HIPPOLOGER MED VÄRLDEN SOM ARBETSMARKNAD När det snöar som bäst här hemma blickar vi utomlands där vi hittar fina exempel på hippologer som funnit sig tillrätta på den internationella arbetsmarknaden. Här ser vi Christian Baier (USA, Tennessee) och Caroline Holm (Hong Kong) i full fart. Läs mer om dem i detta nyhetsbrev. Läs också om: ÄNDRAD BEHÖRIGHET HIPPOLOG VANN RIKSTRAVET HIPPOLOGPROGRAMMET - VARFÖR FINNS DET? Och en hel del annat... Trevlig läsning!
FÖRESTÅNDAR N HAR ORDET Så faller nu snön här i Uppsala och det börjar dofta hyacint och pepparkakor I lunchrummet! Tack och lov att det kom snö så att vi alla fick lite mer ljus och mindre lera!! Året börjar lida mot sitt slut och vi kan bara konstatera att det återigen varit ett händelserikt år. Enhetens arbete har under hösten präglats av arbete med flera stora utredningar. SLU centralt har under föregående höst och vår utvärderats av externa utredningsgrupper både i en organisationsutredning och i en utbildningsutredning. För att hippologprogrammets organisation, struktur, innehåll och genomförande skulle vara tydligt för de externa utredarna gjorde hippologenheten en egen utredning under sommaren. Kanske har ni sett rubrikerna i massmedia om flytt hit eller dit! Vi kan bara konstatera att det mesta blir överdrivet i massmedia och att SLU-hippologenheten och HNS nu sätter sig ner och diskuterar vidare med fokus på såväl studenter som riksanläggningar. Under hösten har vi också gått in till högskoleverket med en anhållan om att få underlättnader i behörigheten till programmet. Vi hoppas på att vi inom kort kan informera om att yrkeslivserfarenheten blir meriterande men inte ett absolut krav (se nedan). Vi tror att det genom detta kommer att bli fler med god hästerfarenhet och hästvana som kan få tillträde till programmet. Vi vet också att det kommer att krävas lite extra av våra riksanläggningar för att ge mer av yrkeslivsanknytning i programmet och det blir mycket viktigt att alla VFU-värdar är på hugget och ger möjlighet till träning. Vi är också jätteglada att våra adjungerade professorer Kyra och Janne har kunnat medverka och givit så mycket positivt till lärare och studenter. Vi ser fram mot att nästa år komma igång med en likanade verksamhet på travhäst- och islandshästinriktningen men några riktigt starka profiler inom dessa delar, vilka dom är kan vi inte avslöja i dagsläget så det får bli heta nyheter i nästa nyhetsbrev!! Så från föreståndaren till er alla: Ett riktigt STORT TACK för det gångna året och riktigt stora förhoppningar om ett GOTT NYTT HIPPOLOGÅR!!! RYKANDE FÄRSKA NYHETER: BEHÖRIGHETSKRAVEN ÄNDRAS Nu blir det ökad chans att komma in på hippologprogrammet vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Från och med antagningen 2013 tas kravet på sex månaders yrkeslivserfarenhet bort. Däremot räknas det som en merit inför utbildningen om man arbetat eller praktiserat i professionell hästverksamhet. - Vi ser inte längre yrkeslivserfarenhet som en nödvändighet för att kunna tillgodogöra sig studierna på hippologprogrammet. Antagningsproven är tillräckliga för att bedöma om sökande till hippologprogrammet har den kunskap och vana av ridning/körning och hästhantering som krävs för att påbörja utbildningen. Yrkeslivserfarenhet är fortfarande önskvärt, och görs nu istället meriterande genom att minst sex månaders arbete eller praktik ger två tilläggspoäng till antagningsprovsresultatet för den som har ett godkänt antagningsprov, säger Anna-Lena Holgersson, föreståndare Hippologenheten SLU. Ändringarna gäller redan inför antagningarna till höstterminen 2013. SLU:s rektor tog beslutet om ändringarna (i veckan), och dessförinnan har Högskoleverket sagt ja till förändringen. Hippologprogrammet är sedan hösten 2010 ett treårigt kandidatprogram och är Sveriges enda universitetsutbildning med renodlad hästinriktning. Utbildningen bedrivs på landets tre riksanläggningar, Flyinge och Strömsholm för ridhästinriktningen samt Wången för trav- och islandshästinriktningen. Antagningsprovet behålls, yrkeslivserfarenhet görs meriterande. Foto: Hippologenheten
