Hälsa och säkerhet i arbetet

Arbetsrelaterad stress Livets krydda eller ett spel med livet som insats? Hälsa och säkerhet i arbetet Sysselsättning socialpolitik Sammanfattning Europeiska kommissionen

Arbetsrelaterad stress Livets krydda eller ett spel med livet som insats? Sammanfattning Sysselsättning socialpolitik Hälsa och säkerhet i arbetet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för sysselsättning och socialpolitik Enhet D.5 Manuskriptet färdigställdes 2002. 1

Innehållet i denna publikation återspeglar inte nödvändigtvis åsikter eller ställningstaganden som företräds av Europeiska kommissionens generaldirektorat för sysselsättning och socialpolitik. Om ni vill få det elektroniska nyhetsbrevet ESmail från Europeiska kommissionens generaldirektorat för sysselsättning och socialpolitik ber vi er skicka e-post till empl-esmail@cec.eu.int. Nyhetsbrevet utkommer regelbundet på tyska, engelska och franska. Denna broschyr är en sammanfattning av Europeiska kommissionens vägledning om arbetsrelaterad stress ( 1 ), som riktar sig till Europeiska unionens medlemsstater, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och ett stort antal andra intresserade organ och enskilda personer. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu.int). Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2002 ISBN 92-894-4163-1 Europeiska gemenskaperna, 2002 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Belgium TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER ( 1 ) Europeiska kommissionen: Guidance on Work-Related Stress. Luxemburg, 1999. 2

FAKTA Arbetsrelaterad stress, dess orsaker och följder förekommer allmänt i de 15 EU-medlemsstaterna. Mer än hälften av EU:s 147 miljoner arbetstagare uppger att de arbetar i mycket högt tempo och under stor tidspress. Mer än en tredjedel kan inte påverka arbetsuppgifternas ordningsföljd och mer än en fjärdedel kan inte påverka sin arbetstakt. 45 procent säger att de har monotona arbetsuppgifter, 44 procent har ingen arbetsrotation och 50 procent utför korta, repetitiva arbetsuppgifter. Arbetsrelaterade stressfaktorer av detta slag har förmodligen bidragit till den nuvarande mångfalden av sjukdomar: 13 procent av arbetstagarna klagar över huvudvärk, 17 procent över muskelvärk, 20 procent över trötthet, 28 procent över stress och 30 procent över ryggbesvär, för att inte tala om många andra potentiellt mer livshotande sjukdomar. Stress består av en rad stenåldersreaktioner som förbereder människokroppen på kamp eller flykt, dvs. på fysisk aktivitet. Stress hade en funktion att fylla när stenåldersmannen stod ansikte mot ansikte med en vargflock, men fungerar inte när dagens arbetstagare försöker anpassa sig till skiftarbete, monotona och fragmentariska arbetsuppgifter, eller hotfulla och mycket krävande kunder. I dessa fall är stress ofta destruktiv och sjukdomsframkallande. En försiktig uppskattning av de kostnader som arbetsrelaterad stress orsakar ger vid handen att det rör sig om cirka 120 miljarder euro årligen. Ännu svårare är det att uppskatta det mänskliga lidande som miljontals europeiska arbetstagare utsätts för. 3

UTMANINGEN Enligt EU:s ramdirektiv är arbetsgivaren skyldig att svara för att arbetstagarens säkerhet och hälsa tryggas i alla avseenden som är förbundna med arbetet med utgångspunkt i följande allmänna principer för förebyggande arbete, nämligen att undvika risker, bekämpa riskerna vid källan och anpassa arbetet till den enskilde. Dessutom står det i direktivet att det är arbetsgivarens skyldighet att utveckla en enhetlig övergripande policy för det förebyggande arbetet. Tanken är att vägledningen skall fungera som utgångspunkt för detta arbete. ÅTGÄRDERNA Arbetsrelaterad stress kan förebyggas eller motverkas genom att arbetet omformas (t.ex. genom att arbetstagarna får större befogenheter och genom att man undviker både för hög och för låg arbetsbelastning), genom att det sociala stödet förbättras och genom att det utgår en rimlig ersättning för det arbete som utförs. Och naturligtvis genom att den fysiska miljön på arbetsplatsen anpassas till arbetstagarens förmåga, behov och rimliga förväntningar allt i enlighet med bestämmelserna i EU:s ramdirektiv och artikel 152 i Amsterdamfördraget. 4

