Lägerskoleverksamhet. Saxnäs skola

Relevanta dokument
Lägerskole- verksamhet. Saxnäs skola

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

3.4 IDROTT OCH HÄLSA

Idrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla

Idrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan

Lokal pedagogisk planering i idrott och hälsa

CENTRALT INNEHÅLL RÖRELSE åk 4-6

IDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Naturskolan Kom Ut - LGR 11

Idrott & Hälsa åk 6-9

IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Terminsplanering i Hem- och konsumentkunskap årskurs 8 Ärentunaskolan

Arbetssätt: Åk 1-3 Genom de flesta uppvärmningar träna takt och rörelse till musik. Träna några enkla danser som Sids dans.

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Idrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Rörelse Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus.

Idrott och hälsa bedömning. Kommentar

ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap

Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

hem- och konsumentkunskap

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition & Utevistelser

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 8

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa.

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Betyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Lek, idrott, orientering, simning, motorik

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna

Undervisning och bedömning i friluftsliv i ämnet idrott och hälsa Erik Backman, Högskolan Dalarna

Bedömning i Friluftsliv. Erik Backman Idrotts- och hälsokonventet 30 okt

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

för samtalen och diskussionerna framåt

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Ekonomi och konsumtion - Vad olika matvaror kostar. Prisjämförelser mellan matvaror. Miljö och livsstil, ekonomi och konsumtion

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Idrott & Hälsa åk 4-6

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Hö stterminsplanering a k 8

Idrott & hälsa veckor: (44 höstlov) 10 veckor: 2 12 (10 sportlov) Tema 2 -Kropp & Genus -Redskap

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Bild och form. Syfte. Innehåll:

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

KG F-4 UNDRE MÅN13.20 V Nätspel. Badminton 1. 4 Nätspel. Badminton 2. 5 Klubbspel. Innebandy 1. 6 Klubbspel. Innebandy 2.

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Ingen Idrott - 4-5:an på utflykt. Kondition: "Kämpen" Parken. Konditionslek: "Flaggan" Parken. Friidrott: Hopp/Löp.

Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Syfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen.

Naturskolan Kom Ut - LGR 11

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Fjällsäkerhetsrådets utbildningsmaterial för årskurs åtta praktiska övningar

Orientering - Teori. Björn Johansson

Arbetsplan för Galaxens fritidshem

HANDLINGSPLAN FÖR SOLROSEN I handlingsplanen beskrivs de mål vi har för vår verksamhet och hur vi arbetar för att uppnå dem

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Elevens utvecklingsmål

Arbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby.

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Broskolans röda tråd i Idrott och hälsa

Lokal studieplan för träningsskolan i vardagsaktiviteter för åk 1-9

Hem- och konsumentkunskap inrättad

Grundskolans. Elevens Val

Dagens lektion. Genomgång av Hur man utvärderar. Planering av lunch åk 4. Lektion 3 Vt-17

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Om ämnet Idrott och hälsa

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

ÖVERGRIPANDE MÅL. Att använda olika sinnen, att se, känna, lukta och smaka är väsentliga inslag i ämnet hemkunskap.

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Gluten Degspad Rundriva Jäsa Nagga

Transkript:

