Rapport av LIA 1 2012 av Christine Andersson. 2012-05-21

Rapport av LIA 1 2012 av Christine Andersson. 2012-05-21 1

Innehåll Inledning... 3 Bergslagens kommunalteknik-bkt... 3 Organisation Bergslagens kommunalteknik... 4 Organisation på VA sektionen BKT... 4 VA-Chef... 4 Stöd... 4 VA-Verk... 5 VA-Nät... 5 Enskilda brunnar och VA-Taxa... 5 Urplock från de fyra första veckorna.... 5 Rörläggning i vatten.... 5 Svetsning... 7 Utgrävning av sandfilter i Stribergs vattenverk.... 7 Dagvattenutredning i området Brodalen och Tredingen i Lindesberg.... 8 Bakgrund och syfte... 8 Mål... 9 Metod... 9 Dagvattenutredning:... 9 Material... 10 Utförande fastigheter... 10 Utförande ledningsnät.... 11 Utförande kartrevidering... 12 Utförande dokumentation... 12 Slutsats... 12 Källor... 14 2

Inledning Jag har gjort LIA 1 på Bergslagens kommunalteknik (i fortsättningen förkortat BKT) under 10 veckor mellan den 120305 och 120518, min handledare under denna tid har varit Markus Orre, VA-tekniker på VA staben vid huvudkontoret i Nora. Markus har tidigare läst utbildningen till miljö- och vattentekniker i Hallsberg. Upplägget på praktiken är sådan att jag under de fyra första veckorna fick ta del av BKT s organisation och möjlighet att gå bredvid i stor sett alla de olika yrkeskategorier som finns i organisationen. De nästkommande sex veckorna fick jag tillsammans med Markus Orre fullfölja en påbörjad utredning av dagvatten inom de fyra kommunerna som BKT ansvarar för. Utredningar av denna typ har gjorts tidigare av Markus Orre och är planerade inom kommunerna tom 2017. Syftet med praktiken är att så långt det är möjligt få ta del av det som vi teoretiskt läst under två terminer och att få en djupare inblick i branschen. Jag har valt att fokusera min rapport på dagvattenutredningen i Brodalen som jag har gjort under sex veckor, anledningen till det är att jag har gått bredvid alla de andra områdena för kort tid för att kunna göra en djupare analys av arbetsområdena. Bergslagens kommunalteknik-bkt BKT är ett tekniskt kommunalförbund av kommunerna Lindesberg, Nora, Ljusnarsberg och Hällefors kommun. Det är de tekniska delarna gata, park och idrott, lokalvård, vatten och avlopp och återvinning och avfall som ligger under det tekniska kommunalförbundet. BKT bildades 2003. BKT styrs av en direktion med nio stycken politiskt valda medlemmar från de fyra medlemskommunerna. Under den så styr en förbundschef över de olika områdena. Varje område har sin egen organisation och uppbyggnad. Ett kansli med kundtjänst, där ekonomi ingår, de servar alla de olika avdelningarna. 3

Organisation Bergslagens kommunalteknik Organisation på VA sektionen BKT VA-Chef VA-chefen är den högsta tjänsten på VA sidan, VA-chefen är ansvarig för hela VA organisationen på BKT. Stöd VA-ingenjör Kartansvarig VA-sektionen Labassistent Miljö- och vattentekniker med inriktning mot miljö. 4

VA-Verk Driftchef VA-verk, befattningen är ansvarig för VA verk området. Drifttekniker renings- och vattenverk. Reparatör VA-verk och pumpstationer. Elekriker starkström, även ansvarig för el inom området. Elektriker svagström. VA-Nät Driftchef VA-nät, befattningen är ansvarig för VA-nät området. Arbetsledare anläggning. Anläggare. VA-tekniker med inriktning mot ledningsnät. Enskilda brunnar och VA-Taxa En person som är ansvarig för tömning av enskilda brunnar och VA-taxa inom kommunen. Urplock från de fyra första veckorna. Rörläggning i vatten. Som en del av förbättringarna efter översvämningarna under 2011, så fick jag vara med anläggarna i några dagar när det skulle läggas ett nytt bräddningsrör under vatten. Det nuvarande röret hade en diameter på 350 mm och det skulle bytas ut mot ett som var 630 mm. Samtidigt skulle utloppet av röret dras ut ca 60 m i vattnet. Den här kompetensen hyrs in och BKT använder sig av företaget Dykeriet från Karlstad. Allt förarbete gjordes av anläggare på BKT och det Dykeriet skulle göra var att sänka röret och säkerställa att det låg på botten. Rören sänks genom att cementklumpar med hängslen hängs över röret och håller det ner. Utloppsrör färdigt att sänka. 5

