Vägskälsdag 2 februari 2014



Relevanta dokument
Verksamhetsplan Beslutad av årsmötet 2015

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN Beslutad av årsmötet 29 april 2012

Våga Visa kultur- och musikskolor

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

MOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Rådslag om Vår Framtid

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015

Förarbete, planering och förankring

Kvalitetsanalys 14/15. Åsalyckans fritidshem

Värvningsguide. - så får ni fler medlemmar till er elevkår

Utbildningen Service inom äldreomsorg

Handslag för ett framtidsparti

Verksamhetsrapport 2012/2013

Att leda förändring. Jostein Langstrand Daniel Lundqvist. Helixdagen 2015

Så bra är ditt gymnasieval

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

SWOT-analys för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Verksamhetsplan UEK

Mycket goda studieresultat

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.

Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13

Studieplanering i organisationen

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2014/2015

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Elevdemokrati och inflytande

De nya scouterna. Vår verksamhet bygger på den värdegrund som du hittar i scoutlagen, scoutlöftet och scoutmetoden. Scouterna gör unga redo för livet.

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Datum Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

18th February 2016, Gothenburg. Handlingsplan för Skapande skola

Man ska börja med lust det är först då man sprider ringar på vattnet.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Förslag på Verksamhetsplan 13/14

Verksamhetens namn och inriktning: Ulvsättraförskola, Reggio Emilia inspirerad Namn på rektor/förskolechef: P-O Wigsén, Eva Ivarsson

Utvärdering av 5B1117 Matematik 3

VERK SAM HETS PLAN Friskis&Svettis Östersund

Kvalitetsrapport för läsåret 2014/2015

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Självbestämmande och delaktighet

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Borgviks förskola och fritidshem

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

10 svar. Sammanfattning. Hur intressant var Palle Storms föreläsning? Hur intressant var gruppdiskussionerna om nätverken?

Likabehandlingsplanen

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden

5 vanliga misstag som chefer gör

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6

Att arbeta i förskola och skola i Kalmar

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

BYGGRITNING FÖR VÅRT VARUMÄRKE.

Bättre hälsa för barn och ungdomar

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING

Personal- och arbetsgivarutskottet

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet.

Enkät till föreningar, december Enkäten skickades ut till 92 föreningar. Totalt 59 föreningar har svarat på minst en fråga.

2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Om du skulle bli uppsagd på grund av arbetsbrist har du rätt att få aktiv och professionell hjälp av Omställningsfonden för att hitta ett nytt jobb.

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan

Liten introduktion till akademiskt arbete

Samhälle, samverkan & övergång

ETF:s enkät 2011 översikt

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Korsholms kommuns Personalstrategi

Lära och utvecklas tillsammans!

Medlemsenkät Bakgrund lyssna på medlemmarna

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående

Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.

Struktur Marknad Individuell

Söderslättsgymnasiets studentvecka. Bakgrund - tidigare års studentveckor Elevmedverkan Ansvar

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

Framtidens medlemskap i Vårdförbundet för studenter och nyexaminerade

Transkript:

Vägskälsdag 2 februari 2014 Den 2 februari 2014 arrangerade riksstyrelsen en vägskälsdag dit UH:s medlemmar var inbjudna för att fördjupa sig och diskutera kring rekrytering, engagemang och UH:s vision och ändamål. Dagen hade 14 deltagare. Förhoppningen är att vägskälsdagen bara ska vara en början på ett arbete kring tydligare strategier för att sprida kunskap om att UH finns och vad UH kan erbjuda sina medlemmar. Det ska i förlängningen leda till en större och starkare organisation. Det kommer finnas möjlighet att i någon form diskutera vidare kring frågorna som var uppe på vägskälsdagen under årsmötet i april 2014. Riksstyrelsen kommer arbeta vidare med de idéer som kommit upp på vägskälsdagen och de som kommer upp på årsmötet och förverkliga de som är möjliga efterhand. Dagen bestod av två delar. Ett värderingspass inledde dagen och under eftermiddagen var det diskussioner kopplat till rekrytering, engagemang och UH:s ändamål och vision. Tanken var att passet om värderingar skulle göra det möjligt att tänka friare kring frågorna på eftermiddagen. Deltagarna skulle få möjlighet att få fundera på sina egna värderingar, vad som är viktigt och sedan överföra det till vad de vill att UH ska ha för värderingar. UH:s värderingar lägger en grund för hur vi ska tänka kring rekrytering och engagemang. Nedan följer anteckningar och sammanfattning av dagen. Värderingspass Alexandra Berg från Caring Group höll ett pass om värderingar. http://www.caringgroup.se/ Passet inleddes med en diskussion om vad en värdering är: En magkänsla En värdering behöver inte alltid vara logisk utan snarare en ideologi man har. En värdering behöver inte vara en stor sak men ofta är det en djupare sak. Ens värderingar hjälper en att prioritera vad man tycker är viktigt i livet. Värderingar kommer från tidigare erfarenheter, vi har varit med om något och värderar situationer vi stöter på idag utifrån den tidigare erfarenheten. Gruppen diskuterade kring om en värdering är något positivt eller negativt och att det är intressant att fundera över hur mycket man kan påverka andra personer med ens egna