Lägerskoleverksamhet Saxnäs skola 2017-18

Lägerverksamhet Saxnäs skola bedriver en omfattande lägerverksamhet inom ramen för skolans profil Natur och kultur har som målför eleverna; att få känna stolthet för den plats de växer upp på att tycka om naturen och känna sig hemma ute ty det man tycker om och att det man känner till är man också rädd om att tränas i social samvaro med andra att ta ansvar för sig själv och varandra att klara sig själv ute både sommar och vinter (säkerhet på vinterfjäll) att kunna hantera dåligt väder och krissituationer att kunna samarbeta i grupp att bli medveten om vår lokala natur, kultur och historia att känna till lite om naturvård och skogsbruk att bli bekant med vår flora och fauna, vädret, jordens och naturens kretslopp att känna till aktuell miljövård och aktuella miljöproblem att arbeta ämnesövergripande i olika teman att få kunskap om kulturens roll i samhället och i historien att få upplevelser av levande kultur Lägerverksamheten bedrivs i temaform och omfattar de flesta ämnena. Förutom de ovanstående övergripande målen finns också mer detaljerade mål för varje lägervistelse, beroende på vilket tema man arbetar med. I arbetsplanen ingår endast lägervistelser och inte övrig uteundervisning. Varje tema förbereds och efterarbeta på skolans ordinarie lektioner. Temana redovisas också genom presentation av material, arbetsuppgifter, dagböcker, artiklar, bilder och filmer. Ofta ingår lägervistelsen som en del av det ständigt återkommande temat Hembygdshistoria och vi arbetar då också med historiska personligheter, litteratur och annat som har samband med platsen för lägerverksamheten. Lägerverksamheten anordnas i samarbete med föräldrar som efter förmåga ställer upp med allt ifrån innehåll till transport och materialhjälp.

Lägerverksamhet och LGR11 Normer och världen Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Övergripande mål och riktlinjer Skolans mål är att varje elev visar respekt för och omsorg om respekterar andra människors egenvärde, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Kursplanerna Centralt innehåll från idrott och hälsa samt hemkunskap. Övriga ämnens tar upp centrala innehåll beroende på aktuellt tema. År 1-3 Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning. (idr) Lekar och rörelse i natur-och utemiljö. (idr) Allemansrättens grunder. (idr) Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur-och utevistelser. (idr) Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hemmet. (hk) Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt. (hk) Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. (hk) Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag. (hk) Måltidens betydelse för gemenskap. (hk)

År 4-6 Att orientera i den närliggande natur-och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler. (idr) Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur-och utemiljöer under olika årstider. (idr) Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. (idr) Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur-och utevistelser. (idr) Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap. (idr) Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider. (hk) Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt. (hk) Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. (hk) Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag. (hk) Måltidens betydelse för gemenskap. (hk) År 7-9 Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering. () Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras. (idr) Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. (idr) Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse. (idr) Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen. (idr) Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet. (hk) Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet. (hk) Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt. (hk) Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. (hk) Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov. (hk) Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande.(hk)

ORGANISATION Förskoleklass/6-årsverksamhet En dags fjällutflykt i närmiljön tillsammans med femåringarna i förskolan Genomgång av kursen Hitta vilse tillsammans med femåringarna i förskolan, alternativt år 1 År 1-3 En dags fjällutflykt i närmiljön, om möjligt, tillsammans med 2-3:an En till två dagar per termin, eventuellt med övernattning. Dagarna genomförs i närmiljön och målet är främst att bli bekant med utrustning och att sova ute en natt. Förslag på platser och teman: _ Bäverdalen skogen _ Fatmomakke/Velmesmakke samerna _ Kultsjöluspen vatten _ Njakafjäll/ Satsfjället /Aasi fjäll År 4-6 En till två övernattningar med snöförhållanden En till tre övernattningar med barmarksförhållanden I samband med temat Samer och nybyggare besöker eleverna renskiljningen i Froskon Teman och platser för barmark: Samer och nybyggare i Fatmomakke/Velmesmakke 4 dagar Nybyggare i Marsliden/Tomasvallen/Tjåkkele 3 dagar Naturvetenskap/vatten i Stalon/Döda bäcken/bielite 2 dagar Teman för snöförhållanden: Det återkommande temat är fjällsäkerhet: Väder och vind Skidvana Laviner, sökning i laviner Bivacker Första hjälpen Fjällräddningens arbete Förslag på platser: Aasi Rukkesvardo Ateljen Marsliden/Marsfjällsomr. Slipsiken

