Åkerö skola likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling 18-19 Åkerö skola skall vara en plats där alla skall känna trygghet och bli accepterade för den man är.
2 INLEDNING 3 DOKUMENTETS TVÅ DELAR 3 DEL 1 4 1.1 VISION 4 1.2 FÖRANKRING 4 1.3 ANVÄNDNING 4 1.4 ANSVAR 4 1.5 SKOLANS TRYGGHETSTEAM 5 1.5 B SKOLANS LEDNING 5 1.6 FÖREBYGGANDE INSATSER 2017/2018. 5 1.6.1 KARTLÄGGNING 6 1.6.2 ANALYS 2017-18 7 1.6.3 PRIORITERADE OMRÅDEN LÅ 2018/2019 8 1.6.4 FÖREBYGGANDE INSATSER FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 1.6.5 FRÄMJANDE INSATSER FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. RUTINER VID KRÄNKANDE BEHANDLING 9 A: MELLAN ELEV-ELEV (DOKUMENTERAS ENLIGT BILAGA 1) 9 B: MELLAN PERSONAL-ELEV (DOKUMENTERAS ENLIGT BILAGA 1) 10 C: MELLAN ELEV-PERSONAL (DOKUMENTERAS ENLIGT BILAGA 1) 11 D: HANDLINGSPLAN VID HOTFULLA SITUATIONER (BILAGA 1) 11 RUTINER FÖR DOKUMENTATION 11 DEL 2 11 2.1 DE SJU DISKRIMINERINGSGRUNDERNA 11 2.2 SKOLLAGEN LÄROPLANEN OCH ARBETSMILJÖLAGEN 13 2.3 DEFINITIONER AV OLIKA BEGREPP 14 2.4 ANSVARSFÖRDELNING: 15
3 Inledning Åkerö skolas likabehandlingsplan ligger till grund för skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling. I planen beskrivs förebyggande åtgärder och rutiner för akuta situationer. Syftet med Åkerös likabehandlingsplan är att arbeta för en skolmiljö som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen har som utgångspunkt de sju diskrimineringsgrunderna 1 : kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder Dokumentets två delar Del 1 består av likabehandlingsplanen. Del 2 tar upp lagtexter, definitioner och bilagor. Planen gäller från 2018-08-15 till 2019-08-15. 1 http://do.se/sv/fakta/diskrimineringsgrunderna/
4 Del 1 1.1 VISION Åkerö skola skall vara en plats där alla skall känna trygghet och bli accepterad för den man är. 1.2 FÖRANKRING Trygghetsteamet har tillsammans med rektor ansvaret för att likabehandlingsplanen är uppdaterad och aktuell. Likabehandlingsplanen revideras årligen i samverkan med skolans personal. På klassråd, elevråd, brukarråd och föräldramöten, ges elever och föräldrar möjlighet att se över planen i början av läsåret. Personalen på skolan diskuterar planen i arbetslagen. Synpunkter på planen från eleverna, personalen eller vårdnadshavare förmedlas till ansvariga för likabehandlingsplanen. Planen fastställs i början av oktober. 1.3 ANVÄNDNING Skolans elever, vårdnadshavare och all personal ska ha tillgång och vara förtrogna med likabehandlingsplanen inklusive de åtgärder som årligen planeras. Skolans personal ska använda dokumentet i sitt dagliga arbete och utgå från dess visioner prioriterade områden och åtgärder. 1.4 ANSVAR Rektor har huvudansvaret för att skolans personal är förtrogna med innehållet i likabehandlingsplanen samt att dess handlingsplaner efterföljs. Klasslärare/mentorer har huvudansvaret för att i klasserna gå igenom innehållet i planen. Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig på skolans hemsida och på
5 Infomentor. 1.5 SKOLANS TRYGGHETSTEAM Åkerö skola har trygghetsteam i årkurs 7-9. I stadierna F-3 och 4-6 tar man upp trygghetsärenden på stadiemötet varje vecka. Är det ett ärende som skall utredas tillsätts ett team för ärendet. Kurator Ann Christin Gummeson är ledare för trygghetsfrågor. Trygghetsteam 7-9: Berit, Ebba, Adam, Roger 1.5 b SKOLANS LEDNING Rektor Biträdande rektor Erika Hemptenmacher Ingrid Leander 1.6 FÖREBYGGANDE INSATSER 2017/2018. Trygghetsteamet på högstadiet har träffats regelbundet. På låg och mellanstadiet tog man med trygghetsärenden på stadieträffarna en gång i veckan. Exempel på andra aktiviteter under året. Må bra dag på högstadiet. Styrda rastaktiviteter som både personal och elever varit ansvariga för. Åldersmixade elevens- val grupper som gör att eleverna från olika klasser lär känna varandra. Samarbete skola-socialtjänst-polis Socialfärdighetsträning i årskurs 1 Demokratiresan, förintelsens minnesdag, Värdegrundsarbete med personalen Värdegrundsarbete i klassrummen, gemensamma aktiviteter F-9 och solidaritetsdagen
