Väg 2012, Gång och cykelväg, Sjuntorp-Glösemosse



Relevanta dokument
I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

Samrådsmöte. Väg 2012, GC-väg Sjuntorp Glösemosse

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter

Protokoll från samråd med boende på orten

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars

7 Förstudie väg 1000, Orsa

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)

Väg 46 Cirkulationsplats vid Ålleberg center

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

GRANSKNINGSHANDLING. Väg 301 Furudal. Gång-och cykelväg Rättviks kommun, Dalarnas län. Vägplanbeskrivning Projektnummer:

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68

Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

Väg 174, GC-väg Väjern

Väg 13, Ystad Ängelholm, delen Hedeskoga Sövestad, gång- och cykelväg

SAMRÅDSUNDERLAG Väg E14, stigningsfält i Rännbergsbacken Åre kommun, Jämtlands län. Vägplan Projektnummer:

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

Trafikanalys Drömgården

3 Vägprojektet en översikt

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka

Förstudie. Väg 76 (Södra Kungsvägen) delen genom Furuvik Gävle kommun, Gävleborgs län BESLUTSHANDLING Objektsnummer:

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Rastplats Skuleberget vid E4

Korsning väg 83/696 Järvsö

DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

Väg E20 delen förbi Hova

Miljökonsekvensbeskrivning

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)

Väg 1758 bro över Nolån

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vägutredning väg 19 Kristianstad-Broby, delen Kristianstad-Bjärlöv Kristianstad kommun, Skåne län

PLANPROGRAM UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL INSJÖN Leksands kommun, Dalarnas län

Trafikförsörjning Stenshuvud via Svabesholm Simrishamns kommun

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad

Vägplan ny korsning väg 263 Steningehöjdsvägen och Ölsta byväg

VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTE. Gång- och cykelväg utmed Kläppavägen Åsa Gårdsskola kl 19:00

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Ärendenr: TRV 2012/52688

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Del av Östra Eklanda. Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl. Mölndals stad Västra Götalands län. Bostäder PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING

Detaljplan för del av fastigheten Gräddö 7:2 i Rådmansö församling enligt PBL Dnr Ks

Detaljplan för Gällö samhälle

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN


Rävåsskolan GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

FASTSTÄLLELSEHANDLING Väg 823, delen Örebro-Glanshammar Gång- och cykelväg

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Väg 942 Anslutning vid Mariedal, i Kungsbacka kommun Objektnr FÖRSTUDIE Beslutshandling

Gång- och cykelväg Västanvik Karlsarvet längs väg 938, delen Mejeriplan (Matsolles gattu) Jobs boden (Iluvägen) Leksands kommun, Dalarnas län

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, komplettering

Väg 954, Guntoftavägen, gång- och cykelväg

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

CYKELPLAN FÖR DANDERYDS KOMMUN 2014 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Gång- och cykelväg mellan Bäckaskog och Gualöv

Väg 579 GC-väg, Ockelbo - Wij trädgårdar

E18 Norrtälje Kapellskär. Samrådsunderlag arbetsplan

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Kv Tjädern (Sofieberg)

Brygga och bad vid Trinntorp

FÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Samråd Öppet hus Knislinge

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

MILJÖ- OCH STADSARKITEKTKONTORET UTSTÄLLNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan

Förslag till program för detaljplan Strömstad 4:31 Handel för ICA rev

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Förstudie slutrapport Lerums Kommun, Västra Götaland

Spånstad 4:19 och 2:14

Jonseredsvägen samt William Gibsons väg i Jonsered

Planhandlingen utgörs av denna planbeskrivning samt en plankarta i skala 1:1 000 med tillhörande bestämmelser.

Innehållsförteckning

Omläggning av allmänna vägar i Östra Grevie i samband med Trelleborgsbanans utbyggnad

Etikett och trafikvett

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Eventuell bild eller karta

Remissvar på nationell plan för transportsystemet KS-2013/634

Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Transkript:

VÄGPLAN Väg 2012, Gång och cykelväg, Sjuntorp-Glösemosse Trollhättans stad, Västra Götalands län Samrådsunderlag, 2013-07-05 Projektnummer: 130919

Dokumenttitel: Vägplan, Väg 162, Gång- och cykelväg, Sjuntorp - Glösemosse Status: Samrådsunderlag Dokumentdatum: 2013-07-05 Utgivare: Trafikverket, Vassbottengatan 14, 462 38 Vänersborg, telefon: 0771-921 921 Kontaktperson: Peter Hansson Ärendenummer: TRV 2013/22037 Projektnummer:130919 Version: 1.0 Skapat av: Sweco Infrastructure AB Uppdragsansvarig: Magnus Wackerfeldt Miljö: Johanna Gelang Alfredsson Trafik: Claes Johansson/Kristina Mattsson Kartor: Anja Thernström Fotograf: Sweco, där inte annat anges 2

