BARNKONVENTIONEN Att arbeta för barns och ungas bästa Handlingsplan för Barnkonventionen i Landstinget Västmanland 2014

Transkript

1 BARNKONVENTIONENN Attt arbeta för barns och ungas bäst ta Handlingsplann för Barnkonventionen i Landstinget Västmanlandd 2014

2 2 (28) INNEHÅLL POLITIKENS ORD: Barnets bästa vårt mål... 3 LANDSTINGSDIREKTÖRENS ORD:... 4 INLEDNING... 6 PLANERADE INSATSER FÖR ÅR 2013 VAR:... 7 LÅNGSIKTIGA MÅL:... 7 BEGREPP... 9 KUNSKAP OM BARNKONVENTIONEN BARNS BÄSTA BARNS RÖST BARN SOM MEDBORGARE LEDNINGENS ANSVAR BARNBOKSLUT BUDGET VILL DU VETA MER OM BARNKONVENTIONEN? BILAGOR Uppdragsbeskrivning Barnrättstrateg Uppdragsbeskrivning Barnrättsombud NOBAB:s standard för hälso och sjukvården Nordisk standard för ungdomars rättigheter vid övergång från barnsjukvård till vuxensjukvård Checklista 1 Barn och unga som patient och brukare Checklista 2 Barn som besökare och närstående Checklista 3 För chefer och ledare Checklista 4 Barnkonsekvensbeskrivning vid beslut Checklista 5 Barnchecklista inför beslut Checklista 6 Barn och unga som Kultur och kollektivtrafikanvändare... 28

3 3 (28) Barnkonventionsarbetet i Landstinget Västmanland POLITIKENS ORD: Barnets ba sta va rt ma l Barn ska bli sedda oavsett om de är patienter själva, följer med någon närstående till vårdcentralen eller sjukhuset, deltar i kulturaktiviteter eller åker med bussen, och de ska bli respekterade i Barnkonventionens anda. Vi politiker ska bli bättre på att ta tillvara barns och ungas synpunkter för att utveckla de olika verksamheterna. Västerås kommun har i samverkan med Landstinget och Polisen i Västmanland utbildat så kallade barnpiloter, vars uppgift är att se och agera när barn far illa. Barnkonventionen är så mycket mer och vi behöver arbeta med att göra konventionen till verklighet i vår kontakt med barn och unga. Handlingsplanen ska vara det dokument som styr vilka åtgärder vi behöver vidta för att förverkliga målet Barnets bästa. Vägen dit består av ökad kunskap och mer barnkompetens i alla landstingsfinansierade verksamheter. Vi politiker ska bli bättre på att tänka in barnen i alla beslut som fattas, att ha ett barnperspektiv, alltså att vid alla beslut väga in vad det får för konsekvenser för barnen. Vi ska också anstränga oss mer att lyssna in barns och ungdomars synpunkter på alla våra verksamheter, både våra egna och upphandlade. ALLA ska arbeta för att bli ännu bättre på att möta barn och ungdomar. ALLA politiker, chefer och medarbetare har ett ansvar för att för att se till att handlingsplanen omsätts i praktiken så vi når Barnets bästa. För landstingsstyrelsen: Denise Norström (s) Tomas Högström (m) Helena Hagberg (fp) Juha Rundgren (v) Birgitta Andersson (c) Roy Cederbäck (kd) Barbara Conte (mp)

4 4 (28) LANDSTINGSDIREKTÖRENS ORD: Om vi ställer frågan Har vi barnperspektiv när vi fattar beslut? till företrädare för de landstingsfinansierade verksamheterna och till barn som själva eller som närstående använder landstingets tjänster, undrar jag om vi får samma svar. Barnkonventionen handlar om barnens rättigheter och antogs av FN: generalförsamling den 20 november 1989 och är en del av folkrätten. Rätten handlar om barnens rätt att växa upp i trygghet, att skyddas mot övergrepp, få utvecklas och respekteras för sina åsikter. Sverige var ett av de första länderna som 1990 antog barnkonventionen. Landstingsfullmäktige har beslutat att arbetet med barnkonventionen ska införlivas i alla landstingsfinansierade verksamheter. Arbetet med förankring är långsiktigt, måste pågå ständigt och anpassas till den verklighet som barn just då lever i. För att landstinget ska se den egna verksamheten med barnens ögon, både när vi planerar förändringar och arbetar för att öka barnens inflytande i våra verksamheter, krävs att vi har en god barnkompetens. Vi har flera utmaningar att hantera på alla nivåer i landstinget. En stor utmaning är att se oss själva med barnens ögon i de verksamheter där barnen inte är huvudpersonen utan har rollen som närstående. Alla i landstinget har ett ansvar att omsätta barnkonventionen i praktisk handling. Vi vet att vi kan göra mer för barnens bästa och att påbörja arbetet med att låta barnkonventionens grundtankar genomsyra våra verksamheter är spännande. Det kräver att vi höjer vår kompetens och samverkar med andra i samhället. För alla måste vi se barnen, lyssna på deras behov och skapa förutsättningar för ett tryggare, friskare och rikare liv för barnen som bor i Västmanlands län. Monica Berglund Landstingsdirektör

