UTVÄRDERING GENOM UPPFÖLJNING

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för pedagogik och didaktik December 2007 Allan Svensson UTVÄRDERING GENOM UPPFÖLJNING Arbets-PM Insamling av enkätuppgifter för UGU-projektets sjunde kohort. Våren 2006.

Introduktion I denna rapport ges en redogörelse för de enkätuppgifter som insamlades till UGUprojektets sjunde kohort våren 2006. Eftersom de individer som ingår i denna kohort i huvudsak är födda 1987 var de vid insamlingstillfället 19 år och flertalet befann sig i gymnasieskolan år 3. Först skall vi emellertid ge en kortfattad information om UGUprojektes uppläggning och syfte samt nämna något om de uppgifter som insamlats tidigare. Projektets uppläggning och syfte Sedan början av 1960-talet har Statistiska centralbyrån (SCB) i samverkan med olika forskningsinstitutioner genomfört uppföljningsundersökningar inom skolväsendet. Dessa undersökningar har skett inom ramen för IS-projektet (Individualstatistikprojektet) vid Göteborgs universitet och UGU-projektet (Utvärdering genom uppföljning av elever) vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, vilka sedan 1990 är sammanslagna till ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet benämnt "Utvärdering genom uppföljning". Uppföljningsundersökningarna baseras på stora och riksrepresentativa stickprov från olika årskullar av elever. Hittills har åtta uppföljningsundersökningar startats: 1. Första gången en insamling av uppgifter ägde rum var vårterminen 1961 och gällde då elever födda den 5, 15 och 25 i någon månad 1948. Vid detta insamlingstillfälle befann sig merparten av de c:a 12 000 eleverna i årskurs 6. De skoladministrativa uppgifter som då införskaffades kompletterades sedan årligen med data fram till 1969. 2. Vårterminen 1966 påbörjades på samma sätt en insamling av uppgifter för elever födda den 5, 15 och 25 i någon månad 1953. Dessa uppgifter för c:a en tiondel av årskullen eller drygt 10 500 elever kompletterades årligen fram till 1974. 3. Den tredje datainsamlingen påbörjades vårterminen 1980. Även i detta fall rör det sig om ett riksrepresentativt stickprov av elever i trettonårsåldern. Det är dock draget på ett annorlunda sätt. Här handlar det nämligen om ett flerstegsurval, där man i första steget gjorde ett stratifierat urval av 29 kommuner. Inom dessa kommuner gjordes sedan ett slumpmässigt urval av skolklasser i årskurs 6. Sammanlagt ingår c:a 9 000 elever, varav flertalet är födda 1967. 4. Det fjärde stickprovet är draget efter samma principer som det tredje, dock med det undantaget att urvalet nu gällde elever i årskurs 3 våren 1982. Den första datainsamlingen, vilken liksom för tidigare kohorter också inkluderade en enkätundersökning, genomfördes för denna grupp då eleverna gick i grundskolans 2

årskurs 3. Nästa större insamling skedde sedan i årskurs 6. Även i detta stickprov finns omkring 9 000 individer i allmänhet födda 1972. 5. Också det femte stickprovet är draget efter samma principer som det tredje. Liksom var fallet med det fjärde stickprovet, gjordes den första datainsamlingen inklusive en enkätundersökning i årskurs 3, våren 1987 och nästa större datainsamling i årskurs 6, våren 1990. Dessa skedde våren 1987 respektive 1990. Av ekonomiska skäl var man denna gång tvingad att minska sampelstorleken, varför antalet elever i detta stickprov endast uppgår till c:a 4 500, merparten födda 1977. 6 Under våren 1992 genomförde SCB insamling av skoladministrativa data för ytterligare ett riksrepresentativt stickprov, c:a 9 000 elever i årskurs 3, födda huvudsakligen 1982. De första enkätuppgifterna för denna kohort införskaffades i årskurs 6. 7. Våren 1997 genomfördes den första insamlingen av skoladministrativa data det sjunde stickprovet, c:a 10 000 elever i årskurs 3, födda huvudsakligen 1987. De första enkätuppgifterna för denna kohort införskaffades först i grundskolans årskurs 9, våren 2003. 8. Det åttonde stickprovet består av c:a 10 000 elever som huvudsakligen är födda 1992. Under våren 2002 genomförde SCB, liksom fallet var för de senaste fyra stickproven, den första insamlingen av skoladministrativa data i årskurs 3. Den första insamlingen av enkätuppgifter gjordes årskurs 6, våren 2005. Avsikten med de omfattande datainsamlingarna är att möjliggöra såväl längdsnitts- som tvärsnittsundersökningar av stora och representativa elevurval. Härigenom har man bl.a. kunnat belysa: - hur olika faktorer i uppväxtmiljön successivt påverkat studieval och studieprestationer - i vilken grad denna påverkan förändrats mellan olika årskullar - vilken betydelse olika utbildningspolitiska insatser haft i detta sammanhang För mer utförlig information om projektet hänvisas till Härnqvist et al. (1994) samt Härnqvist (2000). Tidigare insamlade uppgifter under tiden i den obligatoriska skolan De uppgifter som insamlats är huvudsakligen av två slag: Skoladministrativa data, vilka insamlas årligen av SCB. Dessa uppgifter som lämnas av skolexpeditionerna innefattar bl.a. skola, klass, studieval, betyg samt förekomst av specialpedagogiska stödåtgärder. 3

