Maj 2019 MÅNADSRAPPORT MAJ. Barn- och skolnämnden

Relevanta dokument
Apr 2019 MÅNADSRAPPORT APRIL. Barn- och skolnämnden

Månadsrapport maj 2019

Månadsrapport. Utgåva: Månadsrapport. Rapportperiod: Organisation: Barn och skolnämnd

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Ekonomisk prognos Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden

Månadsrapport februari 2019

Verksamhetsberättelse delårsbokslut augusti 2019 Förskole- och grundskolenämnden

Månadsrapport januari 2019

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

Uppföljning per

Ekonomisk rapport mars 2012 med helårsprognos

Ekonomirapport 2015 efter oktober månad

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

Månadsrapport juni 2018 Barn- och ungdomsnämnden

Ekonomisk rapport februari 2012 med helårsprognos

Månadsrapport oktober Barn- och ungdomsnämnden

Granskning av delårsrapport 2016

Ekonomisk prognos Kommunstyrelsen

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Ekonomirapport 2017 efter januari månad

Delårsrapport 2 per augusti år 2017 för Norrtälje kommun, Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, Tiohundra AB samt Norrtälje kommunhus AB

Ekonomirapport 2016 efter januari månad

Delårsrapport Barn- och utbildningsnämnden

Ekonomi. Bildning- och omsorgsförvaltningen. Bildnings- och omsorgsnämnden. tkr 2017 Utfall. Uppföljningsrapport oktober 2017

Månadsrapport per februari 2017

05. Månadsuppföljning maj Barn- och utbildningsnämnden

Delårsrapport 2019 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport Uppföljning av ekonomi, tertial 1. Ragunda Kommun

Ekonomisk uppföljning per oktober för Skolnämnden

Ekonomirapport 2015 efter november månad

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk prognos efter oktober 2017

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Per Malmquist Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per oktober 2018

Ekonomisk uppföljning per september för Skolnämnden

Ekonomisk uppföljning per juni för Skolnämnden

Kvartalsrapport september med prognos

Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet. Nybro kommun Okt 2016

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet. Individ- och familjenämnd Maj 2016

Barn-och familjenämnden

Ekonomisk rapport per

Ekonomirapport 2014 efter januari månad

Granskning av delårsrapport 2016

Ann-Christine Mohlin

Ekonomisk månadsrapport februari 2012 och efterfrågan av förskoleplats

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Siv Jansson Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per september 2018

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren

Årsbudget 2018 för barn- och grundskolenämnden

05. Månadsuppföljning maj Kultur- och fritidsnämnden

Granskning av delårsrapport 2016

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Ekonomirapport 2016 efter maj månad

Månadsrapport. Bildningsförvaltningen. Juli 2014

Granskning av delårsrapport

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen

Ekonomirapport 2016 efter mars månad

Uppföljning och prognos. Mars 2018

10. Månadsuppföljning okt Barn- och utbildningsnämnden

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Ekonomisk rapport per

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Månadsrapport september 2018 Barn- och utbildningsnämnden

Ekonomirapport 2015 efter januari månad

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

Ekonomisk månadsrapport oktober 2013

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

2 up Rffilue ÄLDREFÖRVALTNINGEN

Granskning av delårsrapport 2008

Ekonomirapport 2014 efter februari månad

Uppföljningsrapport per april 2019

Delårsrapport 1 per mars 2017 för kommun och bolag

Kvartalsrapport september med prognos 4. Barn- och utbildningsnämnd

Granskning av delårsrapport 2014

1 September

Ekonomiskt utfall och prognos efter februari 2017

Tertial Förskolenämnden

Granskning av delårsrapport

Ekonomirapport 2014 efter september månad

Kvartalsrapport mars med prognos

Ekonomirapport 2017 efter maj månad

Revisionsrapport. Granskning av. Budgetuppföljning och prognos. Bollnäs kommun Barn- och utbildningsnämnden. December 2005

16. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - maj 2015 Dnr 2015/94-042

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

Månadsrapport Augusti månad KULTURNÄMNDENS MÅNADSRAPPORT

Ekonomisk månadsrapport maj 2017

Ekonomisk uppföljning per den 30 september Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter april 2011

Bilaga till ekonomisk månadsrapport för Socialnämnden, mars 2019

Delårsrapport Bildningsnämnden 1 (7) Datum Dnr BIN 2019/977:5. Delårsrapport Bildningsnämnden 2019

Ekonomirapport 2014 efter november månad

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014

Granskning av delårsrapport

Ekonomisk uppföljning per april för Skolnämnden

Barn- och ungdomsnämnden

Kommunledningskontoret

Transkript:

Maj 2019 MÅNADSRAPPORT MAJ Barn- och skolnämnden

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Förvaltningsberättelse... 4 Ekonomi... 4 Resultat... 4 Investeringar... 5 Personal... 6 Antal anställda... 6 Hälsa och arbetsmiljö... 6 2

