Hälsoprofilbedömning och symtom bland personal inom folktandvården Författare: Maria Hedman-Back Faluhälsan AB, Falun Handledare: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng, 2006-2008, Örebro universitet och Arbets- och miljömedcinska kliniken, Örebro
Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildning till företagssköterska 40 poäng år 2006-2008 vid Hälsovetenskapliga Instutionen Örebro Universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro, Arbetet har utförts vid Faluhälsan i Falu stad. Handledare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Överläkare Carl-Göran Ohlson Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbetsoch miljömedicinska kliniken i Örebro inte ansvarar för innehållet i rapporten. Örebro i februari 2008... Företagssköterska Maria Hedman-Back Faluhälsan AB Åsg. 25/560 791 71 Falun Tel 023-77 73 26 Fax 023-201 90 Mail: maria.hedman-back@faluhalsan.se Utbildningsansvarig: Sofia Loodh Arbets- och miljömedicinska kliniken Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken Projektarbetets titel: Hälsoprofilbedömningar och symtom bland personal inom folktandvården
Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Bakgrund...2 Syfte...3 Studiegrupp...3 Metod...3 Resultat...4 Diskussion...5 Referenser...7 Bilaga
Sammanfattning Hedman-Back, M. Hälsoprofilbedömning och symtom bland personal inom folktandvården. Projektarbete i Företagssköterskeutbildning 40 p. 2006-08. Syftet med denna studie var att se om det fanns något samband mellan hög stress nivå och låg kondition, med hjälp av ett allmänt instrument för bedömning av hälsa och livsstil, HälsoProfilBedömning. Metoden som använts var ett frågefomulär med livsstilsfrågor som deltagarna fyllt i, konditionstest och provtagning, blodtryck, längd och vikt. Gruppen som blev undersökt är personal inom folktandvården, nämligen 41 tandläkare, 64 tandsköterskor och 36 tandhygienister, receptionister, vaktmästare och tandtekniker, totalt 141 personer. Deras medelålder var 49 år i genomsnitt. 59 % av deltagarna uppgav att de hade god hälsa. God hälsa hade inte signifikant samband med vare sig kön, ålder eller yrkeskategori. Rökning hade dock ett svagt omvänt samband, dvs rökare hade sämre hälsa. Förhöjt blodtryck var mer vanligt bland tandläkare, som också hade bäst kondition jämfört med de övriga kategorierna. Tandläkare stressade mest men hade också bäst kondition, vilket skulle kunna förklaras med att uppnå den rätta jämvikten mellan för mycket och för lite stress har blivit en utmaning, särskilt för personer som lever under starkt tryck. En tolkning är därför att bra kondition gör det möjligt att klara av vardagens stresstoppar och ökar uthålligheten. Sammanfattningsvis visade resultatet att det inte fanns något samband mellan hög stress nivå och låg kondition. 1
Bakgrund En organisation i offentlig förvaltning med 150 anställda, har beställt Hälsoprofilbedömning (HPB) varje år i tre års tid i syfte att förbättra sina anställdas hälsa, och förebygga sjukskrivningar. Enligt arbetsgivaren är det mycket stress, och en del besvär med rörelseapparaten i form av rygg, nacke- och axelbesvär, samt för lite fysisk aktvitet. Organisationen består av 8 avdelningar med olika yrkeskategorier bl. a. tandläkare, tandsköterskor, tandhygienister, tandtekniker och administrativ personal. Arbetsuppgifterna är i huvudsak tandvård. Arbetsgivaren ville också att medarbetarna skulle bli bättre rustade att möta påfrestningar i arbetet med hjälp av HPB och i samband med dessa motiverande samtal att förbättra sin hälsa. Det är rimligt att tro att livsstilsförändringar leder till bättre hälsa och därmed mindre besvär. En viktig aspekt är balansen mellan egen arbetsförmåga och arbetskrav. En bristfällig sådan balans kan ofta leda till ett stresstillstånd som inte alla