Enkätuppgifter från eleverna, insamlas för de flesta kohorter, första gången i årskurs 6. För 1972 och 1977 års kohorter insamlades dock enkätuppgifter även i årskurs 3, medan den första enkätundersökningen för 1987 års kohort genomförde först i årskurs 9. Insamlingen i årskurs 6 rör bl.a. svar på frågor angående självuppfattning, fritidsintressen, skolmotivation och framtidsplaner. Vidare ingår resultat från olika begåvningstest och kunskapsprov. För flertalet av stickproven har också enkätuppgifter insamlats från föräldrarna om deras skolbakgrund, inställning till skolan m.m. För 1982 och 1992 års kohorter har härutöver enkätuppgifter från lärarna insamlats. De rör bl.a. personliga uppgifter relaterade till arbetet som lärare, undervisningen samt skolans kvalitet. Av såväl ekonomiska som strategiska skäl genomfördes den första insamlingen av enkätuppgifter för 1987 års kohort i årskurs 9 och inte i årskurs 6 som för de flesta tidigare kohorter. De uppgifter som insamlades för 1987 års kohort omfattar delvis modifierade och delvis samma frågeställningar som de som insamlats för tidigare kohorter i årskurs 6 tillsammans med frågeställningar som delvis motsvarar de som insamlats efter det att grundskolan avslutats. Däremot finns inga resultat från begåvningstest eller särskilt utformade kunskapsprov för denna kohort. Se vidare Giota och Cliffordson (2004). Tidigare insamlade uppgifter efter den obligatoriska skolans slut Individerna följs även efter det, att de lämnat grundskolan. Bl.a. görs datainsamlingar under den tid som de befinner sig i gymnasieskolan. Då införskaffas skoladministrativa uppgifter i form av val av gymnasielinje/program, betyg efter genomgången utbildning m.m. För kohorterna 3 till 6 (årskullarna 1967, 1972, 1977 respektive 1982) har härutöver enkätuppgifter insamlats från eleverna. De som ingår i kohort 3 och 4 erhöll ett frågeformulär ett år efter grundskolans slut när flertalet befann sig i årskurs 1 inom gymnasieskolan, dvs. vårterminen 1984 respektive 1989. Frågorna rörde bl. a. synpunkter på och erfarenheter från grundskolans högstadium, uppfattningar om den egna förmågan, sysselsättningar under fritiden, samt studie- och yrkesplaner (Pettersson, 1985; Murray, 1991). Någon enkät ett år efter avslutad grundskolan sändes däremot inte till dem som ingår i kohort 5. I stället gjordes detta tre år efter grundskolan slut, våren 1996, då merparten befann sig i årskurs 3 i gymnasieskolan. Det huvudsakliga skälet till senareläggningen av enkätundersökningen var att erhålla fylligare information om elevernas erfarenheter av studierna i gymnasiet. Den enkät som användes våren 1996 bestod av 27 frågor och som syftade till att ge information om: - hur man ser tillbaka på den utbildning som erhållits i grundskolan - vilken gymnasieutbildning man valt och vilka faktorer som styrt detta val - eventuella studieavbrott och orsakerna till dessa 4

