Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Cvk (central venkateter) - riktlinjer för neonatal

Relevanta dokument
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Kateter rutin - Picc-line - neonatal

SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK

Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg

Perifer venkateter (PVK) - barn - praktiskt handhavande

Perifer venkateter-praktiskt handhavande

Handhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1

Perifer venkateter-praktiskt handhavande

PICC-line Skötsel & hantering

Riktlinjer PVK 2012 Revidering

Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt

Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK. Region Östergötland

Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK Region Östergötland

Infarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Kommentarer till Power point presentation. PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line)

Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E. Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar.

Denna rutin gäller för Intensivvård och postoperativ vård Östra, avdelning 357 Kardiologi, Område 2, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

SKÖTSELVÄG- LEDNING. Groshong nxt PICC-line. Patient/vårdgivarinformation. Namn. Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen.

PICC-line Skötsel & hantering Onkologiska kliniken, US Linköping

Vårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK)

Standardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK)

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Venport - Användning och skötsel

PICC-line Skötsel & hantering

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Hemsjukvård - Barncancercentrum

PICC-line Skötsel & hantering Onkologiska kliniken, US Linköping

PICC-line Skötselanvisning

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fekalkateter Flexi-Seal Protect

Central venkateter. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö

Perifer venkatetersättning. 1. Perifier venkateter & dess delar

Infarter - journaltabell Gäller för: Region Kronoberg

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [10375] [su/med] [ ] [4] RUTIN Novorapidinfusion (insulin Novorapid) på TIMA

Information om din PICC-line

PICC-line - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg

Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E

Subkutan venport (SVP)

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Akuta situationer på BIVA - organisationsmodell

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall

Denna rutin gäller för samtliga verksamheter inom Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Regional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter

VRI Vårdrelaterade infektioner

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN VAC-pump - Operation

Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Dränagebehandling Omvårdnad av patient

Celsite implanterbara injektionsportar

Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 6. Innehållsansvarig: Cecilia Vik, Sjuksköterska, Avdelning 43 (cecwi) Giltig från:

Denna rutin gäller för Intensivvårds- och uppvakningsavdelning 343, Område 2, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Detta styrdokument gäller vanlig CVK, således ej tunnelerad CVK med subkutan kuff, subkutan venport eller CDK.

Intraosseös infart. IVAK Piteå

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Blodbyte (utbytestransfusion) vid neonatalavdelning

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Dialys - Central dialyskateter (CDK)

ARTÄRTRYCKSMÄTNING (INVASSIV TRYCKMÄTNING)

CVK skötsel och hantering, IVAK Piteå Sjukhus

Picc-line i Dalarna. Merja, Anders och Ewa Lungmottagningen. Jeanette, Lena och Paula Blodmottagningen

Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter

Navelkatetersättning, CVK via friläggning, skötsel av katetrar

Intraosseös infart gällande rutin

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Vaccination för pneumokock, influensa och hepatit

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Tiva-TCI, doseringsförslag

New. perfusafe2. Maximal säkerhet Minimal profil

Rutin. Dobutaminstresseko. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål. Arbetsbeskrivning

Central venkateter CVK

Re-Aktion! Re-Aktion! Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för att göra vården säkrare

ANE LÄK Venportar-Inläggning, skötsel och komplikationer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal

LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Nutrition - tillbehör, handhavande

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Nutrition - tillbehör, handhavande

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Tunnelerad central venkateter

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4

Intraosseös nål. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på:

1922 användes IO som axess på människa första gången. Andra världskriget: > 4000 patienter behandlades med hjälp av IO axess.

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Bronkoskopi tillbehör, förberedelse och provtagning

VÄRT ATT VETA OM INJEKTIONSVENTILER Margareta Troeng, leg ssk Hematologi- och koagulationskliniken Skånes universitetssjukhus

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Rapport enligt SBAR vid operation, intervention på Operation 3

SU Med. Ger- Akutmottagning Akutmottagningen Omr2. 2 st po 1 gång

Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Spinaldränage

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Shunt - vid hydrocefalus

Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP. Dokumentation av parametrar i övervakningskurva och VD 10. Signering av läkemedel i VD 7

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN CVK riktlinjer för An/Op/Iva

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Ablation, Lungvensisolering - ablation av förmaksflimmer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN CVK riktlinjer för An/Op/Iva

Denna rutin gäller för Intensivvård och postoperativvård Östra, Område 2, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Riktlinje HIV-positiv kvinna under graviditet - handläggning på BB

Postoperativ smärtbehandling med epidural infusion

Kateterisering av urinblåsan (man)

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN AKUTEN - Sexuellt övergrepp

