Tisaren- Sottern- Kolsnaren inom Nyköpingsåns åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram
Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 2(37)
Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett delområde av ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till 2021. Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i delområdet Tisaren-Sottern-Kolsnaren i Nyköpingsåns åtgärdsområde. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som vattenmyndigheten konsekvensanalyserat och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar. www.viss.lansstyrelsen.se 2 5 kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(37)
Sammanfattning Tisaren-Sottern-Kolsnarens avrinningsområde utgör den översta delen av Nyköpingsåns åtgärdsområde och omfattar 683 km 2, knappt 20 procent av hela åtgärdsområdet. Tisaren-Sotterns- Kolsnarens avrinningsområde ligger i Södermanlands och Örebro län. Kommuner som berörs av området är Vingåker, Katrineholm, Askersund, Hallsberg och Örebro. Inom området finns 19 ytvattenförekomster varav elva vattendrag och åtta sjöar. Sexton av dessa uppnår inte god ekologisk status. De största miljöproblemen är övergödning, fysisk påverkan och försurning. Fysiska förändringar av sjöar och vattendrag och flödesreglering är betydande påverkanskällor för vattnens hydromorfologiska förhållanden. De största påverkanskällorna för övergödning är jordbruk, enskilda avlopp, dagvatten och avloppsreningsverk. Två ytvattenförekomster har förhöjda halter av miljögifter, Näsnaren och Tisaren, som innebär att god kemisk status inte uppnås. De ämnen som förorsakar nedklassificeringen är bland annat Tributyltenn (TBT), antracen och fluoranten. Alla ytvattenförekomster har sänkt kemisk status med avseende på parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE), liksom i övriga Sverige. Två grundvattenförekomster av totalt 16 stycken riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 på grund av miljögifter och påverkansrisk. För att följa miljökvalitetsnormerna i Tisaren-Sottern-Kolsnarens avrinningsområde behöver framför allt: För miljöproblemet övergödning: Vingåkers, Katrineholms, Askersunds, Hallsbergs och Örebros kommun bedriva nödvändig tillsyn, och Länsstyrelserna i Södermanland och Örebro bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärder i jordbrukslandskapet genomförs i tillräcklig omfattning (se kapitel 2.1.4). Vingåker, Katrineholm, Askersund, Hallsberg och Örebro kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att cirka 890 stycken enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå och 570 hög skyddsnivå och Havs- och Vattenmyndigheten besluta om nya styrmedel för att öka åtgärdstakten av enskilda avlopp. Vingåker, Katrineholm, Askersund, Hallsberg och Örebro kommuner i samråd med Länsstyrelsen i Södermanland se över möjligheter att minska fosforbelastningen dagvatten och Naturvårdsverket besluta om nya styrmedel för att stimulera åtgärder som minskar fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät. Vingåker och Katrineholms kommun i samverkan med länsstyrelsen i Södermanlands län utreda behovet av och möjligheten till att åtgärda internbelastningen i kraftigt övergödda sjöar. För miljöproblemet miljögifter: Länsstyrelserna i Södermanlands län och Örebro län samt Askersunds, och Katrineholms kommuner, inom sitt arbete med föroreningsskadade områden och tillsyn, åstadkomma efterbehandlingsåtgärder för att minska utsläppen av miljögifter, utsläppsminskning av miljögifter från miljöfarlig verksamhet, och dagvattenrening. 4(37)
Vingåker, Katrineholm, Askersund, Hallsberg och Örebro kommuner samt Länsstyrelserna i Södermanland och Örebro behöver dessutom utföra kunskapshöjande aktiviteter såsom övervakning och insamling av dataunderlag. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelserna i Södermanland och Örebro bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 10 vandringshinder. Havs-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Länsstyrelserna i Södermanland och Örebro bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att sten, block och lekgrus läggs ut i ett vattendrag och att två vattendrag som är rensade och rätade restaureras. Länsstyrelserna i Södermanland och Örebro bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att flöden ska miljöanpassas eller få minimitappningar i 4 vattendrag Skogsstyrelsen ska förbättra tillämpningen av befintliga styrmedel och/eller föreslå nya styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag. Vingåker, Katrineholm, Askersund, Hallsberg och Örebro kommuner utföra restaureringsåtgärder i 12 hektar vattendrag. Otillräcklig dricksvattenskydd: Vingåker, Katrineholm, Askersund, Hallsberg och Örebro kommuner upprätta nya och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. Föreslagna åtgärder för att minska tillförseln av fosfor till vattnen i området kommer inte att räcka för att nå god ekologisk status i flera vattenförekomster. Fem vattenförekomster har därför fått miljökvalitetsnormer med tidsundantag till 2027 på grund av tekniskt omöjligt. Orsaken till påverkan i dessa vattenförekomster behöver utredas av Länsstyrelsen i Södermanland samt Vingåkers och Katrineholms kommun. Ytterligare åtgärder behöver därefter föreslås av Länsstyrelsen i Södermanland och genomföras senast år 2024. 5(37)