6 1.6.1 KARTLÄGGNING Vid kartläggningen har nedanstående åtgärder använts: Trygghetsenkät skolans egen utvärdering F-9 Skolverkets skolenkät till årskurs fem och nio. Utvecklingssamtal med riktade frågor Dialog med elevråd Dokumentation vid kränkande behandling Elevhälsosamtal Trygghetsteamets årliga översyn av skolans rutiner gällande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Utdrag från resultat från skolans egen trygghetsenkät som gjorden i maj 2018: Eleverna i årskurs F-9 fick ta ställnig till följande påstående: Jag känner mig trygg i skolan: Resultaten från skolinspektionens enkät kan man läsa under följande länk: http://siris.skolverket.se/siris/ris.skolenkat.searchform?p_kommun=2029&p_foretag=%25&
7 p_landsting=%25&p_enhet=%25&p_typ=grundskolan%2c+elevenk%c3%a4ten%2c+% C3%A5k+9&p_termin=%25 1.6.2 ANALYS 2017-18 Antalet anmälda och dokumenterade kränkningsärenden på Åkerö skola läsåret 2017-2018 har fortsatt att öka. Detta beror mycket på att vi har blir bättre och bättre på att dokumentera och anmäla ärenden. Vi kommer under höstterminen 2018 införa ett digitalt system för att underlätta rapportering till huvudmannen. Vi upplever fortfarande att Åkerö skola är relativt förskonad från kränkningar och att det främjande och förberedande arbetet fungerar bra. På högstadiet har flertalet elever i årskurs nio svarat att de inte känner sig trygga på skolinspektionens enkät. Vi tror att det kan bero på att det kom fram under hösten att många elever som upplevde sig kränkta via sociala medier. Där gick skolan ut med en riktad insats tillsammans med socialtjänsten och polisen och pratade kring regler som gäller kring kränkningar. Kommunens skolor ordnade även en föreläsning för personal och föräldrar kring nätetikett. Vi ser däremot ett fortsatt behov av att systematisera arbetet kring dokumentationen när det gäller kränkningar. I maj genomfördes en ny undersökning och då såg resultatet mycket bättre ut. Under hösten hade vi även brist på personal inom elevhälsan. Flera elever känner sig otrygga i omklädningsrummen. Där måste vi gemensamt titta på vad man kan gör åt det. Även toaletterna på mellanstadiet upplevdes som obehagliga, det åtgärdades med att fixa bättre belysning på toaletterna. Nätet, toaletterna och omklädningsrummen är platser som elever har nämnt som otrygga.
8 1.6.3 PRIORITERADE OMRÅDEN LÅ 2018/2019 Trygg skola Hur, vad vem Januari och juni Erbjuda rastaktiviteter Jobba för ett gemensamt förhållningssätt på skolan som råder under hela skoldagen Förhindra kränkningar Eleverna ska veta vem de ska vända sig till på rasterna Ordningsreglerna ska vara kända Utbildning för lärare, elever, föräldrar kring bemötande 2019 Fungerande trygghetsteamsrutiner på alla stadier. Trygg miljö vid omklädningsrum Använda draftit Eleverna ska veta vem de ska vända sig till Arbeta tillsammans med elevråd 1.6.4 FÖREBYGGANDE INSATSER Att regelbundet diskutera och kommunicera skolans ordningsregler. Värdering och samarbetsövningar. Klassråd, klassföreståndare/mentor ansvarar Att frågan gällande, trivsel samt förekomsten av kränkningar, alltid finns med vid utvecklingssamtalet Ett väl fungerande rastvaktssystem och vid behov bemannade omklädningsrum. Pedagogisk lunch - personal äter tillsammans med eleverna Kontinuerliga samtal med elever och vårdnadshavare. Trygghetsteamet som bistår klasslärare/mentorer i pågående ärenden. På högstadiet finns det en anställd café/skolvärdinna Trygghetsteamet träffas en gång i veckan.
