Tjänsteskrivelse. Förslag till Skolbioplan. 2013-05-07 Vår referens. Malena Sandgren Enhetschef KBU KN-KFÖ-2013-01205



Relevanta dokument
godkänna rapporten av utvecklingsprocessen för Kultur för barn och unga

Antirasistiska Filmdagar en filmfestival för unga med fokus på mänskliga rättigheter

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Skolbio. - Att förstå världen genom film!

Barn- och ungdomskulturplan för Gullspångs kommun

GENOMFÖRD PÅ UPPDRAG AV STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGS KULTURFÖRVALTNING OCH FILM STOCKHOLM 2008

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden Utbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden

Nämndmål. Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17

Lära med film

Språkpolicy och genomförandeplan för språkutveckling med fokus på modersmålstöd för förskoleförvaltningen i Malmö stad

Barn och ungdomspolitiska programmet Måluppfyllelse Ansvarig nämnd BUN

Foto: Ing-Marie Fransson. Kulturgaranti för barn och ungdom. bild dans musik litteratur film teater

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

Kultur- och utbildningsnämndens prioriterade mål

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

ANTIRASISTISKA FILMDAGAR Landskrona

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Verksamhetsberättelse kortversion. Barn- och utbildningsnämnd

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Tre förslag för stärkt grundskola

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Gysam Verksamhetsplan 2015

Program idrottsturism

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL MEDBORGAREN I FOKUS

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Förslag till fördelning av kulturnämndens kommunbidrag och investeringsram 2014

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten Antal svar: 51

IKT-plan. Bosgårdsskolan Upprättad Senast reviderad

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Skolkulturplan. ett gott liv. -ett stöd i förskolan och grundskolan, Oskarshamns kommun. Godkänd av bildningsnämnden nden , 25

VERKSAMHETSPLAN 2016.

Verksamhetsplan Utbildningsnämnd

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Biblioteksplan för Lerums kommun

Målet är delvis uppnått

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Montessori Friskola Gotland hösten Antal svar: 13

Framtidens biograf utanför storstaden

Redovisning stöd till filmfestivaler

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Mikael Andersson imotion på fritids

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

Skapande skola, Kulturrådet Handlingsplan 2009 Gävle Kommun

Dnr: 2015/173-FSN-600. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se. Förskolenämnden

Young Baltic Narratives ungas filmer inom Central Baltic Archipelago and Islands

Unik helhetslösning för dig som vill visa film i skolan! utbildnings- och spelfilmer att strömma direkt i klassrummet.

En viktig mässa för alla

Beslut för vuxenutbildning

Förskola, före skola - lärande och bärande

Utfallsprognos

I Linköpings inriktningsdokument för IKT-utveckling i grundskola anges följande mål för pedagogerna: 3

Folkbiblioteken i. Uppsala län regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Biblioteksplan för Norrköpings kommun Antagen i kultur- och fritidsnämnden KFN 2011/0230

Skolplaneenkät 2015 Vårdnadshavare förskola

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

SKL:s arbete med skolan

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

KVALITETSREDOVISNING

Socialdemokraterna i Mora

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Hemställan från Malmö Live Konserthus AB om extra drifttillskott för 2016 och 2017

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

Skolplan för Karlshamns kommun

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2016

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

Beslut för förskoleklass och grundskola

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

E-strategi för Södertälje kommuns skolor

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

Handlingsplan Stadsdelsutveckling

Alla barn har rätt till kultur

Uppföljande granskning av kulturen i skola

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, Kulturgarantin Vimmerby kommun

Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen

Skolplan Uppföljning och utvärdering

Artister för miljön. Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning

Biblioteksplan för Haparanda kommun Antagen BUN 2014/

Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete

Kvalitetsrapport. Strömtorpsskolans fritidshem. Fritidshem. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN Beslutad av årsmötet 29 april 2012

1(7) Biblioteksplan Styrdokument

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Kvalitetsarbete för förskolan Stjärnsund period 3 (jan mars), läsåret

Transkript:

Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (1) Datum 2013-05-07 Vår referens Malena Sandgren Enhetschef KBU Tjänsteskrivelse Förslag till Skolbioplan KN-KFÖ-2013-01205 Sammanfattning Kulturförvaltningen inrättar en samordningstjänst för skolbioverksamheten med uppgift att samordna, planera och presentera filmverksamhet för barn och unga. Skolbioverksamheten föreslås bli kostnadsfri för förskola och skola. Skolbiosamordnaren ska föra en tät dialog med skolverksamheten men också med staden olika filmaktörer, filmfestivalarrangörer och med de ansvariga för övrigt kulturutbud som riktas till förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta att anta skolbioplan enligt liggande förslag Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till Skolbioplan Skolbiplan 2013-2016 Beslutsplanering Kulturnämnden 2013-05-23 Ansvariga Elisabeth Lundgren Kulturdirektör

