Följ med Gunilla i hennes vardag med hästen i centrum

Transkript

1 Följ med Gunilla i hennes vardag med hästen i centrum Presentation: Gunilla Persson Berg: Uppfödare, hästägare, ryttare, hovslagare och tränare. Jag har hållit på med hästar hela livet och haft förmånen att göra det i många olika roller. Det började som ponnyryttare och sedan rullade det på i snabb takt med tävlingar, inridningar, tillridningar, Mästerskap, utlandstävlingar, SM-segrar, NM-segrar, EMguld, Derbysegrar och ännu mera träning, tävling, inridning etc och så höll det på i 40 år I år satte ett utslitet knä stopp för det Jag rider fortfarande två hästar dagligen och förra vintern red jag faktiskt in tre hästar helt ensam så jag ligger ju inte på latsidan direkt. Men knäet saknar nästan brosk och skelett går mot skelett (aaaaajjj) och om jag hoppar hästar får jag så ont att jag inte kan gå i trappor eller stega avstånd. Ibland måste man välja... Hoppa eller smärta? Jag valde att sluta hoppa. Med hjälp av sprutor är jag smärtfri 4-5 månader men sedan är det dags för en ny smörjning av leden. Tur man inte är häst för då hade man kanske blivit utdömd! Efter att ha läst vid universitetet jobbade jag i drygt 10 år på åklagarmyndigheten. Därefter gick jag hovslagarutbildningen i Flyinge bara för att jag ville lära mig och var trött på att jobba med juridik. Efter avlagd hovslagarexamen red jag på heltid några år men saknade plötsligt kontorslivet igen! Började jobba på tingsrätt men fick inom ett år ett drömjobb på bank. Jag har alltid varit mycket intresserad av ekonomi och tyckte jag hade hittat rätt. Under alla dessa år hade jag hela tiden hästarna som ytterligare ett yrke. Det går att ha det så när man är ung och har gott om tid! Men när vi hade fått två barn var det dags att välja. Det fanns helt enkelt inte tid att både vara förälder, arbeta borta, träna egna hästar, tävla, hålla på med uppfödning och träna elever. Jag valde bort bankjobbet samtidigt som jag hade bra flyt med hästarna och flera yngre förmågor på gång. Har man en gång börjat sälja så är det kört Då har man sagt hej då till sin egen tävlingssatsning och sagt ja-tack till ekonomisk trygghet när det finns bra tillfällen. Jag hade tur som fick mkt stoföl som sedan i sin tur kunde få nya föl - och sedan rullade allt på i full fart. Samtidigt fick jag förmånen att träda in på ett mycket aktivt sätt i rollen som tränare och mentor. I 25 år har jag tränat elever i både hoppning och markarbete. Jag har alltid tyckt om att ha träningar. Känslan är magisk när alla korten trillar på plats. Men jag är inte den sortens tränare som vill stå 3-5 timmar med 4-6 elever i varje grupp 2-3 dagar i veckan. För mig är det viktigare med individuella lösningar där man engagerat tar ansvar för hela utvecklingen. Därför försöker jag också få mina elever att förstå vikten av att utbilda sig. Man måste våga prova om man har tillräcklig talang men man måste också sätta sig in i de tuffa villkoren som det innebär att ha hästar som yrke. Det är få förunnat att kunna försörja sig på ridning den dagen då föräldrarna inte längre finansierar barnens hobby.

2 En engagerad tränare ska kunna hjälpa till att föra utvecklingen framåt och resultatkurvan uppåt. En ensam oerfaren ryttare vinglar lätt ner i diket av okunskap och det är svårt att ta sig upp från det diket ensam. Tipset blir: Var inte rädd för att söka hjälp av någon som har erfarenhet. Det sparar tid och därmed pengar. Jag har ett ordspråk som jag har jobbat efter i MÅNGA år. Det lyder: Om jag varje dag bär en hink grus så bygger jag ett berg. Jag brukar säga det till mina elever och förtydligar det med att det tar lång tid att utbilda en häst och att det ibland kanske känns som att inget händer. Men om jag disciplinerat varje dag bär min hink grus (= är noggrann och gör mitt arbete) så bygger jag ett berg (= når jag dit jag vill). Alla bitar måste finnas på plats, rätt sammanfogade och i rätt ordning. Alla de dagar som är sega är det bara att tänka på att bära grus! För det är så himla skönt att stå allra högst uppe på berget! Om jag slarvar med bygget då blir berget ostabilt och man når inte toppen. Antingen ger man då upp eller bygger man bättre nästa gång! En del byggarbetare skyller på arkitekten vilket är ungefär som att ryttaren skyller på tränaren En annan bit av mitt liv är hästavel. Där halkade jag kanske in på ett bananskal. Eller inte? Det hade ju alltid funnits föl på gården när jag växte upp. Min morfar var noga med att välja fina hingstar och lyckade själv avla fram flera SM-vinnare. Extra svårt kan man tycka för det var ju långt innan seminbetäckningarnas tid. Avel är komplicerat och roligt men kan bytas till katastrof på ett ögonblick. Hästar är levande varelser och inget är förutsägbart. Därför gäller det som alltid att njuta när tillfällen ges. För en ryttare som är totalt okunnig om avel är det säkert enbart tur om en uppfödare lyckas producera fina hästar. I så fall undrar man varför vissa har tur hela tiden? Inte ens helsyskon är lika - det vet alla uppfödare! Mycket tankar och funderingar läggs på hingstvalen - ingen quick-fix här inte!