-Glädjande nog är nära 9 av 10 utexaminerade hippologer verksamma i arbetslivet, de allra flesta i hästnäringen. Travtränare, ridskolechefer, hästturismföretagare och tjänstemän i hästsportens olika organisationer är bara några av yrkesrollerna. Förutsättningarna för att få ett jobb i hästsektorn efter utbildningen är goda eftersom hippologutbildningen är både bred och djup. Dessutom har den ett gott rykte utomlands, säger Anna-Lena. -Kravet på yrkeslivserfarenhet har tagits bort av flera anledningar. Vi väntar oss att förändringen gör hippologprogrammet än mer attraktivt och att vi nu kan fånga upp sökande som har god erfarenhet och kunskap men som inte haft möjlighet att få anställning eller praktik motsvarande det tidigare behörighetskravet. Eftersom programmet numera är treårigt har utbildningen också en ökad grad av yrkeslivsanknytning bl. a. genom verksamhetsförlagd utbildning i ca 20 veckor. Individualisering inom programmet ger studenterna en mer anpassad träning för att kunna verka i yrkesrollen som hippolog, säger Anna-Lena Holgersson. Läs mer om den nya behörigheten och antagningsreglerna på. För mer information, kontakta: Anna-Lena Holgersson, föreståndare Hippologenheten, 018-672143 VILL DU, DIN RIDSKOLA, TRAVSKOLA, GYMNASIESKOLA ELLER LIKNANDE HA INFORMATION OM HIPPOLOGPROGRAMMET? Kontakta therese.waerner@slu.se för material eller bokning av informationsbesök. HIPPOLOG MED VÄRLDEN SOM ARBETSMARKNAD TYSKLAND-BERMUDA-USA, Christian Baier är en hästig Globetrotter. När Christian var nybakad hippolog packade han väskan direkt och åkte till Tyskland där han arbetade som beridare i ett problemhäststall (eller ägare beroende på hur man ser det enligt honom själv). Efter ett år i norra Tyskland nappade han på erbjudandet att bli beridare på ett tävlingsstall och stuteri i södra Tyskland. Här någonstans börjar man ana att Christian gillar varmt klimat, eftersom han börjar röra sig mot varmare breddgrader. När Christian vid ett tillfälle arbetade som beridare på en av de sydtyska auktionerna kom en av de riktigt stora stuteriägarna och erbjöd en tjänst som stuterichef med ansvar för avel och hästutbildning. Givetvis nappade Christian och blev kvar som stuterichef åtta år. Under dessa år fick han stor användning för och möjlighet att utveckla allt han lärt sig på hippologutbildningen. Under den tiden lärde jag mig att använda och utveckla allt jag lärt mig på hipplogutbildningen, det innefattade allt från anläggningsvård, fölningar, foderplanering, hästutbildning upp till svår klass och så vidare. 2006 avled tyvärr Christians chef och då bestämde sig Christian för att göra något annorlunda, först var Dubai på tapeten men så dök det upp ett jobb som ridskolechef på Bermuda. Flyttlasset gick till värmen och Bermudas största ridskola. Efter två år på Bermuda flyttade Christian tillbaka till Tyskland och öppnade eget vilket gick mycket bra, han hade redan en stor kundkrets som han byggt upp under de närmare tio år han varit där tidigare. Christian gick också på fortbildning, den "internationella banbyggarskolan i Aachen", fortbildningskursen hade 22 platser och med fanns deltagare från 21 nationer (!). På fortbildningen träffade han sin nuvarande fru. Mötet med henne blev också startskottet på det Christian gör idag. Sedan 2009 driver de tillsammans Southern Blues Equestrian Center i Tennessee/USA. Vi sysslar med häst- och ryttarutbildning och har hittat en nisch där vi jobbar med klassisk häst- och ridutbildning och försöker att förmedla det som en konst mer än bara en sport. Vi har elever från många olika länder och vi har alltid svenska eller tyska elever här för tre månader åt gången.
