bror hjorths hus konstpedagogiskt program 2013 bror hjorths hus konstpedagogiska program 2013

Relevanta dokument
KONSTPEDAGOGISKA PROGRAM BROR HJORTHS HUS 2009

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS

Konstpedagogiska Program Hogstadiet & Gymnasiet

konstpedagogiska program 2013 Högstadiet - Gymnasiet

Konstpedagogiska program 2014

Konstpedagogik i Bror Hjorths Hus

KONSTPEDAGOGISKT PROGRAM

KONSTpedagOgiSKT program 2011 BROR HJORTHS HUS

KonstpedagogiskA program BROR HJORTHS HUS 2010

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD

Sagor och berättelser

Välkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

SKAPANDE SKOLA

Pedagogiskt program. Våren 2014

Mellan dig och mig Mårten Melin

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Pedagogiskt program Våren 2016

Välkommen till fritids

Pedagogiskt material till föreställningen

Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Övning: Dilemmafrågor

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Kattens Janssons månadsbrev

Bärens Kraft... Spel och lek om bären

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. på museum Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

KONFIRMAND 2013/2014

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

Pedagogiskt program Februari april 2012 Pedagogiska program och erbjudanden för maj månad kommer på

identiet Konstpedagogiskt arbete i Västra Götaland sedan 2002 BILDER OCH RÖSTER OM IDENTITET OCH EGET SKAPANDE VEM ÄR JAG?

Lilla förskolepaketet

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

Illustration av Maria Jönsson från Bilderbokens mångfald och möjligheter, N&K, 2008

PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014

GÖR DET OSYNLIGA SYNLIGT MED HJÄLP AV LJUSET

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Sagor och berättelser

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg

Att överbrygga den digitala klyftan

Varma hälsningar, Susanna Vildehav och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare.

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

Familjetema: STJÄRNFAMILJEN Vi är alla stjärnor. Allra bäst på att vara just den vi är!

KVALITETSREDOVISNING 2007

Barn- och fritidsprogrammet Guteskolan Södra

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

MÄSSHANDBOK ENTREPRENÖRSKAP PÅ RIKTIGT 2016 KRONOBERG

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Parkour! Lärarmaterial

Inför föreställningen

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

Broskolans röda tråd i Bild

Klara din vardag Tema år 8 i HK

Bonusmaterial Hej Kompis!

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

Barn för bjudet Lärarmaterial

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Årsberättelse 2013/2014

Tema TID. Lyckåkerskolan Visby. Fritids, avd Alen. Ht Konstnär och projektledare: Berit Ångman Svedjemo. Foto: Maritha Spanier

Tema NW Kan saker betyda något? Om att berätta med hjälp av saker

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Fakta om Malala Yousafzai

Fjäderns Bokslut 2015

Världskrigen. Talmanus

Presentation av Björkängens förskola

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

POJKPAKETET Handledningar Varför Pojkpaketet?

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center

Storyline Familjen Bilgren

Finansierad av: Tell-Us

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

PEDAGOGENS KOMPETENSER

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Fröken spöke och den svarta katten

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Transkript:

konstpedagogiska konstpedagogiskt bror program program hjorths 2013 2013 hus bror hjorths hus

bror hjorths hus Upplev, skapa och kommunicera Konstpedagogiken i Bror Hjorths Hus vänder sig till grupper från förskolan till och med gymnasiet. Vi arbetar utifrån teman och anpassar visningen efter gruppers förkunskaper och skolans ämnesområden. Ett tema med konsten som utgångspunkt kan vara givande för många av skolans ämnen, inte bara inom bildämnet. Vi jobbar med bildkommunikation som ledord i alla visningar och verkstäder. Visningens tema styr samtalet om konsten i museet och den skapande uppgiften i museets verkstad. Det skapande arbetet avslutas alltid med ett samtal kring elevernas verk. Ett besök i Bror Hjorths Hus är både lustfyllt och lärande. Målet med den konstpedagogiska verksamheten i Bror Hjorths Hus är att inspirera till ett aktivt, självständigt bildseende och ge lust till eget bildskapande. Eleverna får träna på att uttrycka erfarenheter, iakttagelser och känslor genom samtal kring konsten i museet och genom det egna skapandet. Arbetar ni med något särskilt tema i skolan och har något önskemål om en vinkling som inte tas upp här så är ni mer än välkomna att höra av er. Vi utarbetar gärna visningar i samråd med er! Maria Malmberg-Wallin Museilektor maria@brorhjorthshus.se Tidsåtgång: Visning 50 min Visning och verkstad 90 min Pris: GRATIS! (max 30 elever) Bokning tel 018-567030, vardagar 9-13