Innehåll 1 Sammanfattning... 5 2 Beskrivning av projektet... 6 2.1 Planläggningsprocessen... 6 2.2 Bakgrund... 7 2.2.1 Allmänt... 7 2.2.2 Problembild... 7 2.3 Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande)... 8 2.4 Ändamål och projektmål... 9 2.5 Beskrivning av projektet... 9 2.5.1 Allmänt... 9 2.5.2 Förslag till åtgärder... 10 3 Avgränsningar... 13 4 Förutsättningar... 14 4.1 Markanvändning... 14 4.1.1 Bebyggelse och service... 15 4.1.2 Landskapsbild... 15 4.1.3 Byggnadstekniska förutsättningar... 16 4.2 Intressen och aspekter... 17 4.2.1 Trafik... 17 4.2.2 Olycksstatistik... 17 4.2.3 Kollektivtrafik... 17 4.2.4 Naturmiljö... 18 4.2.5 Vattenmiljö och vattenförekomster... 20 4.2.6 Markavvattningsföretag... 21 4.2.7 Friluftsliv... 21 4.2.8 Kulturmiljö och fornlämningar... 22 4.3 Miljöbelastning... 22 4.3.1 Miljöbelastning från trafiken på väg 2012... 22 4.3.2 Befintliga markföroreningar... 22 5 Effekter och deras tänkbara betydelse... 24 5.1 Miljöeffekter och miljökonsekvenser... 24 5.2 Påverkan på allmänna intressen... 24 5.3 Övriga effekter och konsekvenser... 24 5.3.1 Trafikmängder... 24 3

5.3.2 Framkomlighet... 25 5.3.3 Trafiksäkerhet... 25 5.3.4 Trafikekonomi och komfort... 25 5.3.5 Trafikantupplevelser och trafikservice... 25 6 Fortsatt arbete... 26 6.1 Planläggning... 26 6.2 Viktiga frågeställningar... 26 7 Källor... 27 7.1 Elektroniska källor... 27 7.2 Övriga källor... 27 4

1 Sammanfattning Väg 2012 förbinder, i riktning norrut, tätorten Sjuntorp med väg E45. Den aktuella sträckan i den här vägplanen är ca 3,5 km lång och går mellan Sjuntorp och Glösemosse. Vägen trafikeras av ca 3260 fordon per dygn och trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter är låg. Vägen är smal, kurvig och har på stora delar dålig sikt. Det finns ett stort behov av att kunna pendla med cykel till skola och arbete mellan Sjuntorp och Trollhättan, men idag saknas en separat gång- och cykelväg. Syftet med vägplanen är att klargöra hur en gång- och cykelväg kan anordnas längs med väg 2012 mellan Sjuntorp och Glösemosse. En ny gång- och cykelväg med 2,5 meters bredd föreslås längs sydöstra sidan av väg 2012. Detta blir en förlängning på den befintliga GC-vägen från Sjuntorps centrum. Den huvudsakliga påverkan på omgivande miljö bedöms utgöras av effekter av breddning av vägområdet genom Glösemosse. En måttlig påverkan på naturmiljön förväntas av de bergskärningar som behöver sprängas bort. Ett antal äldre ekar med höga naturvärden som står i mycket nära anslutning till nuvarande vägkant kommer att behöva avverkas. Beslutet är en avvägning mellan naturvärden, trafiksäkerhet och GC-trafikens framkomlighet. Mitt på sträckan finns en artrik vägkant klassad som hänsynsobjekt. Vegetationen behöver schaktas bort i samband med anläggandet av ny GC-väg men föreslås tas tillvara och återföras till ny vägkant. Påverkan på befintlig vattendom vid kraftverksdammen undviks i möjligaste mån. Likaså undviks påverkan på Trehörningens strandkant norr om kraftverksdammen i den mån det är praktiskt möjligt. Planerad sträckning berör strandskyddat område. Anläggande av GC-vägen påverkar inte strandskyddets syften. Byggandet av en ny GC-väg på sträckan bedöms inte påverka trafikmängden på väg 2012, men medför en ökning av gång- och cykeltrafiken längs sträckan då såväl framkomligheten som tillgängligheten förbättras. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter kommer att förbättras väsentligt när gående och cyklister får en separat väg. De sammanlagda driftskostnaderna för sträckan kommer att öka till följd av att trafikanläggningen utökas med bland annat större ytor som ska underhållas. Gång- och cykeltrafikanterna på den nya GC-vägen kommer att få en betydligt mer angenäm upplevelse när de slipper röra sig i blandtrafik. 5

