Granskning av modersmålsundervisning i grund- och gymnasieskolan. Lunds kommun

Revisionsrapport Granskning av modersmålsundervisning i grund- och gymnasieskolan Lunds kommun Sofie Holmkvist

Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga... 2 2.3. Kontrollfrågor... 2 2.4. Avgränsning och metod... 3 2.5. Lagstiftning... 3 3.1. Organisering av modersmålsundervisningen... 4 3.2. Rutiner och struktur... 5 3.2.1. Rutiner för verksamheten... 5 3.2.2. Struktur och omfattning... 5 3.2.3. Rutiner gällande eleven... 6 3.2.4. Ersättning... 7 3.3. Information... 8 3.4. Erbjudande av modersmålsundervisning... 8 3.5. Rapportering... 10 4.1. Slutsatser... 12 4.2. Revisionell bedömning... 14 Lunds kommun

1. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Lunds kommun har granskat huruvida kommunen har en ändamålsenlig modersmålsundervisning. Granskningens revisionsfråga har varit Säkerställer Barn- och skolnämnderna Lund Öster och Lunds stad samt Utbildningsnämnden att Lunds kommun har en ändamålsenlig modersmålsundervisning? Den sammantagna bedömningen är att nämnderna säkerställer detta. Det kan konstateras att Lunds kommun genom modersmålscentrum har en ändamålsenlig verksamhet. Det finns skriftliga rutiner och riktlinjer för verksamheten och en välfungerande struktur för arbetet. Det finns även rutiner för när en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen i modersmålsämnet. Samtliga av de intervjuade rektorerna och skolcheferna anser att organiseringen av modersmålsverksamheten i en egen enhet är en bra lösning. Vi finner vidare att kommunen arbetar med information om elevers rätt till modersmålsundervisning på ett ändamålsenligt vis. Det kan samtidigt konstateras att det finns brister i likvärdigheten för eleverna vad gäller omfattningen av modersmålsundervisningen. Enligt skollagen är det rektor som beslutar om omfattningen av undervisningstiden. Det saknas en gemensam syn på omfattningen av modersmålsundervisningen och eleverna erhåller olika omfattning beroende på skoltillhörighet. Även samverkan mellan modersmålslärarna och övriga lärare bör utvecklas. Två av de nationella minoritetsspråken är aktuella i Lunds kommun vid denna rapports framställande. Vi konstaterar att kommunen fullgör sin skyldighet att erbjuda undervisning i minoritetsspråket finska. Däremot vad gäller minoritetsspråket romani chib ser situationen annorlunda ut. Sedan läsåret 08/09 har ingen modersmålsundervisning i romani genomförts. Vi noterar att detta beror på att modersmålscentrum inte funnit någon lämplig lärare trots annonsering efter lärare i romani varje termin. Vår bedömning är att kommunen bedriver kontinuerligt arbete för att kunna fullgöra sina skyldigheter. Följande har identifierats som fortsatta utvecklingsområden: * Rektorerna bör sträva efter en gemensam riktlinje för gruppering av eleverna i modersmålsundervisningen samt omfattningen av undervisningstiden avseende modersmålsundervisningen med syftet att nå en högre likvärdighet för eleverna. * Vidareutveckling av samverkan mellan lärarna bör säkerställas. Nämnderna bör även tillse att rektorerna får en ökad insyn i modersmålsverksamheten. * Modersmålsundervisning i romani chib måste säkerställas. Även vidareutveckling av insatser, för att både öka och bibehålla en hög kunskapsnivå om de nationella minoriteterna hos rektorer och lärare, bör säkerställas. Lunds kommun 1 av 15

2. Inledning 2.1. Bakgrund Modersmålsundervisning är ett eget ämne i grundskolan. Målet är att eleverna på ett bra sätt ska tillgodogöra sig arbetet i skolan och samtidigt utveckla sin tvåspråkiga identitet och kompetens. Enligt skollagen ska alla elever som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, samt om eleven har grundläggande kunskaper i språket. För minoritetsspråk gäller dock att undervisning kan ges till elever som inte talar språket hemma varje dag. Huvudman har stor frihet att avgöra hur verksamheten ska organiseras för att nå de riktlinjer staten satt upp. En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning om det inom kommunen eller den fristående verksamheten finns minst fem elever som önskar undervisningen, för nationella minoritetsspråk minst en elev, och man kan finna en lämplig lärare. Modersmålsundervisning inom gymnasieskolan är precis som i grundskolan ett eget ämne. Undervisningen i modersmål syftar till att utveckla färdigheter och kunskaper om modersmålet och elevens kunskaper om litteratur på modersmålet. Eleven ansöker om att få delta i modersmålsundervisning. 2.2. Revisionsfråga Granskningen ska svara på följande revisionsfråga: Säkerställer Barn- och skolnämnderna Lund Öster och Lunds stad samt Utbildningsnämnden att Lunds kommun har en ändamålsenlig modersmålsundervisning? 2.3. Kontrollfrågor Revisionsfrågan ska besvaras utifrån följande kontrollfrågor: På vilket sätt är modersmålsundervisningen organiserad? Hur stor andel av eleverna har modersmålsundervisning? Finns ändamålsenliga rutiner och struktur för modersmålsundervisningen? Informerar kommunen om elevers rätt till modersmålsundervisning? Fullgör kommunen sin skyldighet att erbjuda undervisning i de nationella minoritetsspråken? Ställer nämnderna krav på rapportering som rör modersmålsundervisningen? Lunds kommun 2 av 15