Skolbioplan 2013-2016 Kulturförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2013-05-21 3.0 Elisabeth Lundgren Kulturförvaltningen Kultur för barn och unga

Innehållsförteckning Skolbioplan... 1 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Skolbioplan för 2013-2016... 4 Syfte... 4 Övergripande mål för skolbioverksamheten... 4 Skolbiosamordnare... 4 Förslag till samordningsuppdrag... 5 Skolbions förutsättningar i Malmö... 5... 5 Inflytande och delaktighet... 6... 6 Mötesplats barn och unga... 6... 6 Film och samtal... 7... 7 Film och lärande... 7... 7 Fortbildningsinsatser för pedagoger/lärare... 8... 8 2 Kulturförvaltningen Skolbioplan 2013-2016

Inledning Malmö är en stad med 170 nationaliteter och stora skillnader i livsvillkor. Att med filmens värld kunna erbjuda identifikation, en gemensam upplevelse och kanske till och med skapa en gemensam referensram för barn och unga är angeläget. Kulturen spelar en viktig roll i att bygga och behålla en socialt hållbar stad, inte minst genom att skapa mötesplatser. En viktig och lättillgänglig kulturell mötesplats är biografen. Kulturförvaltningen bygger en tresalongsbiograf på Möllevåningen, som Folkets Bio ska driva, och som kommer att vara en tillgång i en utvecklad skolbioverksamhet. I den nya biografen finns ett särskilt barnperspektiv, Malmö ska utveckla landets första barnbiograf. Skolans läroplaner betonar en integrering av kulturen i alla ämnen. Medie- och informationskunnighet räknas av FN/UNESCO som en mänsklig rättighet och är en av EUs åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Gemensamma filmupplevelser stimulerar till nyfikenhet, väcker känslor och tankar samt underlättar identifikation med olika livssituationer och kulturer. I samtal om den gemensamma filmupplevelsen fördjupas förståelsen och ger en bra grund för eget skapande. Genom samarbete med förskolan, grundskolan och gymnasieskolan kan skolbion nå ut till alla barn. Malmö erbjuder många kultur- och konstformer till skolan. Men film som en angelägen konst/kulturform för skolan behöver utvecklas och arbetas mer med. Samtidigt är film den konstform som ligger de unga närmast. Malmö är en attraktiv stad för filmproduktion och filmfestivaler, då är det också viktigt att nästa generation får en möjlighet att komma in i filmens värld via skolbion. Bakgrund Skolbioverksamheten har fram till ett år sedan legat på Folkets hus och parker/biograf Spegeln inom ramen för det årliga verksamhetsbidrag de får från kulturnämnden. Uppdraget har varit att erbjuda barn och unga i Malmö tillgång till ett utbud av kvalitetsfilm på biograf under skoltid. Skolbion har fakturerat ett biljettpris till skolorna (25kr/barn, grundskola 35 kr/elev, gymnasieskola 40 kr /elev, elever utanför Malmö kommun 45 kr/elev). Under senare år har antalet skolbiobesök sjunkit betänkligt. Hösten 2011 sade Folkets hus och parker upp skolbioavtalet med Malmö stad. Sedan dess har kulturförvaltningen/kultur för barn och unga drivit skolbioverksamheten i väntan på beslut om fortsatt verksamhet. Skolbioverksamheten har under denna period varit kostnadsfri för skolorna, Verktyget Kulturproceduren har använts framgångsrikt och antalet besökare har stigit. Filmerna har vistats på biograf Spegeln och Folkets Hus och Parker 3 Kulturförvaltningen Skolbioplan 2013-2016