2 Beskrivning av projektet 2.1 Planläggningsprocessen Planläggning av väg- och järnvägsbyggande följer en process där både infrastrukturbyggaren och företrädare för samhället i övrigt medverkar. Planläggningsprocessen regleras i väglagen och lag om byggande av järnväg och syftar till att förfarandet vid byggande av transportinfrastruktur ska få en god anknytning till övrig samhällsplanering och gällande miljölagstiftning. Processen innebär att planläggningen av vägar och järnvägar förankras bland annat i kommunernas planering och att de som berörs i olika skeden får goda möjligheter till insyn och ges möjlighet att framföra synpunkter. Under planläggningsprocessen analyseras och beskrivs väg- eller järnvägsanläggningens lokalisering och utformning alltmer detaljerat. Slutligen läggs lokaliseringen och detaljutformningen fast. De handlingar som ska tas fram under planläggningsprocessen kommer successivt att bli mer detaljerade. För att underlätta kommunikationen och för att man ska veta var i processen man befinner sig har Trafikverket identifierat statusbegrepp för vägplanen enligt Bild 1. Bild 1 Vägplanens statusbegrepp Under processens gång har planen olika status; t.ex. i början är det en vägplan med status samrådsunderlag och i slutet av processen är det en vägplan med status fastställelsehandling. Samrådsunderlaget ska utgöra underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Även kommun, direkt berörda, kollektivtrafikmyndigheten samt allmänheten ges möjlighet att ta del av samrådsunderlaget och lämna synpunkter. 6

2.2 Bakgrund 2.2.1 Allmänt Kommunerna i Västra Götalands län har under våren 2011 haft möjlighet att lämna in ansökningar och prioriteringar på gång- och cykelvägar (GC-vägar) de anser vara viktiga. Gensvaret har varit stort, 44 av länets 49 kommuner har skickat in förslag. Trafikverket har sammanställt, gjort en prioritering och valt ut de projekt som ska arbetas vidare med tillsammans med kommunerna. Sträckan längs väg 2012 mellan Sjuntorp och Glösemosse är en av ca 50 åtgärder inom projektet 10 mil gång- och cykelväg i Västra Götaland. Projektet är en gemensam satsning mellan Trafikverket, Västra Götalandsregionen och kommunerna i regionen för att bygga ut GC-vägar längs det regionala vägnätet. Satsningen görs i enlighet med den antagna regionala infrastrukturplanen för 2010-2021. Projektet påbörjades under år 2012 och utbyggnaden av nya GCvägar ska vara slutfört år 2015. 2.2.2 Problembild Väg 2012 förbinder, i riktning norrut, tätorten Sjuntorp med väg E45, se Bild 2. Vid E45 finns en befintlig GC-väg som vidare förbindelse till Trollhättan. Det finns också möjlighet att via väg 2005 nå Trollhättan. Den aktuella sträckan i den här vägplanen är en ca 3,5 km lång sträcka mellan Sjuntorp och Glösemosse (korsningen med väg 2005) se Bild 2. Vägen trafikeras av ca 3260 fordon per dygn och trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter är låg. Vägen är smal, kurvig och har på stora delar dålig sikt. Det finns ett stort behov av att kunna pendla med cykel till skola och arbete mellan Sjuntorp och Trollhättan, men idag saknas en separat gång- och cykelväg. Den aktuella sträckan är en deletapp av ett planerat sammanhållet cykelstråk mellan Sjuntorp och Trollhättan. Merparten av sträckan ligger utanför tättbebyggt område men delar av sträckan kantas också av bostadsbebyggelse med tillhörande fastighetsutfarter. För huvuddelen av fastigheterna längs med sträckan är väg 2012 dessutom enda förbindelselänken inom eller till de båda orterna. 7

Bild 2 Översiktskarta 2.3 Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) Planläggningen av vägar och järnvägar ska föregås av förberedande studier. Syftet med en förberedande studie är att ge underlag för att bestämma vad som ska göras för att lösa transportbehovet. Trafikverket har valt att ge de förberedande studierna benämningen åtgärdsvalsstudier. Åtgärdsvalsstudier är ett arbetssätt för att övergripande och i ett tidigt skede analysera lämpliga lösningar för konstaterade eller framtida brister. En åtgärdsvalsstudie genomförs normalt i samverkan mellan flera aktörer, t.ex. kommuner, och innebär ett steg innan planläggningen påbörjas. Avsikten är att åtgärdsvalsstudier på sikt ska finnas som underlag i den ekonomiska planläggningsprocessen till alla åtgärdsförslag som tas in i 8