5 5 (28) BAKGRUND Den Nationella strategin År 1999 godkände riksdagen regeringens förslag till en strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige (prop. 1997/98:182). Strategin innebär att kunskap och medvetenhet om barnkonventionen ska öka och att ett barnperspektiv ska byggas in i allt beslutsfattande. Den nya Barnpolitiken För att ta till vara och stärka barns rättigheter och intressen beslutade regeringen i mars 2008 om ett förstärkt strategiskt arbete med att genomföra barnkonventionen. Barnpolitiken en politik för barnets rättigheter syftar till att genomföra de rättigheter som varje barn har enligt FN:s barnkonvention. Ett barnrättsperspektiv ska genomsyra alla politikområden och verksamheter där barn är berörda. Det betyder att beslutsfattare och andra som arbetar med frågor som rör barn ska ta hänsyn till de mänskliga rättigheter varje flicka och pojke upp till 18 år har. Barn ska ses som kompetenta individer, respekteras och vara delaktiga i beslut som rör dem. De ska ges möjligheter till en trygg uppväxt och kunna utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Beakta barns behov av information, råd och stöd Barn i utsatta situationer är redan ett ansvar för bl.a. hälso och sjukvården. Ett förtydligande infördes från och med 1 januari 2010 med nya bestämmelser i hälso och sjukvårdslagen och i lagen om yrkesverksamhet på hälso och sjukvårdens område. Genom bestämmelserna åläggs hälso och sjukvården samt hälso och sjukvårdspersonalen en skyldighet att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd när barnet befinner sig i en särskilt utsatt situation. Skyldighet att beakta barnets behov inträder när barnet har en förälder som har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller för barn vars föräldrar plötsligt dör. Bestämmelsernas syfte är att med ett tydligt barnperspektiv skydda och stärka barn i situationer som upplevs hota barnens säkerhet och trygghet och bör ses som ett komplement till den anmälningsskyldighet som föreskrivs i Socialtjänstlagen.

6 6 (28) Landstinget Västmanland I Landstingets budget och flerårsplan stadgas att barnkonventionen ska införlivas i alla landstingsfinansierade verksamheter. Denna handlingsplan för barn och unga har tagits fram som ett övergripande dokument för detta arbete. INLEDNING Grundtankar i konventionen: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Varje barn har rätt att få sina grundläggande behov uppfyllda. Varje barn har rätt att få skydd mot övergrepp och utnyttjande. Varje barn har rätt att få uttrycka sin mening och bli respekterat. En av landstingets främsta uppgifter är att främja hälsa och ge vård på lika villkor. I länet bor det för närvarande nästan barn i åldern 0 18 år, vilket är drygt 20 % av länets befolkning. För att förebygga ohälsa och socialt utsatthet hos barn och ungdomar är det viktigt att alla i samhället samverkar. Insatser som genomförs ska vara för barnens bästa, vara samordnade och ur barnens perspektiv. Att genomföra det arbetet i dialog med barn och unga är en förutsättning för att lyckas. Kommunerna är en viktig aktör och det är väsentligt för landstinget att se till att resurser finns för att medverka till samverkan. Syfte för barns och ungas bästa Programmet slår fast alla verksamheters ansvar för att tillämpa Barnkonventionen i sitt uppdrag. Det innebär att barnperspektivet tas med i verksamhetsplaneringens olika perspektiv. Syftet är även att inspirera alla medarbetare till att utveckla lyhördheten och respekten för barns och ungas synpunkter och att verka för barns bästa i beslut och åtgärder.

