15:1 15. Vallentuna/Lindholmen 15.1 Långsiktigt hållbar utveckling Utveckla Vallentunas särskilda kvalitet med en bebyggelse i måttfull skala med god arkitektur och närhet till grönområden Tillvarata historiska och estetiska kvaliteter samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer Främja en utveckling som erbjuder attraktiva alternativ till bilen i form av kollektivtrafik och cykelvägnät 15.2 Förutsättningar och förslag Stadsbyggnad i Vallentuna tätort den måttfulla trädgårdsstaden Begreppet trädgårdsstad är snart ett sekel gammalt och har engelsmannen Ebenezer Howard som upphovsman. Rörelsen fick snabb spridning och det var många trädgårdsstäder som kom till under 1900-talets första tre decennier i hela världen. Som trädgårdsstäderna kom att utvecklas är den bärande idén är att förena stadens och landets fördelar. Vilka av trädgårdsstadens principer kan vi ta fasta på i dagens stadsplanering? Måttlig täthet (en nettoexploateringsgrad på 0,25-0,30) Låg bebyggelse, högst tre våningar Varierad bebyggelse - små flerbostadshus, grupphus, parhus och friliggande villor Öppet byggnadssätt och luftighet i bebyggelsen Gröna rum mellan husen med avskilda trädgårdar för bl.a. odling Traditionella gator och torg med träd och häckar Vallentuna har småskalig bebyggelse och mycket grönska och har goda förutsättningar att utvecklas vidare utifrån många av trädgårdsstadens principer. Att bygga en trädgårdsstad handlar dock inte bara om rymlighet och grönska. Det som ger spänningen i trädgårdsstaden är kontrasten mellan de offentliga rummen, gator och torg med tillfällen till möten, och de privata rummen med trädgårdar för rofylld avskildhet. Vid fortsatt utbyggnad är det viktigt att skapa vackra och trivsamma bostadsområden, för alla typer av hushåll, och attraktiva arbetsområden, med olika profil. Detta är väsentligt både för att behålla dagens vallentunabor, men också för att locka nya invånare och företag till kommunen. Bostäder och boendeservice
15:2 Det fortsatta bostadsbyggandet i Vallentuna och Lindholmen kan bestå av alla typer av bostäder, d.v.s. flerbostadshus, grupphus och villor. De nya områdena utgörs både av nyexploateringsområden och omvandlingsområden, som förtätas och successivt övergår till områden för permanentboende. På karta 16 redovisas föreslagen markanvändning, bl.a. bostäder. Söder om Väsbyvägen - Angarnsvägen planeras ytterligare bostäder i Bällstaberg, Bällstalund, Södra Kragstalund, Uthamra II, Uthamra Strand, och Vallbostrand. Norr om Väsbyvägen - Angarnsvägen planeras ytterligare bostäder i Upprätta- Lingsberg, Gröndal, Gustavslund, Haga III, Lindöberg, Ö Mörbyvägen, Nyby, Ö och V Åby samt Åbyholm. Ytterligare föreslagna bostadsområden söder om Väsbyvägen - Angarnsvägen är Nyborg, Skoga och Tingvalla, samt norr om vägen, Ubby, Mörbytorp, Ö Ormsta, Hållsta, Kulla, centrala Lindholmen samt Stängselboda. Antalet äldre över 80 år kommer att öka kraftigt under de närmaste 10-15 åren. Vid Stendösvägen nära Väsbygården finns möjlighet att bygga ett 30-tal vårdbostäder. Även i Korallen finns utbyggnadsmöjlighet, för ca 20 vårdbostäder. Behovet av ytterligare vård-, äldre- och seniorbostäder behandlas i den årliga bostadsbyggnadsprognosen. På karta 17 redovisas befintliga och planerade skolor och förskolor. Markreservaten utgår från scenario C, men är ej fullständig vad gäller skolorna. Arbetsområden I kapitel 14, Näringsliv redovisas förslag till nya arbetsområden i kommunen. I Vallentuna redovisas en fortsatt