kommande åtgärdsplaner/program med tilldelning av statlig finansiering. Främst handlar detta om Nationell plan för transportsystemet och motsvarande planer på länsnivå. Förslag till åtgärder i transportsystemet analyseras enligt den s.k. fyrstegsprincipen som är en planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska vägtransportsystemets miljöpåverkan. Tänkbara åtgärder ska analyseras i följande fyra steg: Steg 1 Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och val av transportsätt. Steg 2 Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintligt vägnät och fordon. Steg 3 Begränsade ombyggnadsåtgärder. Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. För det aktuella projektet kan konstateras att steg 3 är tillämpbart d v s en ny GC-väg anordnas längs med befintlig vägsträckning, med begränsad påverkan på angränsande mark. I det här fallet kan kravet på åtgärdsvalsstudie anses vara tillgodosett genom det arbetssätt Trafikverket valt, d v s att i samråd med kommunen och Västra Götalandsregionen bygga ut GC-vägar längs det regionala vägnätet. 2.4 Ändamål och projektmål Syftet med vägplanen är att klargöra hur en gång- och cykelväg kan anordnas längs med väg 2012 mellan Sjuntorp och Glösemosse. Målet med projektet är att öka tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, öka möjligheten att pendla med cykel, öka livskvaliteten för boende samt bidra till en positiv miljö- och hälsoutveckling. 2.5 Beskrivning av projektet 2.5.1 Allmänt Gång- och cykeltrafiken är inte separerad från motorfordonstrafiken. Möjligheten och gå eller cykla längs väg 2012 är begränsad på grund av avsaknad av vägren och motorfordonstrafikens anspråk. Barn har ingen eller väldigt liten möjlighet att röra sig längs sträckan. Längs i princip hela sträckan saknas dessutom alternativa vägar för de oskyddade trafikanterna. Gående och cyklister längs väg 2012 löper stor risk att bli påkörda när de måste samsas med motorfordon i vägrummet. 9

2.5.2 Förslag till åtgärder En ny gång- och cykelväg med 2,5 meters bredd föreslås längs sydöstra sidan av väg 2012, se Bild 3. Detta blir en förlängning på den befintliga GC-vägen från Sjuntorps centrum. Bild 3 Tänkt sträckning 10

I början av sträckan, vid de trånga passagerna närmast Sjuntorp, förlängs den befintliga gång- och cykelvägen i form av upphöjd GC-väg med kantstöd, se Bild 4. Bild 4 Typsektion med avskiljande kantsten Där det finns gott om utrymme vid sidan av väg 2012 anordnas GC-vägen med ett avskiljande dike, se Bild 5. Bild 5 Typsektion med avskiljande dike På vissa sträckor, i trånga passager, kan det bli aktuellt att placera GC-vägen intill väg 2012 med avskiljande vägräcke för att på ett kostnadseffektivt och byggnadstekniskt sätt hantera vattenavrinning. På det sättet bibehålls nuvarande funktion och inga nya brunnar behövs, se Bild 6. Bild 6 Typsektion med avskiljande räcke Där vägen passerar sjön Trehörningen finns en brant slänt ned mot vattnet, se Bild 11B. På den här sträckan föreslås att vägbanan breddas åt väster vilket skapar utrymme för GC-vägen på den östra sidan. Cyklisterna föreslås separeras från biltrafiken med hjälp av vägräcke. 11

För att kunna genomföra vägbreddning krävs en större bergsschakt, se Bild 7. Det losstagna berget föreslås användas som fyllningsmassor på andra delar längs sträckan. Bild 7 Bergskärning där vägen behöver breddas I samband med busshållplatser och fastighetsinfarter kan det bli aktuellt med speciallösningar för att tillgodose säkerhet och framkomlighet. Vid ett par fastigheter strax norr om Sjuntorp finns stenmurar som kan behöva flyttas, se Bild 8. Utefter denna sträcka finns också belysningsstolpar som kommer att flyttas. Bild 8 Stenmur Vid Glösemosse ligger en torvmosse. Närmast vägen i mosskanten, har marken dålig bärighet varför den planerade GC-vägen föreslås placerad i skogsranden, en bit från vägen med ett avskiljande dike, se Bild 5. 12

3 Avgränsningar Projektets geografiska avgränsning framgår av Bild 9. Det område som berörs är de närmaste metrarna utefter väg 2012, vilket delvis omfattar befintligt vägområde. På några sträckor berörs intilliggande tomter. Projektet är avgränsat till väg 2012 som Trafikverket är väghållare för, men anslutningar till vägen i form av kommunala och enskilda vägar kommer delvis att beröras. Bild 9 Utredningsområde 13

4 Förutsättningar 4.1 Markanvändning Detaljplanelagda områden finns inom Sjuntorp tätort. Områdesbestämmelser finns för Traneboområdet norr om Trehörningen (avser storlek på fritidshusbebyggelse), se Bild 10. Bild 10 Detaljplanelagda områden 14