2.4. Avgränsning och metod Granskningen avser Barn- och skolnämnd Lund öster, Barn- och skolnämnd Lunds stad samt Utbildningsnämnden. De förhållanden som presenteras i föreliggande granskningsrapport är utifrån intervjuer med respektive nämnds förvaltningschef, chef samt biträdande chef för modersmålscentrum samt rektorer från vardera två skolor inom respektive nämnd. Kompletterande frågor har även ställts till ekonomer på utbildningsförvaltningen samt integrationsutvecklaren i Lunds kommun. För ytterligare kunskapsinhämtning har uppdraget även inneburit studier av för granskningen relevanta dokument såsom exempelvis kvalitetsredovisningar, Skolverkets rapport om nationella minoritetsspråk i Lunds kommun, rutiner för Lunds skolors modersmålsverksamhet. 2.5. Lagstiftning I skollagens 1 10 och 15 kapitel regleras modersmålsundervisningen för grundrespektive gymnasieskolan. Ytterligare föreskrifter finns i skolförordningen 2 samt i gymnasieförordningen 3. Här anges bland annat att det är rektor som beslutar om en elevs modersmålsundervisning. Enligt skolförordningen får modersmålsundervisningen anordnas som språkval som elevens val inom ramen för skolans val, alternativt utanför den garanterade undervisningstiden Enligt gymnasieförordningen får modersmålsundervisningen anordnas som individuellt val som utökat program, alternativt som ersättning för undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk och engelska Modersmålsundervisning får i normalfallet inte omfatta mer än ett språk för en elev. Modersmålsundervisning är undervisning i det språk som elevens vårdnadshavare har som modersmål. För att en elev ska vara berättigad till modersmålsundervisning krävs att språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och att eleven har grundläggande kunskaper i det. När det gäller modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska undervisning erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om minst fem elever som ska erbjudas undervisning i språket önskar undervisning och om det finns en lämplig lärare att tillgå. En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken även om antalet elever som önskar sådan undervisning understiger fem. Enligt 7 i Språklagen 4 är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. 1 2010:800 2 2011:185, 5 kap 3 2010:2039, 4 kap 4 2009:600 Lunds kommun 3 av 15

3. Iakttagelser 3.1. Organisering av modersmålsundervisningen I Lunds kommun organiseras modersmålsundervisningen genom en egen enhet, Modersmålscentrum. Organisatoriskt ligger modersmålsverksamheten under utbildningsförvaltningen. Förutom att arbeta mot gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning inom utbildningsförvaltningen så arbetar Modersmålscentrum även gentemot förskolor och skolor inom barn- och skolförvaltningarna Lunds stad och Lund Öster. Modersmålsundervisning erbjuds till såväl kommunala som fristående förskole- och skolenheter. Sedan 2008 fungerar Modersmålscentrum som en resultatenhet som säljer tjänster utifrån beställning från skolorna. Skolorna betalar utförda tjänster med elevpengen. Tidigare var Modersmålscentrum anslagsfinansierat och tjänsterna var därmed en fri nyttighet för verksamheterna. Cirka 3 000 elever undervisas i något av de 33 5 olika språk som erbjuds. Arabiska och engelska är de språk som flest elever har modersmålsundervisning i. Antal elever inom grundskolan är drygt 2 400 vilket motsvarar cirka 15,9 % av totala elevantalet 6. På gymnasiet deltar cirka 550 elever i tre olika kurser i ämnet modersmål. Fördelningen av elever med modersmålsundervisning i de kommunala gymnasieskolorna såg läsåret 11/12 ut som följer: Gymnasieskola Andelen elever med modersmålsundervisning av totala elevantalet på skolan Vipans gymnasium 5 % Katedralskolan 7,5 % Polhemskolan 8 % Spykens gymnasium 5 % Totalt sett har Modersmålscentrum 78 lärare anställda. Samtliga av de intervjuade rektorerna och skolcheferna anser att organiseringen av modersmålsverksamheten i en egen enhet är en bra lösning. Majoriteten av de intervjuade menar att det blir en effektivare organisation än om respektive skola skulle utföra och samordna modersmålsundervisningen. I intervjuerna ger flertalet uttryck för att den nya ledningen för Modersmålscentrum är utvecklingsinriktade, prioriterar ett utökat samarbete mellan verksamheterna samt betonar och lyfter fram vikten av modersmålsundervisningen. 5 Se bilaga 1 6 Kommunbladet 2011, Lunds kommun Lunds kommun 4 av 15