värderingar. Slutsatsen var att värderingar kan vara både positiva och negativa och att det är möjligt att påverkan andra men viktigt att låta alla få ha sina egna värderingar och att det är ok. Alexandra talade om att för att nå ett mål gemensamt som grupp så är det viktigt att var och en utgår från sina egna värderingar vad är viktigt för en själv. När vi vet det så kan vi samlas, diskutera dem och samarbeta för att nå det gemensamma målet. Det går inte tvinga på någon annan ens värderingar. Det är möjligt att ta in andras värderingar och de normer som finns i samhället och fundera över hur en själv ska ta ställning till dem. Våra värderingar är viktiga och ligger mycket nära vad vi vill i livet. Ordet vill är nära anslutet till ordet motivation. Därför bli vi så starka av våra värderingar. När vi kopplar våra värderingar till en viss händelse eller handling så är det mycket lättare att förstå hur vi ska arbeta vidare och varför vi arbetar med det vi gör. Värderingar är det som känns rätt, riktigt och viktigt. Det handlar precis som deltagarna diskuterade om större och djupare frågor. Normativa värderingar = så som samhälle och organisation ska reagera. Bestämda regler eller så som vi bör agera. Deskriptiva värderingar = personliga värderingar, så som jag själv vill leva. Handlar inte om vad vi bör, utan något som jag själv väljer. Våra värderingar är viktiga och ligger mycket nära vad vi vill i livet, med en uppgift o.s.v. Ordet vill står mycket nära ordet motivation. Därför bli vi så starka av våra värderingar. När vi försöker koppla våra värderingar till en viss händelse vi varit med om så är det lättare att förstå hur och varför värderingen ger drivkraft åt vårt engagemang och vår motivation. Exempel som gruppen diskuterade fram Värdering: att få göra saker på egna villkor Händelse: Fyra år på RGH/RGD tvingas in i regler som vi inte valt Slutsats: Frustration över fyra år på RGH/RGD eftersom det inte stämmer med värderingen att göra saker på egna villkor. Värdering: Delaktig på egna villkor Händelse: Samhället begränsar möjligheten att vara delaktig och självständig. Ex tillgänglighet under Almedalsveckan nej vi har ingen slinga, den var för tung att ta med Slutsats: Arrangören delade inte värderingen om att vara delaktig på egna villkor.