4.1.1 Bebyggelse och service Sjuntorp är en tätort med ca 2000 invånare. I Sjuntorp finns förskola samt en grundskola med klasser från förskoleklass till årskurs 9. Klass 6-9 har elever som kommer resande från hela skolområdet vilket även omfattar Upphärad. Inom tätorten finns fritidslokaler, en sim- och idrottsanläggning, äldreboende samt vårdcentral. Den kommersiella servicen är begränsad till en livsmedelsbutik, en bensinmack och ett par matställen. Vid den norra korsningen mellan 2012 och E45 ligger en golfbana. Tätorten Trollhättan har drygt 47 000 invånare. Här finns förutom grundskolor även flera gymnasieskolor och eftergymnasial utbildning. Inom tätorten finns större arbetsplatser som t ex Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL) och Volvo Aero. I Trollhättan är den kommersiella servicen väl utbyggd. 4.1.2 Landskapsbild I utredningsområdets södra del (i norra delen av Sjuntorps tätort) kantas väg 2012 av tomtmark och klippta gräsytor, se Bild 11A. Vid Trehörningens sydvästra spets är landskapet småkuperat med berg i dagen. Slänten mellan vägen och Trehörningen är mycket brant, se Bild 11B. A B Bild 11 Fotografier från utredningsområdets södra del (A), slänt mot Trehörningen (B). 15

A B Bild 12 Fotografier från utredningsområdets Sjölanda (A) och korsningen väg 2012 - väg 2005 (B). Vid Sjölanda omges vägen växelvis av tomtmark och odlings-/betesmark. Här finns också en dalgång med branta slänter, se Bild 12A. I utredningsområdets norra del kantas vägen av skog, se Bild 12B. Närmast vägen finns en gräsbevuxen slänt. 4.1.3 Byggnadstekniska förutsättningar En geoteknisk utredning har genomförts på två ställen efter den aktuella sträckan, dels vid den branta slänten, dels vid mossen. Slänten ska inte behöva påverkas då förslaget är att bredda vägen på den västra sidan och låta GC-banan utnyttja nuvarande vägbana på den östra sidan. Denna åtgärd innebär snarare en förbättring av släntstabiliteten då den tyngre biltrafiken hamnar längre från slänten. Vid mossen är läget annorlunda. Här antas det krävas olika former av förstärkningsåtgärder, bl a en förbelastning i syfte att få marken att sätta sig. Hur omfattande förstärkningsåtgärderna blir beror på GC-vägens exakta placering. Placeringen bör bestämmas med hänsyn till de geotekniska förutsättningarna. 16

4.2 Intressen och aspekter 4.2.1 Trafik Väg 2012 är en sekundär länsväg i Västra Götaland som sträcker sig från väg E45 söder om Sjuntorp, förbi Sjuntorp och norrut tillbaka mot E45. Den aktuella sträckan är en viktig lokal länk mellan Sjuntorp och E45 norrut. Den är också den enda förbindelsen för många boende längs vägen. Vägbredden är 7 meter närmast Sjuntorp och drygt 6 meter på sträckan utanför tättbebyggt område. Trafikmängden mellan Sjuntorp och Glösemosse uppmättes år 2012 till ca 3260 fordon/årsmedeldygn, varav 5 % tung trafik. På delen närmast Sjuntorp ca två tredjedelar av aktuell sträcka är hastigheten begränsad till 50 km/h. Resterande del av sträckan har en hastighetsbegränsning på 70 km/h. 4.2.2 Olycksstatistik Enligt olycksdatasystemet STRADA har, för perioden 2003-2012, sju olyckor inträffat på den aktuella sträckan. Två av olyckorna betecknas som svåra olyckor och resterande fem betecknas som lindriga. I olyckorna har fyra personer skadats svårt och sju personer skadats lindrigt. En oskyddad trafikant har skadats lindrigt. Det är en cyklade tonåring som blivit prejad av vägen när linjebuss passerat. De övriga olyckorna är tre singelolyckor och tre mötesolyckor. Tre av olyckorna har inträffat i den skarpa kurvan väster om sjön Trehörningen. De ekar som står mycket nära befintlig vägkant vid Sjölanda utgör en trafiksäkerhetsrisk. Vid platsbesök observerades påkörningsskador på åtminstone en av ekarna, men detta verkar inte ha lett till personskada. 4.2.3 Kollektivtrafik Västtrafik sköter kollektivtrafiken i området. På väg 2012 mellan Sjuntorp och korsningen med väg 2005 går busslinjerna 630 och 632. För linje 630 körs på vardagar runt 16 avgångar, på lördagar åtta och på söndagar fem avgångar i vardera riktningen. Natt mot lördag, natt mot söndag och vid speciella helgdagar även natt mot måndag, körs trafik med en avgång mot Trollhättan och två avgångar mot Sjuntorp. För linje 632 körs på vardagar några få avgångar på morgonen mot Trollhättan och ett par avgångar på eftermiddagen mot Sjuntorp. Sex hållplatser finns på sträckan. Dessa är, i riktning från Sjuntorp; Trehörningen, Kleverna, Skillnaden, Sjölanda, Vårhaga och Glösemosse. 17