Sammanfattning Organisationen Barn- och skolnämnden fortsätter arbetet med att bygga upp den nya förvaltningsorganisationen utifrån de politiskt beslutade målen och den kartläggning av behov som gjordes 2018. På förvaltningen centrat fortsätter tillsättningen av tjänster för att bemanna samtliga uppdrag. Ekonomi Barn- och skolnämndens resultat för bokslutsperioden, januari till maj, är + 2,1 mnkr. Främsta orsaken till det positiva resultatet förklaras genom grundskolornas kostnader varit lägre än budgeterat. Barn- och skolnämnden prognostiserar ett nollresultat för helåret 2019. I nollprognosen för 2019 ingår en bedömning om att antalet barn i förskolan kommer bli färre än den budgetram som kommunfullmäktige beslutat om. 3

Förvaltningsberättelse Ekonomi Resultat Resultaträkning (431) (Mnkr) Utfall maj Budget maj Avvikelse maj 4 Helårsbudget 2019 Helårsprognos 2019 Helårsavvikels e 2019 Intäkter 169,7 195,4-25,7 454,9 450,3-4,6 Kostnader -1 353,1-1 381,5 28,4-3 100,2-3 095,7 4,6 Avskrivningar -5,6-5 -0,5-12 -12 0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -1 189-1 191,1 2,1-2 657,4-2 657,4 0 Finansiella kostnader 0 0 0 0 0 0 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER -1 189-1 191,1 2,1-2 657,4-2 657,4 0 Kommunbidrag 1 191,1 1 191,1 0 2 657,4 2 657,4 0 Nämndsbidrag/Resursf ördelning 0 0 0 0 0 0 RESULTAT 2,1 0 2,1 0 0 0 Analys av resultatet Periodens resultat Nettoavvikelsen för perioden är +2,1 miljoner, vilket är en förbättring från föregående månad (+1,5). Det positiva ufallet inom utbildningsområdena har ökat till +8,8 mnkr (+4,5). Ledning, styrning, lokaler och avgifter redovisar ett underskott med -8,4 mnkr (-5,4). Försämringen härstammar främst från ökade lokalkostnader. Nämndens särskilda verksamheter för förskola och grundskola har ett resultat för perioden på +1,8 mnkr (+2,7). Prognos Helårsprognosen beräknas vara i linje med den av kommunfullmäktige tilldelade ramen för 2019, motsvarande 2 657 mnkr. Prognostiserade volymavvikelser i förskolan och grundskolan är för perioden relativt små, men beräknas till +9,6 mnkr för helåret. Orsaken är att antalet barn i förskolan beräknas bli färre jämfört med kommunfullmäktiges beslutade ram. En förklaring till det är att barn- och skolförvaltningen 2019 har förändrat beräkningsgrunden för antalet barn i förskoleverksamheten. I grundskolan prognostiseras antalet elever däremot bli något fler jämfört med beslutad budgetram. För utbildningsområdena beräknas prognosen till totalt -8,8 mnkr. Av dessa kan -3,4 mnkr hänföras till förskolan och -4,4 mnkr hänföras till grundskolan och

grundsärskolan. Utbildningsområdenas prognostiserade underskott kan delvis förklaras med att föregående års omställningsarbete inte gjordes i tillräcklig omfattning för en budget i balans 2019. Det innebär att några verksamheter behöver fortsätta detta arbete under 2019. Att verksamhetens omställningsarbete tar tid förklaras genom skolornas brutna verksamhetsår och att omprioriteringar och förändringar i verksamheten generellt sett är svårare att genomföra under pågående läsår. Samtliga utbildningsområden som prognostiserat ett underskott har tagit fram en ny åtgärdsplan med ytterligare åtgärder för budget i balans och endast 3 utbildnngsområden beräknar nu en negativ avvikelse. Prognosen för lokaler är beräknad till -5,9 mnkr. Bakgrunden till det är högre kostnad för lokalbidrag till enskilda huvudmän. De ökade kostnaderna är en följd av att fler elever får sin rätt till utbildning tillgodosedd hos enskild huvudman jämfört med vad barn- och skolnämnden blivit kompenserade för i budgeten för lokaler. För styrning och ledning, särskild verksamhet samt taxor och avgifter är prognosen beräknad till +4,1 mnkr. De främsta orsakerna till avvikelsen är vakanser på skolkontoret, lägre utbetalning av bidrag till nyanlända elever, lägre bidrag till mindre skolor på landsbygden. Att prognosen för taxor och avgifter (-1,9 mnkr) är lägre än budget beror på färre barn inom förskolan.i prognosarbetet har stor vikt legat på att kontrollera och att rätta felaktiga löner på grund av införandet av det nya HR-systemet. Detta har inneburit, och innebär fortfarande, ett omfattande arbete med tanke på att förvaltningens budget till 65 % består av personalkostnader. Prognosen för personalkostnaderna är därför mer svåranalyserade och svårprognostiserade i år jämfört med tidigare år. I prognosen för förvaltningens personalkostnader finns också en viss osäkerhet kring lönerevisionens förutsättningar. Åtgärder vid avvikelse Investeringar Investeringsredovisning (Mnkr) Utfall maj Helårsbudget 2019 Helårsprognos 2019 Helårsavvikelse 2019 Inventarier, fordon -0,3-18 -10 8 TOTALT -0,3-18 -10 8 Analys av investeringar Investeringarna för barn- och skolnämnden prognostiseras till 10 mnkr. Prognosen motsvarar ett överskott på 8 mnkr. Det prognostiserade överskottet förklaras delvis av att förvaltningen till delar inte blir kompenserad för ökade driftskostnader, vilket i sin tur innebär att skolor inte är lika benägna att avropa från investeringsramen. Prognostiserat överskott förklaras också genom att en ny investeringsprocess tagits fram och implementerats under våren 2019, vilket kan ha inneburit att vissa investeringar senarelagts. Budgeten för investeringar bedöms innevarande år vara större än förvaltningens nuvarande behov.utfallet för förvaltningens investeringar 2018 var 9,1 mnkr. 5