Inledning... 3 Sammanfattning... 4 1 Beskrivning av avrinningsområdet... 7 1.1 Status och miljöproblem... 10 1.2 Miljökvalitetsnormer... 14 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten... 18 2.1 Övergödning... 18 2.2 Försurning... 23 2.3 Miljögifter... 24 2.4 Främmande arter... 27 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan... 27 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten... 30 3.1 Näringsämnen... 30 3.2 Miljögifter... 30 3.3 Klorid... 30 3.4 Förändrade grundvattennivåer... 31 4 Otillräckligt dricksvattenskydd... 31 4.1 Nulägesbeskrivning... 31 4.2 Åtgärder... 31 5 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning... 32 5.1 Kompletterande krav för skyddade områden... 32 5.2 Åtgärder för bevarandemål och skyddade områden... 33 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig... 34 6(37)
1 Beskrivning av avrinningsområdet Nyköpingsåns avrinningsområde är ett åtgärdsområde som har delats upp i fem delområden. Delområdet Tisaren-Sottern-Kolsnaren är den översta delen av Nyköpingsåns avrinningsområde, och omfattar 683 km 2, knappt 20 procent av hela avrinningsområdet (figur 1). Övriga delavrinningsområden i Nyköpingsån beskrivs i bilagorna Tisnaren, Åkforsån-Yngaren-Långhalsen, Hedenlundaån samt Båven. Tisaren-Sottern-Kolsnarens avrinningsområde ligger i Södermanlands och Örebro län. Kommuner som berörs av området är Vingåker, Katrineholm, Askersund, Hallsberg och Örebro. Området består av cirka 70 procent skogsmark, 16 procent jordbruksmark, 2 procent tätort och 1 procent vatten. Inom området finns 19 vattenförekomster varav 11 vattendrag och 8 sjöar (figur 2). Dessutom finns 16 grundvattenförekomster i området. 7(37)
Figur 1. Översikt av området: dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(37)
Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar (EUCD). 9(37)
1.1 Status och miljöproblem 1.1.1 Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Delområdet Tisaren-Sottern-Kolsnaren inom Nyköpingsåns åtgärdsområde omfattar 19 ytvattenförekomster, varav 16 inte uppnår god ekologisk status 2015. De största miljöproblemen är övergödning, fysisk påverkan och försurning (figur 3). Fysiska förändringar av sjöar och vattendrag och flödesreglering är betydande påverkanskällor för vattnens hydromorfologiska förhållanden. De största påverkanskällorna för övergödning är diffusa källor (främst jordbruksmark) och lokalt vissa punktkällor (främst avloppsreningsverk och enskilda avlopp). 10(37)
Figur 3. Ytvattenförekomster och deras ekologiska status. Kemisk status Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Exklusive kvicksilver och PBDE uppnår alla vattenförekomster utom Näsnaren och Tisaren god kemisk status (figur 4). I Näsnaren har halter av antracen och benzo-fluorantener, uppmätts över gränsvärden. Många miljögifter har en stor spridning i naturen, och i de flesta vattenförekomsterna saknar vi mätningar. 11(37)
Figur 4. Kemisk status (exklusive kvicksilver och PBDE) i ytvatten. 12(37)
1.1.2 Grundvatten Figur 5. Vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god kemisk status 2021. Kemisk status och risk Samtliga 16 grundvattenförekomster har god status. Två förekomster, (SE653993-145691 och SE654469-147508), riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 främst på grund av påverkansrisk från väg och impregneringsanläggning som läcker krom, arsenik och koppar (figur 5). Kvantitativ status och risk Den kvantitativa statusen är överlag god i regionen som helhet, men det råder stor kunskapsbrist, till exempel om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och 13(37)
förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag. Inga förekomster riskerar preliminärt att inte nå god kvantitativ status inom Tisaren-Sottern-Kolsnaren avrinningsområde. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster skulle uppnå god ekologisk och kemisk status till 2015. Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt, att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år 2015. Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller 2027. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt artoch habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december 2016. För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats www.vattenmyndigheterna.se. 1.2.1 Ytvatten MKN för ekologisk status Endast de tre vattenförekomster som är klassade till god ekologisk status idag har miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2015. Övriga ytvattenförekomster har tidsundantag för att nå god ekologisk status till 2021 eller 2027 (se tabell 1). 14(37)
Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015. Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Estaboån SE654138-145639 God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Vattendrag från Södra Dovrasjön till Tibons utlopp SE654193-145421 God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Tisaren SE654333-146623 God ekologisk status 2021 Kullasjön SE654348-149083 God ekologisk status 2021 Brevensån SE654356-148738 God ekologisk status 2027 Sottern SE654370-148479 God ekologisk status 2027 Näsnaren SE654403-151922 God ekologisk status 2027 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Vingåkersån från Ölångssjön till Högsjön SE654442-149215 God ekologisk status 2021 Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Sjöholmsån SE654452-151759 God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska 15(37)
