Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK. Tony Fagerberg, marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun

Relevanta dokument
Kan mikroalger rena avloppsvatten?

Mikroalgers förmåga att rena avloppsvatten

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)

Oktahamn Vårat koncept Energi

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet

Hur äter vi hållbart?

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

REVAQ-certifiering av reningsverken

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde

Så funkar det. Danderyd/08

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Och vad händer sedan?

FÖRNYBAR ENERGI FRÅN BIOGASPRODUKTION GENOM ALGODLINGAR I DEPONILAKVATTEN

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar

Miljörapport Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

Sammanfattning av Bucefalos-workshopen den 10 oktober

Hållbara tankar om biogas

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Underlagsmaterial samråd

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Strandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tillväxtreglering utan kemikalier

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Enkla Processer spar energi

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Statens naturvårdsverks författningssamling

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Miljöbokslut Miljöåtgärder år 2003

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Resilienta mikroregioner

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Projekt Östersjön-Florsjön

Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning

Diskussioner från BUCEFALOSworkshopen om odling av mikroalger den 4 december 2014

Bra vallfoder till mjölkkor

Världsfiske och vattenbruk

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Granstedt, A Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Konsekvensanalys rörande musselodling

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Tullstorpsån ur ett kommunalt perspektiv

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Därför ska man odla baljväxter

Hej! Det här häftet kompletterar filmen om papperskretsloppet.

Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon?

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

FORTUMS ÖVERKLAGANDE AV MILJÖDOMSTOLENS DELDOM ANGÅENDE HÖGDALENVERKET

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

MILJÖRAPPORT 2012 SVENSK BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL

Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp

SLC:s miljöprogram UTKAST

Vattenförvaltning och kommunerna

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik)

Biogasanläggningen i Linköping

Regeringsuppdrag om återföring av fosfor

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

BMP-test Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

NO: KEMI. Årskurs

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram

Bildades Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

BMP-test och rötrestanalys av fem olika akvatiska substrat

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Transkript:

Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun

Trelleborgs Kommun Foto: Trelleborgs kommun Foto Johnny Carlsson

Trelleborgs Kommun Foto Annika Hansson Annika Hansson, miljöstrateg Trelleborgs kommun

Trelleborgs Kommun EU-Life projekt Samarbetspartners: Malmö stad, Region Skåne, Trelleborg Kommun Tid: 2013-2015 Budget 32 miljoner Frågeställning: Kan akvatisk biomassa minska havens övergödning och ge oss ren energi - minska övergödningen - producera förnybar energi - återföra fosfor till lantbruket Problem till resurser

Lead Partner - Projektledning Storskalig musselodling i Öresund Biogas Samordna informationspridning Inventering av akvatisk biomassa Workshops och konferenser Foder

Trelleborgs Kommun Produktionsvåtmarker Anlägga två produktionsvåtmarker Utvärdera biogasutvinning av våtmarksväxter. Kontrollprogram Högvärda produkter från våtmarksväxter Samla och sprida kunskap kring produktionsvåtmarker.

Trelleborgs Kommun Produktionsvåtmarker Anlägga två produktionsvåtmarker Utvärdera biogasutvinning av våtmarksväxter. Kontrollprogram Högvärda produkter från våtmarksväxter Samla och sprida kunskap kring produktionsvåtmarker. Biogas från tång/alger Fullskaliga tester av biogas från alger på stränder Tester i pilotanläggning av biogas från musslor, alger och våtmarksväxter Utvärderingar, mätningar, kontrollprogram Ta emot studiebesök och sprida konceptet.

Trelleborgs Kommun Produktionsvåtmarker Anlägga två produktionsvåtmarker Utvärdera biogasutvinning av våtmarksväxter. Kontrollprogram Högvärda produkter från våtmarksväxter Samla och sprida kunskap kring produktionsvåtmarker. Biogas från tång/alger Fullskaliga tester av biogas från alger på stränder Tester i pilotanläggning av biogas från musslor, alger och våtmarksväxter Utvärderingar, mätningar, kontrollprogram Ta emot studiebesök och sprida konceptet. Hållbara reningsverk Kan vi rena avloppsvatten på ett grönare sätt? Pilotstudie i Smygehamns reningsverk.

