Reglerteknik I: F2. Överföringsfunktionen, poler och stabilitet. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Relevanta dokument
Föreläsning 1 Reglerteknik AK

Övningar i Reglerteknik. Differentialekvationer kan lösas med de metoder som behandlades i kurserna i matematisk analys. y(0) = 2,

Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

TSIU61: Reglerteknik. Poler och nollställen Stabilitet Blockschema. Gustaf Hendeby.

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

TSIU61: Reglerteknik. Matematiska modeller Laplacetransformen. Gustaf Hendeby.

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

Reglerteknik I: F3. Tidssvar, återkoppling och PID-regulatorn. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Kap 3 - Tidskontinuerliga LTI-system. Användning av Laplacetransformen för att beskriva LTI-system: Samband poler - respons i tidsplanet

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

Reglerteknik I: F6. Bodediagram, Nyquistkriteriet. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Reglerteknik, TSIU61. Föreläsning 2: Laplacetransformen

Reglerteknik I: F10. Tillståndsåterkoppling med observatörer. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Laplacetransform, poler och nollställen

Övningar i Reglerteknik

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

Formalia. Reglerteknik, TSRT12. Föreläsning 1. Första föreläsningen. Vad är reglerteknik?

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 15-18, 30/11-12/

6. Stabilitet. 6. Stabilitet

INLÄMNINGSUPPGIFT I. REGLERTEKNIK I för STS3 & X4

6. Stabilitet. 6. Stabilitet. 6. Stabilitet. 6.1 Stabilitetsdefinitioner. 6. Stabilitet. 6.2 Poler och stabilitet. 6.1 Stabilitetsdefinitioner

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Föreläsning 7. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 26 september Avdelningen för Reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 10

( ), så kan du lika gärna skriva H ( ω )! ( ) eftersom boken går igenom laplacetransformen före

Lektion 1. Bo Bernhardsson FRT130 Control Theory, Lecture 1

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 23 augusti 2017, kl

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 17 mars 2016, kl

6. Stabilitet. 6. Stabilitet. 6. Stabilitet. 6.1 Stabilitetsdefinitioner. 6. Stabilitet. 6.2 Poler och stabilitet. 6.1 Stabilitetsdefinitioner

Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 5

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

System. Z-transformen. Staffan Grundberg. 8 februari 2016

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 5 (2/4) Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

TSIU61: Reglerteknik. de(t) dt + K D. Sammanfattning från föreläsning 4 (2/3) Frekvensbeskrivning. ˆ Bodediagram. Proportionell }{{} Integrerande

A

Kompletterande material till föreläsning 5 TSDT08 Signaler och System I. Erik G. Larsson LiU/ISY/Kommunikationssystem

Transformer och differentialekvationer M3, 2010/2011 Ett par tillämpningar av Fourieranalys.

TSIU61: Reglerteknik. Frekvensbeskrivning Bodediagram. Gustaf Hendeby.

Formelsamling i Reglerteknik

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 22 augusti 2018, kl

Reglerteknik AK. Tentamen kl

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Reglerteori. Föreläsning 3. Torkel Glad

AB2.8: Laplacetransformation av derivator och integraler. Differentialekvationer

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Transformer och differentialekvationer (MVE100)

TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT15

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

Kryssproblem (redovisningsuppgifter).

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

Reglerteknik AK, FRTF05

Föreläsning 8. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 27 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 1. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts.

ÖVNINGSTENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av kursen. Gustaf Hendeby.

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

Diskreta signaler och system

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori

Reglerteknik AK Tentamen

TIDSDISKRETA SYSTEM SYSTEMEGENSKAPER. Minne Kausalitet Tidsinvarians. Linjäritet Inverterbarhet Stabilitet. System. Tillämpad Fysik och Elektronik 1

Robust flervariabel reglering

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 10

BEGREPPSMÄSSIGA PROBLEM

Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

SF1635, Signaler och system I

4. Laplacetransformmetoder

Transkript:

Reglerteknik I: F2 Överföringsfunktionen, poler och stabilitet Dave Zachariah Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik 1 / 16

Linjära systemmodeller Linjära tidsinvarianta modeller är användbara och träffsäkra nog för många reglertillämpningar. u(t) G y(t) Linjära ODE:er är en beskrivning av relationen mellan in- och utsignal, dvs. G: d n dt n y + + a d n 1 dt y + a d m ny = b 0 dt m u + + b d m 1 dt u + b mu med initialvillkor. 2 / 16

Linjära systemmodeller Linjära tidsinvarianta modeller är användbara och träffsäkra nog för många reglertillämpningar. u(t) G y(t) Linjära ODE:er är en beskrivning av relationen mellan in- och utsignal, dvs. G: d n dt n y + + a d n 1 dt y + a d m ny = b 0 dt m u + + b d m 1 dt u + b mu med initialvillkor. Sällan praktisk för analys och design i reglering! 2 / 16