3 En vanlig vecka för mig finns inte men däremot många ovanliga veckor Nästan varje dag i min vecka inleds med utfodring, frukost, skjutsa barnen till skolan och att läsa Dagens Industri. En bra tidning om man vill hålla sig uppdaterad om vad som händer inom ekonomi. Kanske inte så många som vet det men jag är mycket intresserad av aktier. För att hålla sig uppdaterad måste man läsa en hel del varje dag. Det är inte lättare än att hålla på med hästar men ganska bra om man vill göra något annat för att inte bli helt insnöad på bara ett ämne Hästfolk kan lätt bli det eller? Dessutom behövs det kunskap i ekonomi för att hålla på med hästar. Sedan börjar arbetet med mina egna hästar. Samma sysslor för mig som för alla andra. Jag har aldrig haft personal utan anpassat verksamheten efter vad jag själv har hunnit med. När antalet var uppe i 10 tyckte jag det blev för mkt för en person. Jag gillar att ha koll på läget och tror på att man ska arbeta med många olika saker. Säkert bra både för kropp och själ. I dagsläget har jag bara fyra hästar och det passar bra eftersom jag gör så mycket andra saker. Under Flyinge Indoor följde jag tävlingarna noggrant alla sex dagarna. När jag själv tävlade tittade man på hur alla konkurrenter red och vilka vägar de tog etc. Allt för att själv kunna göra det lite bättre! När man är på tävling som tränare fokuserar man på sitt eget ekipage och planerar utifrån det. Noggrannhet ger resultat - inget konstigt alls. Men eftersom jag också hela tiden letar efter hästar som är till salu är jag på tävling även av den anledningen. Det är då långa dagar eftersom jag helst ser så mycket som möjligt. Intressant att se hur olika hästar klarar svårigheterna. Jag tittar mkt på hästens inställning, hjärta och engagemang för sin uppgift men självklart också galoppen, trycket från backen och ridbarheten. Jag filmar en hel del hästar när jag är på tävling. Många tror att det funkar med en suddig mobilfilm utan zoom som är tagen från marknivå samtidigt som den som filmar är jättenervös och gör så att allt hoppar och man knappt ser hästen Blir svårt att locka någon att titta på den filmen. Vi har fina hästar i Sverige men vi måste kunna presentera dem ifall vi vill sälja dem utomlands. Nästa svårighet är att sätta realistiska priser på dem och det är svårt! Fantasirykten sprids snabbt och många vill hellre få ett bud från köparen. Tyvärr funkar oftast inte utländska köpare på det viset. De vill veta vad varan kostar. Kulturkrock? Efter att tävlingarna slutat börjar en hektisk vecka. Samtal skall ringas, TDB-resultat ska kollas och filmer ska letas fram på you-tube. Jag kollar alltid filmer och resultat för jag vill verkligen ha koll på vad det är för något som skickas till en intresserad köpare. Vissa säljare