Dykeriets pråm. Cementsänken Dykare 6

Svetsning Jag fick chansen att prova på att svetsa tillsammans med en reparatör på BKT, ett luftningsrör till en slambrunn vid Storås reningsverk skulle bytas ut. Utgrävning av sandfilter i Stribergs vattenverk. Det översta skiktet av sandfiltret grävdes ur, ca 2-3 cm av hela sandskitet i det ena filtret grävdes bort. Sanden blandades i en pump med vatten och pumpades ut ur sandfilterhuset. Sandpump i mitten. Den mörkare färgen i sanden visar biofilmen. 7

Dagvattenutredning i området Brodalen och Tredingen i Lindesberg. Följande förkortningar används i löpande text: SRB-spillrensbrunn DRB-dagrensbrunn VSV-vattenavstängare VNB-vattennedstigningsbrunn SNB-spillnedstigningsbrunn DNB-dagnedstigningsbrunn DTB-dagtillsynsbrunn STB-spilltillsynsbrunn Bakgrund och syfte Länsstyrelsen i Örebro har tagit fram villkoren U1 i tillståndsbeslutet för Lindesbergs reningsverk, daterat 2011-06-01. För att kunna uppnå villkoren i U1 har BKT satt upp ett antal mål för att minska det ovidkommande vatten som kommer in till reningsverket i Lindesberg. Med ovidkommande vatten menas det vatten som inte ska gå på spillvattenledningen och vidare till reningsverket. Genom att beräkna hur stor mängd dricksvatten som skickas ut till konsumenterna så får man en ungefärlig beräkning på hur stor mängd spillvatten som detta ska ge. Det är differensen på dessa siffror som är för hög och det är det som man kallar ovidkommande vatten. För närvarande är förbrukning av vatten i Lindesberg ca 3000 m 3 /dygn och den inkommande mängden vatten till reningsverket är ca 6000 m 3 /dygn. En annan del av syftet med utredningen är att Lindesberg som tätort under de senast åren haft problem med översvämningar i ett antal fastigheter. Under 2010 så orsakade ett åskväder med efterkommande regn översvämningar på fastigheter och under sommaren 2011 så drabbades Lindesberg av två stycken 100 års regn med ca en månads mellanrum. Vid dessa tillfällen syntes ett mönster i översvämningarna. De som drabbades den första gången drabbades även den andra gången. Markus Orre har sedan en tid tillbaka påbörjat en utredning om hur dagvattnet i Lindesberg är kopplat, tidigare har det varit problem med att en del av dagvattnet från flertalet fastigheter är kopplade till avloppsledningen. Konsekvensen av detta blir att det dagvatten som är felkopplat till avloppsledningen ger vid kraftig nederbörd en stor belastning på avloppsledningsnätet på ett sådant sätt som det inte är dimensionerat för. Utredningen kommer även att användas som underlag för tvistefrågor i försäkringsärenden. Under utredning görs även en kontroll av kartsystem över Lindesberg, befintliga objekt kontrolleras och de som inte finns inritade dokumenteras och läggs till. 8

Mål För att kunna minska det ovidkommande vattnet så har BKT satt upp ett antal mål, de är: Förhindra in- och utläckage på avloppsledningsnätet genom att inventera och utreda ledningsnätet. Reducera bräddning. Minska flödet av ovidkommande vatten till reningsverket, genom att kontrollera att ledningsnätet är korrekt kopplat och att fastigheterna är korrekt anslutna till nätet. För att kunna uppnå dessa mål så har BKT valt att utreda Lindesberg i etapper. Insatser riktas på känsliga områden, där det har uppstått problem vid ex. kraftig nederbörd eller brott på ledningar. Även de områden som är byggt tidigare än 1970-talet kommer att prioriteras i utredningen, då det i regel lades dagvattenledningar i områden byggda efter det. Metod Inventeringen och utredningen görs genom följande metoder: Visuell inventering av brunnar och funktion av ledningar. Spolning av dagvattensystem. Filmning av ledningar. Uppföljning av felkopplingar som framkommit av utredningen och besiktning att åtgärder har tagits av den som är ansvarig. Resultatet som BKT vill uppnå med målen är följande: Minskning av flöde till reningsverket. Minskning av antal bräddningar. Minskning av energianvändning och kemikalieförbrukning. Väldokumenterad kunskap om det befintliga ledningsnätet. Kunskap om dagvattennätet är korrekt dimensionerat för ett ökat dagvattenflöde. Dagvattenutredning: Markus Orre har utarbetat en metod på BKT som följs för att täcka områdena takvattenutredning, ledningsnätets status och inventering av kartor. I den utredning som jag har påbörjat så har grunden utgjorts av en tidigare utredning gjord 2002-2003. De fastigheter som från den utredningen är rödkryssade, vilket betyder att de inte har gjort en återkoppling till kommunen om att de är omkopplade, till antigen dagvattennätet/stenkista eller har monterat utkastare på stuprören har kontrollerats. Från den gamla utredningen har vi kontrollerat 49 st fastigheter och av dem var det 26 st som fortfarande hade felkopplingar på fasigheten vi utredningstillfället. 9