individer klarar att hantera. Ett sätt kan vara att motionera under perioder av ökad stress (1). Upplevelsen av stress är också ett svårmätt subjektivt mått. Enligt en av landets mest efterfrågade föreläsare när det gäller hälsa, träning,och stress, Camilla Porsman, förekommer både positivoch negativ stress. Positiv stress är det vi upplever när vi har utmanande uppgifter framför oss som på ett eller annat sätt får oss att känna inspiration och arbetsglädje något som på sikt också kan öka självkänslan. En annan typ av stress är den fysiska, som uppkommer när vi utsätter kroppen för viss påfrestning. Denna typ av stress kan också ha positiv effekt, eftersom våra muskler mår bra av en viss grad av belastning, likaså leder och skelett. I en studie kom man fram till att regelbunden motion är ett av de absolut bästa sätten att minska upplevelsen av stress (2). I Prevents bok, Mår du som du förtjänar, kan man läsa: Att i dagens samhälle leva ett balanserat liv så att krafterna, de fysiska såväl som de psykiska, räcker till vardagen - och gärna lite till kräver kunskap, insikt och självtillit nog att ta eget ansvar för livsstilen (3). Man räknar med att 30 procent av den vuxna befolkningen är helt fysiskt inaktiv både i sitt arbete och på sin fritid. Nutidsmänniskan låter musklerna mestadels vila i kontorsstolar, medan hjärnan går på högvarv det är ju kompetensen i hjärnan som är kapitalet. Detta är en olycklig kombination som leder till psykiska arbetsskador som stress och utbrändhet. Och vad mera är: ju mer stressade vi är, desto mindre motionerar vi. Det borde vara tvärtom, eftersom all forskning visar att fysisk aktivitet främjar både kropp och själ och förebygger stress och överansträngning (4). Sjukfrånvaron, och då speciellt långtidssjukskrivningarna, har ökat i svenskt arbetsliv (www.forsakringskassan.se). Det är ett stort problem som kostar mycket pengar och personligt lidande och problemet är störst i offentliga organisationer. Rehabiliteringar görs men däremot är det brist på förebyggande åtgärder (5). 2
Syfte Syftet med denna studie var att se om det fanns något samband mellan hög stress nivå och låg kondition, med hjälp av instrumentet Hälsoprofilbedömning. Studiegrupp Alla anställda vid en folktandvård blev erbjudna att deltaga, varefter en inbjudan skickades ut samt tider för undersökningen. 150 anställda erbjöds och 141 deltog och bortfallet på nio personer, avbokade sina tider pga sjukdom eller semester. Könsfördelningen var 27 män och 114 kvinnor. Genomsnittsåldern var 49 år. Metod Enkät, frågeformulär med bundna svarsalternativ, fem svarsalternativ, HPB blankett, (se bilaga 1). Hälsoprofilbedömningarna (HPB), betecknas som allmänna och är ej kopplade till någon föreskrift, ej lagstadgade. HPB har sitt ursprung från 1972 genom upphovsmännen Sture Malmgren och Gunnar Andersson, HOS Hälsoprofilinstitutet och är resultatet av en tvärvetenskaplig forskning. HPB är i första hand en metod på individnivå för att motivera människor till förändring i livsstilen genom medvetandegörande kommunikation. HPB är också en utmärkt metod på gruppnivå där syftet skulle kunna vara förebyggande/främjande systematiskt arbetsmiljöarbete, tex för att minska stressen eller satsa på något som är bra och förbättra ytterligare. Det sistnämnda skulle kunna göras i större utsträckning av vad som görs i dag. På slutet av 80-talet vidareutvecklades detta verktyg för medvetandegörande kommunikation inom hälsa. Syftet med detta var att individen skulle själv ta ansvar för sin hälsa. Denna metod fick namnet HälsoProfilBedömning och innehåller fysiologiska mätningar samt ett självskattningsformulär (se bilaga 1) där olika levnadsvanor tas upp. För ett varaktigt hälsosamt leverne krävs på djupet att anamma en hälsosam livsstil (6). HPB:n som instrument går ut på att