7 7 (28) PLANERADE INSATSER FÖR ÅR 2013 VAR: Arbeta fram central handlingsplan Utbilda fullmäktiges ledamöter Skapa en barnrättsgrupp Inventera utbildade barnpiloter Inventera behov av att skapa lokala nätverk för barnpiloter Ta fram ett barnbokslut som kan användas över år LÅNGSIKTIGA MÅL: Kunskapen om barnkonventionens rättigheter och krav ska öka i landstingets alla verksamheter. Politiker och tjänstemän ska ha kunskap om barnkonventionen och dess grundläggande principer och rättigheter. Beslutsfattare ska säkerställa barnkonventionens barnperspektiv i alla relevanta beslutsprocesser Säkerställa att barnkompetens finns i alla verksamheter där barn vistas, antingen utifrån egna behov eller som närstående, samt att arbetet sker utifrån barnperspektiv. Barn och unga ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande i frågor som direkt eller indirekt berör dem Verksamheter inom hälso och sjukvård och tandvård ska följa Nordisk förening för sjuka barns behov NOBAB:s standard Barnbokslut ska ingå i verksamhetsuppföljningar Aktiviteter Följande aktiviteter föreslås för att lyckas med arbetet att följa barnkonventionens intentioner: Utse en centralt placerad tjänsteman, barnrättsstrateg, för att samordna och ta ansvar för frågor som rör barns rättigheter. Tillsammans med VKL (Västmanlands Kommuner och Landsting) bilda forum för samverkan för barnets bästa enligt direktiv från Socialstyrelsen, Ta fram tydliga, uppföljningsbara mål beträffande barns rättigheter samt att graden av måluppfyllelse ska följas upp i ordinarie redovisningar. Inventera hur arbetet utifrån barnkonventionen i landstinget ser ut idag. Utbildningsinsatser för förtroendevalda och landstingsanställda på alla nivåer. Initiera att ansvarig tjänsteman utses för att samordna landstingsfinansierade barnpiloter. Utbilda ett antal barnrättsombud. Bygga upp ett nätverk för anställda som har särskilt uppdrag att se med barnens ögon vad gäller barns rättigheter, barnrättsombud. Landstinget ska aktivt delta i samverkan med övriga aktörer på nationell nivå i frågor som rör barns rättigheter. Ta fram mall för verksamhetsanpassade handlingsplaner för landstingets fortsatta arbete Utveckla och följa upp rapporten Barnbokslut.

8 8 (28) Ansvar för genomförande av handlingsplanen Genomförande av handlingsplanen åligger landstingets förvaltningar med stöd från befintlig arbetsgrupp och kommande barnrättsombud. Politisk ledningsgrupp består av ledamöter från majoritet och opposition. Ansvar för samordning, uppföljning och rapportering Ansvar för samordning, uppföljning, revidering och rapportering åläggs Centrum för Hälso och sjukvårdsutveckling. Uppföljning och rapportering av arbetet görs till landstingsstyrelse, koncernledning samt hälso och sjukvårdsgruppen. Långsiktigt och ständigt arbete innebär information, lärande och uppföljning. Barn har rätt att komma till tals /Barnombudsmannen

9 9 (28) BEGREPP Barnkonventionen Barnkonventionen består av tre delar. Delarna är uppdelade i 54 olika artiklar varav 27 är direkt relaterade till barnens rättigheter. FN:s konvention om barnets rättigheter, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och är en del av folkrätten. Idag har alla länder utom USA, Somalia och SydSudan ratificerat Barnkonventionen, vilket innebär att de har bundit sig till att förverkliga den. Sverige ratificerade konventionen Enligt barnkonventionen ska staten vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i konventionen (artikel 4). Definitioner Enligt barnkonventionen är alla i ålder 0 18 år barn. Det är viktigt att man i denna grupp uppmärksammar det unika, likheter och skillnader mellan olika åldrar, mellan pojkar och flickor, samt mellan individer när det gäller behov och möjligheter. Barnperspektivet och Barnrättsperspektivet Barnkonventionen syftar till att lägga in ett barnperspektiv i alla beslut och åtgärder som rör barn. Utgångspunkten är barnets fulla människovärde och integritet. Barnperspektivet kräver inlevelse och förmåga hos vuxna att identifiera sig med barnets situation. Varje dag möter barn och ungdomar verksamheter planerade av vuxna för vuxna, trots att barn och unga också är både patient och besökare. Det är därför viktigt att ta del av de ungas synpunkter såväl när det gäller den fysiska miljön som bemötandet. Barnperspektivet ska föras fram på ett planerat, systematisk och effektivt sätt vid verksamhetsplanering/dialog. Om åtgärder eller beslut bedöms få konsekvenser för barnet eller barnen ska hänsyn tas till de mänskliga rättigheter som barn har enligt barnkonventionen. Att på så sätt säkerställa barnets rättigheter i åtgärder eller beslut som rör barn innebär att ha ett barnrättsperspektiv. Barnets bästa (artikel 3) I alla beslut som rör barn ska barnets bästa sättas i främsta rummet. Utgångspunkten ska vara att barndomstiden har ett egenvärde. Barn har också särskilda behov av skydd och stöd, vilket bland annat beror på att barnet har begränsade möjligheter att föra egen talan. Att identifiera barns och ungas perspektiv och tolka principen om barns bästa innebär därför ofta att ta ställning i olika intressekonflikter. För att se barnets bästa behöver man också väga in barnets perspektiv i olika situationer.