Vägledningens syfte Arbetsrelaterad stress orsakas av och bidrar till stora arbetsmiljöproblem, ekonomiska problem och hälsoproblem. Stress påverkar åtminstone 40 miljoner arbetstagare i de 15 EU-medlemsstaterna och kostar minst 120 miljarder euro årligen. Stress leder till mycket mänskligt lidande, sjukdomar och dödsfall. Stress får också mycket negativa konsekvenser för produktivitet och konkurrenskraft. Och mycket av detta kan med största sannolikhet förebyggas. Därför har Europeiska kommissionens rådgivande kommitté för arbetarskyddsfrågor, som är en trepartskommitté, rekommenderat att Europeiska kommissionen skall utarbeta en Guidance on work-related stress. Denna broschyr är en sammanfattning av den vägledning som utarbetades till följd av rekommendationen. Finns det problem? Två undersökningar inom hela EU visar att en stor del av de 147 miljoner arbetstagarna på EU:s arbetsmarknad utsätts för olika slag av arbetsrelaterade krav eller påfrestningar (stressfaktorer) som man vet eller starkt misstänker är stress- och sjukdomsframkallande. Stress uppstår när arbete och person inte passar ihop, vid konflikter mellan arbetsliv och privatliv och när vi inte i tillräcklig utsträckning har kontroll över vårt eget arbete och vårt eget liv. Stress i arbetet kan utlösas av många olika faktorer. Exempel på vanliga stressfaktorer är för hög eller för låg arbetsbelastning, för litet tid att avsluta vårt arbete på ett sätt som tillfredsställer både oss och andra, avsaknad av klar arbetsbeskrivning eller fastslagen ansvarsfördelning, inget erkännande och ingen belöning för goda arbetsprestationer, ingen möjlighet att framföra klagomål, många ansvarsområden men litet inflytande eller befogenhet att fatta beslut, motarbetande eller brist på stöd från överordnade, arbetskamrater eller underordnade, ingen kontroll eller stolthet över arbetets slutresultat, otrygga anställningsförhållanden, inget varaktigt arbete, utsatt för fördomar om ålder, kön, ras, etnisk tillhörighet eller religion, 5

utsatt för våld, hot eller mobbning, obehagliga eller farliga arbetsförhållanden, ingen möjlighet att använda sina kunskaper eller färdigheter på ett effektivt sätt, risk för att små misstag eller tillfällig ouppmärksamhet får allvarliga eller till och med katastrofala följder, eller en kombination av de ovannämnda faktorerna. Några exempel på arbetsrelaterad stress Fred arbetar vid ett monteringsband. Han har ackordlön. Han kan varken påverka bandets hastighet eller de monotona och mycket repetitiva arbetsuppgifter som han måste utföra, eftersom han bara är en liten kugge i den helhet som ett stort och komplext massproducerande industriföretag utgör. Maria arbetar på kontor. Hennes uppgift är att skriva brev på ordbehandlare. Eftersom hon är frånskild och har två småbarn, borde hon gå från arbetet senast klockan fem för att hinna hämta barnen från dagis innan det stänger. Men hon får hela tiden mer och mer arbete och hennes chef anser att det är viktigt att alla brev skickas innan hon går hem och kräver därför att hon skall göra arbetet klart. John arbetar som systemplanerare vid ett multinationellt IT-företag. Hans arbete är välbetalt, hans arbetsuppgifter är inspirerande och han har stor frihet att själv planera sitt arbete. Hans företags försäljningsavdelning har emellertid slutit ett avtal om att inom en viss tid leverera ett nytt, komplext programvarusystem, som han och hans underbemannade projektgrupp ännu inte har utvecklat. Peter har avskedats av sin arbetsgivare, som är en stor biltillverkare, därför att en rad arbetsuppgifter som tidigare utfördes manuellt nu utförs av robotar. Eftersom han är 57 år gammal och endast har en grundskoleutbildning kommer han att bli långtidsarbetslös, antagligen ända tills han går i pension. Dessa fyra situationer skiljer sig mycket från varandra i många hänseenden. Ändå har de någonting gemensamt, nämligen att de kan fungera som starka och kroniska stressfaktorer och hos de berörda arbetstagarna utlösa det urgamla reaktionsmönster som kallas för stress (se nedan). 6