Förutom detta har de samarbete med en svensk sportresebyrå som erbjuder ridresor och ett företag och sadelmakare som precis lanserat ett nytt koncept när det gäller sadlar och hur de trycker på hästens skuldror. Var tredje månad besöker Christian Tyskland för att hålla kurser både i hoppning och dressyr. Jag har även samarbete med några stuterier i New Mexico dit han brukar åka för att visa hingstar. Christian om det viktigaste från hippologutbildningen: Ärligt talat tror jag inte det fanns en sak som jag inte uppfattar som den viktigaste. Om jag måste välja en sak så är det nog att ha kunskapen om var jag kan leta efter svar, det gäller träning av hästar, elever och allt annat som berör hästens omgivning och välbefinnande. Jämfört med utbildningen i USA så är hippologutbildningen guld. På frågan om hur det ser ut i landet svarar Christian katastrofal, det finns i princip ingen. Det finns några certifieringar och då kallar de sig tränare med certifikat, de bygger på en test gjord "online", något som Christian uttrycker som farligt eftersom det inte riktigt blir på riktigt. Christian har kontaktat HYN för att få några råd på hur man skulle kunna införa något liknade vår svenska hästskötarexamen, men inte hört något från dem än. Christian är glad över sin bakgrund och poängterar att det givit honom en trygghet i det han gör. Att ha hippologprogrammet i grunden och sedan få praktiskt utöva det på olika språk, sätt och i olika kulturer har fått honom att inse att tålamod är något av det viktigaste som finns i arbetet med hästar och ryttare. Det finns otroligt få personer i världen som verkligen har tålamod att utbilda hästar och ryttare med "horsemanship" som första prioritet. Efter att själv ha gjort nästan alla misstag som man kan göra, har det hjälpt mig att få det tålamod som jag inte hade när jag började utbilda hästar och ryttare. Avslutningsvis vill Christian också uttrycka sin tacksamhet över det kontaktnät som han har kvar sedan tiden på hippologutbildningen såväl lärare, hippologenheten och hippologer. Faktaruta Gick hippologen 1994-1996. I korthet: nord tyskland (beridare), syd Tyskland (beridare) (stuterichef), Bermuda (ridkskolechef), Tyskland (egen företagare, int. Banbyggarskolan), USA/Tennessee (egen verksamhet). Råd till dig som vill utomlands: Mitt råd är att göra ingående efterforskningar vart man vill åka, det är inte alltid det är bättre utomlands, ofta bara annorlunda! Använd någon form av kontaktnät, jag får ganska ofta förfrågningar om vart man kan åka och när jag kan så hjälper jag till. Det finns några internationella hästarbetsförmedlingar som är seriösa. Hemsida: www.southernbluesequestrian.com VAD JOBBAR HIPPOLOGER MED? SE RESULTAT FRÅN VÅR SENASTE ARBETSMARKNADSENKÄT PÅ WWW.SLU.SE/HIPPOLOG.
Mian Engerström från Skåne via Kina till Stall Beerbaum Mian arbetar idag som stallchef för ett av unghäststallen på stall Ludger Beerbaum. I arbetsuppgifterna ingår bl.a. att rida ca 4 hästar om dagen, även att hoppträna för tränare. Mian hamnade hos Ludger på ett lite annorlunda sätt, nämligen via Kina. Hon var då stallchef för 10 hästar som exporterades till Kina och när det var klart fick hon erbjudande att stanna kvar, vilket hon inte tvekade till en sekund. I sitt arbete känner hon att hon utvecklas ridmässigt varje dag! En väldigt inspirerande miljö att arbeta i. Det är svårt att säga vad från hippologutbildningen hon har mest nytta av, säger hon. Allt är ju viktigt! Men något Mian uppskattar lite extra är den fördjupade förståelsen om hästens rörelsemekanik som man fick genom timmarna i dissektionssalen. Även om det kanske Faktaruta Gick hippologen 2008-2010 Råd till dig som vill utomlands: Ha en klar plan på vad för slags jobb du vill ha och dina förväntningar. Våga stå på dig om du är missnöjd och var inte rädd för att säga upp dig om du inte trivs, det finns många jobb att söka. Men var också öppen för att lära nytt för annars kommer du aldrig att utvecklas. Jobba alltid utifrån ett kontrakt där du har sjukförsäkring, och sist men inte minst: var beredd på att börja från början och jobba dig uppåt! var lite äckligt just då så är det väldigt värdefull kunskap att ha! När man fick se det på riktigt och höra det teoretiskt blir det mycket enklare att förstå sådant som kanske hade varit svårt att begripa annars. När det