- trivseln i gymnasieskolan - synpunkter på undervisningen - uppfattningar om den egna förmågan att klara av olika ämnen - omfattningen av förvärvsarbete vid sidan av studierna - hur mycket tid man ägnar åt olika fritidsintressen - planer för kommande utbildning och yrke För en detaljerad redovisning av hur de enskilda frågorna var formulerade, hur de besvarats, internt och externt bortfall etc. hänvisas till Svensson (1997). Även för dem som tillhör kohort 6 (elever födda 1972) gjordes enkätundersökningen tre år efter grundskolans slut, dvs. våren 2001, då majoriteten av individerna befann sig i årskurs tre i gymnasieskolan. Denna enkät innehöll 32 frågor. Flertalet av frågorna var identiska med dem som ingick i den enkät som bjöds fem år tidigare. Enkäten utökades dock med några frågor rörande utbildningsplanerna efter gymnasieskolan samt några frågor speciellt riktade till de elever som under kortare eller längre tid följt det individuella programmet. Se vidare Svensson (2001). Uppgifterna från de enkäter som insamlades 1996 respektive 2001 har använts i ett flertal undersökningar som syftat till att belysa förhållandena i gymnasieskolan. Se t.ex. Reuterberg (1999), Svensson (1998) samt Svensson och Reuterberg (2002) Enkätundersökningen 2006 Enkätens innehåll Enkätens utformning diskuterades ingående i UGU-projektes referensgrupp, där det förutom från Göteborgs universitet också ingår ledamöter från SCB, Utbildningsdepartementet, Skolverket, Högskoleverket samt Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Vid dessa diskussioner betonades vikten av att ett betydande antal av frågorna hade samma formulering som de som använts fem år tidigare. Detta för att möjliggöra direkta jämförelser mellan kohorterna. Det fanns dock önskemål om att områden, som inte tidigare hade berörts, skulle tas med i denna enkät. Det gällde bl.a. frågor om arbetsplatsförlagd utbildning (APU), mobbning samt betyg och betygssättning. Den slutliga versionen kom att innehålla 50 frågor. Enkäten återges i sin helhet i bilaga II. I tabell 1 redovisas vilka frågor i den enkät som bjöds 2006 som också finns med i den som bjöds 2001. Flertalet av dessa frågor användes också i enkäten från 1996. Observera att det dock kan förekomma vissa smärre språkliga skillnader, liksom att något svarsalternativ tagits bort eller lagts till. 5

Tabell 1. Numren på frågor som är identiska eller nästan identiska i enkäterna som bjöds 2001 respektive 2006. Enkät bjuden Frågans nummer i respektive enkät 2001 1 2a 2b 2c 3 5 9 10 11 12 13 14 15 16 2006 1 5 6 7a 7b 15 17 19 21 22 23 24 25 26 2001 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 28 30 31 32 2006 31 32 34 35 42 42 12 13 14 50 44 45 47 49 Insamlingsarbetet Insamlingsarbetet ombesörjdes av SCB. Enkäten tillsammans med ett följebrev (bilaga I) samt svarskuvert utsändes i vecka 8. Detta material skickades till sammanlagt 9 464 personer, dvs. samtliga som kvarstod i stickprovet. Nämnas kan att det ursprungliga antalet elever då detta drogs i årskurs 3 uppgick till 9 727, men på grund av vägran att medverka, emigration, dödsfall och andra orsaker hade kohorten minskat med 263 individer. Tre påminnelser skickades ut till dem som inte besvarat enkäten. Den första bestod av ett tack- och påminnelsekort. Till den andra och tredje påminnelsen bifogades en ny enkät. Insamlingen avslutades i vecka 20. Sammanlagt inkom enkätformulär från 5361 personer eller 56 procent. För en mer utförlig redovisning av insamlingsarbetet hänvisas till SCB (2006). Totalt bortfall Som nämndes ovan var det 56 procent som skickade tillbaka enkäten, vilket innebär att bortfallet uppgår till 44 procent. Detta är ett klart sämre resultat än vad som gäller för motsvarande enkätundersökningar 1996 och 2001, då bortfallet utgjorde 25 respektive 34 procent. Varför bortfallsfrekvensen stadigt ökat är svårt att i detalj utreda, men enligt uppgift från SCB har det generellt blivit svårare att få in svar på enkäter under senare år. En bidragande orsak kan också vara att den enkät som användes 2006 innehöll betydligt fler frågor än de tidigare. Något som talar för detta är, att i den telefonuppföljning som gjordes av SCB bland dem som inte svarat, uppgav cirka en fjärdedel att de inte haft tid att besvara enkäten, bl.a. för att den var för lång. Bortfallet varierar mellan olika undergrupper. Bl.a. är det större bland män än bland kvinnor, större bland individer med utländsk bakgrund och större bland dem som befann sig på ett yrkesförberedande än på ett studieförberedande program i 6