Skolskjutstrafik stannar vid hållplatserna. Hållplatserna är utformade som fickhållplatser eller bara en yta i anslutning till vägen och saknar förhöjd avstigningsyta avgränsad med kantstöd. De uppfyller inte dagens krav på tillgänglighetsanpassning. I samband med hållplatserna Vårhaga och Glösemosse finns busskurer i trä, se Bild 13. Bild 13 Busskur vid Vårhaga 4.2.4 Naturmiljö Inga naturreservat, riksintressen för naturvård, nyckelbiotoper eller Natura 2000-områden berörs. Skyddade områden och objekt samt andra allmänna intressen presenteras i karta, Bild 14. Vägkanterna utmed hela sträckan består till stora delar av gräsbevuxna slänter, se avsnitt 4.1.2, Bild 11 och Bild 12. Naturvärden i den aktuella vägsträckans närhet utgörs främst av Glösemosse, som ligger i utredningsområdets norra del. I och i närheten av Glösemosse finns ett antal sumpskogar samt dokumenterade naturvärden, se karta i Bild 14. Delar av mossen omfattas av naturvårdsavtal. Ungefär mitt på sträckan finns ett avsnitt med förhöjda naturvärden i vägkanten klassat som hänsynsobjekt (Trehörningen, FORS), se karta i Bild 14 samt Bild 15A. Avsnittet är 190 meter långt och omfattar båda sidor av vägen. Vägkanten har, enligt Trafikverkets noteringar, rik blomning av ett mindre antal arter. De viktigaste florainslagen är bergslok, svinrot, kärringtand, hagfibbla, rödfibbla, ljung, smultron, blodrot och ärenpris. Skötselstatusen är dålig och objektet har, enligt Trafikverkets noteringar, nyligen klassats om från artrik vägkant till hänsynsobjekt. Vid Sjölanda finns ett antal äldre ekar med höga naturvärden på vägens sydöstra sida och i mycket nära anslutning till nuvarande vägkant, se karta i Bild 14 samt Bild 15B. 18

Bild 14 Skyddade och skyddsvärda områden i och i närheten av utredningsområdet 19

A B Bild 15 Artrik vägkant ungefär mitt på aktuell vägsträcka (A) samt ekar med höga naturvärden vid Sjölanda (B). Fotot i bild A är hämtat från Trafikverkets dokumentation av den artrika vägkanten. Inom ett avstånd på 500 meter från utredningsområdet har de rödlistade arterna vanlig skogsalm (VU; sårbar) och brödtaggsvamp (EN; starkt hotad) rapporterats (Artportalen, 2013-06-06). Vanlig skogsalm har rapporterats väster om väg 2012 i höjd med Gena samt på två lokaler vid Trehörningens västra och nordvästra strand. Brödtaggsvamp har rapporterats vid elljusspåret öster om Gena. Inga rödlistade arter har rapporterats inom utredningsområdet. 4.2.5 Vattenmiljö och vattenförekomster I utredningsområdets närhet finns en vattenförekomst: SE646360-129549; Stallbackaån - uppströms Hullsjön. Stallbackaåns ekologiska status är fastställd till otillfredsställande baserat på övergödningsproblematik. Den kemiska statusen exklusive kvicksilver är god. Stallbackaån passerar väg 2012 norr om utredningsområdet, vid norra delen av Glösemosse. 20

Övriga vatten som inte är klassade som vattenförekomster och heller inte statusbedömda i utredningsområdets närhet är de tre sjöarna; Trehörningen (NW645956-129150), Småvattnet (NW645952-128999) och Liperedsjön (NW645992-129005). Från dessa sjöar rinner Slumpån, även den registrerad som övrigt, ej statusbedömt, vatten i VISS (NW645862-128999, NW645919-129012 och NW645923-129056). Trehörningen är reglerad. I sjöns sydvästra spets, i anslutning till vägen, ligger en regleringsdamm. Vattnet passerar under väg 2012 i en trumma och leds vidare söderut i Slumpån, som närmast dammen utgörs av en stensatt ränna, se Bild 16. A B Bild 16 Fotografier från regleringsdammens överfallsutskov på vägens östra sida (A) och Slumpåns sträckning på vägens västra sida strax nedströms regleringsdammen (B). 4.2.6 Markavvattningsföretag Utredningsområdet berörs inte av några befintliga markavvattningsföretag. Närmaste markavvattningsföretag finns norr om utredningsområdet, mellan Glösemosse och anslutningen av väg 2012 till väg E45, samt öster om utredningsområdet, nordost om sjön Trehörningen. 4.2.7 Friluftsliv Inga utpekade områden för friluftsliv och rekreation finns inom eller i nära anslutning till utredningsområdet. Norr om Trehörningen finns fritidshusbebyggelse och vid Vårhaga finns en badplats. Strandskydd (200 meter) gäller kring Trehörningen. 21