4 är blygsamma: Den har gått lite 1,30 felfritt i år sa en och när man sedan kollar TDB så är det i princip bara nollor hela året och max 4 fel när den inte var felfri Denna säljare hade ingen egen film så här fick jag användning av det jag själv filmat. Sent på kvällen skickar jag filmer till en tjej som söker en bra 1,35-häst och hoppas att hon hör av sig snabbt. Många hästar har sålts under hösten och det gäller att vara snabb om det är något man verkligen tycker om. Sedan är det läggdags. Övriga i familjen sover sedan länge Men då ringer telefonen från USA! Tidsskillnaden ställer till det! De vill provrida två av hästarna som jag skickade film på för tre veckor sedan. Svårt att somna sedan Finns hästarna kvar eller har de hunnit säljas? Är de friska? Ska de tävlas? Är priset ändrat? Frågor som måste få svar inom ett dygn. Nya samtal väntar Ibland hör man inget på flera dagar/veckor och sedan plötsligt händer allt på samma gång! Bara att jobba på och gilla läget. Dagen därpå börjar med lite samtal/sms om träning med elever. Med lite ändring fixar det sig bra. Sedan ringer hon som fick filmerna kvällen innan. Hon vill komma redan i morgon! Hur ska nu detta hinnas med? Hästtandläkaren skulle ju komma då! Efter lite pusslande med allas almanackor löser det sig. Det blir mkt samtal eftersom säljarna också skall kontaktas och ev ändra i sina almanackor. Den ena hästen går tyvärr inte att prova för den fick ryggakupunktur vid vinterchecken i går. Men i stället finns det en annan häst, som jag tidigare inte visste var till salu, som ev kan vara intressant att prova. Morgondagen är räddad. Inte bra om någon förväntar sig att prova de hästar som de fått film på och det sedan inte går. Men precis så är det ju i vår bransch! Alla vet vi ju att det finns viktiga tävlingar och inför dem vill vi inte visa hästar, det finns resdagar, träningar och vilodagar, det finns tappskor, veterinärkontroller och andra hästars välbefinnande och tävlingar. Därtill kommer vanliga sysslor för oss människor som också ska hinnas med. Men vill man sälja så får man också vara flexibel - greppa tillfällen som ges! Kvällen fortsätter med träning. Efter att i 13 år nästan inte haft träningar alls i mitt eget ridhus utan i stället haft träningen förlagd hemma hos eleverna har jag i år flyttat tillbaka på hemmaplan. Extra roligt är det i år för nu har jag äntligen tagit mig tid att måla om hindermaterialet. Jag tycker om när det är snyggt - man blir inspirerad och får energi. Kvällen rundas av med sen kvällsmat när hela familjen samlats efter fotboll- och friidrottsträning. Alla är trötta efter en lång dag Min dag avslutas sent (igen ) eftersom det finns lite nya mejl och filmer jag vill kolla. Nästa dag är det full fart. Först mitt egna stalljobb och sedan ska jag visa två hästar. Kunden gillar första hästen! Men vi kör vidare till nästa också. Dagen avslutas med en nöjd kund som bestämt sig för att köpa häst nr 1 men OM den inte går igenom besiktningen så tar hon nr 2!!! Har aldrig hänt mig någon gång tidigare. Hemma väntar familjen. De vet vad som gäller. Ibland är jag hemma mycket och ibland är jag borta mycket. Det gäller i alla familjer och i alla jobb. Men nästa år har jag bestämt mig för att gå ner i arbetstid. Då skall jag bara jobba 100 %! Fredagen är lugn! Bara det vanliga och hovslagaren på eftermiddagen. Jag har skott mina egna hästar i nästan 20 år sedan jag tog hovslagarexamen men numera tycker jag att det är bättre att spara mitt knä så att jag kan rida i stället. Det sliter hårt att stå med böjda knän och lyfta hästfötter. Man måste prioritera. Dagen avslutas med att informera mig om när det blir besiktning veckan därpå. Besiktning kan innehålla många överraskningsmoment och snacka inte om röntgenbilderna.

5 Då kan åtskilliga nedlagda arbetstimmar bli värdelösa. På lördagen är det friidrottstävling med dottern. Hon älskar friidrott och blir tvåa i kulstötning (hon är smal som en sticka med sprinterkropp ) med 4 personliga rekord!! På kvällen skriver hon en önskelista inför julen. På 1:a plats står det En ny häst. Låter bra! Kan någon av er hjälpa mig att hitta en maxad D-ponny till henne? Jag har stått på egna ben, både ekonomiskt och praktiskt, sedan jag var 19 år. Inga curlande föräldrar på den tiden inte. Kanske det är därför jag är eftertänksam som person? Jag har själv fått ta konsekvenserna av mina beslut och gillar att analysera. Även tankar och idéer kring avel samt besluten kring det har jag själv tagit. Till våren föds det två nya föl. Mitt fina Cardentosto, som är lillasyster till Maratonia, väntar föl med Diarado - spännande! Under vintern ska man fundera kring sina avelsmål och hingstval. Det går inte att bara välja någon modehingst. Man ska välja något som kan passa det stomaterial man har. Sedan tar det en del år innan man vet om man det blev lika bra som det var tänkt Höjdpunkten inom min avelsverksamhet 2015 var definitivt när min uppfödning Carisma var med i hoppningens EM-final i Aachen. Hon har gjort fantastiska resultat tidigare också med bl a EMseger med Olivier Philippaerts, World Cup-final 2012, VM 2014 och världscupplaceringar med tre olika ryttare men denna gång var det extra kul eftersom teamet kring Carisma ringde och grattade MIG! 2015 blev ett fantastiskt roligt år för mig eftersom jag knutit så många nya kontakter med människor inom vår sport. Jag trodde jag kände alla redan men härligt att sporten växer! Jag önskar er ett riktigt bra 2016 och hoppas att ni alla får vara friska - det är det viktigaste här i livet!