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Fisher & Paykel Optiflow Aktiv befuktning vid spontanandning

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version

Transkript:

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15765 su/med 2014-12-02 6 Innehållsansvarig: Barbro Johansson Wångdahl, Vårdenhetschef, Intensivvårdsavdelning neonatal 316 (barjo22) Godkänd av: Henrik Almgren, Strateg, Sjukhusledning (henal1) Denna rutin gäller för: Verksamhet AnOpIva neonatal barn Medicinsk rådgivare Elisabet Hentz, Överläkare Neonatalverksamheten Arbetsgrupp Barbro Johansson Wångdahl, Sektionsledare Neonatalverksamheten Annika Barber, Barnsjuksköterska Neonatalverksamheten Suzanne Ante Glinghammar, Sjuksköterska Neonatalverksamheten Granskare Anders Elfvin, Överläkare Neonatalverksamheten Revideringar i denna version Ersätter tidigare rutin centrala infarter hos nyfödda version 2.0. Rutinen uppdelad i flera rutiner utifrån typ av central infart. Syfte I detta dokument beskrivs CVK-hanteringen på Neonatal. Personal som hanterar patient med CVK åläggs att dessutom läsa och känna till innehållet i den områdesövergripande rutinen för Område 1. Arbetsbeskrivning Vad är en central infart? En central infart är en kateter som ligger med sin spets i ett centralt kärl, oftast i en stor ven (v. cava superior) nära hjärtat. En central kateter används för provtagning, injektionsgivning, kontinuerliga eller intermittenta, infusioner av t ex antibiotika, vasoaktiva droger, kärlretande läkemedel, TPN, blod eller plasma. Antalet stick som barnet utsätts för minskas och det finns alltid en öppen venväg att tillgå. CVK inläggs via en av halsvenerna eller vena subclavia till centralt läge i v. cava superior. Centrala venkatetrar finns i olika utföranden, enkel- eller dubbellumen, med eller utan kuff. Vid kortvarig behandling kan man föredra att ha en CVK okuffad och icke tunnulerad. Dessa fixeras extra noggrant vid insticksstället Inläggning av CVK Inläggning av CVK görs av narkosläkare, barnen är oftast sövda och kateterns läge kontrolleras via genomlysning. De barn där katetern planeras kvarligga en längre tid får ett medföljande CVK-protokoll samt genomlysningsbild. Förberedelser Ge information till föräldrar. Eventuell provtagning enligt läkarordination. Inför planerad inläggning av CVK skall preoperativ helkroppsdesinfektion göras enligt rutin: Preoperativ helkroppsdesinfektion riktlinjer för neonatal. Det räcker dock med 2 dubbeltvättar. Dokumentation Ansvarig narkosläkare för CVK-inläggningen dokumenterar i patientjournalen under sökord CVK. Märkning av centrala infarter En CVK skall alltid vara märkt med etikett med texten CVK på varje lumen. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia 1 (av 6)

Observationer direkt efter CVK-inläggning Blödning Andning, frekvens samt utseende (risk för pneumothorax) Svullnad Rodnad Smärta Kateterns fixering Dagliga observationer Insticksställe avseende rodnad, läckage, fixering eller andra tecken på infektion. Omläggningsbehov Utvärdering av fortsatt behov Omläggning För att förhindra infektion skall förbandet bytas om det blivit smutsigt, blodigt eller fuktigt. CVK läggs dock alltid om minst 1 gång/vecka. Rutin vid omläggning: Desinficera händerna Avlägsna gammalt förband, lyft Tegadermet med hjälp av Niltac. Desinficera händerna på nytt Insticksstället desinficeras med HiBiSCRUB under ca 30 sek (denna tid behövs för att bygga upp det antibakteriella långtidsskyddet), desinficera insticksområdet inifrån och ut Desinficera även katetern inifrån och ut Torka av överskottet med ren kompress Katetern fixeras ev med en Steri-Strip Sätt på ett nytt Tegaderm Desinficera händerna. Dokumentera Handhavande av trevägskranar, injektionsmembran och proppar Utför så få manipulationer som möjligt. Injektionsmembran skall finnas på alla kranar. Samordna injektioner och infusioner Vid kontinuerlig infusion byts 3-vägskranarna tillsammans med aggregat var 3:e dag Minimera antalet trevägskranar eftersom de utgör en ökad risk för infektion Kassera alltid använd propp Trevägskranar och injektionsmembran desinfekteras alltid i 15 sekunder, lufttorka i minst 15 sek. innan en injektion ges. När systemet bryts, tex vid avlägsnande/byte av infusionsaggregat, proppar eller hantering av trevägskranar etc, använd en höggradigt ren kompress indränkt med Klorhexidinsprit 5 mg/ml för desinfektion. Efter blodprovstagning eller när fettemulsion/blodprodukter kopplas bort, ska utsidan på trevägskran/injektionsmembran desinficeras med Klorhexidinsprit 5 mg/ml tills eventuella blodrester är borta. Spola därefter med NaCl 9 mg/ml tills katetern ser ren ut, max 2ml. Om synligt blod fortfarande finns kvar i kranhuset ska trevägskran/injektionsmembran bytas. Backflöde Test för backflöde minskar kateterns levnadstid, det är inte nödvändigt med backflöde om allt talar för att den fungerar. Det kan dock vara befogat med backflöde vid tillförsel av vissa läkemedel som är vävnadsretande. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 2 (av 6)