gäller utbildningar i Tyskland är Mian inte så jätteinsatt, däremot finns många praktikanter som kommer till hennes arbetsplats. Känslan är att det finns många olika vägar att gå för utbildning inom häst men helt klart har Mian inte det framför sig, hon har nämligen inte full koll på tyska språket ännu. Praktikanterna har oftast svårt att förklara för mig om deras utbildning då jag inte förstår tyska... Caroline Holm vågade chansa, kvar i Hong Kong sedan tre år När Caroline hittade ett ridlärarjobb på en ridskola i Hong Kong blev hon nyfiken. Hon sökte jobbet och fick möta chefen i Tyskland när han var på semester. Tyvärr fungerade inte videon från ridskolan så Caroline fick aldrig se något mer än på hemsidan innan hon bestämde sig för att ta jobbet. I vanliga fall får den som söker arbete i Hong Kong åka dit och se kultur osv. innan man blir erbjuden jobb men i det här fallet gick det undan. Trots att hon inte varit i Asien tidigare, och utan att veta hur arbetsplatsen såg ut, tackade Caroline ja till jobberbjudandet som kom bara några dagar efter mötet i Tyskland. Hon är fortfarande, efter 3 år, kvar och trivs väldigt bra! Ridläraryrket är lite annorlunda jämfört med i Sverige, i arbetsuppgifterna ingår framförallt ridlektioner och utbildning av ridskolans fullblodshästar. Det finns anställda hästskötare som sköter utfodring, mockning och daglig skötsel. Ca 90% av ridskolehästarna är f.d. galopphästar från tävlingsbanan som skolas om till ridskolehästar eller tävlingshästar. De ponnyer som finns är i mporterade från andra länder. När Caroline tittar tillbaks på sin hippologutbildning inser hon hur unik den är. Att ha så duktiga lärare både praktiskt och teoretiskt är helt fantastiskt! Skolhästarna är också värdefulla lärare på utbildningen. Hippologen gav mig värdefull kunskap och inspiration inom hästhållning och ridning. Generellt ar nivån på ridningen och undervisningen i Hong Kong ganska låg och många av instruktörerna har aldrig varit utanför Hong Kong eller arbetat i ett annat stall och saknar erfarenhet att arbeta i en annan miljö. Här känner Caroline att hon kan bidra med ett annat perspektiv och dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper till bl.a kollegor men också till elever.
Faktaruta Gick hippologen 2002 2004 I korthet: arbetar idag som ridlärare på en ridskola i Hong Kong, jobbet sökte hon via www.yardandgroom.com. Råd till dig som vill utomlands: Ta reda på så mycket som möjligt om dit du ska åka (landet, kulturen, vädret och din nya arbetsplats). Låt inte det engelska språket hindra dig! Känner du dig osäker sa läs gärna på i böcker och lexikon innan du åker, resten löser sig när du är på plats. Se möjligheten att få ny erfarenhet, träffa nya vänner och att knyta värdefulla kontakter! Foto Hippologenheten Att Caroline åkte till Hong Kong ångrar hon inte en sekund. Det är fantastiskt att lära av olika länder och se olika kulturer oavsett om det är för en vecka eller flera år arbete eller nöje! Det är aldrig för sent att åka utomlands och tipset är att gå via kontakter. Kontakter ger dig möjlighet att få jobb som inte alltid syns i annons. Något som Caroline tycker är viktigt är att kontrakt och villkor är ordentligt färdiga innan man ger sig iväg för att arbeta i utlandet. Det är en trygghet och man ska känna sig nöjd innan man åker, men tänka på att pengar inte är allt. Det finns många bra arbetsplatser med bra villkor beroende på vilket intresse du har, däremot kan semesterdagar se lite annorlunda ut i utlandet. Ge ditt nya jobb tid, var positiv, öppen och flexibel! Oftast har du en prövotid men trivs du inte på ditt jobb, ge chansen till en ny arbetsplats någon annanstans i världen. Sverige finns kvar den dagen du bestämmer dig for att åka hem. Ibland far du hemlängtan och saknar dina vänner. Skype, Facebook och paket med godsaker från Sverige fixar det mesta! Hippologen Anna Forssell vann Rikstravet 2012 Proffstränaren Anna Forssell, tillika hippolog, vann den riksomfattande tävlingen Rikstravet 2012. I Rikstravet tävlar 20 olika travstall mot varandra med varsin treårig travhäst. Stallen, som vardera består av 1000 ägarandelar, får poäng och prispengar utefter hur deras hästar placerar sig i olika travlopp. Det vinnande stallet får en segerfest värd 100 000kr på sin hemmabana. Först under den sista tävlingsdagen