Såsom framgår nedan har dessa situationer också en annan sak gemensamt, nämligen att de kan förebyggas. Detta prioriteras nu i allt högre grad av alla berörda parter på arbetsmarknaden. Vad är stress? Stress är en rad stenåldersreaktioner som utlöses av t.ex. de stressfaktorer som nämns ovan och som förbereder människokroppen på kamp eller flykt, dvs. på fysisk aktivitet. Stress är ett slags uppvarvning eller att trycka gasen i botten. Stress hade en funktion att fylla när stenåldersmannen stod ansikte mot ansikte med en vargflock, men fungerar inte när dagens arbetstagare försöker anpassa sig till skiftarbete, monotona och fragmentariska arbetsuppgifter, eller hotfulla och mycket krävande kunder. Arbetsrelaterad stress kan definieras som en rad sammanhängande emotionella, kognitiva, beteendemässiga och fysiologiska reaktioner på negativa och skadliga aspekter i arbetet, arbetsorganisationen och arbetsmiljön. Det är tillstånd som kännetecknas av stor anspänning och ångest och ofta en känsla av att inte klara av situationen. Är stress farligt? Svaret är både ja och nej. Stress kan framkalla sjukdomar när kraven på arbetsplatsen är höga och när arbetstagarens möjligheter att påverka sin arbetssituation är små, när det sociala stödet från ledningen eller arbetskamraterna är otillräckligt och när det erkännande som arbetstagaren får i form av lön, uppskattning eller möjlighet att påverka sin utveckling i yrket inte motsvarar arbetsinsatsen. Ofta kan det bli kritiskt när sådana förhållanden är mycket påtagliga, bestående eller frekventa. Denna typ av stress kan utlösa en lång rad fysiska och psykiska problem och även leda till dödsfall (se nedan). Svaret är sannolikt nej om arbetstagaren inom rimliga gränser ges möjlighet eller uppmuntras att påverka sina arbetsvillkor, om han eller hon får det sociala stöd som behövs och om en rimlig lön ges för det utförda arbetet. När vi känner att vi har kontroll över situationen, blir stress livets krydda och en utmaning i stället för ett hot. När vi saknar denna viktiga känsla av 7

kontroll kan stress leda till en kris, vilket är dåligt för oss, vår hälsa och vårt företag. Om vi känner att detta är en del av vårt arbete varje dag slits vår kropp ner snabbare. Ju mer man trycker på gasen, desto högre är varvtalen per minut i vår kropp och desto snabbare slits vår maskin ut det är ett spel med livet som insats. Kan stress i arbetet påverka hälsan? Hälsa och välbefinnande kan påverkas av arbetet, både i positiv och negativ bemärkelse. Arbetet kan ge livet ett mål och en mening. Det kan ge dagen, veckan, året och livet en struktur och ett innehåll. Det kan ge oss en identitet, självrespekt, socialt stöd och materiell belöning. Chansen till det är stor när de krav som ställs i arbetet är optimala (och inte maximala), när arbetstagarna har en rimlig grad av självbestämmande och när andan i arbetsorganisationen är vänlig och uppmuntrande. Om detta är fallet, kan arbetet vara en av de viktigaste hälsofrämjande faktorerna i livet (se ovan). Om arbetsförhållandena däremot är de motsatta, kommer de åtminstone på lång sikt att leda till ohälsa, påskynda förloppet eller utlösa symptomen. När vi utsätts för dessa eller liknande stressfaktorer, upplever de flesta av oss känslomässiga reaktioner såsom oro, depression, olust, rastlöshet eller trötthet. Stress på arbetet kan också påverka vårt beteende så att några av oss börjar röka mer eller äta för mycket, söka tröst i alkohol eller ta onödiga risker på arbetet eller i trafiken. Mycket av detta kan leda till sjukdom och för tidig död. Självmord är ett av många exempel. Vi reagerar också fysiologiskt med våra inre organ. När vi tycker att vår chef kritiserar oss utan orsak, kan vårt blodtryck stiga, vi kan känna att hjärtat slår snabbare eller oregelbundet, musklerna blir spända och vi får ont i nacken, huvudet och skuldrorna, blir torra i halsen och munnen eller får halsbränna på grund av överproduktion av sur magsaft. Alla av dessa stressreaktioner kan få oss att må dåligt, bli sjuka och till och med dö på grund av hjärt- och kärlsjukdomar eller cancer (till följd av för mycket rökning eller av att ha ätit för mycket fet mat och för lite fibrer). 8