Material Utredning fungerar så att på de fastigheter som ska kontrolleras så görs ett dokument över fastigheten som innehåller uppgifter som ska tas upp. Adressen och fastighetsbeteckningen skrivs in i dokumentet och en karta över fastigheten kopieras in. Det skrivs även in om fastigheten har spolbrunnar för spill (SRB)- och dagvatten (DNB) och om det finns en vattenavstängare (VSV). Vi medhar även en brandbil med vatten, fördelen med detta är att vi kan uppnå ett visst tryck på vattnet, vilket kan behövas vid ex. lättare stopp och att det blir en markant skillnad i vattenflödet vid spolning. Det behövs en person som kör brandbilen och är ansvarig för slangdragning och allt runtomkring vattenbilen, den personen måste inneha C körkort för lastbil, en person som dokumenterar samt styr utredningen och som är ansvarig för att allt dokumenteringsmaterial finns med ute på fältet. En person som är behjälplig till de två ovannämnda. De verktyg som är viktigast är ett järnspett och en magnetöppnare, båda används till att öppna olika lock. Utförande fastigheter För att ta reda på om takvattnet är korrekt kopplat så kopplas en slang från brandbilen till stuprören, vattnet färgas med grön spårfärg och vattnet sätts på. Kontrollen sker i antigen spolbrunn vid fastigheten eller i nedstigningsbrunnar ute i gatan. Om spolbrunnarna inte är markerade på kartan görs en kontroll visuellt för att se vilken av spill- och dagbrunnen som är vilken. Oftast är den djupaste brunnen den för spill, man kan även genom att knacka på närmaste nedstigningsbrunn avgöra vilken brunn som är vilken. När spolningen körs igång så står en person vid DRB och SRB eller vid DNB och SNB för att kontrollera i vilken brunn som vattnet kommer. När spolningen ger spårning i SRB så kontrolleras inget mer stuprör, om det ger spårning i DRB spolas resterande rör på fastigheten för att säkerställa att allt är omkopplat. BKT väljer att vid första påträffade fel avbryta utredningen på fastigheten och överlämnar fortsatt utredning till fastighetsägaren. Om det finns en källaringång eller garageinfart med spygatt så spolas även denna för att kunna dokumentera på vilken ledning spygatten är kopplad. Inom BKT s område så är det tillåtet att fastigheterna är kopplade till spill-ledning, eftersom spygatten oftast ligger så lågt i förhållande till dagvattennätet att det inte kan bli ett naturligt självfall. Det är även viktigt att vid försäkringsärenden kunna påvisa hur fastigheten är kopplad. På varje tomt som tillhör fastigheten görs även en visuell inspektion för att upptäcka ev. äldre brunnar med felaktiga kopplingar. Det är som jag tidigare skrivit känt att det innan 70-talet ofta kopplades brunnar på spillnätet, därför är detta en viktig punkt i utredningen. Oftast är dessa brunnar inte utritade och dokumenterade i kartsystemet, pga av att de objekt som finns innanför tomtgräns inte anses tillhöra kommunen. I denna utredning frångår vi detta och dokumenterar de objekt som anses vara viktiga för framtida planeringar och utredningar. 10