på Rikstravet 2012 blev det klart att Stall Stockholms Anna Forssell vann. Hon levererade en kanonspurt med sin Maxmara som till delägarnas stora glädje tog tre segrar och en andraplats under säsongens sista fem starter. Anna Forssell får nu en chans till i Rikstravet 2013, då under stallpseudonymen Stall Champion. Annas träningsrörelse har förbättrats stadigt för varje år och hon har gjort sig känd som en duktig unghästtränare. Dessutom verkar hon vara expert på det såkallade livspusslet som hon bevisade genom att både bli mamma och hålla ledningen som Sveriges vinstrikaste kvinnliga travtränare inom samma år. Detta rapporterar Wången, www.wangen.se. STORT GRATTIS, ANNA! HIPPOLOGDAG Hippologerna fick en egen dag! Den 14 december var det äntligen dags för hippologalumnerna att få en dag helt tillägnad sin egen fortbildning. Alla tidigare hippologstudenter (alumner) bjöds in via de inrapporterade e-postadresser som enheten har i sitt register. Inbjudan fanns även på Facebook gruppen Hippolog. Att annonsering inte gick ut externt berodde på att denna dag var internt avsatt för enbart hippologerna. På schemat för dagen stod demo i ridhuset med ingen mindre än Kyra Kyrklund, därefter frågestund med Kyra och sedan en medryckande föreläsning av Lars Roepstorff. På träffen var ca 75 frågvisa deltagare med olika avgångsår och yrken i bagaget. Vi på hippologenheten tycker det var jätteroligt att ha fått till en sån här dag och hoppas på fler Hippologdagar i framtiden! Är du hippolog men nås inte av vår information? Rapportera in din e-postadress och avgångsår till therese.waerner@slu.se. Foton: Hippologenheten
Hippologprogrammet varför finns det? hur funkar det? Och ska det flyttas? Under hösten har det varit en hel del prat om hippologprogrammet. En del av snacket baseras på en extern utredning som gjorts av alla SLU s utbildningsprogram och som tyvärr blev något missvisande refererat i massmedia. För att klara ut begreppen tänker vi på hippologenheten nu klara ut begreppen. Varför finns egentligen hippologprogrammet? Hur fungerar det? Hur ser framtiden ut? Hippologprogrammet startades 1994 till följd av ett historiskt riksdagsbeslut där man såg behovet och värdet av en universitetsutbildning inom hästnäringen. Avtal finns med HNS (hästnäringens nationella stiftelse) som finansierar 50% av utbildningen och att den skall bedrivas på hästnäringens tre riksanläggningarna (HRA); Flyinge, Strömsholm och Wången. Att utbildningen bedrivs på HRA möjliggör spetskompetens och välutbildade hästar inom utbildningens praktiska discipliner ridhäst, travhäst och islandshäst samt att den teoretiska kompetens på anlägganingarna, och i nätverket med SLUs forskare, kan möta den praktiska i naturlig integration. Hästnäringen finns inte bara med som medfinansiär utan finns också med i hippologprogrammets programnämnd, där finns representanter från SvRF, SIF, SvTravsport och HNS som är med och fattar beslut gällande allt ifrån kursplaner till behörighet och information. Alla dessa parter gör givetvis arbete och administration lite komplex ibland, men är guld värd, inte minst för våra studenter. Det kontaktnät som finns efter utbildningen är ovärderligt och den kunskap som kommer studenter tillgodo från olika håll är unik. Så hur blir det egentligen? Ja, det som händer med SLU s externa utredning är att den behandlas av SLUs styrelse. Till styrelsens möte har inkommit remissvar som tas upp för diskussion. I juni 2012 väntas de flesta beslut vara tagna och framtiden kan därmed bli klarare. För hippologprogrammets varande är det inte några betydande förändringar att vänta och det är givet att vi vill fortsätta samarbeta med våra tre riksanläggningar och våra partners på det vis vi gör idag! För studenterna på programmet förutsätter vi att vi kommer att kunna genomföra allt det, både i undervisning och studiemiljö som vi har planerat för det nya programmet. Vi förutsätter att styrelsens svar ger oss möjlighet till detta! Att rida för Kyra K. Att gå banan med RGB. Att hoppa terräng för Janne J. Som hippologstudent lever du verkligen i händelsernas centrum! Under hösten har vi hört om studenter ute på terrängbanan med adjungerade professorn Jan Jönsson i full fart både på Flyinge och Strömsholm. Vi har också hört om hur åk 3 på Flyinge fick gå banan med självaste Jerringpristagaren