förändringar (Tekniskt omöjligt) Skogaån SE654470-146778 God ekologisk status 2021 Högsjön SE654543-149599 God ekologisk status 2027 Morjanån SE654576-151044 God ekologisk status 2027 Kolsnaren SE654601-151038 God ekologisk status 2027 Vingåkersån från Högsjön till sammanflödet med Gammalån Vingåkersån från sammanflödet med Gammalån till Kolsnaren SE654688-150010 SE654748-150470 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 Gammalån SE655161-149575 God ekologisk status 2027 Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt) Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) MKN för kemisk status Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter och PBDE på grunda av atmosfärisk deposition. Miljökvalitetsnorm med undantag för kemisk status för vattenförekomster i delområdet som inte uppnår god kemisk status visas i Tabell 2. Vattenförekomsten Näsnaren har ytterligare tidsundantag till 2027 och vattenförekomsten Tisaren har tidsundantag till 2021. Ytterligare utredningar behöver genomföras för att kartlägga påverkan och vilka 16(37)
åtgärder som eventuellt är möjliga. Det är därför tekniskt omöjligt att nå god status till 2015, skälet är tekniskt omöjligt. Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för kemisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status 2015, exklusive kvicksilver och PBDE. Vattenförekomst ID Miljökvalitetsnorm Undantag Ämne År Motivering Näsnaren Tisaren SE654 403-15192 2 SE654 333-14662 3 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt antracen, TBT antracen, fluoranten 2027 Ytterligare utredningar behöver genomföras för att kartlägga påverkan och vilka åtgärder som eventuellt är möjliga. Det är därför inte möjligt att uppnå god kemisk status till 2015. 2021 Ytterligare utredningar behöver genomföras för att kartlägga påverkan och vilka åtgärder som eventuellt är möjliga. Det är därför inte möjligt att uppnå god kemisk status till 2015. 1.2.2 Grundvatten Alla vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status 2015. 17(37)
2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning 2.1.1 Tillstånd Övergödningen är omfattande i området och 11 av 19 vattenförekomster har miljöproblemet övergödning (figur 6). Sjöarna Näsnaren och Kolsnaren samt vattendraget Sjöholmsån som har sämst status för av näringsämnen (dåligt eller otillfredsställande). Fosforhalten i Näsnaren är anmärkningsvärt hög, 184 µg/l. Sjön Sottern har måttlig status på grund av att växtplanktonprovtagningarna visar näringspåverkan. 2.1.1 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. Med hjälp av modellerad belastning 3 per vattenförekomst kan man uttrycka förbättringsbehovet i kg fosfor. För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med cirka 4600 kg. Fördelningen av förbättringsbehovet är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom avrinningsområdet. Vattenförekomster med högre näringsbelastning måste åtgärdas, men också sträckor med lägre belastning måste förbättras för att bidra till att belastningen ska minska totalt i områdets mynning. I figur 7 redovisas förbättringsbehovet för enskilda vattenförekomster. Sjöarna med störst behov av minskad fosfortillförsel är Näsnaren och Kolsnaren. Även vattendragen Gammalån och Vinåkersån får höga beting. 3 Ejhed m.fl. 2011. Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr 56. http://www.smed.se/wp-content/uploads/2011/10/smed-56-20111.pdf 18(37)
Figur 6. Vattenförekomster i området som har miljöproblemet övergödning. 19(37)
Figur 7. Status med avseende på näringsämnen och fosforbeting för vattenförekomster för att nå god status med avseende på kvalitetsfaktorn näringsämnen. 20(37)
2.1.2 Källor till påverkan Som framgår av Figur 8 så är fosforförluster från jordbruksmark 4 den dominerande källan i området. Lokalt kan även andra källor som enskilda avlopp, dagvatten, bräddning och läckage från avloppsledningsnät och avloppsreningsverk vara betydande källor. Sjön Näsnaren är sannolikt kraftigt påverkad av internbelastning från sediment 5, men det finns inga undersökningar som visar på omfattningen av problemet. 5% 12% 8% 7% Enskilda avlopp Dagvatten 11% Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt 57% Figur 8. Källfördelning av fosfor för området. 2.1.3 Åtgärder Föreslagna åtgärder I tabell 3 redovisas de åtgärder som föreslås för att nå god status i delområdet. Åtgärderna som redovisas här omfattar enskilda avlopp, ett antal åtgärder på jordbruksmark samt ökad rening vid reningsverk. Möjligheten till åtgärdande av internbelastningen i vissa sjöar behöver också utredas. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är strukturkalkning, fosfordammar, minskat läckage vid spridning av stallgödsel och anpassade skyddszoner, de är också de mest kostnadseffektiva åtgärderna. 4 Källfördelningen är beräknad med SMED:s modellsystem TBV. Ejhed m.fl. 2011. Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr 56. http://www.smed.se/wp-content/uploads/2011/10/smed-56-20111.pdf 5 http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:285007/fulltext01.pdf 21(37)