3.2. Rutiner och struktur 3.2.1. Rutiner för verksamheten 2008-06-18 antog Utbildningsnämnden rutiner för Lund skolors modersmålsverksamhet 7. Här återfinns bland annat rutiner och riktlinjer för anmälan, bedömning av berättigande till modersmålsundervisning, registrering av elever i Procapita, gruppering, beställning, schemaläggning, läromedel, medarbetarskapet, betyg, statistik samt rutiner för ersättning och debitering. Ansökan om modersmålsundervisning sker via blankett som tillhandahålls av Modersmålscentrum. Ansökningsförfarandet kommer enligt uppgift att bli digitaliserat inom snar framtid. Modersmålslärarna tar fram ett underlag för bedömning om eleverna är berättigade till modersmålundervisning. Rektor beslutar om modersmålsundervisning ska erbjudas och i så fall i vilken omfattning. 3.2.2. Struktur och omfattning Modersmålslärarna är anställda av Modersmålscentrum. Chef och biträdande chef för Modersmålscentrum arbetar som pedagogiska ledare för modersmålslärarna, det vill säga gör lektionsbesök, arbetar med pedagogiska planeringar, ansvarar för kvalitetsuppföljning och lärarnas kompetensutveckling etcetera. Modersmålscentrum fungerar på samma sätt som en skolenhet med skolledning. Det som skiljer i uppdraget jämfört med rektorer och förskolechefer är ansvaret för barnen och eleverna. Undervisningen för de yngre eleverna sker på den skola där eleven tillhör, medan undervisningen för de äldre eleverna (årskurs 7-9 samt gymnasiet) kan förläggas på annan skola. Till följd av detta är undervisningsgrupperna i en del språk små, ibland endast en elev per skola. Detta medför att arbetssituationen för lärarna ser olika ut. Samtliga lärare har flera olika arbetsplatser med restid i stor omfattning som följd. Modersmålsundervisningen är ett frivilligt ämne för eleven. Det räknas som ett eget ämne där eleven får omdömen och betyg. Kursplanen i grundskolan och läroplanen i gymnasieskolan gäller för modersmålsundervisningen på samma sätt som för övriga ämnen. Innehållet i undervisningen bestäms därmed av läraren i den pedagogiska planeringen utifrån de nationella styrdokumenten. En viktig skillnad finns vad gäller modersmålsundervisningen i förhållande till övriga ämnen. Modersmålsundervisningen är det enda ämnet där det saknas en reglerad timplan. Det finns med andra ord ingen garanterad undervisningstid i ämnet. Respektive rektor beslutar omfattningen av undervisningen. Av intervjuerna framgår att det är en stor variation i undervisningstiden i ämnet modersmål för eleverna. Vanligen beställer rektorerna 40 minuter per vecka. Det finns även elever som får 60 eller 80 minuter modersmålsundervisning per vecka. Det går inte att se något mönster kopplat till årskurs, utan det är snarare faktorer som gruppstorlekar och åldersblandade grupper som medför att några elever erhåller mer undervisningstid. Noteras bör dock att det inte per automatik innebär att alla grupper med fler elever och en stor åldersspridning i gruppen har mer än 40 minuter per vecka. Inom 7 Dnr UF 25/08 Lunds kommun 5 av 15