Personal Antal anställda Antal anställda Antal anställda 1 maj 2019 Antal anställda årsskiftet 18/19 Antal anställda 1 maj 2018 Antal anställda 1 maj 2017 Anställda kvinnor totalt 2 893 2 854 2 862 2 721 Anställda män totalt 761 749 756 662 Antal anställda totalt 3 654 3 603 3 618 3 383 Antalet medarbetare inom barn- och skolförvaltningen har sedan årsskiftet maj 2018 ökat med 51 tjänster. Anledningar till ökningen är att det ofta är fler antal vakanser inför terminsavslut samt att behoven i verksamheten förändras när under temrin. I jämförelse med maj i fjol så har antalet medarbetare ökat med 36 tjänster. Bakgrunden till det är ökat barn- och elevantal inom förskola och grundskola/grundsärskola. Barnoch skolförvaltningen står inför en rekryteringsutmaning då det inom verksamheterna finns många bristyrken så som t.ex. lärare grundskola/grundsärskola, förskollärare, fritidspedagog, barnskötare och elevassistent. Förvaltningen kommer att arbeta med flera olika strategier för att attrahera nya medarbetare till arbete inom verksamheterna. Några exempel på sådana strategier är samverkan mellan lärosäten och huvudmän, genomströmningen i lärarutbildningen, att påverka normer och attityder till yrkena samt genom att marknadsföra förvaltningen som en attraktiv arbetsgivare. En annan utmaning för förvaltningen är att fritidspedagog blir ett legitimerat yrke from 1 juli 2019. Lika viktigt som det är att attrahera nya medarbetare är arbetet med att behålla våra befintliga medarbetare. Några exempel på strategier för det är målinriktat arbete för en hälsofrämjande arbetsmiljö och minska sjukfrånvaron samt att arbeta med insatser för att förlänga arbetslivet. Det kommer dock inte att gå att rekrytera sig genom denna utmaning då det inte finns tillräckligt många behöriga lärare på arbetsmarknaden. Förvaltningen måste också arbeta aktivt med strategier för att utveckla organisation och arbetssätt och exempel på det är flexibla grupperingar och arbetssätt, öppna upp för andra yrkeskategorier inom förskola och grundskola/grundsärskola samt tekniska hjälpmedel och smarta IT-tjänster Hälsa och arbetsmiljö Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid, utveckling 6

Sjukfrånvarons förändringar Sjukfrånvaron har minskat från 8,3% till 7% jämfört med samma period i fjol. Detta är en minskning med 9,13 vilket är i enlighet med kommunfullmäktiges beslut om att sjukfrånvaron ska minska med 14-15 %. Barn- och skolförvaltningen behöver arbeta aktivt med att minska sjukfrånvaron då sjukfrånvaron är hög framför allt inom gruppen barnskötare och förskollärare inom förskolan. En annan grupp där framför allt korttidsfrånvaron är hög är inom yrkesgruppen elevassistenter. Utifrån individens perspektiv är det av vikt att arbeta med att minska sjukfrånvaron och öka frisknärvaron för medarbetare inom förvaltningen. Men också utifrån ett verksamhetsperspektiv då det påverkar kontinuiteten och kvalitén i verksamheten samt är av vikt för att klara utmaningen gällande kompetensförsörjningen. Några exempel på strategier för det är målinriktat arbete för en hälsofrämjande arbetsmiljö och kartlägga vad sjukfrånvaron beror på samt att arbeta med insatser för att förlänga arbetslivet. Ett utökat stöd och förändrat arbetssätt inom HR samt ett nära samarbete med förvaltningens chefer har bidragit till att synliggöra sjukfrånvaron samt att arbeta med tidiga insatser för att motverka ohälsa. 7