Välkommen till Bror Hjorths Hus Bror Hjorths röda trähus i Kåbo är ett innehållsrikt konstnärsmuseum. Här hade konstnären sitt hem och sin ateljé. Bland möbler och böcker finns färdiga verk samt skisser, förlagor och verktyg som berättar om hur ett konstverk växer fram. Förutom Bror Hjorths konst visas också tillfälliga konstutställningar. Det finns alltid något aktuellt och passande för grupper i alla åldrar. Vi kan ta emot 30 elever samtidigt, eleverna delas då in i två grupper. Visning med verkstad tar cirka 90 minuter. Visning utan verkstad tar cirka 50 minuter. Programmen för förskolor, skolor och fritids i Bror Hjorths Hus är gratis!

bror hjorths hus Tillfälliga utställningar Fortbildning I en tillbyggd utställningshall visas 7-8 tillfälliga utställningarna per år. Till varje ny utställning tar vi fram ett särskilt pedagogiskt program. Kom gärna och se på flera tillfälliga utställningar under samma termin. Eleverna får då uppleva olika konstutryck och se hur utställningshallen förändras. I verkstan ser vi till att ni får jobba med olika material vid era besök. Vi erbjuder praktisk och teoretisk utbildning och fortbildning för dig och dina kollegor i olika konstformer och estetiska läroprocesser. VIP-visningar för pedagoger Första torsdagen i varje ny utställningsperiod visar vi utställningen för dig som jobbar med barn och unga. Kom för din egen skull eller om du vill veta mer om det pedagogiska programmet för utställningen. Visningen är kostnadsfri. Anpassade grupper Även grupper med behov av särskilt stöd, eller anpassat språk är varmt välkomna. Vi har gärna ett samtal med dig som är pedagog i en sådan grupp i samband med bokningen om hur ni önskar att ert besök ska se ut. Se mer information om vad som är på gång på museets hemsida.

Skapande skola Bror Hjorths Hus är gärna din samarbetspartner i skapande skola-projekt. Vi kan komma ut och jobba på din skola eller skräddarsy konstpedagogiska projekt för din eller dina klasser på museet. På vår hemsida kan du läsa om projekt vi gjort med skolor tidigare. Där finns också prisuppgifter för skapande skola. Exempel på teman vi jobbar med är: Konst och matematik, Konstskola hos er och Superhjältar i skolan ett genustema. Kontakta Maria Malmberg-Wallin om du vill jobba med oss i ett skapande skola-projekt.

FÖRSKOLAN Vad Bror Hjorth tyckte om Form och färg Programmet lämpar sig väl för ett första möte med museet men anpassas efter just din grupps förkunskaper. Eleverna får lära känna Bror Hjorths konst och öva sig på att läsa bilder och att uttrycka sig visuellt. Gruppen kan komma vid ett till tre tillfällen. Lämpligt för barn från fyra år. Fyrkantiga, runda, trekantiga och ovala former kan användas till allt möjligt i en bild. Ett fönster, ett öga, en skorsten, en grind; allt har sin speciella form och färg! Det här är ett spännande och lekfullt sätt att möta konst på och sam tidigt träna sitt form- och färgseende. Lämpligt för barn från 5 år. Visning: Visning: Barnen får olika formpusselbitar att Bror Hjorths Hus är fullt av tavlor, skulpturer och reliefer. Ofta skildrar hans konst det vardagliga livet, hemmet och familjen. Tillsammans ser vi på och samtalar om hans konst och upptäcker vad det var han tyckte om. Verkstad: I verkstan får barnen med färg eller lera berätta om vad de själva tycker om. Vi avslutar varje tillfälle med att prata om barnens verk och hur de gjorde för att berätta om det som de själva gillar. ha med sig på vår vandring i museet. Bitarna hör hemma i någon av Bror Hjorths målningar. Tillsammans ser vi på bilderna och de barn som känner igen sin formpusselbit i målningen visar den. Vi pratar om vilken form och färg pusselbiten har och vad den gör för nytta i bilden. Verkstad: Var och en får använda sina former från pusselbitarna när de gör sin egen bildberättelse med kol och temperafärg.