9 Trygghetsteamet presenterar sig i början av läsåret. All personal på skolan involveras i arbetet. 1.6.5 FRÄMJANDE INSATSER Uppmärksamma goda relationer och kamratskap Utveckla rutiner för att välkomna nya elever. Medveten klassrumsplacering. Aktivt arbete för att stärka gemenskapen i klassen och skolan. Skapa olika alternativ för social gemenskap, där elever i olika åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar, ex Åkerödagen, elevens-val, vandringsdag, fritidshemmets dag och läsdag. Medvetandegöra och diskutera normer och fördomar som vi har. Demokratiresan i åk 9 Närvaro och tillgänglighet av skolsköterska och skolkurator Rutiner vid kränkande behandling All form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som uppmärksammas av personal eller elever på skolan ska omedelbart utredas och åtgärdas. Elever/föräldrar vänder sig i första hand till mentor/klassföreståndare, men även till trygghetsteamet eller personal inom elevhälsan. Kränkningar/diskriminering/trakasserier utreds enligt följande gång: A: MELLAN ELEV-ELEV 1. Den personal/upptäckaren som först får kännedom om diskriminering, mobbning eller annan kränkande behandling, lyssnar och dokumenterar (draftit). Informationen skickas till rektor och mentor.
10 2. Berörd mentor kontaktas som: a. pratar med berörda elever, (mentor och en till vuxen vid samtalet), de berörda får ge sin version av händelsen b. tar kontakt med respektive vårdnadshavare c. fortsätter utredning och dokumentation. Lämnar slutfört eller vilande d. Om kränkning fortsätter aktiveras trygghetsteamet av rektor och de tar över ärendet. 3. Om kränkning inte upphör efter trygghetsteamets insats kallas de inblandade till ett elevmöte med rektor/bitr. rektor, där beslut om vidare åtgärder tas. 4. Uppföljningssamtal genomförs alltid inom en vecka efter händelsen samt ytterligare en gång nästkommande vecka 5. Är händelsen av sådan art att polisanmälan är aktuell görs detta i första hand av rektor alt. biträdande rektor. Exempel på frågor vid elevsamtal: Vad har hänt? Hur ofta? Hur länge? Var? Vilka är de inblandade? B: MELLAN PERSONAL-ELEV 1. Om en vuxen märker att en annan vuxen på skolan kränker eller diskriminerar en elev ska denne ingripa direkt. Rektorn informeras. Om en elev känner sig kränkt av någon vuxen på skolan ska detta tas på extra stort allvar då eleven antas stå i beroendeställning till den vuxne. Eleven ska berätta för någon annan vuxen på skolan t ex lärare eller kurator som i sin tur informerar rektor. Om förälder upplever att en personal kränker ett barn/elev uppmanas föräldern att kontakta rektor. 2. Skolledningen för samtal med berörda parter, och föräldrar.