År 7-9 Två till fyra övernattningar med barmarksförhållanden Två till tre övernattningar med snöförhållanden Teman och platser för barmark: Att undersöka en sjö ur ett miljöperspektiv t.ex. Ransaren/Kultsjön/ Sjöarna mellan Saxnäs Slipsiken Klimpfjäll 3 dagar Grottor, gruvor och karstområden Stekkenjokk/Ankarvattnet/Bjurälven Leipikvattnet 3 dagar Norgehandeln Norgefaraleden från Klimpfjäll till Susendalen i Norge Mosjön och havet 4 dagar Teman för snöförhållanden: Det återkommande temat är fjällsäkerhet: Väder och vind Skidvana Laviner, sökning i laviner Bivacker Första hjälpen Fjällräddningens arbete Förslag på platser: o Bleriken o Tjåkkele o Gitsfjället o Rukkesvardo/Slipsiken o Aunarsjön I den händelse elever inte kan delta i lägren är de kvar i skolan och arbetar med tema och anpassade uppgifter som är aktuella för lägerverksamheten får att nå måluppfyllelse i de moment som bearbetas. En ansvarig lärare behövs då för hemmagruppen.

Handlingsplan för Lägerskoleverksamhet vid Saxnäs skola Bilaga 1 Fjällveckor med vinterförhållanden, år 7-9, Arbetet med fjällsäkerhet sker i samband med fjällveckorna. Vinterveckorna har en omfattning av 4 dygn och sker vanligen i början av april. Inför varje vintervecka föregås turen av teoretiska genomgångar i skolan som sedan övas praktiskt i fält. För år 8 ingår en dag med Räddnigstjänsten tillsammans med övriga åttor i kommunen. Innehåll Varje fjällvecka behandlar följande, både teoretiskt på skolan och praktiskt i fält Kläder & utrustning - materialval - flerskitsprincipen - huva och glasögon - utrustning - hur man packar Karta & kompass - orientering, karta och skala - kompassriktning - var är jag, korspunkter Säkerhet och laviner - färdmeddelande & färdkamrat - val av färdväg, att bedöma terrängen - snöförhållanden/lavinrisk, tvärsnitt av snön och lutning - lavinsökning, kamraträddning - nödbivackering - vindsäck - vid uppkommen nödsituation STOPP! Stanna, Tänk,Orientera, Planera, Påfyllning av mat & vätska Kyla - att hålla värmen - kyleffekt - köldskador och åtgärder Väder & väderomslag Mat - näringslära, vad man behöver vid långvarig och lågintensiv fysisk ansträngning och hur man äter vid långvarig vistelse i kyla. - att laga mat på stormkök i besvärliga förhållanden - ha alltid termosen full med varm dryck - vikten av att aldrig slarva med mat och vätska! Övernattning - vintertältning - snöbivack Fördjupningsområden Områdena återkommer enligt planeringscykeln;

Is-säkerhet Genomföras i samarbete med räddningstjänsten i Saxnäs eller VIlhelmina - Iskunskap - Utrustning - Räddning - Omhändertagande 1:a hjälpen Genomförs minst en gång under perioden och då i samarbete med skolsköterska/ambulans i skolan och i fält gärna med fjällräddningen. ABCDE Skotersäkerhet I samarbete med Polisen/ VBS, lämpligen på skolan och i t.ex. Bleriken - utrustning - miljö & hänsyn - lagar & regler - leder & förbudsområden - risker och riskbeteenden - alkohol Planeringscykel, 3-år Rukkesvardo /Slipsiken/Aasi) 1:a hjälpen ABCDE-dag på skolan innan fjällveckan Ev. Fjällräddningen i fält ( i annat fall på någon av de övriga destinationerna) Tjokkele/Aunaren Naturvård, naturbevakare Vinterekologi, naturens anpassningar Is-säkerhetsdag med räddningstjänsten Bleriken/Gitsfjället Skoterkunskap på skolan eller/och i fält Polis, VBS, fjällräddningen