10 10 (28) Jämlikhet (artikel 2) Jämlikhetsbegreppet för barn och unga inrymmer jämlikhet oberoende av kön, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning eller sexuell läggning. Det inrymmer också jämlik behandling oberoende av barnet ålder och föräldrarnas sociala situation och agerande. KUNSKAP OM BARNKONVENTIONEN Barnkonventionens fyra grundläggande principer är att: Alla barn har samma rättigheter och lika värde och ingen ska diskrimineras på grund av kön, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning (artikel 2). Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga (artikel 3). Barn och unga ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar (artikel 6). Barn och ungdomar ska ges möjlighet att uttrycka sina synpunkter i frågor som berör dem (artikel 12). Kompetensutveckling Samtliga medarbetare inom Landstinget Västmanland ska på sikt ha kunskap om Barnkonventionen. Att ha kunskap om, innebär i detta fall att alla ska känna till barnkonventionen, att denna handlingsplan och lokala handlingsplaner finns samt att alla medarbetare i den egna verksamheten utgår från barnkonventionen. Det finns inga krav att man ska kunna barnkonventionen men alla ska känna till de fyra grundprinciperna som utgår från artiklarna 2, 3, 6 och 12. Kunskapen ska fås inom ramen för individuell kompetensutveckling och ingå i introduktionsprogram vid nyanställning. Barnkonventionen måste hållas levande genom att återkommande tas upp i olika sammanhang för alla medarbetare. Vid nyanställning ska den nyanställde informeras om hur Barnkonventionen tillämpas på arbetsplatsen. Det är därför viktigt att verksamhetens syn på barn finns nedskriven och tillgänglig.

11 11 (28) Verksamhets och handlingsplaner Barnperspektivet ska finnas med i verksamhetsplaner. Handlingsplaner ska tas fram och avrapporteras årligen i verksamhetsberättelsen. Avtal I avtal som landstinget träffar med entreprenörer ska barnkonventionen åberopas. Kunskap om barns bästa och barns och ungas möjligheter att framföra synpunkter i frågor som rör dem, bör framhållas som kvalitetskrav. Hur får vi alla att ha barnperspektiv och att se sin del av landstingets verksamhet utifrån barnets perspektiv i vår verksamhet?

12 12 (28) BARNS BÄSTA Med barns bästa menas att alla barn har lika rätt till trygga uppväxtvillkor samt god och jämlik hälsa. I alla beslut som berör barn ska barnets bästa sättas i främsta rummet. För att leva upp till barnkonventionens intentioner om barns bästa krävs: Kunskap om barns utveckling och behov barnkompetens Underlag i form av statistik om barns och ungas behov, hälsa och levnadsvillkor Kunskap om bemötande av barn och unga Lyhördhet och respekt för barns och ungas synpunkter barnperspektiv Dessa punkter ska vara vägledande för attityder och arbetssätt inom landstingets verksamheter. Grundläggande förutsättningar för ett barns positiva utveckling Barnet måste bli sett utifrån den det är med rätt att bestämma över sin egen kropp, sina egna känslor och tankar. Varje barn måste mötas utifrån sina förutsättningar. Att inrätta Barnrättsombud är ett sätt att uppmärksamma barns rättigheter. Ett förslag på hur en sådan verksamhet kan utformas har tagits fram. Se bilaga 2, Uppdragsbeskrivning Barnrättsombud. Barnkompetens Det är viktigt att alla medarbetare får de insikter som krävs för att kunna möta barn i olika åldrar i landstingets verksamheter. Alla medarbetare bör få nödvändig grund och vidareutbildning i barnkompetens, bemötande och samtal med barn och unga. Det ska finnas kunskap om deras utveckling, likheter och olikheter oavsett kön och bakgrund. Bemötande Bemötandet av barn ska baseras på respekt för individen, men också se barnet kopplat till familj och omgivning eftersom barn är särskilt beroende av stöd från vuxna. Utsatta barn måste särskilt uppmärksammas och ges stöd. I de fall där det är nödvändigt har alla skyldighet enligt Socialtjänstlagen, kapitel 14 1, att anmäla om man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. I landstinget tolkas det som att anmälan ska ske vid oro för att ett barn far illa. Lyhördhet i bemötandet gäller alla barn även barn som är närstående och besökare. Personalen ska ha ögon som ser barn och öron som hör vad de säger. En röst som samtalar med barnet utifrån mognad och händer som är varma.

13 13 (28) BARNS RÖST För att kunna utveckla verksamheten ur ett barnperspektiv bör vi ta in barns och ungdomars egna erfarenheter och kunskaper. Utifrån ålder och mognad ska de ges möjlighet att lämna synpunkter på vårt arbete. Hänsyn ska tas till både likheter och olikheter i flickors och pojkars åsikter. De ska behandlas med respekt och någon form av återkoppling ska alltid ske. Vid utredningar och beslut som berör barn och ungdomar ska vikten av att ta in deras synpunkter betonas. Vid strukturella förändringar, till exempel en omorganisation av verksamheter som berör barn, ska deras synpunkter tas till vara. Bra metoder är fokusgrupper eller medborgardialog. De synpunkter som hämtas in bör användas strukturerat i planering, kvalitetsutveckling och utformning av verksamheterna som möter barn. Vi barn är kloka och att alltid vara en smula barn det är verkligt vuxet /okänd Hur uppfyller vi detta på vår arbetsplats?