gymnasieskolan. Det finns emellertid viktningsvariabler som delvis kompenserar för bortfallet. En noggrann redovisning för hur dessa skall användas ges av SCB (2006). Partiellt bortfall I allmänhet är det partiella bortfallet relativt litet. Några undantag finns dock. Det gäller frågorna 7a, 12, 19k samt 42a, b och c. Det största och allvarligaste bortfallet har dock drabbat fråga 48, Vad anser du om följande urvalsmetoder för antagning till högskolan?. Bortfallet beror på ett fel i utformningen av instruktionen. Enligt anvisningen i formuläret skall den svarande gå från fråga 46 till 49. Det betyder att den som är intresserad av att läsa på universitet eller högskola inte skall besvara fråga 48. Detta fel gör att frågan inte bör användas i kommande analyser. Koder Förutom de koder som finns i enkäten används följande generella koder: 88 = partiellt bortfall 55 = partiellt bortfall i fråga 7a och 12 0 = frågan skall ej besvaras 9 = flera svarsalternativ angivna Observera att i fråga 34 står 0 för värdet 0. I frågorna 28:1-3 och 35a står däremot kod 0 för att frågan ej skall besvaras. I frågorna 7b och 47 är flera svarsalternativ tillåtna. Dessa frågor har kodats på följande sätt: 0 = frågan skall ej besvaras 1 = rutan ikryssad 2 = denna ruta ej ikryssad men har istället någon annan ikryssad 88 = partiellt bortfall på hela frågan 7

Referenser Giota.J, & Cliffordson, C. (2004). Insamling av enkätuppgifter i grundskolan årskurs 9 våren 2003 för UGU-projektets sjunde kohort (födda 1987) urval, genomförande och instrumentegenskaper. (Rapport 2004:03). Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. Härnqvist, K. (2000). Evaluation through follow-up. A longitudinal program for studying education and career development. I C.-G. Janson (Red.), Seven Swedish longitudinal studies in behavioral sciences. Stockholm: Forskningsrådsnämnden. Härnqvist, K., Emanuelsson, I., Reuterberg, S-E., & Svensson, A. (1994). Dokumentation av projektet "Utvärdering genom uppföljning". (Rapport 1994:03). Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik. Murray, Å. (1991). Insamling av frågeformulär ett år efter grundskolans slut för projektets yngre årskull våren 1989. Arbets-pm inom UGU-projektet. Institutionen för pedagogik. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Pettersson, A. (1985). Insamlingen våren 1984 från projektets första årskull. Instrument Insamlingsarbete Resultatredovisning. Arbets-pm inom UGU-projektet. Institutionen för pedagogik. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. SCB (2006). Teknisk rapport. Vad tycker du om gymnasieskolan. Kohort 7. Stockholm: Statistiska centralbyrån.. Svensson, A. (1997). Insamling av enkätuppgifter för UGU-projektets femte kohort våren 1996. Arbets-pm inom UGU-projektet. Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik. Svensson, A. (1998). Hur lyckas eleverna i den nya gymnasieskolan? (Rapport 1998:07). Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik. Svensson, A. (2001). Insamling av enkätuppgifter för UGU-projektets sjätte kohort våren 2001. Arbets-pm inom UGU-projektet. Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik. Svensson, A. & Reuterberg, S.-E. (2002). Vad har hänt i gymnasieskolan under de senaste fem åren? En jämförelse mellan elever som påbörjade sina studier 1993 respektive 1998. Rapporter från Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, nr 2002: 8