kartlägga en individs levandssvanor med hjälp av ett frågeformulär som behandlar olika aspekter på hälsa. Dessa 10 hälsoaspekterna är: fritid, motion, kost, tobak, alkohol, medicin, symtom, upplevd stress, upplevd ensamhet respektive upplevd hälsa. Hälsoaspekterna baseras på frågor med skattningsskalor från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 bäst. Den andra delen av HPB:n består av fysiologiska tester och dessa är skelettmätning (som syftar till att mäta en persons undre och övre viktgräns), blodtrycksmätning samt konditionstest på cykel (som mäter konditionsvärde och syreupptagningsförmåga) (6). Alla data samlades i ett dataprogram, Kick Profildata, och bearbetades där, så att man kan se gruppens resultat. Alla 141 deltagare hade sina enkäter med sig i fyllda och man började med att gå igenom dessa. Därefter gjordes de fysiologiska testerna, med vikt, skelettvikt, blodtryck samt konditionstest på cykel. 3
Sedan sammanfattades HPB:n och man satte ett personligt mål inför nästa års HPB. Sammanlagd tid för HPB:n var en timme. En gruppsammanställning gjordes i dataprogrammet som arbetsgivaren fick ta del av. Resultat I tabell 1 visas fördelningen av män och kvinnor samt fördelning av yrkeskategori. Tabell 1. Fördelnng av män, kvinnor och yrkeskategorier inom studiegruppen. I kategorin övriga ingår tandhygienister, receptionister, vaktmästare och tandtekniker. Kön Yrkeskategori Alla Tandläkare Tandsköterska Övriga Man 27 23 0 4 Kvinna 114 18 64 32 Ålder 49 50 49 48 Totalt 141 41 64 36 I tabell 2 visas fördelningen av några ohälsomått för de tre yrkeskategorierna samt för män och kvinnor. Tabell 2. Antal (andel %) av studiegruppen med blodtryck över 140/90, diabetes, hjärtåkomma respektive sämre hälsa enligt HälsoProfilen efter uppdelning på kön respektive yrkeskategori. Yrkeskategori Ohälsomått Alla Tandläkare Tandsköterskor Övriga Blodtryck > 140/90 42 (30 %) 14 (34 %) 18 (28%) 10 (28%) Diabetes 2 (1,4 %) 1 (2,4 %) 1 (1,5 %) 0 Hjärtåkomma 17 (12 %) 7 (17 %) 4 (6 %) 6 (17 %) Sämre hälsa enligt Hälsoprofilen 58 (41 %) 15 (36 %) 29 (45 %) 14 (39%) Som framgår av ovanstående tabell var förhöjt blodtryck mer vanligt bland tandläkare än bland de övriga. En analys av yrkeskategorierna efter uppdelning på kön har dock inte genomförts med hänsyn till det låga antalet män. I tabell 3 visas medelvärden för några hälsorelaterade mått samt för ålder för de tre yrkeskategorierna. 4
Tabell 3. Medelvärden för de hälsorelaterade måtten konditionstal, symtom, stressupplevelse och hälsoupplevelse efter uppdelning på yrkeskategori. Totalt Yrkeskategori Hälsorelaterade mått Tandläkare Tandsköterskor Övriga Ålder, år 49,2 49,8 49,3 48,5 Konditionstal, % 98 102 96 98 Symtom, 1-5 2,89 2,85 2,95 2,81 Stress, 1-5 3,21 2,98 3,36 3,19 Hälsa, 1-5 3,84 3,85 3,83 3,83 I tabellen ovan framgår det att tandläkare hade bäst kondition och stressade mest, men i övrigt var det små skillnader mellan yrkeskategorierna. 59 % av deltagarna uppgav att de hade god hälsa. God hälsa hade inte signifikant samband med vare sig kön, ålder eller yrkeskategori. Rökning hade dock ett svagt omvänt samband, dvs rökare hade sämre hälsa (p=0,06). Det fanns inget samband mellan hög stress nivå och låg kondition. Personer med förhöjt blodtryck var sex år äldre och hade något lägre konditionstal och var oftare män. Diskussion I denna tvärsnittsundersökning av 141 tandvårdspersonal framkom inte något samband mellan låg kondition och hög stress. Skillnaderna mellan de olika yrkeskategorierna var små. Tandläkarna dominerades dock av män med lite högre andel med blodtrycksförhöjning och med något högre grad av stress, men deras medelålder skiljde sig inte från de övriga kategoriernas. Rökarna var få och de hade något sämre kondition än icke rökarna. I denna undersökning finns några metodproblem