har fått ersättning för lokaler, personal, filmer och tid för filmbokning. Kulturförvaltningen har i dialog med Folkets hus och parker/biograf Spegeln samt Folkets bio kommit överens om att kulturförvaltningen ska erbjudas kostnadsfria visningsplatser för skolbions arrangemang. KBU har fått i uppdrag att ta fram en skolbioplan med ett perspektiv som ska kunna hålla för en långsiktig och varaktig utveckling. Skolbioplan för 2013-2016 Syfte En tydlig inriktning i arbetet med att utveckla skolbioverksamheten dvs erbjuda kvalitetsfilm för barn och unga i Malmö under skoltid. Samordning av skolbioverksamheten för att säkerställa en jämn och rättvis fördelning av skolbiovisningar till barn i alla åldrar och stadsdelar. Samordning av bokning, statistik, utvärdering och uppföljning av mål. Ett utvecklat samarbete mellan skolbioverksamheten och filmfestivalernas skolvisningar. Belysa film som kulturform och verktyg för lärande i skolan Särskilt rikta sin verksamhet till ungdomar i grundskolans högre klasser och gymnasiet Övergripande mål för skolbioverksamheten Att erbjuda ett varierat, kvalitativt filmutbud från olika länder/kulturer Att ge alla barn och unga i Malmö möjligheter till gemensamma filmupplevelser. Att skolbion blir kostnadsfri för barn och unga i åldrarna 3-19 år. Att erbjuda skolbio i första hand på biograf men också andra visningslokaler för att nå alla barn och unga i Malmö. Att skapa tydliga former för samarbete med förskolan, grundskolan samt gymnasieskolan. Främja samtal om filmers budskap och samtal mellan Malmös unga och filmarbetare. Skolbiosamordnare För att kunna utveckla och driva en skolbioverksamhet i Malmö behöver en tjänst som skolbiosamordnare inrättas med placering på kulturförvaltningen. Skolbiosamordnaren ska föra en tät dialog med skolverksamheten men också med staden olika filmaktörer, filmfestivalarrangörer och med de ansvariga för övrigt kulturutbud som riktas till förskola/skola. 4 Kulturförvaltningen Skolbioplan 2013-2016

Eftersom Malmö har en mängd olika aktörer inom filmområdet som bedriver verksamhet riktad mot förskola och skola, är det viktigt att verksamheterna samordnas, planeras och också presenteras i t.ex. i ett samlat utbudspaket. Förslag till samordningsuppdrag Utveckla skolbioverksamheten i Malmö i dialog med stadens olika filmaktörer och ansvariga förskola/skola Ansvara för att mål, riktlinjer och budget följs Ansvara för kommunikation, fördelning och bokning av skolbioutbudet Att ansvara för att en årlig skolbioplanering görs Att ansvara för uppföljning och utvärdering Att ansvara för kommunikation med övriga aktörer som riktar kulturutbud gentemot förskola/skola Att ansvara för arbetet med referensgrupper Att vara sammankallande till samarbetsgrupp med Malmös filmaktörer Ansvara för planering av fortbildningsutbud för pedagoger/lärare Att driva utvecklingsprojekt Ansvara för samverkan med Folkets bio samt Folkets hus och parker/biograf Spegeln om kostnadsfria visningar Skolbions förutsättningar i Malmö Malmö har många filmfestivaler, flera av dem har filmer som riktar sig till unga. Äldst är BUFF- barn och ungdomsfilmfestivalen. Utbudet av intressanta barn- och ungdomsfilmer är mindre än för vuxenfilm, och därför återkommer samma filmer i flera festivalarrangörers utbud. För en utvecklad skolbioverksamhet är det viktigt att försöka hitta olika sätt att samarbeta och undvika konkurrens. Populära filmer ska kunna nå en större publik genom skolbiovisningar. Kommunikationen mellan de olika aktörerna är viktig för att undvika programkrockar Malmö har några filmfestivaler med en repertoar av filmer från utomeuropeiska länder. De filmerna finns inte i svensk distribution, och ibland saknas svensk textning. Genom samarbeten kan festivaler och skolbio dela kostnaden för översättning m.m. samt via skolbion visa filmer flera gånger utanför festivalperioderna; på så sätt kan de kontakter och det stora arbete som festivalerna lägger ner på att visa film från andra världsdelar komma till användning. Dessa filmer belastar budgeten mer än de normala skolbiofilmerna, men i Malmö med sin mångkulturella befolkning är det särskilt angeläget att visa film från flera olika länder. Att skapa ett tätare samarbete mellan festivaler och skolbiosamordnare. 5 Kulturförvaltningen Skolbioplan 2013-2016