4.2.8 Kulturmiljö och fornlämningar Inom utredningsområdet finns en fast fornlämning i form av en milstolpe, se Bild 17. Inga övriga utpekade kulturvärden finns inom eller i nära anslutning till utredningsområdet. Bild 17 Milstolpe vid Sjölanda. Stenen har texten ¼ Mil 1754. 4.3 Miljöbelastning 4.3.1 Miljöbelastning från trafiken på väg 2012 Miljön för de boende längs den aktuella sträckan är negativt påverkad av buller från fordonstrafiken. Fordonstrafiken medför också utsläpp till luft. Luftmiljön för boende i vägens närhet bedöms dock vara tillfredsställande, eftersom trafikbelastningen är måttlig och landskapet välventilerat. Avsaknad av separat gång- och cykelväg och föreliggande trafiksäkerhetsrisk gör det svårt att ersätta bilen med cykel som transportmedel längs den aktuella sträckan. Det reducerar möjligheten att öka de effekter som cykelanvändandet bidrar till, så som minskade utsläpp till luft och bättre allmän hälsa genom motion. 4.3.2 Befintliga markföroreningar Utmed väg 2012 i Sjuntorps tätort finns tre förorenade eller potentiellt förorenade områden. Samtliga utgörs av bensinstationer, varav två är nedlagda och en fortfarande är i drift. Alla tre ligger söder om berörd sträcka och bedöms inte beröras av planerade åtgärder. Nordväst om utredningsområdet ligger en industrideponi (Severinssonstippen). Deponin är avslutad. Området är klassat i riskklass 1 enligt MIFO (mycket stor 22

risk för människors hälsa och för miljön idag och i framtiden). Deponin innehåller bland annat ferrokalk och industriavfall. Ferrokalk är en krom- och kalkhaltig slagg från tillverkningen av ferrokrom vid Ferrolegeringar AB i Trollhättan. Krom är i vissa former vattenlösligt och hälsofarligt. Lakvatten från deponier med ferrokalk får ett högt ph. Ferrokalk innebär därför generellt en miljö- och hälsorisk. Slaggen användes tidigare som jordförbättringsmedel och fyllnadsmaterial vid vägbyggen och markarbeten. Användningen förbjöds sedan miljö- och hälsoriskerna blivit kända. Ferrokalken betecknas som farligt avfall och måste tas om hand och hanteras under kontrollerade former. Påträffas ferrokalk ska kommunens miljöförvaltning kontaktas direkt. 23

5 Effekter och deras tänkbara betydelse 5.1 Miljöeffekter och miljökonsekvenser Den huvudsakliga påverkan på omgivande miljö bedöms utgöras av effekter av breddning av vägområdet genom Glösemosse. Vägområdet breddas för att ge plats åt den planerade GC-vägen, vilket innebär att vägområdet tar en större del av mossen i anspråk. Inga nya barriäreffekter eller avskurna vattenförbindelser skapas dock, då breddningen sker i direkt anslutning till befintlig väg. En måttlig påverkan på naturmiljön förväntas av de bergskärningar som behöver sprängas bort. För att hushålla med naturresurser bör det bortsprängda berget användas som fyllnadsmassor. De äldre ekar med höga naturvärden som står i mycket nära anslutning till nuvarande vägkant kommer att behöva avverkas. Beslutet är en avvägning mellan naturvärden och trafiksäkerhet. Dessutom innebär det att GC-vägen kan dras i en sammanhängande linje utmed väg 2012, vilket bland annat är fördelaktigt ur ekonomisk synvinkel. I syfte att minska de negativa konsekvenserna för den biologiska mångfalden kan ekarna läggas i en faunadepå. Lokalisering av faunadepån beslutas i samråd med kommunens naturvårdsenhet i det fall det blir aktuellt. Nyplantering av ekar utmed den nya GC-vägen kan även beaktas i den kommande planeringsprocessen. Vegetationen i den artrika vägkanten mitt på sträckan schaktas bort i samband med anläggandet av ny GC-väg. För att minimera konsekvenserna för den biologiska mångfalden och gynna återetablering av vägkantsvegetationen på den nyskapade vägkanten bör befintlig vägkantsjord tas tillvara och återföras till ny slänt. Eventuellt behov av ytterligare jordmassor bör utgöras av magert material för att bibehålla den näringsfattiga statusen. Försiktighet bör iakttas under byggskedet för att undvika påverkan på den del av den artrika sträckan som ligger på motsatt sida väg 2012 och som därmed inte berörs av ny GC-väg. Påverkan på befintlig vattendom vid kraftverksdammen undviks i möjligaste mån. Likaså undviks påverkan på Trehörningens strandkant norr om kraftverksdammen i den mån det är praktiskt möjligt. 5.2 Påverkan på allmänna intressen Planerad sträckning berör strandskyddat område. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Anläggande av en GC-väg längs väg 2012 bedöms inte påverka strandskyddets syften. 5.3 Övriga effekter och konsekvenser 5.3.1 Trafikmängder Byggandet av en ny GC-väg på sträckan bedöms i princip inte påverka trafikmängden på väg 2012. En försumbar minskning kan antas när bilförare 24