Diskussioner eftermiddagen Rekrytering Att rekrytera Av förtroendegivande personer som har kunskap om hörsel och är trygga isig själva kan lättare locka mig till UH. Personer som har lätt för att förmedla något till andra, utan att vara överdriven. Har lätt för att fånga upp intresse hos andra människor. UH:s stora dilemma handlar mycket om vart vi ska leta efter medlemmar, vi har inga stora möjligheter att leta efter medlemmar på stan? Eller har vi det? Vi behöver nå vår specifika målgrupp. Viktigt att visa upp hur bred vår verksamhet är. Att det finns så många olika saker som man kan engagera sig beroende på intresse. Uppfattning om att unga med hörselskada som går integrerat är osäkra i sin identitet, UH behöver hitta aktiviteter som är lättöverkomliga för nya att ta till sig. Kanaler för rekrytering Vi hittar potentiella medlemmar i hörselskolor som Alviksskolan, RGH, Kannebäcksskolan. Hörselvården är en kanal vi behöver fördjupa oss mer i för de som går integrerat. Medlemsundersökningen visar att hörselvården är en enorm resurs som vi inte utnyttjar eller har fått grepp om tillräckligt. De som arbetar inom hörselvården har ett stort kontaktnät av unga med hörselskada. Hörselpedagoger efterlyser ibland unga kontaktpersoner till integrerade elever. Vi borde kunna agera förmedlare mellan hörselskadade i området och deras pedagoger. Vi behöver vara tydligare med att vi vill och kan göra det. Ytterligare kanal är CI-teamen. De är liksom en annan enhet än ordinarie hörselvård. Väldigt viktiga att satsa på, där finns inte bara läkare som arbetar medicinskt utan även pedagoger och kuratorer som vi borde kunna väcka intresse hos. Öka vårt fokus på CI helt enkelt. Borde vi utveckla vårt samarbete med Barnplantorna? Barn i Norrlanda opereras i Uppsala, det kan vara bra att ha i åtanke. Det finns ingen närhet till CI-teamen och pedagogiskt stöd i Norrland som i Stockholm eller nere i Skåne där det är en annan närhet till teamen. Bra att ha med oss! Media är också en bra kanal, att synas i vårt intressepolitiska arbete. Allmänheten kan tycka att vårt arbete är viktigt och bra och därmed stödja oss genom bidrag eller medlemskap. Föräldrar är på många sätt avgörande. Vi behöver satsa på att rekrytera unga barn så att de växer upp i UH. Det är jättesvårt att rekrytera tonåringar, allra svårast. Många upptäcker UH efter att

de tagit studenten och passerat tonåren. Fångar vi dem när de är yngre så återvänder de säkert efter tonårstiden om det är så att de försvinner då. Engagemang och ändamål Ja det är mycket viktigt att UH finns, vi representerar en grupp som inte kan vara fullt delaktiga i samhället. Det är enklare att påverka som organisation, tillsammans, än som individ. Det är UH och de som är med i UH som sitter på kunskapen som samhället borde lära sig av. UH verkar som ett tryggt rum där hörselskada är normen. UH är öppet för alla som är mellan 0-30 år. Men det känns inte alltid tydligt att vi är öppet just för ALLA. Intrycket kan bli att vi är en rätt så homogen grupp t ex medelklasstjejorganisation. Då är det ju inte säkert att vi uppfattas vara öppna för alla. UH blir viktigt för vännerna, tryggheten, teckenspråket och gemenskapen. Det känns som att medlemsundersökningen speglar hur det ser ut i UH på ett adekvat sätt. Flera vill nog engagera sig men vet inte riktigt hur. Och hur engagerar vi oss bara lite? Konkreta förslag redo att genomföras? - Samarbete med andra organisationer som kanske stöter på integrerade, som BRIS, Friends och Vi Unga. - Familjedagar på riksnivå? Familjeläger? Samarbete riks/lokal för att arrangera en rejäl familjedag? - Öka fokus på barn med CI, följa upp CI turnén som genomfördes med SDUF och DHB. Öka kontakten med Barnplantorna? Hur? - Lägga tid och resurser på intressepolitiskt arbete, inte bara på riksstyrelsenivå. Plocka fram diskussionerna i möte med medlemmarna och uppmuntra dem till engagemang. - Ta fram strategier för hur vi ska etablera bättre kontakt med hörselvården - Genomföra föreningsträff och organisationsutvecklande verksamheter. - Uppmuntra lokalavdelningar att skapa diskussionsgrupper på Facebook, kan administreras av kansliet (Elin) om intresse för det finns. Sprida info och aktiviteter och diskutera mer lokalt. - Skapa diskussionsgrupp på facebook för UH, liknande HRFs diskussionsgrupp. Hålla fokusbarn och unga. - Börja i lokalföreningarna, ta fram strategier och planer för ökat stöd genom anställd personal på vissa platser i Sverige. - Satsa tid på engagemanghöjande verksamhet, inte bara intressepolitik utan sådant som kan peppa och få igång medlemmars engagemang generellt.

Avslutning Riksstyrelsen kommer tillsammans med kansliet diskutera de idéer och tankar som var uppe på vägskälsdagen. Vissa kommer vidareutvecklas. På årsmötet kan därför fler tankar och idéer än ovanstående finnas med. Och nya idéer och tankar är hela tiden mycket välkomna in! /Maria Öjmertz 2014-03-05