utbyggnad av Okvista, dels österut (delområde V) och dels söderut (delområde IV). Öster om Arningevägen redovisas Kristineberg, ett arbetsområde för kontor i attraktivt läge. Norr om Bällstabergsvägen, redovisas ett mindre område, Fågelsången, för småindustri, service m.m. Detta innebär att i stort sett samtliga större befintliga och planerade arbetsområden i tätorten ligger intill stora vägar med goda annonslägen. Med hänsyn till att dessa vägar samtidigt utgör entréer till tätorten är det särskilt viktigt att den bebyggelse, mark och vegetation som vetter mot dessa vägar får en samordnad och attraktiv utformning. Denna aspekt bör beaktas vid planläggningen. Markanvändning och utvecklingsmöjligheter för Vallentuna centrum kommer att behandlas i fördjupad studie. Härutöver bör möjligheter att integrera arbetsplatser i bostadsområdena och i anslutning till bostaden underlättas. Bl.a. bör byggrätter på enskilda tomter för frilig-
15:3 gande småhus vara tillräckligt stora för att medge en mindre, ej störande, verksamhet i anslutning till bostaden. Vägtrafik Kompletteringar i bilvägnätet ska syfta till att öka trafiksäkerheten och åstadkomma en god stadsmiljö med frihet från störningar så långt det är möjligt. I det följande redovisas beslutade och eventuella framtida projekt. Se även karta 18. Väsbyvägen - Angarnsvägen utgör tvärstråk mellan E4 och E18. En planskild korsning mellan Väsbyvägen - Angarnsvägen och Stockholmsvägen - Banvägen samt Roslagsbanan i form av upphöjd järnväg över en trafikrondell planeras i Vallentuna centrum. Bällstabergsvägen beräknas vara färdigställd 2002. Okvistavägen avses utgöra lokalgata i industriområdet. Vägen är delvis planlagd och byggs successivt ut. Vägen beräknas vara utbyggd 2002. Ekebyvägen föreslås förlängas till Tallhammarsvägen i samband med genomförandet av bostadsområdet Nyby. Lindönäsvägen kommer att utgöra tillfart till Västra Rosendals arbetsområde och Lindö. Vägen är planlagd och beräknas vara utbyggd under 2002. Skålhamravägen samt Lingsbergsvägen, i dess sträckning öster om Haga, är äldre vägar med förhistoriskt ursprung som ingår i områden av riksintresse för kulturminnesvården och som utgör viktiga delar av riksintresset i respektive område. Vid förbättringar av dessa vägar bör höga krav ställas på anpassning till kulturmiljön. Lindholmsvägen har idag måttlig trafik, i storleksordningen drygt 7000 f/åmd vid anslutningen till Angarsnvägen. I samband med ombyggnad till planskild korsning i Vallentuna centrum kan en omläggning av vägen i dess södra del bli aktuell. I översiktsplanen redovisas två reservat för delvis nya sträckningar av vägen, dels Arningevägens förlängning öster om Haga och dels väster om Lindholmen, för det fall behov eventuellt skulle föreligga av en omläggning av vägen i framtiden. I kapitel 9, Trafik redovisas bullerzoner schematiskt utmed de största vägarna. Bullerfrågorna förutsätts studeras närmare i miljökonsekvensbeskrivningar/ miljöbedömningar i samband med planläggning. Kollektivtrafik