Rolf-Göran Bengtsson. Av en säker källa var detta helt klart en riktig höjdpunkt att ta del av RGBs tankar och planer inför en GP-hoppning. Nina Pietarila, åk 3 på Flyinge beskriver det såhär: Under Wolksvagen Grand Prix på Flyinge fick min klass Hippologprogrammet äran att gå banan med självaste Rolf-Göran Bengtsson!! Vi mötte först våran hopplärare Ann-Catrin Carlsson som log lite och sa att Rolf-Göran nu får ta hand om er. Vi följde snällt (och glatt) efter Rolf-Göran som en liten flock. Alla var lite nervösa men när vi gick mot hinder nr 1 började allvaret och alla blev fokuserade på uppgiften. RGB var väldigt pratsam och ödmjuk och svarade gärna på våra frågor. När vi gick banan var det många kameror som följde efter honom. Han verkade inte bryr sig om det men det kändes lite konstigt att gå med honom och ha kameror överallt. Tipsen som jag tog från honom var att hålla ridningen enkeltoch systematisk - rida hästarna till yttertygeln och ha fokus på bra grundridning. Han tyckte att det är viktigt att använda all tid på banan som du får innan startsignalen - speciellt med unghästarna. Då hinner hästarna se banan och slappna av lite i alla fall. Det var super att vi fick möjligheten att gå banan med RGB - och vilken motivationsdos fick man till det vardagliga arbetet med hästarna. Foto: Flyinge AB
Studenterna har också på ett eller annat sätt fått ta del av adj. professor Kyra Kyrklunds arbete med hästinventering och fortbildning inom dressyrkonst. Caroline Carro Lagerhjelm, åk 3 på Strömsholm, är en av dem som fått möjligheten att rida för Kyra. Så här berättar hon om den upplevelsen: När vi red för Kyra introducerade hon oss med att ha en rem (en aachenrem i detta fall) i sadeln, ungefär som ett handtag/båge att hålla i och som sattes fast i ringarna i sadeln där man fäster förbygeln. Vi skulle använda oss av remmen för att kunna fokusera mer på våra sitsar. Vi skulle hålla i med båda händerna i remmen med lilloch ringfingrarna så att inte handställningen blev annorlunda. Genom att hålla i remmen med båda händerna blev det väldigt tydligt hur mycket man måste rida med säte och skänklar och vilka olater man har börjat med och rider med för mycket hand! Remmen var också väldigt bra för att hålla sig nere i sadeln. Vi fick arbeta med remmen genom att tänka att man lyfter upp händerna och därför kommer djupare ner i sadeln och genom detta sätt kunna rida övergångar, halvhalter och halt utan att bromsa med tygeln! Hon ville också till en början att vi skulle släppa lite med skänklarna, för man ska vara försiktig med att ge för mycket signaler till hästen från början, och bara göra övergångarna för sätet. När vi började få lite ordning på hur vi skulle använda oss av remmen så arbetade vi på samma sätt i samtliga gångarter med tempoväxlingar och övergångar. När vi kunde rida i samtliga gångarter och rida övergångar för säte fick vi släppa ena handen och hålla i med bara en hand. I detta fall skulle vi släppa den svaga sidans tygel för att orka sitta emot den starka sidans tygel utan att hästen drog en ur sadeln. Jag har fortfarande remmen kvar på sadeln och använder den ibland när jag känner att jag sitter "uppe på" sadeln och behöver komma ner djupare i sadeln för att kunna rida övergångar, halvhalter och tempoväxlingar mer för mitt säte. Remmen hjälper mig också med att rida med en mycket stadigare kontakt till hästens mun. Att få bli instruerad av Kyra var en ära! Det är något som jag har drömt om ända sen jag var mycket liten och jag är så glad att jag har fått den chansen att få rida för henne. Jag var lite nervös till en början, men mest glad. Kyra är en fantastisk människa! När Kyra vill säga något så vill alla lyssna. Hennes sätt att beskriva och lära ut ridkonst passar mig som ryttare otroligt bra för att lära ut en känsla är svårt, men Kyra berättar i bilder och sätter ord på ridkonsten så att man förstår, ridkonst blir lättare att få grepp om upplever jag efter att ha lyssnat på henne. Hon är hjälpsam och ser till att alla kan arbeta vidare på ett bra sätt. Noterat Priser på Ridsportförbundets Jubileumsgala Vi noterar stolt att stf föreståndare Göran Dalin emottog förtjänstmedalj i guld av drottning Siliva på jubileumsgalan i Globen den 28 november. Göran har under många år varit engagerad i ridsportförbundet på olika sätt, att