väljer att gå eller cykla istället. Däremot bedöms åtgärden ge en mätbar ökning av gång- och cykeltrafiken längs sträckan. 5.3.2 Framkomlighet Vägbredden eller linjeföringen på väg 2012 kommer att till stor del vara oförändrad. Kortare sträckor kommer vägbanan att breddas något västerut för att kunna rymma GC-väg på den östra sidan. Detta förväntas dock inte innebära att framkomligheten förändras. I den skarpa kurva som finns efter sträckan kan bättre sikt skapas via den bergskärning som krävs. Upplevelsen av den angränsande GC-vägen och dess avskiljare i form av kantstöd lär inte bidra till en någon lägre hastighet, annat än marginellt. Framkomligheten för gång- och cykeltrafiken ökar betydligt när en separat GCväg byggs. 5.3.3 Trafiksäkerhet Byggandet av en ny GC-väg intill den befintliga vägen kommer bara påverka bilisternas trafiksäkerhet i mindre omfattning. Risken för farliga situationer eller påkörning av oskyddade trafikanter på vägbanan minskar däremot. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter kommer att förbättras väsentligt när gående och cyklister får en separat väg, till skillnad från idag då de är hänvisade till samma yta som används av motorfordon. 5.3.4 Trafikekonomi och komfort Trafikanternas fordonskostnader blir i princip oförändrade. Möjligen kan enstaka trafikanter, som övergår till att gå eller cykla, minska sina kostnader då användning av cykel är betydligt billigare än användning av bil. De sammanlagda driftskostnaderna för sträckan kommer att öka till följd av att trafikanläggningen utökas med bland annat större ytor som ska underhållas. Det krävs också andra typer av arbetsmaskiner för att sköta driften av en GC-väg. En samhällsekonomisk kalkyl har inte gjorts för GC-vägen då det inte varit relevant inom det övergripande projektet 10 mil gång- och cykelväg. I förslaget till GC-väg har stor vikt lagts på att skapa en prioriterad och kontinuerlig sträcka utan avbrott vid t ex fastighetsutfarter. Allt för att gång- och cykeltrafikanterna ska få samma komfort och framkomlighet som biltrafiken. 5.3.5 Trafikantupplevelser och trafikservice Gång- och cykeltrafikanterna på den nya GC-vägen kommer att få en betydligt mer angenäm upplevelse när de slipper röra sig i blandtrafik. GC-trafikanterna kommer fortsatt att påverkas och utsättas för fordonstrafikens negativa aspekter såsom buller och nedsmutsning. Fordonstrafikanterna på väg 2012 bedöms få en bättre upplevelse när vägen blir fri från oskyddade trafikanter. I övrigt bedöms en positv påverkan då vägen till viss del rätas ut vilket och förbättrar sikten. 25

6 Fortsatt arbete 6.1 Planläggning Samrådsunderlaget skickas till länsstyrelsen som fattar beslut om de föreslagna åtgärderna kan medföra betydande miljöpåverkan. Om länsstyrelsen beslutar att projektet inte kan medföra betydande miljöpåverkan så ska inte någon formell miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. I nästa skede ska istället en miljöbeskrivning innehållande uppgifter om verksamhetens förutsebara påverkan på människors hälsa och miljö upprättas. Parallellt med miljöarbetet görs en mer detaljerad utformning av förslaget. Miljöbeskrivningen och detaljutformningen ställs sedan samman till en samrådshandling. 6.2 Viktiga frågeställningar Inom området finns inga nyckelbiotoper. Däremot kommer närliggande hänsynsobjekt att beaktas i det fortsatta arbetet. Påverkan på befintlig vattendom vid kraftverksdammen och Trehörningens strandkant kommer att undvikas i den mån det är praktiskt möjligt. Anmälan eller tillståndsansökan avseende vattenverksamhet bedöms därmed inte bli aktuellt men frågan kommer att hanteras i det fortsatta arbetet med vägplanen. 26

Trafikverket, 462 38 Vänersborg. Besöksadress: Vassbottengatan 14. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se