Olika scenarion som uppstod vid spolning av takvattnet: Färgat vatten kommer i SRB. Färgat vatten kommer i DRB. Färgat vatten kommer i SRB och DRB, beror på överläckage mellan ledningar. Färgat vatten kommer i SNB och/eller DNB i gatan. Om fastigheten inte har SRB eller DRB så kontrolleras spårningen i närmaste DNB och SNB. En orsak kan vara att vattnet är kopplat förbi avsatt servis (vid befintliga SRB och DRB). En del fall är mer komplicerade än så, i ett fall fann vi ett överläckage på en fastighet, överläckaget visade sig i spolbrunnar vid tomtgränsen. Problemet är att spolbrunnarna inte sitter exakt i tomtgränsen utan ca 0,5-1 meter utanför. Därför finns det en teoretisk chans att överläckaget är på kommunens del av ledningen. Vid sådana tillfällen måste det göras en djupare utredning om överläckaget innan det kan ställas krav på åtgärder av fastighetsägaren. På en annan fastighet hittades en gammal brand-damm, i den fanns en dräneringsbrunn som var kopplat till den bredvid liggande fastighetens spill-ledning. Till dammen dränerades vatten från kommunens mark, bla en väg och en intilliggande skog, i det fallet är ansvarsfrågan svår att avgöra. En diskussion kommer att föras med fastighetsägaren för att reda ut hur man ska gå till väga. Utförande ledningsnät. Förutom de rödkryssade fastigheterna så kontrolleras även varje del av dag- och spillvattennätet i området, till detta hör ledningsnätet, nedstigningsbrunnar och dagdräneringsbrunnar (gallerbrunnar). Utredningen av detta skedde genom att kontrollen startades vid lägsta punkten av det avsnitt som skulle kontrolleras och sedan arbetade man sig uppåt på ledningsnätet. Anledningen till detta är att det inte ska finnas spårfärg kvar i ledningarna, som gör att felkoppling misstas. Kontrollen gjordes enligt följande: 1. SNB och DNB som ligger närmast efter en DDB i nedåtlutande riktning på ledningsnätet öppnas. 2. DDB färgas och spolas med vatten. 3. Beroende på i vilken brunn av SNB och DNB det färgade vattnet kommer, kan kopplingen säkerställas. 4. En stund efter att det färgade vattnet har passerat brunnen så kontrolleras de igen för att se om det finns ev. överläckage mellan S och D ledning. Vid överläckage syns det färgade vattnet även i SNB n, men det kan vara svårt att se om det handlar om ett litet överläckage. Alla dessa brunnar kontrolleras även visuellt och vid ev. fel förutom felkoppling till spillnätet, så som stopp i DDB eller slamfickor i DNB/SNB så dokumenterades det och lämnades till 11

ansvarig för åtgärd. Andra fel som hittades i utredningen var två stycken DDB som var kopplade till S-nätet. Dessa kopplades om till dagvattennätet inom två veckor av BKT. Utförande kartrevidering Det sista som kontrolleras i utredingen är att alla fastigheternas SRB, DRB och VSV och att alla SNB, DNB, VSV, VNB, STB, DTB och brandposters position på kartan stämmer. De objekt som inte finns på kartan dokumenteras, även de objekt som finns på kartan men inte i verkligheten revideras. Varje fastighet har en VSV som är till för att kunna stänga av vattenflödet helt in till fastigheten, ex vid reparationer eller vattenläckor. En stor del av fastigheterna har även spolbrunnar för dagvatten och spillvatten, eller någon av dem. Dessa kontrolleras på plats så att alla de brunnar som finns vid fastigheten är inritade på kartan och att de har korrekt placering om de är inritade på kartan. Om något inte stämmer så noteras detta på kartan och lämnas vidare för inmätning av objektet och sedan inritning på kartan. Det görs för att underlätta vid eventuella insatser vid fastigheten, är objektet fel inritat eller inte finns på kartan, kan det ställa till stora problem vid ex. akutinsatser vid fastigheten vintertid. Utförande dokumentation Under tid som utredningen pågår så dokumenteras all information digitalt på BKT, detta görs på huvudkontoret i Nora. De fastighetsägare som inte har korrekta kopplingar kontaktas via brev. I det påvisas felkopplingen och att de har tre sommarmånader på sig att antigen koppla om sig till dagvattennätet eller att montera utkastare på stuprören och plugga de befintliga rören i marken. Breven som går ut till fastighetsägarna diarieförs på BKT och skrivs in i ett excel dokument tillsammans med övrig information, ex kontakt med fastighetsägaren vid utredningen och som ska finnas med i dokumentationen som sedan kommer att användas för uppföljning under hösten 2012. Slutsats Tidigt i utredningen förstod vi att många av de fastigheter som var felkopplade under den första utredningen inte hade kopplat om sig. Trots att den förra utredningen var av stor och ingående omfattning så verkade det som att den inte hade resulterat i så många omkopplingar på fastigheterna i Brodalen. Efter att jag skickade ut brev, stämde jag av de gamla breven som skickats till fastighetsägare. Det visade sig att det var många av de felkopplade fastighetsägarna som inte hade blivit kontaktade, vilket vi till en början inte förstod. Anledningen som vi senare kom fram till var antagligen att de fastigheter som inte hade en avsatt dagvattenledning framdragen till tomtgräns inte var kontaktade. Det fanns nog en ovilja att ställa krav på fastighetsägarna att koppla om sig till något som inte fanns i verkligheten. Det resulterade i att en stor del av utredningen 2002-2003 blev gjord till lite nytta. Vi kan dock idag använda den dokumentationen till att selektera vilka fastigheter vi ska kontrollera, dock har syftet med utredningen, att minimera dagvatten som kommer på spillvattenledingen 12