Att identifiera utvecklingsprojekt utifrån helheten av filmer som visas i Malmö. Att kunna dubba och/eller texta enstaka intressanta filmer. Inflytande och delaktighet En god kommunikation med skola, pedagoger och lärare innebär att fler skolor upptäcker skolbions möjligheter. Målet är att möjliggöra för ALLA barn i Malmö att ta del av filmutbudet. Skolbion i Malmö behöver koordinera och samverka med övriga filmfestivalers aktörer för att skapa fler skolvisningar även i deras regi. För att skapa dialog och delaktighet med såväl barnen, skolan som filmaktörerna i Malmö behöver olika referensgrupper skapas. Att skapa en referensgrupp bestående av skolbiosamordnare, representanter från filmfestivalerna och CPI med uppdrag att ta fram förslag till skolbioprogram (läsår) Att skapa en referensgrupp bestående av pedagog/lärarrepresentanter från förskola/skola som är rådgivande i programutbud och delaktiga i utvärdering samt även delaktiga i arbetet med att koppla verksamheten till LGR 11och Lpfö. Att skapa en ung referensgrupp. Mötesplats barn och unga Barn och unga i Malmö ska få uppleva kultur på många olika platser. Skolbiovisningar ska i huvudsak ske på biograf men bör kompletteras med ett utbud på platser närmare skolan/stadsdelen. Särskilda satsningar bör göras i de områden som inte lika självklart tar del av skolbioverksamheten. Den skolbioansvarige bör se över vilka metoder och filmpedagogiska verktyg som bäst når ut till var och ett av skolstadierna. Erfarenheter visar t.ex. att årskurserna 7-9 inte är lika frekventa användare av föreställningar på biograf, medan filmworkshops och/eller strömmande media verkar vara mer intressant för målgruppen. Att ett grundutbud ska förläggas på biograf. Att ett kompletterande utbud ska förläggas på andra platser i staden för att öka tillgängligheten. 6 Kulturförvaltningen Skolbioplan 2013-2016

Att behovet av ett kompletterande utbud analyseras för att erbjuda ett specifikt utbud för dem som inte frekvent besöker den traditionella skolbion. Att erbjuda fördjupingsinsatser inom filmområdet, såsom filmsamtal, workshops m.m. i samband med filmvisning. Att vid skolbiovisningar i möjligaste mån kunna erbjuda tillgång till Kulturbuss. Film och samtal Skolbion ska erbjuda möjligheter för deltagarna att genom samtal få en ökad kunskap om de teman som filmerna presenterar och hur en analys kan göras av filmens budskap och innehåll. Det ska också finnas möjlighet till samtal mellan Malmös unga och filmarbetare som producenter, regissörer, fotografer och skådespelare. Detta för att underlätta för en ökad förståelse av arbetet bakom en film men också inspirera till att arbeta med film. Malmö är en attraktiv stad för filmproduktion och filmfestivaler, då är det också viktigt att nästa generation får en möjlighet att komma in i filmens värld via skolbion. Att i samband med filmvisningar arrangera samtal om filmens budskap och tema Att arrangera möten mellan Malmös unga och filmarbetare i syfte att öka intresset för film och arbete med film Skapa workshops för att diskutera hur budskap förs fram i film och hur film kan användas för att manipulera och påverka i dagens samhälle Film och lärande Film är ett viktigt media och en konstform. Biografbesöket och den gemensamma filmupplevelsen ger barn och unga tillfälle att möta den rörliga bildens språk; filmen som konstart och biografen som upplevelserum. Skolbioverksamheten ska sträva efter att film blir en integrerad del i förskolans, grundskolans samt gymnasieskolans verksamhet, samt verka för att främja elevernas eget filmskapande. Barns erfarenheter från eget skapande fördjupar kunskapen kring de konstnärliga uttrycken och även underlättar för annan inlärning. Att i samarbete med mediepedagoger erbjuda möjligheter till eget filmskapande. 7 Kulturförvaltningen Skolbioplan 2013-2016

Att erbjuda anpassade filmvisningar för grupper med särskilda behov. Att erbjuda möjlighet till kvalitativa samtal om film och att det utöver filmhandledning också ska finnas tips och förslag på hur lärare kan arbeta vidare med de frågor filmen väckt. Fortbildningsinsatser för pedagoger/lärare Kontinuerliga och återkommande inspirationsträffar/fortbildningsinsatser för pedagoger/lärare under rubriken Se film, göra film, förstå film. Dessa bör om möjligt anordnas i samband med filmfestivaler och CPI (centrum för pedagogisk inspiration) Att kommunicera och samarbeta med filmfestivaler och CPI så att ins2013-05-01pirationsträffar och fortbildningsinsatser blir en gemensam angelägenhet. 8 Kulturförvaltningen Skolbioplan 2013-2016