På detta sätt kan praktiskt taget alla aspekter i fråga om arbetsrelaterad hälsa och sjukdom påverkas. Detta kan också ske genom att vi känslomässigt och/eller kognitivt feltolkar arbetsförhållandena som hotfulla, även när de inte är det, och/eller ser små symtom eller förändringar i vår kropp som tecken på en allvarlig sjukdom. Allt detta kan leda till många olika besvär, sjukdomar, minskat välbefinnande och en sämre produktivitet. I vägledningen diskuteras mer ingående ischemiska hjärtsjukdomar, stroke, cancer, muskuloskeletala och gastrointestinala sjukdomar, oro och depressioner, olycksfall och självmord. Vem hör till riskgruppen? Faktum är att alla hör till riskgruppen. Alla har en bristningsgräns. Dessutom förändras arbetets karaktär och arbetsvillkoren mycket snabbt. Detta ökar den risk vi löper eller kan löpa, men i olika hög grad. En del grupper löper en större risk än andra. En del avgörande faktorer när det gäller denna ökade risk är av typ A : (fientligt) beteende, en otillräcklig förmåga att klara av situationen, att leva och arbeta under ogynnsamma socioekonomiska villkor och sakna socialt stöd. Andra avgörande faktorer är ålder (yngre och äldre arbetstagare), kön i kombination med mycket stor arbetsbörda (t.ex. ensamförsörjare) och funktionshinder. Ofta är de personer som löper den största risken också mer utsatta för ohälsosamma levnads- och arbetsförhållanden. En stor sårbarhet och en hög grad av utsatthet brukar därför sammanfalla. Kan arbetsrelaterad stress förebyggas? Man kan ta itu med arbetsrelaterad stress på fyra nivåer, nämligen på den enskilde arbetstagarens nivå, på arbetsorganisationens nivå, på nationell nivå och på EU-nivå. Oberoende av målet eller målen är förhållandena skapade av människor och alla berörda parter har möjlighet att göra något. Under alla omständigheter finns det behov av att kartlägga arbetsrelaterade stressfaktorer, stressreaktioner och stressrelaterad ohälsa. Såsom redan har betonats, finns det flera orsaker till att göra detta: stress är ett problem som berör både arbetstagaren och hans eller hennes arbetsorganisation och samhället, problem som orsakas av stress i arbetet ökar och enligt EU:s ramdirektiv om hälsa och säkerhet är det en lagstadgad skyldighet. Många av 9

stressfaktorerna och följderna kan undvikas och ändras av alla tre parter på arbetsmarknaden om de samarbetar i eget och gemensamt intresse. Arbetsrelaterad stress kan förebyggas eller motverkas genom att arbetet omformas (t.ex. genom att arbetstagarna får större befogenheter och genom att man undviker både för hög och för låg arbetsbelastning), genom att det sociala stödet förbättras och genom att det betalas en rimlig ersättning för det arbete som utförs. Och naturligtvis genom att den fysiska miljön på arbetsplatsen anpassas till arbetstagarens förmåga, behov och rimliga förväntningar. Möjliga tillvägagångssätt kan vara arbetstagarinflytande, flexibel arbetstid och karriärutveckling allt i enlighet med bestämmelserna i EU:s ramdirektiv och i artikel 152 i Amsterdamfördraget. Hur kan man förebygga stress? För att kunna kartlägga arbetsrelaterad stress, dess orsaker och följder måste vi se över arbetsinnehåll, arbetsvillkor, anställningsvillkor, de sociala relationerna på arbetet, hälsa, välbefinnande och produktivitet. I vägledningen ingår många enkla checklistor och frågeformulär med vars hjälp de som berörs kan göra detta. När parterna på arbetsmarknaden väl känner till var skon klämmer, kan de ta itu med frågan och göra de förändringar som behövs, dvs. ändra på de stressframkallande förhållandena på arbetsplatsen. Mycket av detta kan göras rätt enkelt genom följande små organisatoriska förändringar: Att ge arbetstagaren tillräckligt med tid att utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Att ge arbetstagaren en tydlig arbetsbeskrivning. Att belöna arbetstagaren för en god arbetsprestation. Att ge arbetstagaren möjlighet att framföra klagomål och att verkligen beakta dem omedelbart. Att se till att arbetstagarens ansvar också motsvaras av befogenheter. Att tydliggöra organisationens mål och värderingar och anpassa dem till arbetstagarens egna mål och värderingar när det är möjligt. Att främja arbetstagarens möjligheter att påverka slutresultatet av sitt arbete och känna sig stolt över det. 10

Att uppmuntra tolerans, säkerhet och rättvisa på arbetsplatsen. Att undanröja skadlig fysisk exponering. Att beakta misslyckanden, framgångar och deras orsaker och följder i tidigare och framtida hälsoinsatser på arbetsplatsen samt att lära sig att lyckas och att undvika misstag genom att gradvis förbättra arbetsmiljön och hälsosituationen (se nedan Intern kontroll ). På företagsnivå eller nationell nivå kan alla tre parter på arbetsmarknaden vilja överväga organisatoriska förbättringar för att förebygga arbetsrelaterad stress och ohälsa med beaktande av följande: Arbetsschema. Att lägga arbetsscheman så att det inte uppstår konflikt mellan krav och förpliktelser som inte hör till arbetet. Arbetsscheman för skiftarbete bör vara fasta och förutsägbara och rotera i takt med dygnsrytmen (morgon eftermiddag kväll). Deltagande/kontroll. Att ge arbetstagaren möjlighet att delta i beslut eller åtgärder som påverkar deras arbete. Arbetsbelastning. Att se till att arbetsuppgifterna motsvarar arbetstagarens förmåga och resurser, och att ge arbetstagaren tid att återhämta sig efter arbetsuppgifter som fysiskt eller psykiskt är särskilt krävande. Innehåll. Att se till att arbetsuppgifterna är meningsfulla, stimulerande, känns som en helhet och ger arbetstagaren möjlighet att utnyttja sina kunskaper. Roller. Att ha en klar arbets- och ansvarsfördelning. Social miljö. Att ge möjlighet till socialt umgänge, vilket även innebär att kollegerna stöder och hjälper varandra känslomässigt och socialt. Framtiden. Att undvika tvetydighet i frågor som gäller anställningstrygghet och karriärutveckling samt att ge arbetstagaren möjlighet till livslångt lärande och anställbarhet. Personinriktade insatser Genom att följa de ovannämnda principerna kan arbetstagare och arbetsgivare göra de förändringar som behövs. Detta kan emellertid ta tid och till och med visa sig vara ogenomförbart på kort sikt. I det fallet kan arbetsmarknadens parter vara tvungna att komplettera de förändringar som behövs med att erbjuda fysiska aktiviteter och/eller avslappningsteknik, medicinering, rådgivning och stresshantering. 11

Intern kontroll Sätten att minska skadlig arbetsrelaterad stress behöver inte vara invecklade, tidskrävande eller oöverkomligt dyra. Ett av de mest förnuftiga, okomplicerade och billigaste sätten kallas för intern kontroll. Det är en självreglerande process som genomförs i nära samarbete med alla berörda parter. Den kan samordnas av t.ex. en intern företagshälsovård, yrkesinspektör, en företagssjuksköterska eller hälsovårdare, socialarbetare, fysioterapeut eller någon från personalavdelningen. Det första steget är att fastställa incidensen, prevalensen, omfattningen och utvecklingen när det gäller exponering för arbetsrelaterade stressfaktorer och deras orsaker och hälsokonsekvenser, t.ex. genom att utnyttja någon av de många undersökningsmetoder som beskrivs i vägledningen. Det andra steget är att analysera kännetecknen på denna exponering som återspeglas i arbetets innehåll, arbetsorganisationen och arbetsförhållandena i relation till det fastställda resultatet. Är det troligt att de behövs, är tillräckliga eller bidrar till att orsaka arbetsrelaterad stress och de sjukdomar som stress leder till? Kan detta ändras? Kommer de berörda parterna att godta dessa förändringar? Det tredje steget är att alla berörda parter utarbetar interna åtgärder och genomför dem för att förebygga arbetsrelaterad stress och förbättra både välbefinnande och produktivitet, helst genom att kombinera uppifrån och ned - och nedifrån och upp -modeller. Resultaten på kort och på lång sikt av dessa åtgärder måste sedan utvärderas i fråga om a) stressexponering, b) stressreaktioner, c) incidens och prevalens av ohälsa, d) indikatorer på välbefinnande och e) produktivitet med hänsyn tagen till produkternas eller tjänsternas kvalitet och kvantitet. Man måste också beakta de ekonomiska kostnaderna och fördelarna. Om insatserna inte leder till något resultat, eller till negativt resultat i ett eller flera hänseenden, så vill kanske de berörda parterna ompröva vad som borde göras, hur, när, av vem och för vem. Om resultatet däremot är allmänt sett positivt, så vill de kanske fortsätta eller utvidga sina åtgärder enligt nästan samma principer. Det betyder helt enkelt att man systematiskt lär av sina erfarenheter. Om man gör detta på längre sikt, kommer arbetsplatsen att bli ett exempel på en organisation som bygger upp ett kunnande. 12

