anpassad studiegång som en del i ett åtgärdsprogram. 34 Det är då möjligt att avvika från timplan, ämnen och mål för utbildningen. Förberedelseklass Elever som inte kan tillräckligt mycket svenska för att följa ordinarie undervisning kan under ett eller högst två år få en del av undervisningen i förberedelseklass. Undervisning i förberedelseklass bör såväl lokal- som verksamhetsmässigt äga rum i så nära anslutning till annan undervisning som möjligt. 35 Så snart det bedöms vara möjligt att gå in i ordinarie klass i ett ämne ska eleven göra det. 36 Att en elev delvis undervisas i förberedelseklass innebär inte i sig att hen följer en prioriterad timplan eller har anpassad studiegång. Garanterad undervisningstid En nyanländ elev har rätt till en garanterad undervisningstid motsvarande minst den som andra elever i samma årskurs har rätt till under återstående tid i skolan. 37 Det innebär att undervisningstiden för nyanlända elever kan utökas men inte minskas. Modersmål i förskolan Elever i förskola och förskoleklass ska ha möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som svenska. Rektor eller förskolechef ansöker om modersmål på avsedd blankett. 38 Modersmål i förskolan och förskoleklassen regleras i Skollagen. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. 39 33 Skolverket (2015 a) 34 SFS 2010:800 3 kap, 12 35 Proposition 2014/15:45 s 42 36 SFS 2010:800 3 kap, 12 f 37 SFS 2010:800 10 kap, 5 38 Se intranätet Barn- och utbildningsförvaltningen, våra verksamheter, Flerspråkscentrum, blanketter modersmål. 39 SFS 2010:800, 8 kap, 10

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 11(14) Rektor gör en gruppansökan om modersmål i förskoleklass alternativt förskola och skickar den till chef för Team Modersmål vid Flerspråkscentrum. Vårdnadshavaren kan kontakta rektor kring frågor och önskan om modersmålsträning till sitt barn. Modersmålsundervisning Elever med ett annat modersmål än svenska har rätt till undervisning i modersmålet enligt skollagen. 40 Vårdnadshavare ansöker om modersmålsundervisning på avsedd blankett 41 för respektive skolform. Skolan kan, när så behövs, bistå vårdnadshavare med blankett och skicka ansökan till chefen för Team modersmål, Flerspråkscentrum. Team modersmål gör en bedömning om eleven har rätt till modersmålsundervisning samt om det finns bemanning av undervisningen. Efter bedömning skickas ifylld blankett tillbaka till rektor för beslut. För grundskolan gäller: En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk. 42 Modersmålsundervisningen kan, efter beslut av rektor, vara en utökning av den garanterade undervisningstiden eller förläggas till tid för språkval, elevens val eller skolans val. Om undervisningen ligger utanför den garanterade undervisningstiden är huvudmannen skyldig att erbjuda den i sammanlagt högst sju år. 43 För gymnasieskolan gäller: En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har goda kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk om eleven har goda kunskaper i språket. 44 40 SFS 2010:800 9 kap, 10, 10 kap, 4, 7 41 Se intranätet Barn- och utbildningsförvaltningen, våra verksamheter, Flerspråkscentrum, blanketter modersmål. Blankett finns även på extern hemsida. 42 SFS 2010:800 10 kap, 7 43 SFS 2011:185 5 kap, 7-12 44 SFS 2010:800 15 kap, 19

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 12(14) Rektor på skolan leder och samordnar det pedagogiska arbetet, 45 och därmed även modersmålsundervisningen. Prioriterad timplan Nyanlända elever kan under sitt första år i svensk skola följa en prioriterad timplan. Det innebär att tid för vissa ämnen omfördelas så att eleven i stället läser svenska som andraspråk. Avvikelser i ämnen eller mål för utbildningen som helhet får inte göras. 46 Beslut om prioriterad timplan är inte kopplat till åtgärdsprogram. Studiehandledning på modersmål En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det för att nå kunskapsmålen i de ämnen där ett stödbehov finns. 47 Antingen är studiehandledning en extra anpassning som inte kräver ett särskilt beslut, eller ett särskilt stöd, som kräver ett beslut av rektor som dokumenteras i ett åtgärdsprogram. I Skolverkets Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram tydliggörs att det inte är den specifika insatsen i sig utan insatsernas omfattning och/eller varaktighet som avgör om stödinsatsen är en extra anpassning eller ett särskilt stöd. 48 Rektor beställer studiehandledning på avsedd blankett. 49 Beställningen skickas till chefen för Team modersmål, Flerspråkscentrum, och skickas sedan tillbaka till rektor för beslut. Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk är liksom svenska ett eget ämne med egen kursplan. För vem och hur det ska anordnas regleras i Skolförordningen. Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev. Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska. Svenska som andraspråk får därutöver anordnas 1. som språkval i grundskolan och specialskolan, 45 SFS 2010:800 2 kap, 9 46 Proposition 2014/15:45 s. 36 47 SFS 2011:85 4 kap, 5 48 Skolverket (2014 a) 49 Se intranätet Barn- och utbildningsförvaltningen, våra verksamheter, Flerspråkscentrum, blanketter modersmål.

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 13(14) 2. som elevens val, eller 3. inom ramen för skolans val. 50 Utökad undervisningstid i svenska som andraspråk En försöksverksamhet med utökad undervisning i svenska som andraspråk pågår till och med höstterminen 2016. Den gäller nyanlända elever åk 1 9, under de fyra första terminerna i svensk skola. Huvudmän kan söka statsbidrag för detta. Undervisningen måste ges av behörig lärare i svenska eller svenska som andraspråk och innebär en utökning av den garanterade undervisningstiden med minst 105 timmar per läsår. 51 Möjligheten till utökad undervisningstid i svenska som andraspråk finns oavsett om eleverna går i förberedelseklass eller inte. 50 SFS 2011:185 5 kap, 14-15 51 SFS 2013:69, http://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/grundskole-och-gymnasieutbildning/okadundervisningstid-nyanlanda-1.199320

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 14(14) Referenser Elmeroth Elisabeth (2014), Interkulturell pedagogik I En bra början mottagande och introduktion av nyanlända elever Proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Skolinspektionen (2014) Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Skolverket (2015 a) Information till rektorer och lärare om kartläggning av nyanlända elevers kunskaper (utkastversion) Skolverket (2015 b) Skolverkets allmänna råd med kommentarer Utbildning för nyanlända elever (Dnr 2015:00597) (remissversion) Skolverket, hämtat 2015-09-29 Den svenska skolan för nyanlända http://www.omsvenskaskolan.se/ Skolverket (2014 a) Allmänna råd för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Skolverket (2014 b) Övergångar inom och mellan skolor och skolformer Hur övergångar kan främja kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan Skolverket (2013) Flera språk i förskolan Skolverket (2011) Förskolan är till för ditt barn Svensk författningssamling (SFS) 2013:69 Förordning om försöksverksamhet med ökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan Svensk författningssamling (SFS) 2011:185. Skolförordning Svensk författningssamling (SFS) 2010:800. Skollag