han är pappa till hippologprogrammet säger också en hel del. En annan som fick pris på jubileumsgalan var Jens Fredricsons stjärna Lunatic. Att bli årets häst med motstånd av bland andra silverhästen Wega är inte fy skam. Vi hoppas att Jens också tar åt sig av äran för det är väl som han säger it takes a lunatic to ride a lunatic. Grattis Göran! Grattis Lunatic och Jens! Studenter lär SLU-personal ledarskap Vid en ledarskapskurs på SLU gjorde man besök på Wången där två av studenterna i åk 3, Ida Larsson och Sara Sandqvist, visade hur hästen svarar på människans ledarskap. Förevisningen var mycket uppskattad och studenterna fick mycket beröm för sin professionalitet. Vi är givetvis imponerade, men inte förvånade bra gjort! Professor på gång! Lars Roepstorff, vår alldeles egna professor, har som alltid många bollar i luften. Här kan du se en spännande film med ett axplock av det han sysslar med: http://www.youtube.com/watch?v=rsk_k8ks-9s&feature=bfa&list=uumjtjwo1-xmnlfq9trn5g4w
Hippolog programledare för Ponnyakuten i SVT I vår drar en ny säsong av det populära programmet Ponnyakuten igång. Som programledare ser vi hippologen Anna Habringer. Roligt att SVT satsar på en programledare med hästbakgrund tycker vi, att hon dessutom är en proffsig programledare gör ju det hela ännu bättre! Ytterligare ett bevis på den breda arbetsmarknad som kan vänta en hippolog. Ny bibliotekarie på Flyinge Hästbiblioteket på Flyinge har fått en ny bibliotekarie i Anders Rydqvist, som är anställd på 25%. Välkommen Anders! Anders kommer även att ha kontakt med både Strömsholm och Wången. Gör skillnad! För Wångenstudenterna Hippologstudenterna i åk 1 fick möjlighet att ta del av HNS-projektet Gör skillnad! vid ett tillfälla på Dille Gård. Här fick de kunskaper om hur det kan gå till att vara engagerad i styrelser, föreningar och liknande. Mycket lärorikt och uppskattat! Tränarfortbildning på RS, med Maria Terese En inspirerande dag på Strömsholm. Det kan man lugnt säga om den dagen då Rolf-Göran Bengtsson och Maria Terese Engell inspirerade och fortbildade tränare, ridlärare och hippologer. Med början i ridhuset där vi fick se elever och lärare rida för Rolf-Göran för att sedan fortsätta på Knytpunkten och ta del av Maria Tereses forskning om ryttarens sits och rörelser. Två professionella talare som ryckte med sin publik vi ser fram emot att se mer av er båda! Passkurs på Wången Islanshäststudenterna i åk 2 har under hösten klarat av sin passkurs. En fartfylld kurs där de bland annat får träna att rida ur startboxar med sina hästar. Examen avklarad med beröm, kul! Tömkörande hipp.lärare på turné Delar av Flyinges personal, med Bo Jenå i spetsen, har varit på turné och gjort succé. Med början i Tyskland och nu senast i Globen har vi sett hur proffsiga de utför sin kadrilj på töm. Inte helt lätt vet vi som provat, särskilt inte under sådana showiga förhållanden. Bra gjort! Hästhållning på nytt sätt? På riksanläggningarna, Flyinge, Strömsholm och Wången pågår spännande arbete med planering för olika active stable lösningar. Vi hoppas kunna skriva mer om det i vår när vi ser hur utvecklingen har gått. Vi ser fram emot att följa med in i framtiden! En reseberättelse: På besök hos professorn - prestigelöst, lekfullt och utvecklande Den engelska morgonen gryr och luften ligger fuktig över daggvåta, fortfarande gröna, brittiska ängar. Genom ekskogen skymtar soluppgången och en härlig dag på Snowhill Farm har precis börjat. I stallet har man varit igång ett bra tag. Redan kvart i sex börjar morgonens bestyr med fodring, utsläpp och mockning. Vid halv nio-tiden är första hästen redo att ridas. Innan Kyra och Richards ridpass börjar hinner vi med en god kopp kaffe och en promenad runt ägorna. Det är vackert. Så vackert att det nästan inte går att beskriva. Vi går genom ekskogen, över ängar, förbi en damm med en egenplanterad pil, ser de stolta fjällskivlingarna i skogen, fortsätter förbi ett antal hagar över den anlagda lilla skrittvägen via stallet och genom grinden till ängarna på andra sidan. Kyra berättar gärna om sina växter och träd och jag lyssnar och lär även om detta! I hagarna går hästar, mestadels mörkbruna och med stamtavla som på något sätt för tankarna till Kyras ridkarriär. Härstamningar med Master, Edinburgh och TipTop finns alla representerade i stallet.