gymnasieskolan erbjuds tre olika 100-poängs kurser i modersmål och ämnet ingår i ordinarie kursutbud som eleverna väljer bland. Utöver omfattningen på undervisningen beslutar rektor även om grupperingar av eleverna. Modersmålscentrum anser att även om det är en spridning av åldrarna bland eleverna medför samläsning ofta många fördelar. Dock finns det en gräns för när åldersspridningen på eleverna blir för stor. Här kan enligt uppgift ske en diskrepans mellan vad Modersmålscentrum anser och vad rektorerna anser. Utöver arbetsplatsträffar har modersmålslärarna gemensam mötestid en gång i veckan. Lärarna på modersmålscentrum är organiserade i utvecklingsgrupper, internationalisering, IT, integration etcetera. Lärarna är även organiserade i olika språkgrupper. De lärare som är ensamma i ett språk ingår i tvärspråkliga grupper och i en del fall har de samarbete med lärare i andra kommuner. Det finns en modersmålslärare som är kontaktperson för respektive skola. Från och med höstterminen 2012 kommer även samtliga skolor att utse en kontaktperson. Samverkan mellan modersmålslärarna och övriga lärare sker enligt uppgift i liten omfattning. Introduktionsmöte sker på respektive skola vid terminsstart i augusti. På introduktionsmötena träffas rektor, modersmålslärarna och övriga lärare och diskuterar praktiskt upplägg inför läsårsstart. Samtliga intervjuade anser att samverkan mellan lärarna är ett område som behöver utvecklas. Några initiativ om utökade mötesforum har tagits under våren 2012 som ett led i att stärka samverkan. 3.2.3. Rutiner gällande eleven När en elev riskerar att inte nå målen i modersmålsundervisningen är rutinen på grundskolan att modersmålslärarna meddelar elevens mentor. På gymnasiet fyller modersmålslärarna i en anmälan om utredning för att eleven riskerar att inte uppnå kunskapskraven. När rektor får vetskap om att en elev riskerar att inte nå målen ska en pedagogisk utredning göras som grund för beslut om att eventuellt ta fram åtgärdsprogram för eleven. Inom grundskolan är modersmål ett frivilligt ämne och det finns krav på grundläggande kunskaper i språket för att få delta. Detta kan leda till att många elever väljer att hoppa av undervisningen när de blir medvetna om att de riskerar att inte uppnå kunskapskraven. En annan uppmärksammad svårighet enligt Modersmålscentrum är i de fall rektorerna resonerar att om eleven inte når kunskapskraven kanske han eller hon inte har grundläggande kunskaper och därmed inte har rätt att delta. Enligt gällande föreskrifter har en elev rätt till studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Studiehandledning kan exempelvis ges i ämnet fysik om eleven är i behov av handledning av ämnet på sitt modersmål. Studiehandledning är en särskild stödinsats som föregås av ett åtgärdsprogram. Innehållet i studiehandledningen beslutas av rektor, men tjänsten tillhandahålls av modersmålscentrum. Handledningen sker i en del fall i samverkan med ämneslärarna. Samtliga skolor i Lunds kommun omfattas av gemensamma riktlinjer för frånvarorapportering. Via Skola24 som är ett webbaserat verktyg markerar lärarna när- och frånvaron på individnivå. För skriftliga omdömen används UNIKUM i de fall elevens hemskola använder detta system för rapportering. För Lunds kommun 6 av 15

betygsrapportering används samma system (Procapita) som de kommunala skolorna använder. 3.2.4. Ersättning Enligt gällande rutiner för Lunds Skolors Modersmålsverksamhet (LSM)8 ska ersättningsbeloppen per undervisningstimme vara baserade på LSM:s självkostnad för utlagda undervisningstimmar. Ersättningsbeloppen fastställs per budgetår av den nämnd som ansvarar för verksamheten. Respektive skolförvaltning erbjuds lämna synpunkter. Fakturering sker månadsvis utifrån exakt antal utförda timmar. Modersmålscentrum arbetar för närvarande med att ta fram förslag till förändrade rutiner, i vilka det bland annat föreslås att debitering ska ske terminsvis istället för per lektion. Grundskolan får kompensation för modersmålsundervisningen i elevpengen. Kommunkontoret räknar årligen fram elevpengen per skola. Denna består av en grundresurs samt tillägg för föräldrarnas utbildningsnivå och för utländsk bakgrund. Högre andel elever med utländsk bakgrund respektive högre andel elever där föräldrarna har en lägre utbildningsnivå innebär mer i elevpeng. Skillnaden mellan högst och lägst elevpeng för grundskolor inom Lunds kommun är 14 854 kr för år 2012. Totalt fördelades 39,9 mnkr i tillägg för utländsk bakgrund under 2011. Dessa medel skall dock enligt uppgift inte enbart täcka kostnader för modersmålsundervisning utan även kostnader för svenska som andra språk, tolkkostnader vid föräldrasamtal etcetera. När det gäller gymnasieskolorna får utbildningsförvaltningen ett tilläggsanslag för att täcka kostnader för modersmålsundervisning. Detta anslag är år 2012 cirka 2 mnkr, vilket skall täcka modersmålsundervisning för kommunala såväl som fristående gymnasieskolor. På de kommunala gymnasieskolorna fördelas medlen som anslag vid årets början baserat på antal elever i behov av modersmålsundervisning. Fristående gymnasieskolor får ansöka om medel från utbildningsförvaltningen för att täcka sina kostnader. En svårighet är att andelen elever med utländsk bakgrund inte är detsamma som antalet tvåspråkiga elever. Andel av eleverna med utländsk bakgrund hämtas från befolkningsregistret baserat på var elever och deras föräldrar är födda. Andel tvåspråkiga baseras på uppgift till skolan om att det talas fler språk än svenska i elevens hemmiljö. Andel tvåspråkiga elever har på senare år enligt uppgift ökat mer än andelen med utländsk bakgrund, vilket leder till en skillnad i skolornas kostnadskompensation i förhållande till kostnadsutvecklingen. 8 Utbildningsnämnden 2008-06-18, 78 Lunds kommun 7 av 15