14 14 (28) BARN SOM MEDBORGARE Det är viktigt att se barnen som invånare i länet och brukare av landstingets verksamheter. Detta ska tydligt betonas i landstingets avtal med egna och upphandlade verksamheter. Information riktad till barn och ungdomar ska göras lättillgänglig och ges på ett sätt som de förstår. Barns kunskaper och erfarenheter ska i möjligaste mån tas tillvara. Miljön ska utformas så att den ur ett barnperspektiv är både fysiskt tillgänglig och trygg. I planeringen av till exempel lokaler ska en trygg, handikappanpassad och barnsäker miljö ingå. Samverkan med kommuner är i många fall nödvändig så att inte ansvarsgränser förhindrar att barnets bästa sätts i främsta rummet. Vilka goda exempel på samverkan har vi i vår verksamhet?

15 15 (28) LEDNINGENS ANSVAR Den politiska ledningen ansvarar för att betydelsen av barnkonventionens tillämpning tydliggörs i strategiska sammanhang och beslut. Tydligast görs det i budget och utredningsdirektiv. Landstingets tjänstemannaledning ansvarar för att arbetet med barnkonventionen synliggörs i avtal, budget, utredningsdirektiv, verksamhetsberättelser och bokslut samt för att det följs upp. Ledningen ansvarar också för att erfarenheter och utvecklingsbehov återförs till den politiska ledningen. Arbetet med att förverkliga barnkonventionen ska ses som en del av verksamheternas kvalitetsarbete. Chefer på alla nivåer har ansvar för att alla medarbetare får nödvändig kunskap om barnkonventionen och dess tillämpning. Detta säkerställs genom utbildningar, erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete. Hur har vi lyckats i vår verksamhet? BARNBOKSLUT Ett barnbokslut bör göras i samband med årsbokslutet som anger hur mycket av arbetet som har varit riktat till barn och i vilka åldrar. Hur är tillgängligheten kopplad till utbudet? I vilken utsträckning har barn och unga haft möjlighet att ge synpunkter på verksamheten? Respektive verksamhet bör välja indikatorer ur ett barnperspektiv. För hälsokonsekvensanalyser och hälsobokslut behövs hälsoindikatorer för barn och unga för att beskriva deras situation och levnadsvillkor. Hur gynnar verksamhetens beslut barn och unga?

16 16 (28) BUDGET För att kunna följa upp arbetet med barnkonventionen även ur ett ekonomiskt perspektiv behöver det definieras och avsättas pengar för arbetet. Avsikten är att kunna mäta kostnader i förhållande till effekt och att ge möjlighet att förutom att föra in barnkonventionen i verksamheter även ha ett fortsatt förbättrings och uppföljningsarbete. Kostnader som inte tas med i budgetförslaget är lönekostnader för deltagare i ledningsgruppen, tre tjänstemän och tre politiker. Förslag till budget för 2015: Typ av kostnad/tjänst Omfattning Summa Barnrättsstrateg 0,5 tjänst : Barnrättsombud 0,5 tjänst (2 x 0,25) : Utbildningskostnader egna inkl. resor Nätverk 8 dagar/år (2x2 dagar x 2 personer) Resor + boende : 5 000: Föreläsare 3 x 6 000: : Total kostnad/år : /år Behovet är beräknat utifrån att arbetet ska startas upp. Det framtida behovet är i dagsläget inte känt utan får kompletteras efter Vad gäller kostnader för år 2014 finns inga avsatta medel utan de kostnader som finns enligt ovan belastar hälso och sjukvårdsdirektörens budget. Kostnader för nu utsedd barnrättsstrateg är högre än vad som anges ovan. VILL DU VETA MER OM BARNKONVENTIONEN? Litteratur Englundh, Elizabeth (2008). Folkrätt för barn som pedagogiskt åtagande. Stockholms universitet. Söderbäck Maja, red. (2010). Barns och Ungas rätt i vården. Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

17 17 (28) BILAGOR Barnkonventionen i praktiken Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Uppdragsbeskrivning Barnrättsstrateg Uppdragsbeskrivning Barnrättsombud Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso och sjukvård Nordisk standard för ungdomars rättighet vid övergång från barnsjukvård till vuxensjukvård Bilaga 5: Bilaga 6: Bilaga 7: Bilaga 8: Bilaga 9: Checklista 1 Barn och unga som patient och brukare Checklista 2 Barn som besökare och närstående Checklista 3 För chefer och ledare Checklista 4 Barnkonsekvensbeskrivning vid beslut Checklista 5 Barnchecklista inför beslut Bilaga 10: Checklista 6 Checklista för kultur och kollektivtrafik