Laplacetransformen Används som verktyg för att lösa samt analysera linjära ODE:er Beteckning: y(t) L L [y(t)] = Y (s) 3 / 16

Laplacetransformen Används som verktyg för att lösa samt analysera linjära ODE:er Beteckning: y(t) L L [y(t)] = Y (s) Definition: Inverstransform: Y (s) = L[y(t)] = y(t) = L 1 [Y (s)] = 1 2πi 0 y(t)e st dt, C Y (s)e st ds, Notera att s och Y (s) är komplexvärda! s C s C 3 / 16

Viktiga egenskaper linjäritet: derivator: integralen: faltning: slutvärdesteor.: y(t) = αx(t) + βz(t) t 0 t 0 dy dt d 2 y dt 2 y(τ)dτ x(τ)z(t τ)dτ. L Y (s) = αx(s) + βz(s) L sy (s) y(0) L s 2 Y (s) sy(0) ẏ(0) L 1 s Y (s) L X(s)Z(s) lim y(t) = limsy (s) t s 0 4 / 16

Lösning av linjär ODE Exempel på begynnelsevärdesproblem: d 2 dt 2 y + 2 d dt y + 3y = 4 d u + 5u, u(t), y(0), ẏ(0) givna dt 5 / 16

Lösning av linjär ODE Exempel på begynnelsevärdesproblem: d 2 dt 2 y + 2 d dt y + 3y = 4 d u + 5u, u(t), y(0), ẏ(0) givna dt Laplacetransformera ODE:en = V.L. = s 2 Y (s) sy(0) ẏ(0) + 2 (sy (s) y(0)) + 3Y (s) = (s 2 + 2s + 3)Y (s) (s + 2)y(0) ẏ(0) H.L. = 4 (su(s) u(0)) + 5U(s) = (4s + 5)U(s) 4u(0) 5 / 16

Lösning av linjär ODE Exempel på begynnelsevärdesproblem: d 2 dt 2 y + 2 d dt y + 3y = 4 d u + 5u, u(t), y(0), ẏ(0) givna dt Laplacetransformera ODE:en = V.L. = s 2 Y (s) sy(0) ẏ(0) + 2 (sy (s) y(0)) + 3Y (s) = (s 2 + 2s + 3)Y (s) (s + 2)y(0) ẏ(0) H.L. = 4 (su(s) u(0)) + 5U(s) = (4s + 5)U(s) 4u(0) Sätt V.L. = H.L. och lös ut Y (s): Y (s) = 4s + 5 s 2 + 2s + 3 U(s) + s + 2 s 2 + 2s + 3 y(0) + 1 s 2 (ẏ(0) 4u(0)) + 2s + 3 U(s), u(0), y(0) och ẏ(0) är kända använd L 1 -transformen (tabell) för att få fram y(t). 5 / 16

Överföringsfunktionen Studera effekten av insignalen u, bortse från begynnelsevärdena anta t.ex. att y(0) = ẏ(0) = = 0 och u(0) = u(0) = = 0: Y (s) = 4s + 5 s 2 U(s) = G(s)U(s) + 2s + 3 G(s) är systemets överföringsfunktion. Y (s) = G(s)U(s) är en modell som beskriver sambandet mellan systemets insignal u och utsignal y. 6 / 16

Överföringsfunktionen Ett system som beskrivs av en linjär ODE d n dt n y + + a d n 1 dt y + a d m ny = b 0 dt m u + + b d m 1 dt u + b mu med begynnelsevärden 0. Laplacetransform av båda leden: (s n + + a n 1 s + a n )Y (s) = (b 0 s m + + b m 1 s + b m )U(s) 7 / 16

Överföringsfunktionen Ett system som beskrivs av en linjär ODE d n dt n y + + a d n 1 dt y + a d m ny = b 0 dt m u + + b d m 1 dt u + b mu med begynnelsevärden 0. Laplacetransform av båda leden: (s n + + a n 1 s + a n )Y (s) = (b 0 s m + + b m 1 s + b m )U(s) Systemets överföringsfunktionen blir en rationell funktion: G(s) = b 0 s m + + b m s n + a 1 s n 1 + + a n Notera att s och G(s) är komplexvärda! 7 / 16

Viktfunktionen/impulssvaret För ett system Y (s) = G(s)U(s) (i vila vid t = 0) ger inversetransformen y(t) = L 1 [Y (s)] = t 0 g(τ)u(t τ)dτ, dvs. en faltning mellan u(t) och g(t) = L 1 [G(s)]. Funktionen g(t) är systemets viktfunktion. 8 / 16

