Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Diarienummer

Relevanta dokument
Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.

Slaget om havet under tångbältet

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!

Del 18 Åtgärdsplan för Ätrans avrinningsområde

Tal Strandbaden H.M. Konung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen 1 april 2014

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

Begäran om samråd om förslag till miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten - vattenkraft

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik

Restaurering av sjöar och vattendrag

Vattenkraften och miljön

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Samrådsmöte. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen

Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

Hur svårt kan det vara?

Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson

Fiskvandring i Smedjeån

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget

Hej! Med vänlig hälsning. Fredrik Stjernholm. Du hittar information om hur länsstyrelsen behandlar personuppgifter på

Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive. Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt

Framtida FoU inom Krafttag ål

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa

Del 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde


Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box , Göteborg. Stockholm 4 maj 2018

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

1(18) Del 9 Åtgärdsplan för Delångersåns avrinningsområde

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.

Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén

Birgitta Adell Miljösamordnare

Varför behövs uttagsrestriktioner?

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Sveriges ålförvaltning

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

Säkerheten vid våra kraftverk

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene

Hertings kraftverk, Ätran Falkenberg

Grön infrastruktur från källa till hav

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Öring en art med många kostymer

Praxis Bra Miljöval Elenergi 2009 Version:

Bilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken

Energimyndigheten Box Eskilstuna

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

Yttrande över förslag till miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av påverkan från vattenkraft

Nytt liv åt flora och fauna.

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

Återrapportering av uppdrag om ytterligare reglering av Ätrans vattenflöde. KS

Avslutande seminarium tisdagen den 2 februari Sammanfattning av presentationer och gruppdiskussion

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn Sofia Perä

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Dalälvens naturvärden

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt?

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Meritförteckning för Per Ingvarsson

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.

Del 4 Åtgärdsplan för Gideälvens avrinningsområde

Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån.

Hälsningar. Mikael Strömberg. Länsstyrelsen Västernorrland

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Kraft tag. Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek

Redogörelse för ärendet

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Hållbar vattenkraft i Dalälven. Prioriteringsarbete i Dalälven Ann-Louise Haglund Länsstyrelsen i Dalarnas län

Ålens nedströmspassage av vattenkraftverk

Fågelsjörummet John Nyman

Transkript:

1(6) 2019-06-25 Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Diarienummer 99-2019 Bakgrund Rubricerade myndigheter föreslår att verksamheterna som omfattas av den nationella planen för omprövning av vattenkraften i Ätran ska omprövas 2028-2029. Hav efterfrågar synpunkter på sin hemsida: Vi har tagit fram ett kriterium för miljöbedömning av omprövning av vattenkraften. Syftet med kriteriet är att säkerställa att områden med höga naturvärden omprövas tidigt. Kriteriet innehåller fyra delfaktorer: 1. Skyddade arter som påverkas negativt av vattenkraft 2. Ål 3. Lax 4.Flodpärlmussla Enligt Myndigheternas åtgärdsfördelning föreslås att ett förutbestämt antal KWh skall användas för miljöåtgärder i Ätran. Enligt Myndigheterna är Ätrans naturvärde klassat till 0,3-0,4 på en skala från 0-1. Synpunkter: 1. Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) tillåter inte att myndigheterna begränsar åtgärdsförslaget i HARO 103 Ätran till ett begränsat antal kwh utan att ha angett behovet. 2. Myndigheternas förslag på prövningsgrupper i Ätran föreslår prövning olika år, vilket inte harmonierar med WFD. 3. Myndigheternas klassning av HARO 103 Ätrans naturvärden, som ett av de lägst klassade HARO med värdet 0,3 0,4 kan starkt ifrågasättas. 4. N 2000 området i Ätran och däri utpekade värden påverkas av förslaget på ett sätt som inte är förenligt med art- och habitatdirektivet. (92/43/EEG) Enligt internationell lagstiftning skulle Sverige åtgärdat dessa missförhållanden senast 2015. Bilaga 4 är felaktig, fler än ett kraftverk i Högvadsån påverkar åns N2000 värden! 5. Myndigheternas förslag följer inte rådsförordning (EG) nr 1100/2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Pågående svenska utsättningar av engelska ålyngel till en säker död i kraftverken är lika förkastligt som den pågående illegala hanteringen, trafficking av ålyngel. 6. Myndigheternas förslag följer inte de nationella miljömålen om "Levande sjöar och vattendrag" samt "Ett rikt växt- och djurliv". 7. Myndigheternas förslag med omprövning av Ätran 2028-2029 innebär att rådande missförhållanden permanentas i ytterligare minst 10 år innan omprövning påbörjas. 8. Med anledning av nu rådande missförhållanden i HARO 103 Ätran, föreslås att omprövning påbörjas snarast eller senast 2020 samt att prövningen skall styras av modern miljölagstiftning och inte av ett visst antal fiktiva kwh.