och felkällor. En sådan är tex att submaximala konditionstester på cykel inte är riktigt tillförlitliga, tex om man ligger på en variation i max puls som inte ligger på 220 minus åldern. När det gäller att bedöma samband mellan stress och kondition kan en felkälla vara att stress ger en momentant både högre puls och högre blodtryck, och om man är utsatt för långvarig stress så skapar denna ökningen av puls och blodtryck en obalans i det autonoma nervsystemet. Sympatikus, det vill säga påslaget som påskyndar processer i kroppen, kan senare aktivera parasympatikus som istället bromsar samma processer. Här kan parasympatikus fungera som en betablockerarliknande försvarsmekanism, det vill säga broms mot de påskyndande efekterna och istället sänka både blodtryck och puls (7). Tandläkare stressade mest och hade också bäst kondition, vilket skulle kunna förklaras med att uppnå den rätta jämvikten mellan för mycket och för lite stress har blivit en utmaning, särskilt för personer som lever under starkt tryck. Till dessa räknas bla skådespelare, journalister, företagsledare, kirurger, tandläkare och utövare av skiftande idrotter. En del stressforskare misstänker att många av oss håller på att bli missbrukare av våra egna ökade nivåer av stresshormoner, att vi är beroende av ständiga utmaningar som ett motgift mot den outhärdliga tanken på att få tråkigt (1). 5
Fysisk inaktivitet ökar risken för livsstilssjukdomar, gör oss svagare, ger sämre koordination och kondition och sämre förmåga att hantera påfrestningar i vardagen. Fysisk inaktivitet uppmärksammas alltmer vid behandling och prevention av stress och stressrelaterade sjukdomar. Otränade individer tycks vara sämre rustade att tåla såväl psykisk som fysisk stress. Att minska antalet stressorer i vår vardag är ett viktigt mål, som kan vara svårt att uppnå. Det är troligen minst lika viktigt att öka vår förmåga att hantera stress genom att bli mera fysiskt aktiva (8). Hur ska man klara av arbetslivets växande krav? Den kontinuerliga förändringen och det att man ständigt måste vara på sin vakt ökar arbetsstressen. Före nästa pressande arbetspass bör man säkerställa organismens tillräckliga återhämtning. Det ser ut som att en god aerobisk kondition minskar kroppens stressreaktioner och accelererar återhämtningen (9). Huvudeffekterna är att man med fysisk träning blir mer motståndskraftig mot stress (10). En sammanfattande slutsats kan vara, att har man en bra kondition så gör man det möjligt att klara av vardagens stresstoppar och framför allt så ökar uthålligheten. Efter denna undersöknings genomförande fick de anställda erbjudan om att gå stresshanteringsutbildning eller tillämpad avslappning på arbetstid och en timmes friskvård blev införd på arbetstid. 6
Referenser 1. Kirsta A. Allt om stress och stresshantering. Västerås: ICA-förlaget AB, 1986. 2. Porsman C. Lär dig hantera stress. SISU idrottsböcker-idrottens förlag, 2003. 3 3. Arén A, Ljusenius T. Mår du som du förtjänar? Prevent, 2003. 4. Rosendahl S, Hälsofrämjande som affärsstrategi- fakta coh argument. Stockholm: Prevent, 2001. 5. Arneson H. Arbetsgivarnas rehabiliteringsinsatser. Socialmedicinsk Tidning Nr 5, 2000. 6. Malmgren S, Andersson G. HälsoProfilBedömning. 1989. 7. Andersson G, Forsberg A, Malmgren S. Testledarutbildning konditionstest på cykel. Malmö: SISU idrottsböcker, 2005. 8. Börjesson M, Jonsdottir I. Fysisk aktivitet som profylax och terapi vid stressrelaterade tillstånd. Läkartidningen 2004; 15-16: 1394-7. 9. Ritvanen T. Psychophysyiological stress of teachers related to age and aerobics fitness. Medicinska institutet vid Kuopio universitet, 2006. 10. Svensson J. Fysisk aktivitet som verktyg i stresshantering och hälsoutveckling. Double Peak AB, Läckeby, 2006. Internetadress: www.forsakringskassan.se eller www.fk.se 7
8
9