Viktfunktionen/impulssvaret För ett system Y (s) = G(s)U(s) (i vila vid t = 0) ger inversetransformen y(t) = L 1 [Y (s)] = t 0 g(τ)u(t τ)dτ, dvs. en faltning mellan u(t) och g(t) = L 1 [G(s)]. Funktionen g(t) är systemets viktfunktion. Med u(t)=δ(t) = (Dirac)puls blir y(t) = t 0 g(τ)δ(t τ)dτ = g(t). Därför kallas g(t) också för impulssvar. 8 / 16

Poler och nollställen Att karakterisera systemets beteende u(t) G y(t) System med överföringsfunktionen G(s) Nollställen: s är dess nollställe, om G(s ) = 0. Poler: s är dess pol, om G(s ) är en singulär punkt, dvs. G(s ) = ±. 9 / 16

Poler och nollställen Att karakterisera systemets beteende u(t) G y(t) System med överföringsfunktionen G(s) Nollställen: s är dess nollställe, om G(s ) = 0. Poler: s är dess pol, om G(s ) är en singulär punkt, dvs. G(s ) = ±. Om G(s) = B(s) A(s) är en rationell funktion ges systemets nollställen av rötterna till B(s) = 0, och polerna av rötterna till A(s) = 0. 9 / 16

Poler och lösning till linjära ODE:er Att karakterisera systemets beteende Anta system Y (s) = G(s)U(s), där G(s) = B(s) A(s). Vill ha y(t) = t där g(τ) = L 1 [B(s)/A(s)]. 0 g(τ)u(t τ)dτ 10 / 16

Poler och lösning till linjära ODE:er Att karakterisera systemets beteende Anta system Y (s) = G(s)U(s), där G(s) = B(s) A(s). Vill ha y(t) = t där g(τ) = L 1 [B(s)/A(s)]. 0 g(τ)u(t τ)dτ Nämnaren kan alltid faktoriseras med sina rötter/poler: A(s) = s n + a 1 s n 1 + + a n = (s + σ 1 ) ((s + σ j ) 2 + ω 2 j ) där polerna är antingen reellvärda: σ1,... komplexkonjugerade: σj ± iω j,... 10 / 16

Poler och lösning till linjära ODE:er Att karakterisera systemets beteende Sätt in A(s) och partialbråksuppdela G(s) = B(s) A(s) = β 1 s + σ 1 + + B j (s) (s + σ j ) 2 + ω 2 j + Så att y(t) = t 0 g(τ)u(t τ)dτ där inverstransform genom tabell ger g(t) = β 1 e σ1t + + b j e σjt sin(ω j t + ϕ j ) + Linjärkombination av exponentialfunktioner. 11 / 16

Poler och lösning till linjära ODE:er Att karakterisera systemets beteende Lösningarna till linjära ODE:er ges i regel som linjärkombinationer av exponentialfunktioner. 1.8 1.6 1.4 e 0.2t 1.2 1 0.8 0.6 0.4 0.2 0 e 2t e t 0.2 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 t Polernas realdelar σ i spelar stor roll. 12 / 16

Stabilitet Att karakterisera systemets beteende Definition: Ett system Y (s) = G(s)U(s) är insignal-utsignalstabilt ifall varje begränsad insignal u(t) ger en begränsad utsignal y(t). Signalen x(t) begränsad x(t) K för något K. [Tavla: begränsad viktfunktion + realdel av poler] 13 / 16

Stabilitet Att karakterisera systemets beteende Definition: Ett system Y (s) = G(s)U(s) är insignal-utsignalstabilt ifall varje begränsad insignal u(t) ger en begränsad utsignal y(t). Signalen x(t) begränsad x(t) K för något K. [Tavla: begränsad viktfunktion + realdel av poler] Sats: Antag G(s) = B(s)/A(s) där gradtal i nämnaren täljaren och poler p 1, p 2,..., p n Systemet Y (s) = G(s)U(s) är insignal-utsignalstabilt Re{p i } < 0 13 / 16

Poler och nollställen grafiskt Att karakterisera systemets beteende Im{s} Re{s} G(s) = B(s) A(s) stabilt polerna ligger i vänster halvplan 14 / 16

Bygg intuition från enkla system Ex. #1: Fordon i rörelse F fr m y u Figur : Kraft u(t) och hastighet y(t). Standardform: d dt y + ( ) ( ) C 1 y = u m m [Tavla: Poler] 15 / 16

Bygg intuition från enkla system Ex. #2: Dämpare y u Figur : Kraft u(t) och position y(t). 15 / 16 Standardform: d 2 dt 2 y + ( ) ( ) K 1 y = u m m [Tavla: Poler]

Bygg intuition från enkla system Ex. #3: Inverterad pendel L y mg u Standardform (kring y 0): Figur : Vridmoment u(t) och vinkel y(t). d 2 dt 2 y ( 3g 2L ) ( ) 3 y = ml 2 u [Tavla: Poler] 15 / 16

Återblick Överföringsfunktioner som beskrivning av system Poler och nollställen Insignal-utsignalstabilitet 16 / 16