Trelleborgs Kommun Avloppsvatten = näring Övergödning av hav och inlandsvatten (+ Patogener och kemikalier)

Problem: Avloppsvatten = näring Höga flöden (näring måste tas upp mycket fort)

Innovationer Tesla, Nichola. (1900-tal) Växelström Meucci, Antonio (1800-tal) Telefonen Franklin, Benjamin. (1700-tal) Åskledare, mm Da Vinci, Leo. (1400-tal) Helikopter, mm Gutenberg, Johannes. (1400-tal) Boktryckarkonst Archimedes, of Syracuse. (200-BC) Vattenskruv Okänd (3600-BC) Hjulet Mikro, Al. G. (3,5x10 9 -BC) Fotosyntesen

Innovationer Tesla, Nichola. (1900-tal) Växelström Meucci, Antonio (1800-tal) Telefonen Franklin, Benjamin. (1700-tal) Åskledare, mm Da Vinci, Leo. (1400-tal) Helikopter, mm Gutenberg, Johannes. (1400-tal) Boktryckarkonst Archimedes, of Syracuse. (200-BC) Vattenskruv Okänd (3600-BC) Hjulet Mikro, Al. G. (3,5x10 9 -BC) Fotosyntesen

Modifierad från källa: mistermagister.skolbloggen.se

Modifierad från källa: mistermagister.skolbloggen.se Biomassa Näring

Modifierad från källa: mistermagister.skolbloggen.se Biomassa Näring

Mikroalger Mikroalger: Växer snabbast av alla växter i världen = effektiva näringsupptagare!

Vad är mikroalger? Mikroalger är encelliga mikroskopiska vattenväxter. Mer än 200,000 arter, bara ett fåtal odlas Kan dubbla sin biomassa på mindre än ett dygn.

Fördelar med mikroalger: Gratis energi från solen Klarar av inkommande avloppsvatten Producerar syre till bakterier Tar upp näring väldigt fort Värdefull energirik biomassa Flexibel biokemisk sammansättning (SimrisAlg AB)

Hur kan vi hjälpa algerna Uppgifter: att hjälpa oss? 1. Hitta en tuff mikroalg, OK 2. Göra avloppsvattnet, OK mindre grumligt 4. Hitta lämpliga skördemetoder, OK 5. Använda algbiomassan 3. Använda rätt odlingsystem, OK 6. Synergier

1. Tuff alg, hög tillväxt Grönalgen Scenedesmus!!!! Day 1 Day 2 Day 3 Day 4 Day 5 Day 6 Day 7 Day 8

Näringsupptag

2. Göra avloppsvattnet mindre grumligt

2. Göra avloppsvattnet mindre grumligt Förbehandling av inkommande avloppsvatten. Design: Bertil Siversson -Anpassat system optimerad för ett klart vatten med mycket näring 13-10-07

3. Använda rätt odlingsystem

3. Använda rätt odlingsystem Öppna dammar (Raceways) vs. Slutna system (Fotobioreaktorer)

3. Använda rätt odlingsystem Fem olika algodlingsystem utvärderas med avseende på algtillväxt och näringsupptag per volymenhet

4. Hitta lämpliga skördemetoder Samarbetspartner Alfa Laval

4. Hitta lämpliga skördemetoder

5. Använda algbiomassan Energi, OK undersöka biomassans kemiska sammansättning. möjlighet att utvinna värdefulla ämnen från mikroalgerna? Problem till resurs

Synergier...

Biogasverk Alger från stränder Avloppsvatten Algodling

Biogasverk Alger från stränder Avloppsvatten Koldioxid Algodling

Biogasverk Alger från stränder Avloppsvatten Koldioxid Algodling

Biogasverk Alger från stränder Avloppsvatten Koldioxid Algodling

Biogasverk Alger från stränder Avloppsvatten Koldioxid Algodling Algbiomassa

Biogasverk Alger från stränder Avloppsvatten Koldioxid Algodling Algbiomassa FERMENTERING FOTOSYNTES

Biogasverk Alger från stränder Avloppsvatten Koldioxid Algodling Algbiomassa Bioenergi Biogödsel Renat vatten

Trelleborgs Kommun Men först måste vi: 1. Veta mer om algskördens kemiska sammansättning. 2. Undersöka halten tungmetaller 3. Titta på upptag av läkemedelsrester

Trelleborgs Kommun Samarbete och informationsutbyte med Malin Hultbers forskargrupp vid SLU. Mikroalger är kända för att kunna fånga upp metaller och kemikalier.

Trelleborgs Kommun Samarbete och informationsutbyte med Malin Hultbers forskargrupp vid SLU. Mikroalger är kända för att kunna fånga upp metaller och kemikalier. Kan mikroalger rena avloppsvatten från läkemedelsrester?

That solution to pollution is dilution is a delusion Use microalgae instead! Tack!

3. Använda rätt odlingsystem Mobilt containerbaserat system (Norup Gård) anpassat för vinterförhållanden.

Skördemetoder: 3 Mellanting mellan separator och dekanter

Innovationer Tesla, Nichola. (1900-tal) Växelström Meucci, Antonio (1800-tal) Telefonen Franklin, Benjamin. (1700-tal) Åskledare, mm Da Vinci, Leo. (1400-tal) Helikopter, mm Gutenberg, Johannes. (1400-tal) Boktryckarkonst Archimedes, of Syracuse. (200-BC) Vattenskruv Okänd 3600-BC) Hjulet Mikro, Al. G. (3,5x10 9 -BC) Fotosyntesen

Hur vänder vi problemet till en hållbar resurs?