Vad tycker du om gymnasieskolan? Denna enkät vänder sig till dig som går i gymnasieskolan, till dig som har påbörjat en gymnasieutbildning men avbrutit studierna och till dig som aldrig har börjat i gymnasieskolan. Statistiska centralbyrån (SCB), Göteborgs universitet och Skolverket genomför tillsammans denna undersökning. Vi ber dig att besvara några frågor som handlar om dina erfarenheter eller uppfattning av gymnasieskolan men också frågor som handlar om din fritid och framtida studie- och yrkesplaner. Redan i årskurs 3 i grundskolan När du gick i årskurs 3 i grundskolan valdes du tillsammans med ca 10 000 andra elever att delta i en skolundersökning som genomfördes av SCB. Dina föräldrar fick information om undersökningen vid starten i årskurs 3 och gav sitt tillstånd till din medverkan. När du gick i årskurs 9 i grundskolan fick du en enkät som skickades hem till dig. Uppgifterna från den insamlingen kommer att läggas ihop med svaren på den enkät vi nu skickar till dig. Ditt svar skyddas av sekretesslagen (SFS 1980:100). Endast de som arbetar med undersökningen får se svaren och alla har tystnadsplikt. De insamlade uppgifterna kommer att redovisas så att ingen kan se vad just du har svarat. Det är viktigt att du svarar Det är frivilligt att vara med i undersökningen, men det är viktigt att så många som möjligt svarar, annars blir resultaten osäkra. Om det är någon fråga som du absolut inte kan eller vill svara på kan du hoppa över den. Vad är undersökningen bra för? Syftet med denna undersökning är att studera hur de förändringar som har ägt rum under 1990-talet i såväl skolan som samhället har påverkat elevers situation i skolan, men också deras val vad gäller framtida studier och yrken, och jämföra med hur elever bakåt i tiden hade det i skolan. Resultat från denna studie kan komma att ligga till grund för beslut om vad som behöver förändras i skolan. Vi svarar på dina frågor: Namn Tel E-post Kerstin Båsjö, SCB 019 17 61 23 kerstin.basjo@scb.se Joanna Giota, Gbg univ. 031 773 21 24 joanna.giota@ped.gu.se Vi tackar på förhand för din medverkan! Med vänlig hälsning Joanna Giota Göteborgs universitet Christina Sandström Skolverket

Vad tycker du om gymnasieskolan? Bilaga II

1 Vilken är din nuvarande sysselsättning? Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 1 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 2 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 3 Studerar på annan utbildning Arbetar Arbetar/studerar inom arbetsmarknadspolitisk åtgärd Arbetslös/söker arbete Annat 2 Vad gjorde du till största delen 2004 och 2005? År 2004 År 2005 Gick i Studerade Arbetade Arbetade/ Arbetslös/ Annat gymnasie- på annan studerade sökte arbete skolan utbildning inom arbm. politisk åtgärd FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN 3 Vilka var de viktigaste skälen till att du inte började i gymnasieskolan? Gå vidare till fråga 15! FRÅGA 4 6 GÄLLER FÖR DIG SOM GÅR ELLER HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN 4 Är eller var gymnasieskolan kommunal eller fristående? Kommunal skola som ligger närmast hemmet Annan kommunal skola Fristående skola (friskola) 5 Har du gått/gick du i samma gymnasieskola hela tiden? Ja Nej, jag har bytt 1 gång Nej, jag har bytt 2 gånger Nej, jag har bytt 3 gånger eller fler 6 Har du följt samma gymnasieprogram hela tiden? Ja Nej 1

FRÅGA 7 11 GÄLLER FÖR DIG SOM BYTT PROGRAM OCH/ELLER AVBRÖT DINA STUDIER 7a Har du bytt program eller avbrutit dina studier? Ja, bytt program Ja, avbrutit mina studier Ja, både bytt program och avbrutit studierna Nej Gå till fråga 12 7b Varför bytte du program och/eller avbröt du dina studier? Flera alternativ kan anges! Jag kom inte in på det program som jag helst ville gå Jag kom inte in på den skola där jag helst vill gå Jag visste för lite om den utbildning jag började på Studietakten var för hög/studierna var för svåra Studierna var för teoretiska De studier jag valt ledde till yrken med dåliga framtidsutsikter Jag trivdes inte i den klass/skola som jag gick i Jag ville studera utomlands Jag ville ta ledigt från studierna en tid Jag fick ett arbete Annat, ange vad 8 Deltog du i någon stödundervisning innan du bytte program/gjorde avbrott? Ja Nej 9 Hade du samtal med någon vuxen på skolan innan du bestämde dig för bytet/avbrottet? Ja Nej 10 Hade du före bytet/avbrottet uteblivit från undervisningen? Ja, helt Ja, i vissa ämnen Nej Gå till fråga 12 11 Under hur lång tid hade du uteblivit från undervisningen? Avrunda till hela veckor. T.ex. 1,5 vecka blir 2 veckor. Veckor 2