Strukturkalkning är en effektiv åtgärd på lerhaltiga jordar. Den förbättrar markstrukturen och kan ge högre och jämnare skördar samt minskad bränsleåtgång vid jordbearbetning. Anpassade skyddszoner på åkermark anläggs där risken för erosion och läckage är som störst. Därmed ökar effektiviteten per arealenhet för skyddszonen. Våtmarker och fosfordammar kan anläggas där hydrologin och topografin är lämplig. Rätt anlagda är de effektiva fosforsänkor. Enskilda avlopp ska enligt svensk miljölagstiftning vara godkända upp till minst normal skyddsnivå. Kommunen kan kräva högre skyddsnivå i utsatta områden. De föreslagna åtgärderna i delområdet uppskattas leda till en minskning med cirka 500 kg fosfor fram till 2021 och, om det blir möjligt att utföra jordbruksåtgärderna fullt ut, 2 400 kg fosfor till 2027. Det är betydligt mindre än vad som behövs för att nå god status. Det visar att behovet av åtgärder är stort och att ytterligare åtgärder behöver beaktas. Effekten av åtgärderna för kustvattenförekomsterna framgår av tabell 4. Tabell 3. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) Anpassade skyddszoner* 16 Hektar 290 0,8 160 000 540 Fosfordamm* 6 Hektar 420 5,2 310 000 720 Strukturkalkning* 2 600 Hektar 370 5,6 510 000 1 400 Minskat fosforläckage vid 330 0,54 540 000 1 600 spridning av stallgödsel* Tvåstegsdiken* 3 800 Hektar 66 8,7 430 000 6 400 Kalkfilterdiken* 970 Hektar 93 6,8 620 000 6 600 Skyddszon 2 m* 21 Hektar 5 0,34 42 000 8 400 Våtmark* 170 Hektar 270 46 2 700 000 10 000 Fosforåtgärd bräddat 1 Antal 32 8,6 500 000 16 000 avloppsvatten vid verk Skyddszon +4 m 42 Hektar 5 0,68 84 000 17 000 (utöver 2 m)* Enskilda avlopp (EA) från 570 Antal 28 7,3 530 000 19 000 normal till hög skyddsnivå EA till normal skyddsnivå 890 Antal 350 92 6 900 000 20 000 Ökad rening av P till 0,1 mg/l 1 Antal 57 29 1 700 000 29 000 vid avloppsreningsverk SUMMA 2016-2021 470 140 9 600 000 SUMMA 2016-2027 1 900 75 5 400 000 *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast 2027 22(37)
Tabell 4. Effekt på kusten av åtgärderna med avseende på näringsämnen i inlandsvatten. Tidsperiod Effekt P* (kg/år) Effekt N* (kg/år) 2016-2021 220 1 300 2021-2027 970 9 400 SUMMA 1 200 11 000 * Effekt är beräknad inklusive retention till kusten Försurning 2.2.1 Tillstånd Inom avrinningsområdet har en preliminär vattenförekomst, vattendraget från Södra Dovrasjön till Tibons utlopp (SE654193-145421) miljöproblemet försurning och ingår i åtgärdsområde för kalkning. 2.2.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för försurning är hur mycket ph behöver höjas för att god status ska kunna nås utan kalkning. I försurningsbedömningen är delta-ph ( ph) skillnaden mellan nuvarande ph och ett modellerat ph för år 1860 som tas fram med modelleringsverktyget MAGIC (ivl.se). För att få fram rätt ph för kalkade vatten måste effekten från kalkningen räknas bort med hjälp av vattenkemiska data från närliggande, okalkade vatten. Förbättringsbehovets storlek har beräknats genom ph- 0,4, där 0,4 är gränsen mellan god och måttlig status. Kalkning är en grundförutsättning för att god status ska uppnås med avseende på försurning i de vattenförekomster där det finns aktiva åtgärdsområden för kalkning idag. I åtgärdsområdet finns en preliminär vattenförekomst med förbättringsbehov med avseende på försurning. Skillnaden mellan dagens ph och ph för god status i vattenförekomsten bedöms vara 0,1. Försurningsbedömningen innehåller en hel del osäkerheter och ph behöver därför rimlighetsbedömas innan det kan ligga till grund för förbättringsbehovet för försurning. Bland annat bör hänsyn tas till om nuvarande ph-värde ligger över det vattenkemiska målet för kalkningen och om man riskerar biologiska värden om kalkningen trappas ner/avslutas. Rimlighetsbedömning av ph saknas för vattenförekomsten i området. Förbättringsbehovets storlek bör därför inte anses som tillförlitligt innan en kompletterande bedömning har utförts. 2.2.3 Källor till påverkan Nedfallet av svavel är cirka 2,7 kg/hektar och år (medelvärde), vilket bedöms överskrida den mängden (ca 2,5 kg/hektar och år) för vad skogsmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är cirka 3,0 kg/hektar och år (medelvärde), vilket är under gränsen (5 kg/hektar och år) för vad skogsmarken tål inom området. Ett förväntat ökat uttag av skogsråvara till biobränsle utgör en viktig faktor som motverkar möjligheten till återhämtning. Skogstillväxt innebär en försurning av marken till följd av upptag av basiska ämnen. I ett naturligt ekosystem återförs dessa när träden 23(37)
dör och förmultnar. När skogen skördas blir förlusten av basiska ämnen permanent. Inom de försurade områdena är ytan avverkad skog cirka 4 procent skog per år. 2.2.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Kalkningar som berör vattenförekomster har under perioden 2010-2013 genomförts per år med cirka 4 ton kalk. Planerade åtgärder genomförs enligt kalkningsprogrammet. Omfattningen och kostnaden per år för kalkningen för att uppnå ph-mål enligt kalkningsprogrammet bedöms vara i stort sett oförändrad även under perioden 2016-2021 (Tabell 5). Berörd huvudman för kalkningarnas genomförande är Örebro kommun. Detaljerad information om utförda och planerade kalkningar finns i den Nationella Kalkdatabasen: http://kalkdatabasen.lansstyrelsen.se/ Tabell 5. Planerade åtgärder i pågående kalkningsprogram för perioden 2016-2021. Åtgärdskategori Antal vattenförekomster Kalk, ton/år Kostnad kr/år Ansvarig myndighet Huvudman Kalkning med flyg 1 4,2 5 400 Länsstyrelsen Örebro Summa: 1 4,2 5 400 Berörd kommun Föreslagna åtgärder Möjliga åtgärder för att minimera skogsbrukets påverkan i området är begränsning av uttag av grenar och toppar vid avverkning, askåterföring eller anläggande av vegetationsklädda skyddszoner i anslutning till hyggen. 