18 18 (28) UPPDRAGSBESKRIVNING BARNRÄTTSTRATEG SYFTE Syftet är att FN:s konvention om barnets rättigheter införs, utvecklas och följs upp utifrån ett strategiskt perspektiv samt att förverkliga barns och ungas rättigheter genom att anlägga ett barnperspektiv i samtliga beslut där barn berörs av beslutet, direkt eller indirekt. Barnrättsstrateg i Landstinget Västmanland I arbetet med att införa barnkonventionen i landstingets verksamheter behövs en organisation med olika roller på olika nivåer för att kunna föra arbetet framåt både ur ett strategiskt perspektiv men även utifrån ett verksamhetsperspektiv så att alla berörda nivåer i landstinget deltar i arbetet. - En barnrättsstrateg är landstingets sakkunnig vad gäller barns och ungas rättigheter samt i frågor kring begreppet barnrättsperspektiv. - Barnrättstrategen ska samverka med Landstingsdirektören och den politiska ledningen så att en förankring av barnkonventionen i politiska beslut möjliggörs. Barnrättsstrategen har att: - Göra barnkonventionen känd i verksamheten - Checka barnkonventionen inför beslut - Samordna barnrättsombuden - Kartlägga hur arbetet utifrån barnkonventionen framskrider - Tillsammans med barnrättsombud kartlägga vilket behov av kompetensförstärkning som behövs i verksamheter - Vara landstingets representant i nationella nätverk

19 19 (28) UPPDRAGSBESKRIVNING BARNRÄTTSOMBUD SYFTE Syftet är att FN:s konvention om barnets rättigheter blir åskådliggjord och att barnets bästa ständigt finns som ett medvetet perspektiv i alla landstingets verksamheter. Barnrättsombud i Landstinget Västmanland En metod i arbetet med att införliva barnkonventionen är att verksamheterna utser barnrättsombud. Barnrättsombuden ska informera och vidareutbilda medarbetare i verksamheten och bidra till att barnkonventionens tillämpning blir ett aktivt och levande verktyg. Barnrättsombud verkar i samverkan med verksamhetens ledning för att få till stånd ett aktivt barnperspektiv och en god barnkompetens på kort och på lång sikt. Ett barnrättsombud avses att finnas i samtliga verksamheter som kommer i kontakt med barn och ungdomar; barn som patient, barn som närstående eller barn som medborgare. Barnrättsombud utses av verksamhetens ledning och verkar på dess mandat. Uppdraget fodrar tid att delta i utbildning och tid att initiera diskussioner och förslag i verksamheten. Barnrättsombud i arbetet Barnrättsombud ska i sitt arbete tillsammans med övrig personal arbeta med barnperspektivet i verksamheten med att: Uppmärksamma barns och ungdomars behov. Arbeta praktiskt med förbättringar så att barn och ungdomar som patienter, anhöriga eller genom annan kontakt berörs av verksamheten, får ett bra omhändertagande, god tillgänglighet, åldersanpassad information mm. Fungera som stöd när ett barn inte får sina rättigheter tillgodosedda. Särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om barnet har en förälder som har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller för barn vars föräldrar avlider. Informera och fortbilda inom verksamheten samt bidra till att barnkonventionens tillämpning blir ett aktivt och levande verktyg. Delta i gemensamt nätverk för utbildning och utbyte av erfarenheter.

20 20 (28) Exempel kan vara falldiskussioner, uppföljningar, översyn av barnväntrum, diskussioner om hur vi tar hand om barn som närstående. MÅL Övergripande mål: Att barnrättsombuden i samverkan med verksamhetens ledning verkar för att få till stånd ett aktivt barnperspektiv och en god barnkompetens i verksamheten på kort och lång sikt. Delmål: Att barnrättsombud utses i verksamheter enligt ovan. Att barnrättsombud erbjuds utbildningsinsatser, erfarenhetsutbyte och annat stöd. Att barnrättsombuden får möjlighet att initiera förbättringsarbetet i verksamheten och tid för att delta i utbildning. UTBILDNING För att fungera som barnrättsombud behövs utbildning om barnets rättigheter, barnperspektiv och dess tillämpningsmöjligheter. Utbildningen syftar till att sprida kunskap om konventionen och verksamhetsuppdraget, för att sedan sprida och bevaka budskapet inom verksamheten. Uppföljning ska erbjudas återkommande för barnrättsombud i länet för dialog och fortbildning. Även fortsatta möjligheter till stöd i form av material, information, rådgivning och erfarenhetsutbyte ska erbjudas. ORGANISATION Barnrättsombud i verksamheterna. Barnrättsstrategen stödjer verksamheterna vid införandet av barnrättsombud med utbildningsinsatser, material, information och erfarenhetsutbyte. UPPFÖLJNING Uppföljning sker löpande. Införandet av barnrättsombud i landstinget är en del i arbetet med implementering av Barnkonventionen.