11 C: MELLAN ELEV-PERSONAL 1. Om en elev kränker personal på skolan ska detta anmälas. 2. Anmälan sker till rektor 3. Rektor utreder och vidtar åtgärder. D: Handlingsplan vid hotfulla situationer 1. Vid bråk och konflikt skall närmaste vuxen ingripa för att häva bråket. 2. I de situationer det krävs hjälp, tillkallas en annan vuxen. Den vuxne särar på eleverna varvid de inblandade genomför enskilda samtal för att reda ut och bearbeta händelsen. 3. I de fall där de vuxna inte kan hantera situationen eller våldet är allt för grovt, tillkallas polis via larmnummer 112. Rutiner för dokumentation Elev-elev 1. Händelseförlopp dokumenteras på draftit under länken; https://inloggad.draftit.se/public/kb-processanmalan/?invitation=i4wz%2fi56aqvygddv3uqtw7efv6bhitd5pxv%2fosxz1y m55fs5fcbw2q%3d%3d Elev-Lärare, Lärare-elev 2. Detta dokumenteras i ett samtalsprotokoll och lämnas upp till rektorn. Del 2 2.1 DE SJU DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Diskrimineringslagen (2008:567) 5 definierar grunderna för diskriminering:
12 Etnisk tillhörighet (etnicitet) - att bli sämre behandlad på grund av sin hudfärg, sitt etniska eller nationella ursprung eller, i vissa sammanhang, sitt språk eller sitt namn. Religion eller annan trosuppfattning - att bli sämre behandlad på grund av sin religion eller trosuppfattning. Funktionshinder - att bli sämre behandlad på grund av varaktiga nedsättningar av sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga. Kön - att bli sämre behandlad på grund av sin könstillhörighet. Inkluderar även transsexualism. Könsidentitet och könsuttryck - att bli sämre behandlad på grund av hur man uppfattar kön eller hur man uttrycker eller uppfattas uttrycka sig i relation till kön. Med könsöverskridande identitet och uttryck menas att du använder attribut, exempelvis kläder, smink, smycken som oftast förknippas med det motsatta könets attribut. Sexuell läggning - att bli sämre behandlad på grund av att man är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Ålder - att bli sämre behandlad på grund av sin ålder, dvs. sin uppnådda levnadslängd.
13 2.2 SKOLLAGEN LÄROPLANEN OCH ARBETSMILJÖLAGEN Kapitel 6 i skollagen (2010:6) handlar om åtgärder mot kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen har ansvar för att personal inom verksamheten fullgör de skyldigheter som finns skrivna i lagen. Det är huvudmannens ansvar att se till att det på alla skolor bedrivs ett målinriktat och förebyggande arbete för att motverka kränkande behandling av elever. All personal på skolan har skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Det innebär att om någon av skolans personal får kännedom om att en elev känner sig utsatt måste agera och utreda ärendet. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen. Enligt skollagen ansvarar huvudmannen för att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Utöver barn- och elevskyddslagen har skolan enligt läroplanen LGR-11 ett uppdrag att arbeta med frågor som rör jämställdhet och genus. Arbetet med läroplanernas jämställdhetspedagogiska uppdrag är ett viktigt bidrag i arbetet mot könsdiskriminering, sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med kön. I LGR-11 står det skrivet att skolan måste motverka tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det är skolans uppgift att bemöta främlingsfientlighet och intolerans med förbyggande och främjande arbete och systematiska åtgärder om lagarna överträds.
14 2.3 DEFINITIONER AV OLIKA BEGREPP Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Det kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) text och bild (sms, snapchat, ask, fotografier, skrivna meddelanden och olika sociala medier). Kränkande behandling kan vara antingen trakasserier eller annan kränkande behandling. Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Annan kränkande behandling kallas en kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Det kan vara ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker en elevs värdighet. Det kan vara mobbing, misshandel, ofredande eller olaga hot. Det är alltid den utsatte som avgör om beteendet är en kränkande handling. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
15 Direkt diskriminering är när en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering kan vara att man istället behandlar alla lika. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. 2.4 Ansvarsfördelning: Rektor ansvarar för att all personal, elever och vårdnadshavare känner till alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som är förbjudna på skolan att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av det som anges i diskrimineringslagen att årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar och en plan mot diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. Dessa två planer sammanförs i likabehandlingsplanen att om skolan får kännedom om kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning görs och åtgärder vidtas att se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de
16 dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits att kontakta andra myndigheter vid behov Lärare och annan skolpersonal ansvarar för att följa skolans likabehandlingsplan ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks dokumentera misstänkt, anmäld och upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtas bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, där den enskilde anställde är berörd, följs upp bemöta kollegor och elever på ett respektfullt sätt Elever och förälder ansvarar för att påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt