Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013

Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen... 6 Barnets bästa... 6 Barnets röst... 7 Barn som medborgare... 7 Ansvar och roller... 8 Riktlinjen med tillhörande handlingsplan gäller alla politiker och dess beslutande forum, samtliga förvaltningar samt stöd och beställarfunktioner. Nedan beskrivs politikens, förvaltningens och verksamheternas ansvar och roller i arbetet. Beskrivningen utgår från tidigare fattade beslut i Landstingsstyrelsen Jönköpings län... 8 Barnkonventionen i praktisk verksamhet... 10 Barn och unga som patient... 10 Barn som besökare och närstående... 10 Barnrättsbaserad beslutsprocess och barnbokslut... 10 Verksamhetsutveckling... 11 Barnombud - en uppdragsbeskrivning... 11 2

Landstingsdirektörens ord Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län FN: s konvention om barnens rättigheter antogs av FN: s generalförsamling den 20 november 1989 och är en del av folkrätten. Landstingsfullmäktige beslutade 2001-03-13 att bifalla en motion om att genomföra ett projekt för att införliva FN:s barnkonvention i Landstingets verksamheter. Arbetet skulle bedrivas fortlöpande och har årligen redovisats i verksamhetsberättelser. Dock har det systematiska beaktande av Barnkonventionens delar fullt ut saknats. I landstingsplanen för åren 2008 2010 beslutade därför landstingsfullmäktige att alla landstingsfinansierade verksamheter ska införliva Barnkonventionen i sina verksamhetsplaner. Barnkonventionen uttrycker ett förhållningssätt till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder som kan beröra ett enskilt barn eller en grupp barn. Handlingsplan för barn och unga är ett led i arbetet att göra Barnkonventionen till ett styrande dokument för Landstinget i Jönköpings län. I programmet presenteras också verktyg för att förbättra barns och ungas villkor och vård. I samband med regeringens Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige har landstinget samverkat med SKL i nationella konferenser och kurser. Landstingsledningen vill i denna reviderade handlingsplan tydliggöra roller och ansvar, så att barnperspektivet beaktas i utredningsarbeten och viktiga beslut som rör barn. Stöd i form av PM, fortbildning samt verksamhetsteam barn och unga ska underlätta detta förbättringsarbete. Alla i vår organisation har ett ansvar för att omsätta Barnkonventionen i praktisk handling. Barnkonventionen ställer krav på en god barnkompetens hos oss landstingsanställda, att vi har med barnperspektivet i vår planering och att vi utvecklar barns inflytande i våra verksamheter. Det är viktigt att frågorna tas upp på arbetsplatsträffar, att mål formuleras och att dessa följs upp kontinuerligt. Ledningen har ett ansvar för att barnperspektivet tas upp på ett systematiskt sätt i planering och i dialog med verksamheterna samt att följa upp effekter av insatserna. Detta kommer bland annat att ske genom mätbara kvalitetsindikatorer. Ett barnbokslut upprättas årligen för att följa resultat och utveckling av den barnrättsbaserade beslutsprocessen. Arbetet med att förverkliga Barnkonventionen och att förankra dess synsätt är långsiktigt och måste pågå ständigt. Vi kan alla göra mer för barnens bästa och för att få Barnkonventionens grundtankar att genomsyra alla våra verksamheter. Vi måste alla se barnen, lyssna på deras behov och skapa förutsättningar för ett tryggare, friskare och rikare liv för barnen i Jönköpings län. Agneta Jansmyr Landstingsdirektör 3

Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län Landstingets övergripande uppgift är att främja hälsa och ge vård på lika villkor till alla invånare i Jönköpings län. I länet bor cirka 70 000 barn i åldrarna 0-17 år, vilket motsvarar drygt 20 procent av länets befolkning. När det gäller barn och ungdomar är det särskilt viktigt att samverka med andra aktörer i samhället, för att förebygga ohälsa och social utsatthet. Viktigast är att insatserna ges för barnets bästa, att de är samordnade och att de ges ur barnets perspektiv. Barndialogen är vårt forum i länet där Landstinget, kommunerna och frivilliga aktörer möts för utveckling och samverkan i frågor om barns hälsa, omsorg och utveckling. Beslut År 1999 godkände riksdagen regeringens förslag till en strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige (prop. 1997/98:182). Strategin innebär att kunskap och medvetenhet om barnkonventionen ska öka och att ett barnperspektiv ska byggas in i allt beslutsfattande. I landstingets budget och flerårsplan framgår att alla landstingsfinansierade verksamheter ska införliva FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade Barnkonventionen, i sina verksamhetsplaner. Barnkonventionen ska vara ett styrande dokument och verktyg för att förbättra barns och ungdomars villkor och vård inom landstingets ansvarsområden. Handlingsplanens syfte Handlingsplanen slår fast alla verksamheters ansvar för att tillämpa Barnkonventionen i sitt uppdrag. Det innebär att barnperspektivet tas med i verksamhetsplaneringens olika perspektiv. Syftet är också att inspirera alla medarbetare till att utveckla lyhördhet och respekt för barns och ungas synpunkter och att verka för barns bästa i beslut och åtgärder. Genomförda och planerade insatser Se till att Barnkonventionens grundprinciper beaktas vid planering och beslut inom Landstingets verksamheter på olika nivåer. Utveckla samverkan med barn och unga som patient och anhörig. Införa Barnombud. Det kan ske i form av lärandeseminarier för att uppmärksamma mötet med barnet inom hälso- och sjukvården. Hålla samverkan levande inom och mellan Landstinget, kommunerna och ideella organisationer. Det vill säga, göra Barndialogen känd och använd i det dagliga arbetet. Ett kvalitetssystem Kriterier för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län håller på att ta form. Vägledning BHV. Barnronder, där barn 8-17 år granskar miljö, säkerhet och trivsel har genomförts i länets samtliga sjukhus samt några vårdcentraler och FTV-kliniker. En verksamhet för barn 6-18 år med lindrigare psykiatrisk problematik eller psykosomatiska besvär, Barn- och ungdomshälsan har inrättats i Jönköpings kommun. Långsiktigt och ständigt pågående arbete Arbetet med att förverkliga Barnkonventionen och att förankra dess synsätt är långsiktigt och måste pågå ständigt. Ändrade attityder, förhållnings- och arbetssätt kan vara avgörande för att barnperspektivet ska kunna genomsyra alla frågor som rör barn och unga. Kunskaps- och 4

metodutveckling blir här ett viktigt stöd för att höja medvetenheten hos beslutsfattare och medarbetare som arbetar med barn. Begrepp Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och är en del av folkrätten. I dag har alla länder utom USA ratificerat Barnkonventionen, vilket innebär att de har bundit sig till att förverkliga den. Sverige ratificerade konventionen 1990. Enligt Barnkonventionen ska staten vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i konventionen (artikel 4). Definitioner Enligt Barnkonventionen är alla i åldern 0 18 år barn. Det är viktigt att man i denna grupp uppmärksammar det unika, likheter och skillnader - mellan olika åldrar, mellan pojkar och flickor samt mellan individer - när det gäller behov och möjligheter. Barnperspektivet och Barnrättsperspektivet Barnkonventionen syftar till att lägga in ett barnperspektiv i alla beslut och åtgärder som rör barn. Utgångspunkten är barnets fulla människovärde och integritet. Barnperspektivet kräver inlevelse och förmåga hos vuxna att identifiera sig med barnets situation. Varje dag möter barn och ungdomar verksamheter planerade av vuxna för vuxna, trots att barn och unga också är både patienter och besökare. Det är därför viktigt att ta del av till de ungas synpunkter såväl när det gäller den fysiska miljön som bemötandet. Barnperspektivet ska föras fram på ett planerat, systematiskt och effektivt sätt vid verksamhetsplanering/dialog. Barnperspektivet kan delas upp utifrån tre olika aspekter som belyser barns rättigheter och barns bästa: barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv. Barnperspektivet innebär att en vuxen så långt som möjligt sätter sig in i ett barns situation och försöker se till barnets bästa. Barnets perspektiv innebär att barnet självt blir lyssnat på och att det utifrån ålder och mognad ges möjlighet att få bidra med sina erfarenheter, synpunkter och förslag. Om det av speciella skäl inte är möjligt att göra detta, är det viktigt att hämta barnets åsikter i efterhand. Barnrättsperspektivet är mer objektivt. Det är ingen personlig tolkning av vad som är bäst för barnet, utan barnets rättigheter som de är formulerade i barnkonventionen. Om åtgärder eller beslut bedöms få konsekvenser för barnet eller barnen ska hänsyn tas till de mänskliga rättigheter som barn har enligt Barnkonventionen. Att på så sätt säkerställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut som rör barn innebär att ha ett barnrättsperspektiv. Barnets bästa (artikel 3) I alla beslut som rör barn ska barnets bästa sättas i främsta rummet (artikel 3). Utgångspunkten ska vara att barndomstiden har ett egenvärde. Barn har också särskilda behov av skydd och stöd, vilket bland annat beror på att barn har begränsade möjligheter att föra sin egen talan. Att identifiera barns och ungas perspektiv och tolka principen om barns bästa innebär därför ofta att ta ställning i olika intressekonflikter. 5

Icke diskriminering (artikel 2) Inrymmer jämlikhet oberoende av kön, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning eller sexuell läggning. Det inrymmer också jämlik behandling oberoende av barnets ålder och föräldrarnas sociala situation och agerande. Kunskap om barnkonventionen Barnkonventionens fyra grundläggande principer Alla barn har samma rättigheter och lika värde och ingen ska diskrimineras på grund av kön, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning (icke diskriminering, artikel 2). Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga, (artikel 3). Barn och unga ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar (rätt till liv och överlevnad, artikel 6). Barn och ungdomar ska ges möjlighet att uttrycka sina synpunkter i frågor som berör dem varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (åsiktsfrihet och rätten att bli hörd, artikel 12.1). Riktlinjer och planer Barnperspektivet ska finnas med i verksamheternas riktlinjer och handlingsplaner och avrapporteras årligen i verksamhetsberättelsen. Kompetensutveckling Alla verksamheter inom Landstinget i Jönköpings län ska se till att samtliga medarbetare har kunskap om Barnkonventionen. Den nyanställde informeras om hur Barnkonventionen tillämpas på arbetsplatsen. Det kan till exempel ske inom ramen för kompetensutveckling och vid introduktionsutbildning för nyanställda. Barnkonventionen måste hållas levande genom att återkommande tas upp i olika utbildningar för all personal. Det är därför viktigt att verksamhetens syn på barn finns nedskriven och tillgänglig. Avtal I avtal som landstinget träffar med entreprenörer ska Barnkonventionen åberopas. Kunskap om barns bästa och barns och ungas möjligheter att framföra synpunkter i frågor som rör dem, bör framhållas som kvalitetskrav. Barnets bästa Med barnets bästa menas att alla barn har lika rätt till trygga uppväxtvillkor samt god och jämlik hälsa. I alla beslut som berör barn ska barnets bästa sättas i främsta rummet. För att leva upp till Barnkonventionens intentioner om barnets bästa krävs: Kunskap om barns utveckling och behov. Underlag i form av statistik om barns och ungas behov, hälsa och levnadsvillkor. Kunskap om bemötande av barn och unga Lyhördhet och respekt för barns och ungas synpunkter. Denna barnsyn ska vara vägledande för attityder och arbetssätt inom landstingets verksamheter. 6

Barnkompetens Alla medarbetare ska ha de kunskaper som krävs för att kunna möta barn i olika åldrar i landstingets verksamheter. Alla medarbetare bör få nödvändig utbildning i barnkompetens, bemötande och om att samtala med barn och unga. Bemötande Bemötandet av barn ska baseras på respekt för individen, men också se barnet kopplat till familj och omgivning eftersom barn är särskilt beroende av stöd från vuxna. Lyhördhet i bemötandet gäller alla barn även barn som är närstående och besökare. Utsatta barn måste särskilt uppmärksammas och ges stöd. I de fall där det är nödvändigt har vi skyldighet enligt Socialtjänstlagen 14 att anmäla ett barn som far illa. Barnets röst För att kunna utveckla verksamheten ur ett barnperspektiv bör vi ta in barns och ungdomars egna erfarenheter och kunskaper. Utifrån ålder och mognad ska de ges möjlighet att lämna synpunkter på vårt arbete. Hänsyn ska tas till både likheter och olikheter i flickors och pojkars åsikter. De ska behandlas med respekt och någon form av återkoppling ska alltid ske. Vid utredningar och beslut som berör barn och ungdomar ska deras synpunkter framkomma i formuläret barnrättsbaserad beslutsprocess för tjänstemän och politiker. Vid strukturella förändringar, till exempel en omorganisation av verksamheter som berör barn, ska deras synpunkter tas till vara, genom till exempel fokusgrupper, enskilda samtal, enkäter eller medborgardialog. De synpunkter som hämtas in bör användas strukturerat i planering, kvalitetsutveckling och utformning av verksamheterna som möter barn. Barn som medborgare I landstingets avtal med egna och upphandlade verksamheter är det viktigt att se barnen som invånare i länet som använder landstingets verksamheter. Information riktad till barn och ungdomar ska göras lättillgänglig och ges på ett sätt så att de förstår. Barns kunskaper och erfarenheter ska i möjligaste mån tas tillvara. Miljön ska utformas så att den för barn och unga är både fysiskt tillgänglig och trygg. I planeringen av till exempel lokaler ska en trygg, handikappanpassad och barnsäker miljö ingå. Ett exempel är de nu etablerade barnronderna. 7

Ansvar och roller Riktlinjen med tillhörande handlingsplan gäller alla politiker och dess beslutande forum, samtliga förvaltningar samt stöd och beställarfunktioner. Nedan beskrivs politikens, förvaltningens och verksamheternas ansvar och roller i arbetet. Beskrivningen utgår från tidigare fattade beslut i Landstingsstyrelsen Jönköpings län. Politik Landstingsstyrelsen Förvaltning Verksamhet Uppdragsansvarig: Landstingsdirektör och förvaltningschefer Strategisk stödfunktion: Verksamhetsteam barn och unga Uppdragsansvariga: Chefer på alla nivåer Stödfunktion: Barnombud Politisk styrgrupp Landstingsstyrelsen Roll och ansvar Säkerställa att uppdraget utförs i linje med landstingets riktlinje och handlingsplan Säkerställa resultatet för uppdraget genom att tillföra de resurser som krävs för genomförandet Ansvar för beslut om förändringar i riktlinjen Landstingsdirektör och förvaltningschefer Roll och ansvar LD ansvarar för att uppdrag och tilldelade resurser fördelas i enlighet med landstingets ordinarie rutiner samt intentioner och mål i riktlinjen Förvaltningschefer ansvarar för att skapa förutsättningar och möjliggöra för verksamheterna att arbeta i linje med riktlinje och handlingsplan LD och förvaltningschefer ansvarar för att efterfråga resultat och följa upp arbetet via budget- och uppdragsprocessen Förvaltningschefer med stöd från verksamhetsteam barn ansvarar för att erfarenheter och utvecklingsbehov inom barnrättsområdet återkopplas till LD och den politiska ledningen i respektive förvaltning. 8