Erfarenheter av åtgärder av detta slag är vanligen mycket positiva inte bara för arbetstagarna när det gäller stress, hälsa och välbefinnande, utan också när det gäller arbetsorganisationens funktion och framgång såväl som samhällets. Om man gör på det sätt som föreslagits, kommer det sannolikt att ge mycket positivt resultat för alla berörda parter. Det är absolut nödvändigt att alla berörda parter samarbetar mer på alla samhällsnivåer (EU-nivå, nationell nivå och på arbetsplatsen) när det gäller användning av den mycket stora mängden av information om förebyggande åtgärder för att minska stressrelaterade sjukdomar och skador på arbetsplatsen och för att förbättra arbetstagarnas välbefinnande samt forskning för att fylla återstående kunskapsluckor, övervakning på enskilda arbetsplatser och tillsyn på nationell och regional nivå för att kartlägga förekomsten av arbetsrelaterad stress och hälsoproblem och för att kunna ge riktlinjer för att utvärdera åtgärderna till förbättring, utbildning av företagshälsovårdspersonal och andra viktiga yrkesgrupper för att göra det enklare för dem att delta i forskning och utveckling av program för att minska konsekvenserna av arbetsrelaterad stress och utvärdera resultatet av dessa insatser, metodologisk utveckling för fortsatt produktion och utarbetande av användbara och tillförlitliga metoder för sektorövergripande och tvärvetenskaplig övervakning, analys och verksamhet för alla berörda parter, inrättande av ett informationscentrum (clearing house) för all relevant information, vilket utnyttjar toppmodern teknik, video, läroplaner, broschyrer, telejour osv. och också Internet för att samla in, granska, sammanställa och sprida information om uppgifter och verksamhet av detta slag, inriktning på de stressrelaterade följderna av både för hög och för låg arbetsbelastning för den enskilde individen och dennes familj och samhället som de lever i. Detta betyder att man minimerar arbetslöshet, undersysselsättning och översysselsättning, stöder begreppet ett hälsosamt arbete och gör omstruktureringen av organisationen mer mänsklig. 13

Börja nu Låter allt detta komplicerat eller helt utopiskt? Det är det inte. Det har genomförts med stor framgång av många företag. De principer som nämns ovan ingår i EU:s ramdirektiv och i många europeiska länders arbetsmiljölagstiftning. Det kan ta tid och kräva hårt arbete, men det kan göras. Och det kommer sannolikt att vara mycket kostnadseffektivt. Var ni skall börja? Läs vägledningen och använd det ni har läst till att göra något konkret i ert eget land eller på er egen arbetsplats. Den rätta tiden är nu. Resultatet kommer att bli att både arbetsförhållanden och hälsa förbättras och sannolikt även er egen, ert företags och ert lands produktion och produktivitet. 14

Europeiska kommissionen Arbetsrelaterad stress Livets krydda eller ett spel med livet som insats? Sammanfattning Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer 2002 14 s. 14,8 x 21 cm ISBN 92-894-4163-1

4 5 KE-45-02-361-SV-C BYRÅN FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA PUBLIKATIONER L-2985 Luxembourg ISBN 92-894-4163-1,!7IJ2I9-eebgdg! >