3.3. Information Rektorerna ansvarar för att informera om modersmålsundervisningen till elever som börjar förskoleklass samt till elever som kommer nya till skolan i övriga årskurser. Även inom gymnasieskolan ansvarar rektorerna för tillhandahållande av information. På Lunds kommuns hemsida finns en länk till Modersmålscentrums hemsida. Här finns t.ex. information om vad som gäller för de olika skolformerna förskola, grundskola och gymnasieskola, information om nationella minoritetsspråk, studiehandledning, publikationer, forskning och rapporter. Under några av avsnitten finns en ruta innehållande Relaterad information där det finns länkar till andra sidor med ytterligare information. Hemsidan innehåller även genväg till Skolverkets hemsida och deras information om modersmålsundervisning. Modersmålscentrum finns även representerade på sociala medier såsom Facebook. På hemsidan finns även information om Modersmålsrådet. Detta är ett informations- och diskussionsforum för elever och föräldrar med syfte att öka delaktighet och insyn i modersmålscentrums verksamhet. Modersmålsrådet sammanträffar fyra gånger per år och består av representanter för elever, föräldrar, personal, modersmålscentrum samt ledamöter från utbildningsnämnden. Minnesanteckningar från mötena finns att tillgå på hemsidan. För att informera även via andra kanaler än internet har Modersmålscentrum tagit fram en informationsfilm samt broschyren Den som äger ett språk äger mer än ord. Broschyren finns idag förutom på svenska språket även översatt till engelska, arabiska, finska och romani. Ambitionen är att broschyen ska översättas till ytterligare språk. På två av sex granskade skolors hemsidor finns länk till modersmålsverksamheten direkt på förstasidan. På två av sex granskade skolor finns länk, men den är svårare att upptäcka. På två av sex granskade skolor går det inte att hitta någon länk. 3.4. Erbjudande av modersmålsundervisning Det enda skälet till när Modersmålscentrum inte kan erbjuda modersmålsundervisning är enligt uppgift när lämplig lärare inte finns att tillgå. Uttrycket lämplig lärare används i skolförordningen om lärare i modersmål. Om en lärare inte behärskar den varietet av språket som eleven gör anses läraren inte lämplig. I Lunds kommun har detta varit aktuellt i romani. I en del fall kan det även handla om en lärare som saknar den utbildningsnivå som Modersmålscentrum anser nödvändig för att arbeta som lärare. I dagsläget finns inga nationella krav på lärarkompetensen för modersmålslärarna, utan regleringen i skolförordningen är att läraren ska vara lämplig. Lunds kommun har satt upp lärarutbildning och ämnesstudier i språket som mål vid rekrytering. Av intervjun med representanter för Modersmålscentrum framgår att det generellt sätt är enkelt att hitta modersmålslärare, men att det är komplicerat i några få språk. Lunds kommun 8 av 15

75 barn/elever fick inte modersmålsstöd/modersmålsundervisning läsåret 11/12. 65 av dessa var anmälda i språk där det inte fanns sammanlagt fem anmälningar. Totalt 10 elever i två olika språk kunde inte erbjudas undervisning på grund av att Modersmålscentrum inte lyckades rekrytera lämplig lärare i dessa språk. I Lunds kommun är finska och romani aktuella minoritetsspråk. Läsåret 11/12 har 35 elever fått stöd/undervisats i finska som modersmål, varav 8 i förskolan, 22 i grundskolan samt 6 på gymnasiet. Under senaste femårsperioden har samtliga elever som sökt finska som modersmål fått undervisning i språket. För de elever som ansökt om modersmålsundervisning i romani ser situationen annorlunda ut. 7 Romani 6 5 4 3 2 Antal anmälda Antal i undervisning 1 0 Läsår 06/07 Läsår 07/08 Läsår 08/09 Läsår 09/10 Läsår 10/11 Läsår 11/12 Sedan läsåret 08/09 har ingen modersmålsundervisning i romani genomförts. Enligt uppgift annonserar Modersmålscentrum efter lärare i romani varje termin. I Lunds kommun finns tre olika romska föreningar. Kommunen samarbetar enligt uppgift med samtliga. Med en av föreningarna, Lovara, har kommunen haft ett långvarigt samarbete. Föreningen bedriver stödarbete för romska barn och ungdomar. Stödarbetet handlar bland annat om vikten av att barn går i skolan, friskvård och hälsa, datakunskap, hjälp i arbetssökande mm. Skolorna har enligt uppgift kontakt med föreningen i somliga frågor. Under hösten 2011 genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning med syfte att undersöka hur kommunerna informerar om rätten till samt fullgör sin skyldighet att erbjuda undervisning i de nationella minoritetsspråken enligt skollag och skolförordning. Vidare granskades tvåspråkig undervisning på de nationella minoritetsspråken. Lunds kommun utgjorde en av de 34 kommuner som granskades. Nedan frågeställningar var vägledande i Skolinspektionens analys av Lunds kommun. 1) Fullgör kommunen sin skyldighet att erbjuda undervisning i de nationella minoritetsspråken enligt de krav som ställs i författningarna? Lunds kommun 9 av 15