FRÅGA 12 14 GÄLLER INDIVIDUELLA PROGRAMMET OCH BESVARAS AV ALLA SOM HAR GÅTT/GÅR I GYMNASIESKOLAN 12 Har du under någon period gått på det individuella programmet? Ja Gå till fråga 13 Nej Gå till fråga 15 13 Hur lång tid gick du på det individuella programmet? 1 termin eller mindre 2 terminer 3 terminer 4 terminer eller fler 14 Hur mycket ny kunskap i följande ämnen tycker du att du har fått på det individuella programmet jämfört med högstadiet? a) Svenska b) Engelska c) Matematik d) Yrkesämnen e) Arbetslivsfrågor Väldigt Ganska Ganska Väldigt Ingick mycket mycket lite lite inte FRÅGA 15 16 GÄLLER GRUNDSKOLAN OCH BESVARAS AV ALLA 15 Hur trivdes du på grundskolans högstadium? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt 16 Hur var det att studera på grundskolans högstadium? Mycket lätt Ganska lätt Varken lätt eller svårt Ganska svårt Mycket svårt 3

FRÅGA 17 42 GÄLLER GYMNASIESKOLAN OCH BESVARAS AV ALLA SOM PÅBÖRJAT EN GYMNASIEUTBILDNING Du som inte har gått i gymnasieskolan Gå till fråga 43 17 Kom du in på ditt förstahandsval vad gäller? a) Program b) Skola Ja Nej 18 Har du fått gå den inriktning som du helst Ja ville? Nej 19 Hur mycket berodde ditt förstahandsval av PROGRAM på? a) ditt intresse för programmet Mycket Inte så Ingenting mycket b) dina möjligheter att klara studierna c) dina möjligheter att få bra betyg d) dina möjligheter att komma in på programmet e) dina utbildningsplaner efter gymnasieskolan f) dina yrkesplaner g) de råd som du fick av studie- och yrkesvägledare h) de råd som du fick av lärare i) vad dina föräldrar tyckte j) vad dina kamrater tyckte k) annat, nämligen 20 Hur mycket berodde ditt förstahandsval av GYMNASIESKOLA på? Mycket Ganska Inte så Ingenting ATT DEN VALDA SKOLAN Mycket mycket a) erbjöd de program du var intresserad av b) erbjöd en annorlunda undervisning c) hade bra lärare d) hade bra rykte e) låg i en annan ort/kommun/stadsdel f) föredrogs av dina föräldrar g) valdes av dina kamrater h) låg nära till för mig i) hade en speciell profil/inriktning (t.ex. idrott eller musik), ange vilken j) annat, nämligen 4

21 Hur har det varit att studera på gymnasieskolan? Mycket lätt Ganska lätt Varken lätt eller svårt Ganska svårt Mycket svårt 22 Hur trivs/trivdes du för det mesta i gymnasieskolan? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt 23 Hur mycket NY KUNSKAP i följande ämnen tycker du att du har fått under tiden i gymnasieskolan? a) Svenska b) Engelska c) Matematik d) Samhällskunskap e) Naturkunskap f) Religionskunskap g) Idrott och hälsa h) Estetiska ämnen i) Karaktärs-/yrkesämnen Väldigt Ganska Ganska Väldigt mycket mycket lite lite 24 Hur tycker du att du klarar av följande i SVENSKA? a) Läsa och förstå en text b) Skriva en berättelse c) Delta i en diskussion d) Hålla ett föredrag e) Kritiskt granska en tidningsartikel f) Sammanfatta ett kapitel i en bok Mycket Ganska Ganska Mycket bra bra dåligt dåligt 5