Verksamhetschefer Roll och ansvar Ansvara för att synliggöra och säkerställa att barnets rättigheter och barnperspektivet beaktas och formuleras i budget, avtal och verksamhetsplanering Ansvara för att medarbetarna får kunskap om konventionen och dess tillämpning Ansvara för att verksamhetens rutiner och arbetssätt beaktar barnets rättigheter Ansvara för att utse ett eller flera barnombud i verksamheten Skapa förutsättningar för verksamhetens barnombud att utföra sitt uppdrag Barnombud Roll och ansvar Informera om och initiera kompetensutveckling kring barnets rättigheter och barnperspektiv till ledning och medarbetare på den egna arbetsplatsen Synliggöra och driva på utvecklingsområden om barnets rättigheter i verksamheten Vara sakkunnigt stöd till chef Strategisk stödfunktion Organiseras av Roll och ansvar Landstingets ledning Vara sakkunnigt stöd till politik, förvaltning och barnombud Informera och utbilda i organisationen med särskilt ansvar för barnombudens kompetensutveckling Stöd i utvecklingsarbete och metodutveckling inom barnrättsområdet Stöd i arbete med framtagande av styrande dokument med bäring på barnrättsfrågorna Omvärldsbevakning Landstingets representant i nationella nätverk 9

Barnkonventionen i praktisk verksamhet Barn och unga som patient Ledning och alla medarbetare ska utifrån sina roller bidra till att: Barn ska vårdas med andra barn och inte på vuxenavdelningar. Barn på sjukhus har rätt att ha en förälder eller närstående hos sig under sjukhusvistelsen. Barn och unga får samma möjlighet till vård på lika villkor oavsett kön, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och sexuell läggning. Utveckla former för bemötande och samtal med barn. Barn och ungdomar får information om vilka rättigheter de har. Barn blir sedda och lyssnade till samt att metoder utvecklas som ger barn och unga möjlighet att lämna synpunkter på sin behandling. Metoder tillämpas som främjar alla barns hälsa och utveckling, såväl fysiskt och psykiskt som känslomässigt, socialt och kulturellt samt förebygger och skyddar för olika risker. I flertalet av punkterna här ovan krävs samverkan med aktörer utanför landstinget. Barn som besökare och närstående Beakta barns behov av information, råd och stöd Barn i utsatta situationer är redan ett ansvar för bl.a. hälso- och sjukvården. Ett förtydligande infördes från och med 1 januari 2010 med nya bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen och i lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Ett nationellt utvecklingsarbete pågår för förebyggande insatser och adekvat stöd till barn och unga som anhöriga till en förälder/vårdnadshavare som har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, psykisk sjukdom/funktionsnedsättning eller oväntat dör. Jönköpings län har valts ut som en av fyra regioner att ta fram modeller för hur man bemöter och arbetar med barn och ungdomar i dessa svåra situationer. Projektet samordnas av Nationell kompetenscentrum Anhöriga, NkA. www.anhoriga.se och pågår år 2012-2014. För mer information se www.lj.se/barndialogen.se, se under flik barn som anhöriga. Barnrättsbaserad beslutsprocess och barnbokslut Inför beslut som ska tas i en verksamhet bör man fundera på om detta på något sätt påverkar och kommer att få konsekvenser för några barn och ungdomar. FN:s Barnrättskommitté rekommenderar att detta framförallt görs när man antar eller fastställer exempelvis: Någon form av policy eller riktlinjer inom olika verksamheter. Lagstiftning eller föreskrifter. Årlig budget, såväl på nationell som på regional och lokal nivå. Förändringar i organisation eller administration på alla nivåer i samhället. Landstinget i Jönköpings län valt följande verktyg för att se till barnets bästa och bättre leva upp till FN:s barnkonvention om barnets rättigheter. 1. Ett kvalitetssystem Kriterier för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län. Systemet är ännu inte fullt utvecklat men huvudparten av indikatorerna är fullt möjliga att mäta och flera är redan i drift. Barndialogen, Medicinsk programgrupp barn och verksamhetsteam barn och unga fördelar och tar ansvar för 10