Av Skolinspektionens rapport framgår att det bedrivs ett aktivt arbete att utveckla modersmålsverksamheten i kommunen men att det finns behov av att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete, med organisatorisk förankring på central såväl som på förvaltningsnivå. I rapporten påpekades att särskilt undervisning i de nationella minoritetsspråken borde fokuseras i utvecklingen av ett system för kvalitetsuppföljning. Då denna granskning genomfördes hade ett arbete påbörjats för att utveckla instrument för att centralt få igång ett systematiskt kvalitetsarbete kring modersmålsundervisningen. Rapporten framhöll även att det vid granskningstillfället saknades tillgång till lärare i romani chib, men att ett rekryteringsarbete inletts. Vidare bedömde Skolinspektionen att Lunds kommun bedriver ett arbete för att motivera elever att delta i modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken. Dock påpekades att det finns behov av ytterligare insatser för att nå ökad kunskap om två- och flerspråkighet, modersmål samt de nationella minoriteterna och deras rättigheter hos rektorer och lärare. 2) Ges de elever som har behov av det studiehandledning på modersmål i de nationella minoritetsspråken? I rapporten framhålls att rutiner finns för att säkerställa att elever som behöver studiehandledning på modersmålet ges detta. Vid granskningstillfället pågick även ett arbete för att öka kompetensen kring studiehandledning på modersmål i kommunen. Detta för att ytterligare trygga att den enskilda eleven ges studiehandledning på det sätt och i den omfattning som det finns behov av. Lunds kommun har i sitt svar till Skolinspektionen, daterat den 18/5 2012, beskrivit att arbetet med att utveckla modersmålsverksamheten har fortsatt och fördjupats. I svaret exemplifieras arbetet med ett antal satsningar som pågår och är planerade under 2011-2013. Här nämns bland annat att Skolverkets skrift Nationella minoriteter i förskola och skola har beställts till samtliga skolledare, att Modersmålscentrum verkar för en ökad kommunikation kring verksamheten i form av distribution av olika media, utvecklad kvalitetsdokumentation samt ökade utbildningsinsatser i flerspråkighet. Av svaret framgår även att en kommungemensam satsning på ett förbättrat kvalitetsarbete pågår. 3.5. Rapportering Nämnderna ställer krav på rapportering gällande modersmålsverksamheten på tre olika sätt: 1. I samband med månadsrapporter och årsredovisning 2. I sammanställningen av kvalitetsredovisningar 3. Via kontaktpolitiker som deltar på modersmålsrådet I årsredovisningen för år 2011 nämns exempelvis Modersmålscentrums verksamhet både under avsnittet Årets händelser samt under Ekonomi i Utbildningsnämndens Lunds kommun 10 av 15