2.3 Miljögifter 2.3.1 Tillstånd Inom avrinningsområdet är den kemiska statusen sänkt med avseende på antracen och TBT i sediment i vattenförekomsten Näsnaren, vid Katrineholms tätort. Vid klassificeringen har möjligheten till expertbedömning nyttjats, genom användandet av alternativa matriser (sediment), i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens skrivelse (20130927 6 ). I anslutning till sjön Tisaren, har impregnering av träprodukter pågått i drygt 100 år (vid Åsbro gamla- och nya impregnering). I processen har använts CCA-medel (koppar, krom och arsenik) samt kreosot. Mark och sediment vid den gamla impregneringen är mycket kraftigt förorenade av framförallt kreosot och arsenik. Den nya impregneringen är inte lika väl undersökt, men delar av området är kraftigt förorenat av kreosot och arsenik. Vid en provtagning år 2013 överskreds föreslagna gränsvärden (QS-sediment) för antracen, bens(a)pyren och fluoranten i sedimenten. Undersökningen visar också på höga halter av 6 Skrivelse med rekommendationer angående klassgränser för Särskilda Förorenande Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassificering. Havs- och Vattenmyndigheten. 2013-09-27. 24(37)
koppar, krom och arsenik i vissa sedimentproppar. Inga av de mätningar av metaller och andra ämnen som analyserats har överskridit gränsvärdena i ytvatten. Vid provtagningen av Tisarens bottenfauna 2012 påträffades flera fjädermygglarver med mundelsskador vid provtagningsstationen nära Åsbro. Missbildningsfrekvensen var mycket hög, och dessutom var artantalet lågt på denna station vilket indikerar en miljögiftspåverkan som sannolikt kan härledas till impregneringsverksamheten. På de två övriga stationerna i Tisaren påträffades inga missbildade individer, vilket tyder på att påverkan från miljögifter var begränsad till den västra delen av sjön. Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har sänkt kemisk status med avseende på parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE), liksom i övriga Sverige. Alla ytvattenförekomster i Sverige har sänkt status med avseende på dessa ämnen som därmed betraktas som överallt överskridande ämnen.detaljerade beskrivningar av statusklassificering och miljöövervakning i vattenförekomsten finns publicerade i VISS 7. Underlaget för statusklassificering av miljögifter är bristfälligt. Många ämnen har inte kunnat klassificeras då det inte finns undersökningar/mätningar eller att gränsvärden saknas för aktuell matris (sediment tex). Undersökningar av miljögifter som utförts i området är bland annat screeningundersökning av prioriterade ämnen i vatten, undersökning av sediment och vatten i Näsnaren, screening av till exempel läkemedel. PCB:er är ett exempel på föroreningar som förekommer i Näsnaren och PFOS är uppmätt i höga halter i utter som påträffats i närheten. I vattendrag i Södermanlands län har bekämpningsmedel påvisats i halter över gränsvärden vid enstaka mätningar. Det är möjligt att det stundtals förekommer bekämpningsmedel i halter över gränsvärden i vattendragen i åtgärdsområdet. Ytterligare undersökningar behöver genomföras för att bedöma om fler ämnen behöver åtgärdas, till exempel PFOS. Åtgärdsarbetet bör fokuseras på att dels åtgärda föroreningar i sediment som bedöms påverka statusen på vattenförekomsten samt arbeta förbyggande vid utsläppskällan med utsläppsreducering av miljögifter. Vilka åtgärder som är rimliga att genomföra behöver utredas vidare. 2.3.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet anger skillnaden mellan nuvarande status och miljökvalitetsnormerna uttrycks som halter i vatten vilka behöver reduceras eller sediment som behöver saneras. Inom avrinningsområdet finns förbättringsbehov för antracen och TBT i Näsnaren samt antracen och fluoranten i Tisaren. Förbättringsbehovet baseras på uppmätt halt och dess differens till förslag på gränsvärde (QS). (se tabell 6). 7 http://www.viss.lansstyrelsen.se/ 25(37)
Tabell 6. Förbättringsbehovet för respektive parameter, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde. Vattenförekomst Näsnaren: SE654403-151922 Tisaren: SE654333-146623 Parameter/ kvalitetsfakto r Uppmätt halt Gränsvärd e/qssediment Matris Förbättrings behov Antracen 53 µg/kg TS 24 µg/kg Sediment 29 µg/kg TS TS TBT - - Sediment - Antracen 1214 µg/kg TS 24 µg/kg TS Fluoranten 6730 µg/kg TS 2000 µg/kg TS Sediment Sediment 1190 µg/kg TS 4730 µg/kg TS 2.3.3 Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor men även via diffus spridning av alla typer av antropogen aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller från berggrunden. Inom avrinningsområdet återfinns förorenade områden, industrier, deponier och större jordbruk samt avloppsreningsverk. Nedanstående tabell 7 visar potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet som angetts ha betydande påverkan på respektive nedklassad vattenförekomst. Tabell 7. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor. Vattenförekomst Näsnaren: SE654403-151922 Tisaren: SE654333-146623 Parameter/ kvalitetsfaktor Antracen TBT Antracen Fluoranten Påverkanskälla 1. Punktkällor 2.1 Diffusa källor - Urban markanvändning 2.4 Diffusa - Förorenad mark/gammal industrimark 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 2.4 Diffusa - Förorenad mark/gammal industrimark Kommentar Impregnering med CCAmedel och kreosot 2.3.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Efterbehandling har genomförts i Lasstorpsdiket som rinner till Näsnaren i Katrineholm som var förorenat. Även andra förorenade områden i Katrineholm har efterbehandlats. Föreslagna åtgärder Det är oklart vilken åtgärd som är den mest kostnadseffektiva för att nå god kemisk status i Näsnaren. En påverkans- och åtgärdsutredning bör föregå eventuella saneringar av sediment i Näsnaren. Efterbehandling av förorenade områden i anslutning till Åsbro gamla och nya impregnering samt sanering av förorenade sediment i Tisaren föreslås för att god kemisk status ska uppnås i Tisaren (se tabell 8). Ytterligare undersökningar 26(37)