2(6) 2019-06-25 Skäl för ändring av den av er föreslagna tidpunkten och de av er föreslagna kriterierna för miljöbedömning vid omprövning av HARO 103 Ätran: Nuvarande naturförhållanden: Länsstyrelsen i Hallands län har nyligen 2018 beräknat nettonuvärdet av Ätrans lax (fråndraget åtgärdskostnader i Herting och energiförlust) i endast Falkenberg till 64 miljoner kronor. Ätrans HARO är 3342 kvadratkilometer och värdet av ålen är större än laxens värde. Ätran har ett genetiskt unikt, ursprungligt atlantlaxbestånd som är ett av västkustens mest resilienta. Ätran platsar som indexälv för internationellt laxarbete i NASCO och ICES. Ätran har bestånd av sländor som här har sin enda förekomst i Skandinavien. Ätran har förekomst av Majfisk och Staksill. Ätran är ett av västkustens starkaste fästen för havsnejonöga och flodnejonöga. Ätran och Högvadsån med biflöden har ett av västkustens rikligaste bestånd av stormusslor såsom flodpärlmussla, äkta målarmussla m.fl. Nuvarande missförhållanden: Ätrans torrfåra vid Ätrafors är ett N2000 område som torrläggs med jämna mellanrum. (se bifogat foto) Torrfårorna med laxens forna lekområden vid Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen är ömsom vattenförande och ömsom torrlagda. Minimiflöde vid Ätrafors skulle utan övrig åtgärd tillföra en förekomst av ca 54 400 laxyngel och ca 5 600 ålyngel. Detta skulle ge underlag för återkomst av goda bestånd av flodpärlmussla. Länsstyrelsen i Hallands län har i sitt åtgärdsprogram för Ätran föreslagit åtgärder vid Ätrafors. Om lax och ål fick åtkomst till nämnda torrfårors forna lek- och uppväxtområden (9,75 km) skulle det ge underlag för ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 ålyngel. Vattenmyndigheterna har definierat behov och föreslagit åtgärder med uppströms och nedströms konnektivitet och minimitappning i torrfåran vid alla dessa kraftverk. http://www.vattenmyndigheterna.se/sitecollectiondocuments/sv/vasterhavet/publika tioner/samradsdokument/åtgärdsplan%20för%20ätrans%20avrinningsområde.pdf Ålynglen stängs ute från uppväxtområden och kan inte vandra längre än till Ätrafors (se foto) och Ödgärdet i Högvadsån. Tusentals rödlistade musslor dör vid regleringen av kraftverksmagasinen. (bild från Ätraforsdammen hösten 2018) Ätran och Lagan hade fordom en uppvandring av ca 1 miljon ålyngel. Produktionen av ål var enorm till antal och värde. Se karta. Nu dör i stort sett all ål inom Ätrans HARO på kraftverkens galler och i kraftverkens turbiner. Bild på döda honålar vid kraftverk hösten 2018. Bild på död honål, med ca 3 miljoner romkorn/kg, vid Yngerdsfors kraftverk 2019-03-28. Samma dag noterades döda ålar på gallren vid Ätrafors kraftverk. Flyktöppningarna som installerats av bolaget vid Ätrafors för att ta hand om ålen är stängda med galler vid ålens vårvandring 2019! Hundratals laxar stängs inne och dör vid Ätrafors (bild + se film). Här är det stopp och nolltappning inom N2000 området i Ätran. Nolltappning råder även vid Ödgärdets kraftverk uppströms N2000 området i Högvadsån! Lekbottnar nedströms torrläggs. https://www.youtube.com/watch?v=7vw2h-ygdmm)

3(6) 2019-06-25 Myndigheternas förslag att dessa missförhållanden skall pågå i ytterligare 10 år utan prövning är inte förenligt med modern nationell och internationell miljölagstiftning! Beskrivna missförhållanden skall snarast åtgärdas, vandringsfisken skall kunna vandra upp och ned samt torrlagda och förstörda strömhabitat och N2000 områden snarast återställas. Diarienummer önskas som bekräftelse på att dessa synpunkter mottagits av handläggande myndighet. Med vänliga hälsningar Ingemar Alenäs, Ålakung 2008 Solstigen 3 311 64 Vessigebro 0738451853 www.ingemar.alenas.se Ovan: Levande och döda åfåran vid Ätrafors. Nedan: Döda musslor i Ätraforsdammen.

4(6) 2019-06-25 Dödade, gallerskadade, lekvandrande ålar vid Yngeredsfors kraftverk hösten 2018 och våren 2019. Nedströms vid kraftverket i Ätrafors låg döda ålar på gallret 2019-03-28. Vid kraftverkspassage uppströms (Skåpanäs, Skogsforsen, Bällforsen) dör ca 70% av de lekvandrande ålarna per kraftverk. Bolaget städar undan död fisk vid kraftverken. Vilken skyldighet har de att dokumentera och rapportera denna massdöd av ål? Proceduren upprepas varje år, varje vår och höst vid varje ålvandring. Varför försvinner ålen?

5(6) 2019-06-25 Ovan: Varje sommarnatt klättrar och omkommer ålynglen på dammen vid Ätrafors. De når aldrig sina uppväxtområden i Ätrans stora avrinningsområde. Nedan: Vid torrläggning fångas och dör fiskar i döda åfåran vid Ätrafors.

6(6) 2019-06-25 Vandringsfisken ålen nyttjade före kraftverksepoken hela Ätrans HARO som uppväxtområde och laxen använde stora lekområden i Västra Götaland (ex Skåpanäs forsar). Pers.com. Gösta Edman. Den svenska förvaltningsplanen för ål anger att Ätran under opåverkade förhållanden producerade 1878 lekvandrande ålar. I publikationen Ål i Ätran konstaterar Clles et.al. genom praktiska fångstförsök att den konstlade utsättningen av engelska ålyngel år 2010 gav 5500 utvandrade ålar från Ätrans HARO! Vem har intresse av att den svenska ålplanen kraftigt undervärderar Ätrans potentiella ålproduktion? Ålplan Ätran: Kraftbolagen i Ätran har en överenskommelse med myndigheterna att sätta ut ålyngel för 60.000 kronor årligen vilket motsvarar ca 12.000 ålyngel. Före kraftverkens dammar vandrade enligt bolagens egna mätningar ca 1 miljon ålyngel årligen upp i våra två största halländska åar Lagan och Ätran. Vi förleds att tro att det finns naturligt vandrande ål kvar i våra sjöar men i själva verket återstår endast en procent av beståndet av Europeisk ål!