insamling av data med årlig rapportering av resultat till ledningen. Kriterier för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2. Blanketten Barnrättsbaserad beslutsprocess används inför beslut i frågor som kan vara av betydelse för barn och unga. Beslut kan fattas på såväl tjänstemanna-, som politisk nivå. Barnrättsbaserad beslutsprocess 3. Ett barnbokslut bör göras i samband med årsbokslutet som anger hur mycket av arbetet som har varit riktat till barn och i vilka åldrar. Barnbokslut är en blankett som kompletterar den ordinarie verksamhetsberättelsen med information om hur barnrättsarbetet uppmärksammats på de olika arbetsplatserna under året. Bokslutet ligger som en del i kvalitetssystemet (indikator 5). Barnbokslut 4. Inför mer omfattande beslut som rör barn och unga utgör barnkonsekvensanalyser ett verktyg för att omsätta barnkonventionen i handling och synliggöra barnets bästa. Med hjälp av barnkonsekvensanalyser kan beslutsfattare arbeta systematiskt och vara försäkrade om att ett barnperspektiv finns med i besluten. Verksamhetsutveckling Landstingets kansli ska ansvara för att barnkonventionen synliggörs i utredningar och inför beslut. Verksamhetsteam barn/unga är vid behov tillgängliga med stöd och råd och med ett särskilt ansvar i frågor som rör metodutveckling och fortbildning. Barnombud - en uppdragsbeskrivning Landstinget arbetar efter FN:s barnkonvention. Det behövs mer kunskaper om barnets behov för att barnrättsperspektivet ska kunna tillämpas i verksamheten och bidra till ett systematiskt utvecklingsarbete. Ur Budget med flerårsplan 2013-2015 för Landstinget i Jönköpings län Syfte Syftet är att FN:s konvention om barnets rättigheter blir förverkligad. Genom att införa barnombud i landstingets samtliga enheter kommer barnets bästa att ständigt finnas som ett medvetet perspektiv i landstingets verksamheter. Uppdrag för barnombud i Landstinget i Jönköpings län Arbetet med att införliva Barnkonventionen sker genom att verksamheterna utser barnombud. Barnombudet utses av den egna verksamhetens ledning och verkar på dess mandat. Barnombudet ska särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om barnet har en förälder som har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller för barn vars föräldrar plötsligt eller oväntat dör.(hsl2 g) Barnombudet ska tillsammans med sin chef informera och stödja den egna enheten och bidra till att barnkonventionen kommer i praktisk tillämpning med ett aktivt barnperspektiv och en god barnkompetens, på kort och lång sikt. Barnombudet ska arbeta praktiskt med förbättringar så att barn och ungdomar som är patienter, anhöriga eller som genom annan kontakt, får ett bra omhändertagande, god tillgänglighet, åldersanpassad information i en god miljö. 11

Barnombudet ska fungera som stöd när misstanke om att barn far illa. Uppdraget fodrar tid att delta i utbildning, omvärldsbevakning samt tid att initiera diskussioner och förslag i den egna verksamheten. Utbildning Nya barnombud ska årligen erbjudas en grundläggande utbildning motsvarande en heldag om barnets rättigheter, barnperspektiv och barnkonventionens tillämpningsmöjligheter. Utbildningen syftar till att sprida kunskap om konventionen och verksamhetsuppdraget, för att sedan sprida och bevaka budskapet inom den egna verksamheten. Alla barnombud erbjuds återkommande nätverksträffar för dialog och fortbildning i omfattningen ½ dag per termin. Av dessa förläggs minst ett tillfälle i det egna sjukvårdsområdet. Även fortsatta möjligheter till stöd i form av material, information, rådgivning och erfarenhetsutbyte ska erbjudas. Organisation Medicinsk program grupp barn, verksamhetsteam barn och unga samt Barndialogen stödjer verksamheterna vid införandet av barnombud med utbildningsinsatser, material, information och erfarenhetsutbyte. Uppföljning Uppföljning kommer att ske löpande. Införandet av barnombud i landstinget är en del i arbetet med implementeringen av Barnkonventionen. 12