15:4 I kapitel 9, Trafik, redovisas kollektivtrafiken för hela kommunen. Nedan redogörs för kollektivtrafiken i tätorten. Se även karta 19. Fortsatt utbyggnad av bostads- och arbetsområden i Vallentuna tätort innebär behov av nya matarbusslinjer. På kartan redovisas befintliga busslinjer samt förslag till kompletterande linjesträckningar. En angelägen komplettering av busslinjenätet är en ny busslinje på Karlbergsvägen till Kragstalunds station via Bällstabergsvägen och lokalväg i Bällstaberg. Denna linje skulle betyda att stora delar av södra Vallentuna kan få en bekväm bussmatning till Roslagsbanan. I samband med fortsatt detaljplanering och planering av vägnätet bör de vägar som föreslås som busstråk utformas med erforderlig standard för att de i framtiden ska kunna trafikeras med buss. Gång- och cykelvägnät På karta 17 redovisas gång- och cykelvägnätet med önskvärda kompletteringar för att ett sammanhängande nät skall erhållas i tätorten, med bl.a. trafiksäkra gång- och cykelvägar till skolorna. Vissa av dessa gång- och cykelvägar bildar ett nät av huvudstråk, som bör skyltas tydligt. Utmed Vallentunasjöns stränder redovisas ett sammanhängande gång- och cykelstråk med strandkontakt, där så är möjligt med hänsyn till terräng och fastighetsförhållanden. Grönområden och fritid På karta 20 redovisas promenad- och strövområden samt grönstråk för att förbinda dessa områden. Promenadområdena består av planlagda park- och naturområden samt de ytterligare områden som bör bevaras som grönområden för att tillgodose behovet för befintliga och planerade bostadsområden. Samtliga delar av tätorten har nära till strövområden som ansluter till och övergår i den grönstruktur, som enligt riktlinjerna i kapitel 8, Grönområden och fritid bör bevaras. I sydost ansluter Gävsjöbäckenet, i öster och nordost Angarnssjöängen och området öster om Lindholmen, i nordväst skogsområdet väster om Molnby samt i sydväst områdena kring Skålhamravägen. Angivna grönstråk bör beaktas bl.a. vid planläggning för att tillgodose önskvärda samband i grönstrukturen. Detta gäller även sammanbindande grönstråk mellan Tärnanområdet och västra Vallentuna norr respektive söder om Storsjön. I Björkby redovisas område för begravningsplats. Planläggning pågår. 15.3 Miljöbedömning
15:5 Förslaget till markanvändning baseras på förslagna riktlinjer, i tidigare kapitel, för att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling. Sålunda föreslås småskaliga bostadsområden, inspirerade av trädgårdsstadens principer, i anslutning till generösa och attraktiva grönområden, ofta av högt kulturhistoriskt intresse. I takt med fortsatt utbyggnad förutsätts en viss komplettering av bussförsörjningen till stationerna på Roslagsbanan för att ge en god kollektivtrafikförsörjning samt komplettering av gång- och cykelvägnätet, vilket bör innebära att attraktiva resalternativ till bilen skapas. Ytterligare arbetsområden ger ökade möjligheter att få arbete nära bostaden, vilket ger möjlighet till ökad livskvalitet bl.a. genom minskade restider. 15.4 Riktlinjer Den fortsatta utbyggnaden av Vallentuna/Lindholmen ska ske i måttlig skala och med inspiration av trädgårdsstadens principer. Frågor om turordning och tidpunkt för planläggning av bostadsområden och arbetsområden behandlas i den rullande verksamhetsplaneringen. Markanvändning och trafiklösning i Vallentuna centrum behandlas i särskild fördjupningsstudie. Vid förbättringar av Skålhamravägen och Lingsbergsgvägen ställs höga krav på anpassning till kulturmiljön. Reservat redovisas för eventuell framtida omläggning av Lindholmsvägen, dels Arningevägens förlängning öster om Haga och dels väster om Lindholmen. Vid planläggning beaktas behov av utrymme för eventuell framtida busslinje i föreslagna busstråk. Föreslaget gång- och cykelvägnät utgör underlag för prioritering av fortsatt utbyggnad i verksamhetsplaneringen. Föreslagen grönstruktur och angivna sammanbindande grönstråk beaktas i detaljplaneringen.