21 21 (28) NOBAB:S STANDARD FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRDEN Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB), har enligt FN:s barnkonvention utarbetat Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso och sjukvård. NOBAB arbetar för att sjuka och funktionshindrade barn och ungdomar liksom andra barn skall få goda möjligheter att utvecklas på bästa sätt, även om de drabbats av sjukdom och skada. De bör som andra barn få leka och lära, träffa familj och vänner. Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB) standard för hälso- och sjukvård vilar i sin tur på FN:s barnkonvention. Standarden innebär i förkortat skick följande: 1. Barn ska läggas in på sjukhus endast när den nödvändiga behandlingen och omvårdnaden inte kan ske på ett lika bra sätt i hemmet eller öppen vård. 2. Barn på sjukhus har rätt att ha föräldrar eller annan närstående hos sig under hela sjukhusvistelsen. 3. Föräldrar ska få hjälp till och uppmuntran att stanna hos sitt barn och få möjligheter att övernatta. 4. Barn och föräldrar ska få information om barnets sjukdom och behandling på ett sätt som de kan förstå och som är anpassat till barnets ålder. 5. Barn och föräldrar ska efter grundlig information vara delaktiga i beslut som gäller behandling och vård av barnet. 6. Barnet ska vårdas tillsammans med andra barn och inte på vuxenavdelningar. 7. Barn ska ha möjlighet till lek och skolundervisning som är anpassad till deras ålder och sjukdomstillstånd. 8. Personal som vårdar och behandlar barn ska ha sådan utbildning och kompetens att de kan mäta de fysiska och psykiska behoven hos barnet och dess familj. 9. Vården och behandlingsteamet ska vara organiserat så att det tillförsäkrar varje barn kontinuitet i vården. 10. Barn ska bemötas med takt och förståelse och deras integritet ska respekteras.

22 22 (28) NORDISK STANDARD FÖR UNGDOMARS RÄTTIGHETER VID ÖVERGÅNG FRÅN BARNSJUKVÅRD TILL VUXENSJUKVÅRD 1. Kontinuitet Ungdomar, som på grund av sjukdom och/eller funktionsnedsättning behöver fortsatt vård, har rätt till kontinuitet i hälso och sjukvården. 2. Förberedelse Ungdomar har rätt att i god tid aktivt delta i förberedelser vid övergång till vuxensjukvård. 3. Information Ungdomar har rätt till information om vad de förändringar innebär som övergång till vuxensjukvård medför. 4. Medbestämmande Ungdomar har rätt att medverka i alla beslut som fattas vad gäller övergång till vuxensjukvård. 5. Respekt och integritet Ungdomars integritet ska respekteras i samband med övergång till vuxensjukvård. 6. Kvalificerad personal Personal som övertar vård och behandling av ungdomar ska ha utbildning och kompetens för detta.

23 23 (28) CHECKLISTA 1 BARN OCH UNGA SOM PATIENT OCH BRUKARE Ledning och alla medarbetare ska utifrån sina roller bidra till att: v = Klart + = Pågår 0 = Ej påbörjat Barn ska vårdas med andra barn och inte på vuxenavdelningar. Barn på sjukhus har rätt att ha en förälder eller närstående hos sig under sjukhusvistelsen. Barn blir delaktiga och får lämna synpunkter utifrån barnets sätt att se på sig själv och den omgivning de befinner sig i. Barn och unga får samma möjlighet till vård på lika villkor oavsett kön, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och sexuell läggning. Utveckla former för bemötande och samtal med barn. Utveckla former för information till barn och ungdomar både gällande tillgång till sin journal, i utskick och på hemsidor. Barn och ungdomar får information om vilka rättigheter de har. Barn blir sedda och lyssnade till samt att metoder utvecklas som ger barn och unga möjlighet att lämna synpunkter på sin behandling. Utveckla metoder utifrån barnperspektivet i arbetet med att möta och stödja asylsökande barn och flyktingbarn samt att ta hand om gömda barn. Använda barnperspektivet i arbetet kring mötet med svårt sjuka eller döende barn. Kroniskt sjuka barn och barn som ligger länge på sjukhus bör ges särskilt stöd som inte enbart omfattar medicinskt omhändertagande utan även i övrigt främjar en positiv utveckling. Flera av punkterna ovan kräver samverkan utanför landstinget för att förbättra för barn och ungdomar. Hur uppfyller vi detta på vår arbetsplats?

24 24 (28) CHECKLISTA 2 BARN SOM BESÖKARE OCH NÄRSTÅENDE Alla verksamheter som möter barn och ungdomar ska: Utveckla kunskap om vikten av att se, lyssna och samtala med barn. v = Klart + = Pågår 0 = Ej påbörjat Ta tillvara på barns och ungdomars synpunkter på utbud och miljö, till exempel i väntrum. Ge begriplig och översatt information till barn och unga vid medicinska konsultationer och i andra kontakter. Utveckla rutiner för att ge besökande barn och ungdomar i egenskap av närstående (eller kamrater) den information och det stöd som behövs. Detta gäller särskilt barn till föräldrar med missbruk och psykiskt funktionshinder. Det är också viktigt att barn och ungdomar inom den somatiska vården ges stöd, särskilt om en förälder är allvarligt sjuk, långtidssjuk eller döende. Hur uppfyller vi detta på vår arbetsplats?