Infusioner Vid kontinuerlig infusion, där systemet hålls helt slutet, kan aggregatet sitta i 3 dygn. Undantaget är fettemulsion där aggregatet ska bytas varje dag. Infusioner i öppet system byts varje dag. Byt infusionsaggregat efter avslutad infusion när infusionen inte pågår kontinuerligt över dygnet. Pågående infusioner kopplas i den bruna lumen och skall placeras så att fettemulsionen går närmast patienten, därefter ordnas övriga infusioner efter infusionshastighet, de med högst hastighet går närmast patienten. Maximala tryckgränsen i pumparna ska vara 70 mmhg. Injektioner Aspirera eller injicera aldrig fortare än 1 ml/30sek,, risk för att det cerebrala flödet och blodtrycket påverkas. Tänk alltid på vilka läkemedel (tex insulin, morfin, inotropa droger) som infunderas när du skall ge en injektion. Observera: om barnet har en dubbellumenkateter påverkas flödet i båda lumen vid injektion i den ena. Intermittenta injektioner ges i den 3-vägskran som sitter närmast patienten förutom om det pågår infusion av potenta läkemedel. Desinficera membranproppen mekaniskt genom att gnugga med klorhexidinsprit 5 mg/ml i 15 sekunder innan injektion ges. Lufttorka i minst 15 sek. Vid injektion i dubbellumenkateter med pågående spoldropp spolas injektionsmembranet rent från läkemedel med minimal mängd NaCl (9 mg/ml) Om snabb effekt av läkemedlet (tex vid intubation) är nödvändig, efterspolas med 2 ml NaCl (9 mg/ml). Var försiktig vid spolning av injektionsvätska forcera inte! Ju mindre spruta desto högre tryck. Provtagning: Provtagning får aldrig ske i CVK-lumen där det samtidigt pågår infusion av potenta läkemedel Sprita händerna. Förberedelser: 2x2ml spruta inj NaCl 9mg/ml blodgasspruta samt sprutor för att ta ev andra prover handskar tork med sprit. Sätt på handskar. Fyll en spruta med 1-2 ml NaCl 9 mg/ml. Desinficera membranproppen och 3-vägskranen med Klorhexidinsprit 5 mg/ml i 15 sek, låt lufttorka. Koppla den tomma 2 ml sprutan till membran proppen på CVK. Drag slask långsamt = 1ml/30 sek, slaskvolymen bör vara ca 4 gånger volymen i kateter och 3-vägskranar = ca 2 ml (Se bilaga 1 volymlista). Förvara sprutan sterilt i sin förpackning. Tag blod för provtagning. Koppla sprutan med slask till injektionsmembranet. Ge tillbaka slasken direkt efter provtagning lika långsamt som den aspirerades Spola därefter CVK långsamt med NaCl 9 mg/ml i adekvat mängd beroende på barnets vikt, 1-2 ml. Observera att hela 3-vägskranen måste vara ren från blod, om inte byts denna om möjligt. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 3 (av 6)