25 Hur tycker du att du klarar av följande i ENGELSKA? a) Tala med någon b) Läsa och förstå en text c) Förstå när någon talar d) Skriva ett brev e) Hålla ett föredrag f) Utan textremsans hjälp följa dialogen i en engelsk film g) Leta fram en faktauppgift i ett engelskt uppslagsverk Mycket Ganska Ganska Mycket bra bra dåligt dåligt 26 Hur tycker du att du klarar av följande i MATEMATIK? a) Huvudräkning/överslagsberäkning b) Procenträkning c) Lösa geometriska problem d) Lösa ekvationer e) Göra en ritning av ett hus i skala 1:100 f) Kritiskt granska statistiska uppgifter i dagspressen Mycket Ganska Ganska Mycket bra bra dåligt dåligt 27 Har du haft/har du någon arbetsförlagd utbildning (APU)? Ja Gå till fråga 28 Nej Gå till fråga 31 28 Hur många veckor har du haft arbetsförlagd utbildning (APU)? Avrunda till hela veckor. T.ex. 1,5 vecka blir 2 veckor. Veckor i årskurs 1 Veckor i årskurs 2 Veckor i årskurs 3 6

29 I vilken grad har den arbetsförlagda utbildningen (APU) haft anknytning till din utbildning? Mycket stor Ganska stor Ganska liten I stort sett ingen alls 30 Vad tycker du om den arbetsplatsförlagda utbildning (APU) du fått under gymnasietiden? Mycket bra Ganska bra Ganska dålig Mycket dålig 31 Hur bedömer du den träning du fått i gymnasieskolan när det gäller att? a) arbeta tillsammans med andra i en grupp Mycket Ganska Ganska Mycket bra bra dålig dålig b) argumentera för din uppfattning c) planera ett tema-/specialarbete d) självständigt lösa problem 32 Hur stämmer följande påståenden in på din situation i gymnasieskolan? a) Jag har ofta svårt för att koncentrera mig på lektionerna b) Jag känner mig ofta stressad c) Jag har svårt att hinna med på lektionerna d) Jag får tillräckligt med hjälp i skolarbetet av lärarna e) Jag får hjälp med skolarbetet hemma, då jag behöver Stämmer Stämmer inte 33 Har du känt dig mobbad eller orättvist behandlad i gymnasieskolan? a) Mobbad av lärare Ja, flera Ja, någon Nej, gånger gång aldrig b) Mobbad av andra elever c) Orättvist behandlad av lärare d) Orättvist behandlad av andra vuxna 7

34 Ungefär hur många timmar per vecka har du ägnat åt skolarbetet vid sidan av den schemabundna undervisningen? Avrunda till hela veckor. T.ex. 1,5 timmar blir 2 timmar. Ungefär tim per vecka 35 Har du under terminstid haft något avlönat arbete vid sidan av studierna? Avrunda till hela veckor. T.ex. 1,5 timmar blir 2 timmar. Ja, ungefär Nej tim per vecka 36 Vilken betydelse anser du att följande alternativ BORDE HA för betygssättningen? a) Lärarens prov Mycket Stor Liten Mycket liten/ stor ingen alls b) Nationella prov c) Läxförhör d) Muntliga framträdanden e) Hur jag arbetar på lektionerna f) Hur jag följer ordningsregler g) Hur jag samarbetar på lektionerna h) Hur omtyckt jag är av läraren i) Hur jag tar ansvar för mitt lärande j) Hur aktiv jag är på lektionerna 37 Vilken betydelse anser du att följande alternativ HAR för betygssättningen? a) Lärarens prov Mycket Stor Liten Mycket liten/ stor ingen alls b) Nationella prov c) Läxförhör d) Muntliga framträdanden e) Hur jag arbetar på lektionerna f) Hur jag följer ordningsregler g) Hur jag samarbetar på lektionerna h) Hur omtyckt jag är av läraren i) Hur jag tar ansvar för mitt lärande j) Hur aktiv jag är på lektionerna 8