Vad berättar bilden? Barnen får utveckla sitt intresse för bild, öva sitt bildseende och pröva att sätta ord på sina synintryck. Barnen får också öva på att lyssna på varandra och samtala om vad de ser. Programmet riktar sig till de yngsta barnen, från 3 år. Visning: En bild kan innehålla en hel historia, eller i alla fall ge upphov till en. Vi ser på och samtalar om bilderna, och fantiserar med utgångspunkt i deras innehåll och uppbyggnad. Tillsammans går vi på upptäcktsfärd i bilderna. Verkstad: I verkstan tecknar och målar barnen sina egna berättelser. Vi avslutar besöket med att barnen får berätta om vad de har målat.

Tjejbilder - Killbilder FÖRSKOLAN Hur påverkas vi av alla bilder, ideal och budskap runt oss? Genom samtal kring Bror Hjorths konst och barnens lekar funderar vi över sådant som försöker tala om för oss hur pojkar och flickor är eller borde vara. Visning: Med utgångspunkt i barnens lekar samtalar vi kring några målningar och skulpturer där Bror Hjorth på olika sätt skildrat kvinnor och män, flickor och pojkar i olika situationer. Finns det lekar som bara pojkar kan delta i och finns det sådant som bara flickor kan göra? Vem eller vad bestämmer t.ex. vem som får vara prins essa eller Spiderman när man leker? Verkstad: I verkstan får barnen teckna och måla en bild på sin favoritlek. Vi avslutar besöket med att barnen få berätta vad de målat. Vi pratar om vilka som leker vad och vad som ingår i leken av föremål, utklädningskläder och annat.

ÅRSKURS 1-6 Vad Bror Hjorth tyckte om Programmet lämpar sig väl för ett första möte med museet men anpassas efter just din grupps förkunskaper. Eleverna får lära känna Bror Hjorths konst och öva sig på att läsa bilder och att uttrycka sig visuellt. Gruppen kan komma vid ett till tre tillfällen. Visning: Bror Hjorths Hus är fullt av tavlor, skulpturer och reliefer. Ofta skildrar hans konst det vardagliga livet, hemmet och familjen. Tillsammans ser vi på och samtalar om hans konst och upptäcker vad det var han tyckte om. Verkstad: I verkstan får barnen med färg eller lera berätta om vad de själva tycker om. Vi avslutar varje tillfälle med att prata om barnens verk och hur de gjorde för att berätta om det som de själva gillar. Näckens polska och andra sagor Skulpturen Näckens polska som står framför tågstationen är ett av Bror Hjorths mest kända konstverk. Barnen får fundera på hur ett konstverk kan ta form och höra om olika mytologiska figurer som finns i Bror Hjorths konst. Gruppen kan komma vid ett eller två tillfällen. Visning: Vi följer Bror Hjorths arbeten med Näckens polska i ateljén. Vi samtalar om skulpturen, hur den blev till och vad den föreställer. Barnen får höra historier om Näcken och Huldran, Pan, Orfeus och dansande nymfer. Vad kan historierna ha haft för betydelse för 100 år sedan när Bror Hjorth var liten? Verkstad: I verkstan får barnen skulptera sina egna sagofigurer. Vid andra besöket får barnen måla sina skulpturer. Vi avslutar med att samtala om barnens figurer.