behövs för att avgöra om fler områden och ämnen behöver åtgärdas för att nå god kemisk status i delområdet. För de överallt spridda ämnena kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) föreslås inga specifika åtgärder per vattenförekomst. Tabell 8. Föreslagna fysiska åtgärder för att nå god kemisk status. Vattenförekomst Näsnaren: SE654403-151922 Tisaren: SE654333-146623 Parameter/ kvalitetsfakto r Förbättringsbeh ov Åtgärd Antracen 29 µg/kg TS Efterbehandling av förorenade områden som bidrar med spridning av miljögifter till Näsnaren. Utsläppsreduktion miljögifter till Näsnaren Dagvattenåtgärder för minskning av påverkan på Näsnaren. Efterbehandling av förorenade sediment i Näsnaren Antracen 1190 µg/kg TS Efterbehandling av miljögifter Fluoranten 4730 µg/kg TS Åsbro gamla och nya impregnering inkl. sedimenten i Tisaren Bens(a)pyren 880 µg/kg TS Kostna d 2.4 Främmande arter Främmande arter finns i form av signalkräfta i vissa vattenförekomster i hela länet. Det går dock inte att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. Därför får främmande arter ingen påverkan på den ekologiska statusen för någon vattenförekomst. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar av vatten, inklusive närområde och svämplan, orsakade av människan. Miljöproblemet innefattar tre kategorier; konnektivitetsförändringar, flödesförändringar och morfologiska förändringar. Bedömningen av miljöproblem grundas på statusen av vattenförekomsternas hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Alla vattenförekomster som har en kvalitetsfaktor med lägre än god status bedöms ha miljöproblem. Samtliga vattenförekomster i Tisaren-Sottern-Kolsnarens åtgärdsområde har fysiska förändringar. Det största problemet avseende fysisk påverkan är vandringshinder och markanvändning. 27(37)
2.5.1 Konnektivitetsförändringar Tillstånd Konnektivitetsförändringar innebär att vattenlevande organismers naturliga rörelser påverkas så mycket av konstgjorda barriärer att god ekologisk status inte uppnås eller att statusen riskerar att försämras. I avrinningsområdet finns totalt 18 artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts, varav 17 i vattenförekomster. Statusklassificeringen i avrinningsområdet visar att åtta vattendrag och sju sjöar har sämre än god status, med avseende på konnektivitet. Förbättringsbehov Förbättringsbehovet anges som antalet vandringshinder som behöver åtgärdas i åtgärdsområdet. Det finns 17 vandringshinder som behöver åtgärdas för att uppnå god ekologisk status med avseende på konnektivitet. Källor till påverkan Det finns 18 dammar, både kraftverksdammar och regleringsdammar, varav 17 i vattenförekomster. Det finns säkerligen flera vandringshinder bland annat i form av fellagda vägtrummor, men inventeringar saknas. Med vandringshinder avses inte naturliga vandringshinder som till exempel bäverdammar. Åtgärder Sjutton dammar behöver åtgärdas i området. I tabell 4 listas de åtgärderna som består i att dammar rivs ut eller att en fiskväg anläggs. Förutom de föreslagna åtgärderna i tabellen behövs det inventeringar av vandringshinder i många vattenförekomster för att kunna kartlägga åtgärdsbehovet. 2.5.2 Flödesförändringar Tillstånd Fem vattenförekomster (tre vattendrag och två sjöar) i Nyköpingsån Tisaren-Sottern- Kolsnarens avrinningsområde har sämre än god status, med avseende på hydrologisk regim. Det bör dock noteras att bedömningarna baseras på modellerade data och behöver verifieras med mätdata för att få en större tillförlitlighet. Förbättringsbehov Förbättringsbehov finns för flödesförändringar i tre vattendrag. Det har angetts som medellågvattenföringen (MLQ) för vattendrag alternativt som miljöanpassade flöden. Källor till påverkan Aktiv reglering av dammar utgör betydande påverkan i fem vattenförekomster inom åtgärdsområdet. Åtgärder Inom åtgärdsområdet finns förslag till sex åtgärder som avser minimitappning dessa är knutna till de fiskvägar som föreslås (tabell 9). 28(37)
2.5.3 Morfologiska förändringar Tillstånd I samtliga vattendrag och en sjö inom åtgärdsområdet har morfologiskt tillstånd klassificerats som sämre än god status. Vid en status som är lägre än god utgörs mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. Statusklassificeringen baseras på en GIS-analys över anlagda ytor och aktivt brukad mark, som endast i enstaka fall kunnat verifieras med fältdata. Förbättringsbehov Det finns förbättringsbehov med avseende på morfologiska förändringar i elva vattenförekomster. Förbättringsbehovet är angett som procent av svämplan och/eller närområde per vattenförekomst där markanvändningen bör förändras. Källor till påverkan Aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområde och svämplan är ett stort miljöproblem med avseende på morfologiska förändringar. I Tisaren-Sottern-Kolsnarens åtgärdsområde är 13 vattenförekomster som är påverkade av morfologiska förändringar. Påverkan från markavvattningar eller rätningar och rensningar, som generellt är en betydande påverkanskälla i Norra Östersjöns vattendistrikt, finns inte med i kartläggningen. Avsaknaden av dataunderlag gör att miljöproblemet morfologiska förändringar troligen är underskattat. Åtgärder I åtgärdsområdet föreslås fem åtgärder för morfologiska förändringar. I Svennevadsån (SE654438-147335), Estaboån (SE654138-145639) och Brevensån (SE654356-148738) föreslås restaurering av vattendrag. I Brevensån föreslås även en ekologisk funktionell kantzon. Förutom de i tabellen föreslagna åtgärderna behövs en åtgärdsutredning göras för vidare arbete med miljöproblemet och bedömning av kostnader för potentiella åtgärder. Vi behöver även inventera källorna till den påverkan som finns. Tabell 9. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Totalkostnad (miljoner kr) Total årskostnad (kr/år) Minimitappning/ vatten i fiskväg vid vattenkraftverk Flödesförändringar 6 21 Meter 12,5 720 000 Konnektivitetsförändringar Fiskväg 6 21,2 Meter 11,6 670 000 Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Teknisk fiskväg för nedströmspassage 11 19,1 Meter 10 790 000 5 5 Antal 6,1 350 000 Morfologiska förändringar Ekologiskt funktionella kantzoner 1 4,5 Hektar 0,24 14 000 Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Utläggning av sten, block och lekgrus 2 3 Hektar 0,31 18 000 1 3,9 Hektar 0,43 25 000 29(37)
Flottledsåterställning 1 2,5 Hektar 0,3 17 000 SUMMA 41,5 2 604 000 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kemisk status. Dock saknas grundvattenundersökningar av vattenkvaliteten i många av förekomsterna i åtgärdsområdet. Innan fysiska åtgärder vidtas behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig på kunskapshöjande aktiviteter i form av fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. 3.2 Miljögifter 3.2.1 Tillstånd Förekomsten SE654469-147508 har hög påverkansrisk från olycka på väg, potentiellt förorenade områden och SE653993-145691 riskerar att förorenas av en närliggande impregneringsanläggning som läcker krom, arsenik och koppar till grundvattnet. 3.2.2 Förbättringsbehov För att vända trenden med läckage ifrån impregneringsanläggningen vid förekomsten SE 653993 145691 måste halterna av arsenik, krom och koppar minskas omgående. 3.2.3 Källor till påverkan Riksväg 51 löper längs med hela sträckningen av SE654469-147508 och en impregneringsanläggning är belägen vid SE653993-145691. 3.2.4 Åtgärder Föreslagna åtgärder Föreslagna åtgärder för att kunna genomföra förbättringar enligt behov är att efterbehandla för föroreningar av arsenik, krom och koppar från impregneringsanläggningen vid förekomsten 653993 145691. 3.3 Klorid Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kemisk status. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet, det saknas grundvattenundersökningar av vattenkvaliteten i många av förekomsterna i åtgärdsområdet. Innan fysiska åtgärder vidtas behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. 30(37)
3.4 Förändrade grundvattennivåer Den kvantitativa status är i överlag god i regionen som helhet, men det råder stor kunskapsbrist, till exempel om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag. På sikt behövs ett utbyggt nät av provpunkter där kontinuerlig övervakning av grundvattennivåer sker. grundvattennivåerna behöver följas kopplat till väntade storskaliga klimatförändringar. 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Inom området finns tre vattenskyddsområden (tabell 10). Tabell 10. Befintliga vattenskyddsområden. Vattenskyddsområd e Kommun Tillsynsansvari g Lagrum Kilsmo, Breven Örebro Vattenlage n Tisaren Askersund, Hallsberg Beslutsår 1997 Miljöbalken 2008 Åsbro Askersund Vattenlage n 1997 4.2 Åtgärder Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt annan lagstiftning än Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att alla större vattentäkter i åtgärdsområdet har tillräckligt skydd. Där det helt saknas vattenskyddsområden bör nya upprätts för att begränsa verksamheter som kan skada vattentäkten (tabell 11). Tabell 11. Behov av åtgärder 31(37)
Askersund Örebro Totalt Kommun Inrätta vattenskyddsområde Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde 1 1 2 5 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I avrinningsområdet finns 1 dricksvattentäkt som omfattas av direktivet. (SEA7SE653485-157428) Badvattendirektiv (2006/7/EG) 8 handlar om att bevara, skydda och förbättra vattenkvaliteten på större badplatser inom EU. Kommunerna har ett särskilt ansvar att provta vatten och att informera allmänheten om kvaliteten på vattnet. Inom avrinningsområdet finns ett EU-bad, Tisarstrand i sjön Tisaren i Hallsbergs kommun. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Stora delar av delområdet Tisaren-Sottern-Kolsnaren inom Nyköpingsåns åtgärdsområde omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Natura2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). I Tisaren-Sottern-Kolsnarens avrinningsområde har följande Natura 2000-områden en direkt eller indirekt koppling till vatten: Svennevadsån, Sotterns skärgård, Dovrasjödalen och Näsnaren. 8 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten och om upphävande av direktiv 76/160/EEG 32(37)
5.1 Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. Ingakompletterande krav för skyddade områden är nödvändiga i Tisaren-Sottern- Kolsnarens åtgärdsområde. Bevarandemålen för gynnsam bevarande status sammanfaller med god ekologisk status. 5.2 Åtgärder för bevarandemål och skyddade områden 5.2.1 Natura 2000 och arter enligt art- och habitatdirektivet Vilka eventuella åtgärder som behövs finns beskrivet bevarandeplanerna. 5.2.2 Nitratkänsliga områden De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd. 33(37)