förlorats i detta. Förutom utredningstiden som vi måste upprepa på dessa fastigheter, har den administrativa tiden gått förlorad. Ett problem är också att många av fastigheterna mellan 2003 och 2012 har bytt ägare och den informationen som skickades ut har förlorat sitt syfte. I den utredning som bedrivs nu kan jag som utomstående se problem som eventuellt kan bli upprepade. I den nuvarande utredningsplanen finns det en klar och tydlig tidsgräns för alla de områden som ska utredas. Det finns även en prioriterad ordning på områdena utefter problematik som har uppstått på ledningsnätet. Även hur utredningen ska gå till rent praktiskt. Det som saknas är en klar och tydlig beskrivning över hur projektet ska delegeras och slutföras. I den tidsplan som fastställs är det vad jag förstått endast beskrivet när utredningen ska göras och inte när den ska vara slutförd som har dokumenteras. Det är väldigt många små moment i utredningen som ska följas ifrån spolning av stuprör till inmätning av nya objekt. Om det inte finns en klar delegering på vem som ska utföra vad och på vilket sätt så finns det nog en risk att mycket material blir liggande. Det finns inte heller någon prioriterings ordning eller tidsangivelser på åtgärder. I den här delen av utredningen så är det just nu få personer involverade, vilket gör att de kan ha kontroll på det som sker och en veckovis avstämning. Problemen kan uppstå när utredningsgrupperna blir fler och utredningen drar ut på tiden, vilket den kommer att göra enligt uppsatta tidsmål. Den nuvarande projektledaren och övriga medarbetare kan under dessa år försvinna från utredningen och det blir då svårt för någon annan att ta vid om det inte finns en korrekt beskrivning över projektet och dess syfte. Det sista problemet som eventuellt kan uppstå är att det inte finns en fastställd strategi eller ett beslut för hur BKT ska få alla att koppla om sitt ev. felaktiga dagvatten. Hur ska man gå tillväga om en fastighetsägare vägrar att koppla om sig. I denna fråga anser jag att det bör finnas ett klart och tydligt svar som utredningen följer, framför allt för att kunna avsluta utredningen. I utredningen från 2003 så fanns det inga klara riktlinjer för hur utredningen skulle slutföras eller hur man skulle hantera de fastigheter som var felkopplade och inte hade en dagvattenanslutning framdragen till tomtgräns. Det fanns inte heller någon strategi för hur man skulle hantera de fastighetsägare som trots påminnelser inte kopplat om sig, i denna fråga finns det i den pågående utredningen inte heller några riktlinjer eller bestämmelser angående detta nedskrivet. Vid en mer utförlig dokumentation skulle det vara enkelt att se vem som är ansvarig för de olika momenten i utredningen för nuvarande medarbetare, men även senare i utredningen. Det finns inte heller någon beskrivning över hur stort antal personer och vilka befattningar som krävs för att klara av uppsatta tidsmål. Då utredningen är under uppbyggnad och utformas under pågående utredning av projektledaren, så är det nog många av mina reflektioner som har diskuterats och bestämts, det jag vill belysa med mitt resonemang är det viktiga i dokumentation. Om detta saknas kan det vara svårt för medarbetare att särskilja sina arbetsuppgifter och vägen för att kunna komma fram till ett beslut kan vara lång och svår. Mitt resonemang kan även belysa problem och osäkerhet i utredningen som kan uppstå under ett längre tidsperspektiv om det inte finns ett väl dokumenterat projekt, exempelvis om nya medarbetare tillkommer och/eller gamla försvinner. 13

Källor. www.bergslagens-kt.se Markus Orre VA-tekniker BKT. Kjell Karlsson VA chef ledningsnät BKT Lars Wall drifttekniker Lindesbergs reningsverk BKT. 14