redogörelse. Det redovisas även nyckeltal i form av andelen elever som hade rätt att delta samt som deltagit i undervisningen. Skolorna gör kvalitetsredovisningar som redovisas årligen för respektive nämnd. I granskade kvalitetsredovisningar redovisas bland annat hur många elever som haft modersmålsundervisning samt måluppfyllelsen för dessa elever (redovisas på motsvarande sätt som för övriga ämnen). Av någon kvalitetsredovisning framgår även vilka språk det rör sig om. I Barn- och skolförvaltningen Lund Östers kvalitetsredovisning för år 2011 nämns att en fortsatt dialog med Modersmålscentrum ska ske i syfte att ytterligare utveckla samarbetet. Här anges även att en bra planering och en god kommunikation mellan pedagogerna är viktig för att öka måluppfyllelsen. Även i Barn- och skolförvaltningen Lund Stads kvalitetsredovisning har utveckling av samverkan med modersmålscentrum varit med som åtgärd 2010 för att öka måluppfyllelsen. I Utbildningsnämndens kvalitetsredovisning nämns Modersmålscentrum som en del i ett gemensamt kvalitetsarbete som ska bedrivas inom nämnden som en åtgärd till följd av resultatet från läsåret 10/11. Fram till och med år 2008 tog även Modersmålscentrum fram en egen kvalitetsredovisning för verksamheten. I samband med ny organisation togs kravet på kvalitetsredovisning bort eftersom verksamheten inte var en skola och elevernas hemskola var fria att vända sig till andra aktörer för att tillgodose elevens önskemål om modersmålsundervisning. Utifrån nya skollagen och ökade krav på huvudmannens systematiska kvalitetsarbete kommer dock Modersmålscentrum från och med 2011 att återigen ta fram en egen kvalitetsredovisning. Lunds kommun 11 av 15

4. Slutsatser och revisionell bedömning 4.1. Slutsatser Det kan utifrån nya skollagen diskuteras huruvida organiseringen av modersmålsverksamheten i en egen enhet står i paritet med rektors förtydligade roll och ansvarsområden. Vi gör dock bedömningen att organiseringen i Lunds kommun är ändamålsenlig. Vi baserar främst detta på att det fortfarande är rektor som fattar beslut om modersmålsundervisningen och beställer omfattningen av den. På vilket sätt är modersmålsundervisningen organiserad? Hur stor andel av eleverna har modersmålsundervisning? I Lunds kommun organiseras modersmålsundervisningen genom en egen enhet, Modersmålscentrum. Organisatoriskt ligger modersmålsverksamheten under utbildningsförvaltningen. Sedan 2008 fungerar Modersmålscentrum som en resultatenhet som säljer tjänster utifrån beställning från skolorna. Cirka 3 000 elever undervisas i något av de 33 olika språk som erbjuds. Arabiska och engelska är de språk som flest elever har modersmålsundervisning i. Antal elever inom grundskolan är drygt 2 400 vilket motsvarar cirka 15,9 % av totala elevantalet. På gymnasiet deltar cirka 550 elever i tre olika kurser i ämnet modersmål. Finns ändamålsenliga rutiner och struktur för modersmålsundervisningen? Vi gör bedömningen att det finns ändamålsenliga rutiner och struktur för modersmålsundervisningen i Lunds kommun. Skriftliga rutiner och riktlinjer för verksamheten finns avseende anmälan, bedömning av berättigande till modersmålsundervisning, registrering av elever i Procapita, gruppering, beställning, schemaläggning, läromedel, medarbetarskapet, betyg, statistik samt rutiner för ersättning och debitering. Det finns även rutiner för när en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen i modersmålsämnet. Vi anser vidare att Modersmålscentrum och rektorerna skapat en tydlighet i strukturen för arbetet. Vi konstaterar däremot att det finns brister i likvärdigheten för eleverna vad gäller omfattningen av modersmålsundervisningen. Enligt skollagen är det rektor som beslutar om omfattningen av undervisningstiden. Det saknas en gemensam syn på omfattningen av modersmålsundervisningen och eleverna erhåller olika omfattning beroende på skoltillhörighet. Samverkan mellan modersmålslärarna och övriga lärare sker enligt uppgift i liten omfattning. Vi vill betona vikten av samverkan mellan lärarna. Samtliga intervjuade anser att detta är ett område som behöver utvecklas. Några initiativ om utökade mötesforum har tagits under våren 2012 som ett led i att stärka samverkan. Ytterligare en iakttagelse som gjorts vid intervjuerna är att några av rektorerna Lunds kommun 12 av 15