38 Vad visar betygen och hur påverkar de dig? Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer BETYGEN helt till stor del till viss del inte alls a) visar vad jag kan b) visar att jag är duktig c) stärker mitt självförtroende d) stressar mig e) får mig att känna mig stolt f) visar att jag måste anstränga mig mer g) får mina föräldrar att känna sig stolta h) sporrar mig till att prestera bättre än andra elever i klassen i) gör att jag får erkännande av mina lärare j) gör att det är roligt att gå i skolan k) får mig att känna mig dålig l) får mig att jobba hårt för att lära m) gör att jag skärper mig n) visar att jag har nått upp till betygskriterierna o) visar vad jag har lärt mig utanför skolan p) gör att jag får beröm q) gör att jag får erkännande av mina kamrater r) visar att jag kan tänka kritiskt s) gör att jag tappa min lust att lära 39 Har du fått rättvisande kursbetyg? Ja, på alla kurser Gå till fråga 41 Ja, på de flesta kurser Ja, på några få kurser Nej, inte på någon kurs 40 Hur är de orättvisa betygen? De flesta är för höga Några är för höga Några är för höga och några för låga Några är för låga De flesta är för låga 9

41 Vad tycker du om antalet steg i betygssystemet (IG, G, VG och MVG)? För få Lagom För många 42 Planerar du efter gymnasieskolan att? Ja, på Ja, på Ja, på Ja, men vet Nej gymnasie- komvux folkhög- inte var skola skola a) Komplettera din utbildning med ämnen/kurser som du inte har läst b) Höja redan godkända betyg i någon/några kurser c) Höja icke godkända betyg i någon/några kurser FRÅGA 43-50 SKA BESVARAS AV ALLA 43 Frågor om högskoleprovet: Ja Nej a) Har du gjort högskoleprovet b) Om NEJ, har du för avsikt att göra högskoleprovet c) Om JA, har du för avsikt att göra högskoleprovet en gång till 44 Har du planer på att börja läsa på universitet eller högskola? Ja, inom de närmaste tre åren Ja, inte de närmaste tre åren men innan jag är 25 år Jag har inte bestämt mig än Nej Gå till fråga 47 45 Hur många år (heltidsstudier) avser du att studera? Mindre än 3 år 3 4 år Mer än 4 år Vet ej 10

46 Du som ÄR intresserad av att läsa på universitet eller högskola: Vilken betydelse har följande alternativ? a) Trivs med att studera b) Vill lära mig mer inom ett område som intresserar mig c) Har bra gymnasiebetyg och kan konkurrera om de utbildningar som intresserar mig d) Vill kunna välja ett arbete som intresserar mig e) Minskar risken för eventuell framtida arbetslöshet f) Vill kunna välja ett arbete som ger mycket pengar g) För att stärka mitt självförtroende h) Vill få en allmänbildning i) Mina föräldrar tycker det är viktigt j) Svårt att få arbete utan fortsatt utbildning k) Vill kunna välja ett arbete som är personligt utvecklande Gå vidare till fråga 49! Mycket Stor Liten Mycket Ingen stor liten alls 47 Du som INTE är intresserad av att läsa på universitet eller högskola: Ange varför. Flera alternativ får anges! Har redan tillräckligt med utbildning för det yrke jag vill ägna mig åt Föredrar arbete istället för studier Har inte råd att studera vidare Har inte de förkunskaper som krävs Föredrar att tjäna pengar Har för låga betyg för att komma in på de utbildningar som intresserar mig Vill inte skuldsätta mig/ta studiemedel Har för lite information om högskolestudier Skoltrött, vill inte studera mer Högskolestudier ökar inte mina möjligheter till arbete Högskolestudier leder inte alltid till högre lön Kan inte leva på studiemedel Avståndet till universitet/högskola är för långt 11

48 Vad anser du om följande urvalsmetoder för antagning till högskolan? a) Gymnasiebetyget b) Högskoleprovet c) Prov i olika ämnen för olika utbildningar d) Personliga intervjuer e) Lottning f) Kötid g) Alla som sökt tas in. Urvalet sker sedan utifrån första terminens studieresultat h) Annat, nämligen Mycket Ganska Ganska Mycket bra bra dåligt dåligt 49 Vilka yrkesplaner har du? Jag är helt inriktad på att utbilda mig till /arbeta som Jag har inte bestämt mig helt, men funderar på att Jag har inga bestämda planer 50 Hur många timmar per vecka ägnar du åt följande på din fritid? a) Lyssnar på musik b) Tittar på TV/video c) Använder dator d) Idrottar, motionerar e) Föreningsverksamhet f) Läser böcker (andra än skolböcker) g) Teater, dans, musik, sång h) Umgås med kompisar 0 1-4 5-10 11-20 21-40 41 tim/v tim/v tim/v tim/v tim/v tim/v eller mer Tack för din medverkan! 12