25 25 (28) CHECKLISTA 3 FÖR CHEFER OCH LEDARE Ett första steg att förverkliga barnkonventionen i landstingets verksamheter är att använda barnkonventionens intentioner i styrkort och att i verksamhetsplaner skriva in hur detta ska gå till och sätta mer eller mindre detaljerade mätbara mål. Exempel på viktiga målområden: Exempel på viktiga aktivitetsområden fyll även i era egna: Arbeta för att barn och unga ska känna sig trygga och välkomna i verksamheten. v = Klart + = Pågår 0 = Ej påbörjat Tillgängligheten för barn och unga med funktionsnedsättning uppmärksammas. Verksamheterna ska särskilt ta hänsyn till utsatta barn liksom barn och unga i utsatta områden. Flickors och pojkars delaktighet och inflytande ska stimuleras och stärkas. Former ska utvecklas för hur handlingsplanen för barnkonventionen förverkligas inom verksamheten. Fortbildning och löpande uppdatering av barnkonventionen ska ske under verksamhetsåret. Verksamheten fortbildar medarbetarna i barnkompetens. Verksamheten fortbildar medarbetarna i bemötande av barn och unga. I verksamhetsberättelser anges arbetet med barnperspektivet i mål och måluppfyllelse. Hur uppfyller vi detta på vår arbetsplats?

26 26 (28) CHECKLISTA 4 BARNKONSEKVENSBESKRIVNING VID BESLUT Barnchecklista inför beslut är ett verktyg för verksamheterna att se till barnets bästa och bättre leva upp till FN:s konvention om barnets rättigheter. Inför beslut som ska tas i en verksamhet bör man fundera på om detta på något sätt kommer att få konsekvenser för barn och ungdomar. Om det visar sig att beslutet kommer att påverka barn och ungdomar, ska barnchecklistan användas. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? För att kunna svara på frågan behöver vi fundera på vad barnets bästa innebär i vår egen verksamhet. Fokus ska vara på det beslut som ska fattas. När man ska bedöma vad som är ett barns bästa måste barnet själv få tillfälle att uttrycka sina åsikter. Bedömningen ska också grunda sig på konventionens artiklar, samhällets regler, forskning samt kunskaper hos dem som finns i barnets närmaste omgivning. FN:s Barnrättskommitté rekommenderar att barncheck framförallt görs när man antar eller fastställer exempelvis: Någon form av policy eller riktlinjer inom olika verksamheter. v = Klart + = Pågår 0 = Ej påbörjat Lagstiftning eller föreskrifter. Årlig budget, såväl på nationell som på regional och lokal nivå. Förändringar i organisation eller administration på alla nivåer i samhället.

27 27 (28) CHECKLISTA 5 BARNCHECKLISTA INFÖR BESLUT Ärende Kommer beslutet att beröra barn/ungdomar nu eller i framtiden direkt eller indirekt? Nej Ja Om ja, fyll i följande barnchecklista inför beslutet: 1. Vilka barn/ungdomar berörs av detta beslut? 2. Har några barn/ungdomar som kan komma att beröras av beslutet fått uttrycka sin mening? Nej Ja På vilket sätt? Vad blev resultatet? 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till likvärdiga villkor beaktas med tanke på bland annat kön, sexuell läggning, etniskt ursprung, hälsa, funktionsnedsättning, tro eller social ställning Nej Ja På vilket sätt? 4. Innebär beslutet att en rättvis/rimlig del av verksamhetens resurser går till berörda barn och ungdomar? Nej Ja På vilket sätt? 5. Innebär beslutet att berörda barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Nej Ja På vilket sätt? Om svaret på frågorna 2 5 blir nej, försök formulera varför beslutet inte gått i linje med FN:s barnkonvention

28 28 (28) CHECKLISTA 6 BARN OCH UNGA SOM KULTUR OCH KOLLEKTIVTRAFIKANVÄNDARE Ledning och alla medarbetare ska utifrån sina roller bidra till att: v = Klart + = Pågår 0 = Ej påbörjat Barn blir delaktiga och får lämna synpunkter utifrån barnets sätt att se på tillgänglighet till kultur och kollektivtrafik. Barn och unga får samma möjlighet att utnyttja tjänster på lika villkor oavsett kön, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och sexuell läggning. Utveckla former för bemötande och samtal med barn. Barn och ungdomar får information om vilka rättigheter de har. Barn blir sedda och lyssnade till samt att metoder utvecklas som ger barn och unga möjlighet att lämna synpunkter. Utveckla metoder utifrån barnperspektivet i arbetet med att möta och stödja asylsökande barn och flyktingbarn samt att ta hand om gömda barn. Flera av punkterna ovan kräver samverkan utanför landstinget för att förbättra för barn och ungdomar. Hur uppfyller vi detta på vår arbetsplats?