6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala åtgärdskostnaden för att nå god status i Tisaren-Sottern-Kolsnarens avrinningsområde uppgår cirka 22 miljoner kronor per år. Som framgår av tabell 12 är det åtgärder mot övergödning som är mest omfattande. 9,6 miljoner kronor av de totala uppskattade åtgärdskostnaderna är relaterade till vardera övergödning respektive miljögifter. Resterande åtgärdskostnader är främst kopplade till fysisk påverkan (2,6 miljoner kronor) samt i mindre utsträckning till otillräckligt drickvattenskydd. Tabell 12. Sammanfattning av effekter, kostnader och kostnadseffektivitet. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning 8 9 600 000 Fysisk påverkan 7 2 604 000 Miljögifter 2 9 600 000 Otillräckligt dricksvattenskydd 2 60 000 Summa 22 000 000 a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 13 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december 2018. Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen 2021. 34(37)
Tabell 13. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning P-fällning av bräddat avloppsvatten Ökad P-rening i reningsverk Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp till Hög skyddsnivå Miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2018 NV 2 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2018 LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i Östergötland, Örebro och Södermanlands län 2018 KOM 1 Tillsyn och prövning Vingåker och Katrineholms 2018 KOM 3 a- kommun Tillsyn b 2018 LST 5c Plan Länsstyrelsen i Östergötland, Örebro och Södermanlands län 2018 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2018 LST 1 Prövning och tillsyn L Länsstyrelsen i Östergötland, Örebro och Södermanlands län 2018 KOM 1 Tillsyn och prövning Vingåker och Katrineholms 2018 KOM 3 a- kommun Tillsyn b 2018 LST 5c Plan Länsstyrelsen i Östergötland, Örebro och Södermanlands län 2018 HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten Genomförs kontinuerligt KOM 1 Tillsyn och prövning Askersund, Hallsberg, Örebro, 2018 KOM 7 Plan Vingåker och Katrineholms kommun 2018 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Östergötland, 2017 LST 5c Plan Örebro och Södermanlands län 2018 HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten 2018 KOM 4 a- Askersund, Hallsberg, Örebro, 2018 Tillsyn b Vingåker och Katrineholms KOM 1 Tillsyn och prövning kommun 2017 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Östergötland, 2016 LST 5c Plan Örebro och Södermanlands län 2018 KOM 7 Plan Askersund, Hallsberg, Örebro, Vingåker och Katrineholms kommun 2018 SJV 2 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2019 NV 2 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 NV 5 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 KEM 1 Tillsynsvägledning Kemikalieinspektionen 2018 LMV 1 Utvecklas av LMV Läkemedelsverket 2019 35(37)
Efterbehandling av miljögifter Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder Minimitappning/vatten i fiskväg vid vattenkraftverk; Miljöanpassade flöden Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Dricksvattenskydd SKS 2 Plan Skogsstyrelsen GL 1 a-b Tillsyn Generalläkaren 2019 NV 3 Statligt bidrag Havs- och Vattenmyndigheten 2019 LST 10 Tillsyn Länsstyrelsen i Örebro och 2018 Södermanlands län KOM 1 Tillsyn Katrineholms kommun 2017 HaV 5 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2019 HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Östergötland, 2018 LST 2 Tillsyn och prövning Örebro och Södermanlands län 2018 LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 5 a-d Tillsyn 2018 HaV 5 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2016 HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2016 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Örebro 2018 LST 2 Tillsyn och prövning 2018 LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 8 Tillsyn 2016 LSt 9 Tillsyn 2016 SKS 4 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen 2018 Hav 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2018 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Örebro- och Södermanlands län Genomförs kontinuerligt 2018 SJV 3 Vägledning Jordbruksverket 2019 NV 6 Vägledning Naturvårdsverket 2019 SKS 2 Vägledning Skogsstyrelsen 2018 Vattenskyddsområde HaV 6 a-b Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten 2017 LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i Östergötlands- 2018 Örebro- och Södermanlands län KOM 5 a- Askersund, Hallsberg, Örebro, 2018 Tillsyn, initiativ e Vingåker, Katrineholm Vattenförsörjnings-plan BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen i Södermanlands 2018 län Riskförebyggande TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 LST 11 Tillsyn Länsstyrelsen i Södermanlands 2018 län KOM 1 Tillsyn, egenkontroll Kommunerna 2018 36(37)
Egna anteckningar
Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan 2016-2021och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: www.vattenmyndigheterna.se I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. www.viss.lansstyrelsen.se Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. www.vattenmyndigheterna.se Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats www.vattenmyndigheterna.se Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.