Foton: Hippologenheten När vi promenerar där, Kyra och Morris och jag. Morris som förövrigt blev en riktig favorit under mitt besök! En västgötaspets med huvudet på skaft och sinne för humor. Nåväl, när vi promenerar där frågar jag Kyra om hon i sin fantasi kunde tro att hon skulle hamna här en dag Och på det kloka sätt som bara Kyra kan svara så säger hon ödmjukt att man kan aldrig räkna med något, att hitta rätt ställe och att dessutom ha råd att köpa det är ingenting som bara går på räls. När Snowhill köptes fanns mycket bra möjligheter men det var en del underhållsarbete att göra. Och det har blivit gjort! Jag bländas hela tiden av hur ombonat och välskött allting är. Lådan med socker finns i både ridhus och vid ridbana. Blomlådorna har hästhängare. Hästarnas boxar är stora och rymliga. Var sak har sin plats. Det är ordning och reda, på ett mysigt sätt. Och det är just det det är hela atmosfären är mysig. Man känner sig välkommen. Efter vår prommis är det dags att sätta igång med ridningen. Kyra och Richard rider ungefär 5-6 hästar var och får dem levererade av duktiga medarbetare och praktikanter. Just nu består stallstaben av två anställda och två praktikanter. Anna Oscander, hippolog, är en av de anställda. Med sig har hon sin häst Zessan. Anna behöver man inte ens fråga hur hon har det hon går runt som en solstråle hela dagarna. Njuter av att få arbeta, njuter av att få lära sig, njuter av att se hur Kyra och Richard arbetar. När jag sitter här, denna dag i oktober, och ser hur Kyra och Richard arbetar med sina hästar, med sina elever och sina anställda förstår jag precis varför Anna går runt som en solstråle. Det finns en trygghet i sättet de arbetar på, en lekfullhet enligt ett system. Man vågar testa och vågar tro på sig själv, här finns inget som heter att man gör fel och man behöver inte vara rädd för att göra det. Man känner sig inkluderad oavsett vem man är och på vilken häst man sitter. Alla får den hjälp som just de behöver just då. Ett flexiblelt system kanske man kan kalla det. Själv tänker jag när jag sitter där, att det här ska jag lägga till i mitt eget rid-bibiliotek som jag har katalogiserat i hjärnan. Att man ska hålla sig till sitt system men att man inte ska vara rädd för att testa något nytt heller. Det svåra när jag tar fram det ur biblioteket kommer väl vara att jag inte har Kyra eller Richard nära och att jag då måste tro på mig själv. När jag pratar med Anna och Kyra förstår jag att det skett en enorm förändring i Annas egen ridning, hennes hästs utveckling och ekipagets framtoning. Hon har nog funnit just den där säkerheten och tryggheten i det hon gör. Hon kommer nog ha en liten mini-kyra på axeln när hon tränar själv framöver. Veta att det är ok även om det inte känns perfekt just då. På eftermiddagen hjälper jag till i stallet och det går smidigt och lätt. Personalen har tydliga rutiner och vet vem som gör vad. Hästarna verkar harmoniska och lugna i sina boxar där de kan titta ut och ha koll på varandra. Den brittiska solen skiner hela dagen och kvällen avslutas med en god middag i trevligt sällskap. Återigen slås jag av hur öppna Kyra och Richard är som personer. De släpper in, bjuder till och berättar gärna om sina erfarenheter genom åren. De har varit med om så mycket! De är engagerade i små och stora frågor. Jag kan tryggt konstatera att vår professor i ridkonst är en fullträff, för det är väl så en professor ska arbeta - tänka nytt men ha gamla system i åtanke, vilja lära sig nytt och utveckla, leka med kunskapen och vara trygg och hjärtlig. Jag lämnar Snowhill Farm med ett stort leende på läpparna och en värme i bröstet. Jag ser redan fram emot att komma tillbaks! Reseberättelsen är skriven av Tessan Waerner som också knåpat ihop hela nyhetsbrevet. Har du tips och idéer till nästa nyhetsbrev (maj 2013) kontakta gärna therese.waerner@slu. se. HIPPOLOGENHETEN ÖNSKAR ER ALLA EN RIKTIGT GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT 2013! PÅ ÅTERHÖRANDE!