Biogas Koldioxid Algodling Algbiomassa

6. Synergier Scenedesmus (algen vi använder) Metanpotential: ca 200L /kg VS

Biogasverk Alger från stränder Avloppsvatten Koldioxid Algodling Algbiomassa Bioenergi Biogödsel Renat vatten

Biogasverk Koldioxid Avloppsvatten Algodling Algbiomassa Bioenergi Biogödsel Renat vatten

Vad är mikroalger? < 1% av all biomassa på jorden MEN Svarar för 40% av all koldioxid som fixeras av växter varje år och ca hälften av syret i atmosfären! = MIKROALGERNAS PRODUKTION ÄR MYCKET HÖG!

Varför är de intressanta för oss? Mycket högre produktivitet än deras släktingar på land = stora skördar Kokurrerar inte med matgrödor (kan odlas på andra ytor än jordbruksmark) Kan odlas i saltvatten Kan odlas i förenade vatten Kan ta hand om koldioxid från förbränningsprocesser Biomassan är värdefull!!! (kan ex. användas I bioraffenaderi för att utvinna växtoljor, protein, och värdefulla kolhydrater. samt BIOENERGI)

6. Synergier Biogas Koldioxid Algodling Algbiomassa

4. Hitta lämpliga skördemetoder Skörden står för 20-50% av kostnaderna i en algodling. Ok om man producerar högvärdesprodukter, inte om målet är energiproduktion/rena vatten. Trots detta relativt liten aktivitet för att utveckla skördetekniker. Forskning har fokuserat på att öka algproduktion och sammansättning av biomassan. Hur skördar man mikroalger: Filtrering Centrifugering Fällning med kemikalier Fällning med biologi Autoflockulering DAF Electroflocculation

Fotosyntetisk effektivitet (FE) FE= hur effektivt solenergin blir till biomassa. Hög FE = Hög biomassaproduktion Snabbt näringsupptag!!!!

4. Hitta lämpliga skördemetoder Utmaning: Separera små celler (<30um) från vatten. Låg koncentration (ca 0,1% TS) Energieffektivt Skörden står för 20-50% av kostnaderna i en algodling! Ok om man producerar högvärdesprodukter, inte om målet är energiproduktion/rena vatten.

6. Synergier Biogas Koldioxid Algodling Algbiomassa

Modifierad från källa: mistermagister.skolbloggen.se Näring Biomassa

Innovationer Tesla, Nichola. (1900-tal) Växelström Meucci, Antonio (1800-tal) Telefonen Franklin, Benjamin. (1700-tal) Åskledare, mm Da Vinci, Leo. (1400-tal) Helikopter, mm Gutenberg, Johannes. (1400-tal) Boktryckarkonst Archimedes, of Syracuse. (200-BC) Vattenskruv Okänd 3600-BC) Hjulet Mikro, Al. G. (3,5x10 9 -BC) Fotosyntesen

Bucefalos frågar: Vilken odlingsmetod är bäst för att rena näring från avloppsvatten? Kan vi odla året runt? Hur skördar vi algerna? Vad gör vi med den skördade algbiomassan? Kan vi optimera?

Modifierad från källa: mistermagister.skolbloggen.se E=(bio)MC 2 Biomassa Näring

Mikroalger

Mikroalger

Vad är mikroalger? Mikroalger är ett samlingsnamn för encelliga eller mikroskopiska vattenväxter. Finns i alla naturliga vatten Mer än 200,000 arter

Mikroalger Vad är mikroalger? Varför är de intressanta för oss? Hur odlas mikroalger? Hur skördas de? Vad används biomassan till?

Trelleborgs uppgifter i Bucefalos -mikroalger Odling av alger vid avloppsreningsverk för rening av näringsämnen Förbehandling av avloppsvatten Odling i växthuscontainer, delvis med glasväggar Algerna odlas med flera tekniker Skördesystem utvecklas Samarbete med forskare Annika Hansson, miljöstrateg Trelleborgs kommun

Det går åt minst 8 mol fotoner (ljus) för att producera 1 mol CH2O (kolhydrat) Ett medelvärde av fotonernas energinehåll = 208kj/mol För att bilda en mol CH2O går det år 1744 kj Energiinnehållet i en mol CH2O är ca 467 kj Effektiviteten i omvandlingen av sol till kemisk energi = 467/1744 = 0,27 Ljuset som kan användas I fotosyntesen är bara 42% av solljuser (par) Maximal fotosyntetisk effektivitet är bara 11.3% av solens energi! (Brennan and Owende 2009)