Aktivt system = pågående infusion Den pågående infusionen gör att systemet hålls öppet. Spola aldrig en CVK alt. lumen där det pågår infusion av potenta läkemedel utan att samråda med ansvarig läkare. Intermittent användning av systemet = 12: e tim Spola CVK med ca 1 ml NaCl (9 mg/ml) 3 ggr/dygn Vilande system = > 12 timmar Lägg heparinlås: Spola med 1-2 ml NaCl 9 mg/ml Spola därefter med 0,5 ml Heparin 100 E/ml. Medan du spolar de sista 0,25 ml stängs 3- vägskranen under övertryck. På detta sätt undviker man baksug med återflöde av blod i systemet. OBS! Märk katetern noga Aspirera alltid minst 0,5 ml före användning Övrigt Barnet kan bada med sin CVK. I samband med bad skall CVK:n skyddas med ett förband t ex Tegaderm över hela CVK inkl. propp. Efter badet skall CVK:n läggas om. Se omläggning Borttagande av CVK Tag fram handskar, HiBiSCRUB och förbandsmaterial. CVK tas bort med patienten liggande. Lossa förbandet. Kontrollera hur långt in katetern sitter. Tvätta med HiBiSCRUB och låt torka. Dra försiktigt ut katetern. Om den verkar sitta fast - försök skruva lite, värm över kärlet och försök igen. Kontrollera att hela katetern är ute. Kärlets insticksställe komprimeras i ca 5 min. Sätt på förband. Dokumentera borttagningen i samma anteckning som narkosläkaren dokumenterade inläggningen OBS! Odling på CVK spetsen skall alltid göras. Risker och komplikationer För att förebygga infektion: Desinficera händerna noggrant före du blandar injektioner och infusioner, samt när du handhar patientens centrala infart Desinficera injektionsmembranet och 3-vägskranen med Klorhexidinsprit före injektion, infusion och blodprovstagning i 15 sek låt lufttorka Använd alltid sterila sprutor och 3-vägs kranar när du ger injektioner och infusioner Använd injektionsmembran vid injektion för att inte öppna systemet Använd propp kasseras Var noggrann med skötseln av insticksstället Om det trots dessa åtgärder blir en infektion vid instickstället, skall katetern dras (i undantagsfall kan den sitta kvar) odla från instickstället och blododla, desinficera med HiBiSCRUB. Dokumentera dagligen det infekterade områdets utseende. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 4 (av 6)

Blockad Om det blir stopp ansvarig läkare som tar kontakt med narkosläkare CVK kateter av Silikon kan gå sönder vid ovarsam hantering. Vid användning av sprutor av mindre storlek kan man åstadkomma tryck som gör att katetern spricker Tillbud Om infarten skulle gå sönder, sätt en klädd peang på slangen och kontakta läkare För att förhindra blödning om en infart har glidit ut, tryck på det ställe där infarten förmodas gå in i blodkärlet och inte på insticksstället Ansvar Ansvar för spridning och implementering har VEC. Verksamhetschefen ansvarar för att rutinen finns och följer gällande författningar/lagar Uppföljning, utvärdering och revision Revisionsansvarig: Barbro Johansson Wångdahl, Sektionsledare Medvetet avsteg från rutinen dokumenteras i Melior. Övriga orsaker till avsteg från rutinen rapporteras i MedControl PRO Relaterad information Se Bilaga 1 för vätskevolym i diverse material Kunskapsöversikt 1. Rutin Central venkateter (CVK) infektionsförebyggande rutiner. Reviderad 2013-06-25. Infektionshygien. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 2. Handbok för hälso- och sjukvård/ SKL Handboken 3. Hadaway, Lynn C. Reopen the pipeline. Nursing 2005;Vol 35 (8); 54-61 4. Kline, A. Pediatric Catheter related Bloodstream Infections - Latest Strategies to Decrease Risk. AACN 2005;Vol 16 (2); 185 198 5. Sharpe El. Securing PICC lines. Neonatal Netw 2009; 28: 123-4 6. Inglis GD, Jardine LA, Davies MW. Prophylactic antibiotics to reduce morbidity 7. and mortality in neonates with umbilical artery catheters. Cochrane 8. Database Syst Rev 2007:CD004697. 9. Fint A, McIntosh D, DaviesMW. Continuous infusion versus intermittent flushing to prevent loss of function of peripheral intravenous catheters used for drug administration in newborn infants. Cochrane Database Syst Rev 2005, Art. No.:CD004593. 10. Simmons, S, Bryson, C, Porter S. Scrub the hub cleaning duration and reduction in bacterial load on central venous catheters. Crit Care Nurs Q 2011;34(1):31-5. 11. Karlsen KA The S.T.A.B.L.E. Program. 6 uppl. Salt Lake City, Utah. 2013. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 5 (av 6)

Bilaga 1. Vätskevolym i injektion och infusionsmaterial, volym i ml PVK 0,1 Norgespol (T-connector) 0,35 Bionector 0,02 Förlängningsslang till CVK 0,9 PICCline 0,1-0,2 3-vägskran med förlängning 0,4 Navelkateter 3,5 0,25 Navelkateter 5,0 0,4 Navelkateter 8,0 0,75 Dubbellumen 4,0 (1 lumen) 0,3 3-kranblock 0,55 5-kranblock 0,85 Från hatt på block till infusionslinjen 0,15 3-vägskran 0,2 Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 6 (av 6)