upplever att de inte har insyn i verksamheten i någon större grad. Även denna del behöver utvecklas. Informerar kommunen om elevers rätt till modersmålsundervisning? Vi gör bedömningen att kommunen informerar om elevers rätt till modersmålsundervisning på ett tillfredsställande sätt. Beskrivning av hur kommunen går tillväga finns under avsnittet 3.3. Det bör säkerställas att länk till Modersmålscentrum finns lättillgänglig på samtliga skolors hemsidor. Fullgör kommunen sin skyldighet att erbjuda undervisning i de nationella minoritetsspråken? Två av de nationella minoritetsspråken är aktuella i Lunds kommun vid denna rapports framställande. Vi konstaterar att kommunen fullgör sin skyldighet att erbjuda undervisning i minoritetsspråket finska. Däremot vad gäller minoritetsspråket romani chib ser situationen annorlunda ut. Sedan läsåret 08/09 har ingen modersmålsundervisning i romani genomförts. Vi noterar att detta beror på att modersmålscentrum inte funnit någon lämplig lärare trots annonsering efter lärare i romani varje termin. Enligt skollagen är en huvudman skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om det finns en lämplig lärare att tillgå. Modersmålscentrum har enligt uppgift varit i kontakt med Skolverket för tolkning och resonemang kring lagstiftarens ordval lämplig lärare. I Skolinspektionen rapport, daterad 2011-12-22 gjordes bedömningen att Lunds kommun bedriver ett arbete för att motivera elever att delta i modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken. Dock påpekades att det finns behov av ytterligare insatser för att nå ökad kunskap om två- och flerspråkighet, modersmål samt de nationella minoriteterna och deras rättigheter hos rektorer och lärare. Skolinspektionen konstaterade även att rekryteringsarbete inletts. I likhet med Skolinspektionens bedömning bedömer vi att kommunen bedriver ett kontinuerligt arbete för att kunna fullgöra sina skyldigheter. Däremot krävs ett intensifierat arbete för att modersmålsundervisningen i romani chib ska fungera. Ställer nämnderna krav på rapportering som rör modersmålsundervisningen? Vi gör bedömningen att nämnderna, i och med att Modersmålscentrum från och med år 2011 kommer att ta fram egen kvalitetsredovisning, ställer krav på rapportering i tillräcklig grad. Av Skolinspektionens rapport framgår att det bedrivs ett aktivt arbete att utveckla modersmålsverksamheten i kommunen men att det finns behov av att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete, med organisatorisk förankring på central såväl som på förvaltningsnivå. Vi bedömer att detta arbete pågår och att framtagande av kvalitetsredovisningar är ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Lunds kommun 13 av 15

4.2. Revisionell bedömning Granskningens revisionsfråga har varit Säkerställer Barn- och skolnämnderna Lund Öster och Lunds stad samt Utbildningsnämnden att Lunds kommun har en ändamålsenlig modersmålsundervisning? Den sammantagna bedömningen är att detta säkerställs. Det kan konstateras att Lunds kommun genom Modersmålscentrum har en ändamålsenlig verksamhet. Det finns skriftliga rutiner och riktlinjer för verksamheten och en välfungerande struktur för arbetet. Det finns även rutiner för när en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen i modersmålsämnet. Samtliga av de intervjuade rektorerna och skolcheferna anser att organiseringen av modersmålsverksamheten i en egen enhet är en bra lösning. Modersmålsundervisningen blir med detta upplägg en extern verksamhet i förhållande till skolan, även om den bedrivs inom skolans lokaler och för skolans elever. Att organisera modersmålsundervisningen på detta sätt är förståeligt om man ser till förhållandet att det kan handla om elever från olika skolor i en undervisningsgrupp. Det är inte många skolor som har elevunderlag att bedriva verksamheten själva, i meningen att ha fast anställda modersmålslärare på skolan. För skolans del kan förhållandet att modersmålscentrum ansvarar för att undervisning anordnas betyda mindre insyn i verksamheten. Emellertid har skolan det yttersta ansvaret för sina elever. Vår bedömning är att modersmålsverksamheten är ändamålsenlig. Med anledning av ovan slutsatser bör ändå följande beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet: * Rektorerna bör sträva efter en gemensam riktlinje för gruppering av eleverna i modersmålsundervisningen samt omfattningen av undervisningstiden avseende modersmålsundervisningen med syftet att nå en högre likvärdighet för eleverna. * Vidareutveckling av samverkan mellan lärarna bör säkerställas. Nämnderna bör även tillse att rektorerna får en ökad insyn i modersmålsverksamheten. * Modersmålsundervisning i romani chib måste säkerställas. Även vidareutveckling av insatser, för att både öka och bibehålla en hög kunskapsnivå om de nationella minoriteterna hos rektorer och lärare, bör säkerställas. 2012-09-18 Sofie Holmkvist Projektledare Lena Salomon Uppdragsledare Lunds kommun 14 av 15

Bilaga 1 1. Albanska 2. Amaringa 3. Arabiska 4. Bosniska 5. Danska 6. Dari 7. Engelska 8. Finska 9. Franska 10. Grekiska 11. Isländska 12. Italienska 13. Kantonesiska 14. Kroatiska 15. Kurdiska 16. Lettiska 17. Mandarin 18. Nederländska 19. Pastho 20. Persiska 21. Polska 22. Portugisiska 23. Rumänska 24. Ryska 25. Serbiska 26. Singalesiska 27. Somaliska 28. Sorani 29. Spanska 30. Thai 31. Tigrinja 32. Tyska 33. Ungerska Lunds kommun 15 av 15