Tjejbilder - Killbilder ÅRSKURS 1-6 Barn påverkas från att de är små av samhället runt omkring dem. Hur påverkas barn av alla olika bilder, ideal och budskap? Vi vill genom samtal kring Bror Hjorths konst och barns lekar visa på sådant som försöker tala om för oss hur pojkar och flickor är eller borde vara. Visning: Med utgångspunkt i barnens lekar och fritidsintressen samtalar vi kring några målningar och skulpturer där Bror Hjorth på olika sätt skildrat kvinnor och män, flickor och pojkar i olika situationer. Finns det verksamhet som bara pojkar kan delta i och finns det sådant som bara flickor kan göra? Vem eller vad bestämmer till exempel vem som dansar balett eller spelar ishockey? Verkstad: I verkstan får eleverna teckna och måla en bild av något de gör på sin fritid. Med utgångspunkt från bilderna pratar vi om olika aktiviteter inom hus och utomhus, om det är saker man gör ensam, eller tillsammans med andra, och vilka i så fall.

ÅRskurs 4-6 Människan som motiv Välj inriktning Kroppen eller Porträtt Den största delen av Bror Hjorths konst föreställer människor. Modellstudier av människor i helkroppsformat eller porträttstudier. I det här programmet ser vi på människan ur ett konstnärligt perspektiv i stället för att fokusera på om ett utseende är fult eller snyggt. Hur är egentligen människokroppen uppbyggd? Kroppen Visning: Vi studerar Bror Hjorths modellstudier tillsammans och talar om kroppens anatomi och funderar på varför så många av hans skulpturer är nakna? Vi undersöker också hur man kan visa rörelse i en stillastående skulptur. en rörelse. Vi avslutar med att titta på elevernas skulpturer tillsammans. Porträtt - Två tillfällen Visning: Vi talar om ansiktets proportioner och prövar att beskriva ansiktet som ett landskap och jämför olika porträtt som Bror Hjorth skapat. Vi pratar också om hur man kan påverka uttrycket i ett ansikte. Vid andra tillfället ser vi på färgens betydelse för vårt intryck av porträtten. Verkstad: Här plockar vi fram speglar och eleverna får pröva att göra ett självporträtt i lera. Vid andra tillfället pratar vi om hur man blandar hudfärger och eleverna får måla sina porträtt. Vi avslutar tillfällena med att titta på elevernas skulpturer tillsammans. Verkstad: Här får eleverna själva forma en skulptur av lera föreställande en människa i helkroppsformat som gör någonting, uttrycker

Färg och seende I det här programmet upplever vi Bror Hjorths konst från naturvetenskapens perspektiv. Vi pratar om färgblandning, komplementfärger, efterbilder och lite om ögats fysik. Vi undersöker hur en konstnär har använt sig av den kunskapen i sina bilder? Visning: Utifrån Bror Hjorths konst pratar vi om vad färg egentligen är och ser efter hur han använt sig av t.ex. komplementfärger. Vi pratar om hur man med färgens hjälp kan skapa en illus ion av djup. Vi diskuterar hur något kan vara genomskinligt och vad som händer när man blandar två färger. Verkstad: I verkstan gör vi färgexperiment och målar egna bilder där vi använder oss av komplementfärger.

Bror Hjorth årskurs 7-GYMNAsiet - Mitt liv i konsten Bror Hjorth räknas som en av 1900-talets största svenska konstnärer. I Bror Hjorths Hus lär du känna hans konstnärskap genom en stor mängd skisser och färdiga konstverk. Visning: Visningen ger en översikt av Bror Hjorths konst och liv och sätter in honom i ett konsthistoriskt sammanhang. Hur såg kulturlivet i Paris ut under Bror Hjorths studietid där på 1920-talet? Tillsammans diskuterar vi vad man kan få reda på om Bror Hjorth genom hans motiv. Verkstad: Kärleken löper som en röd tråd genom Bror Hjorths konstnärskap. I verkstad får eleverna själva skulptera någon som de tycker om eller som symboliserar något som de tycker är viktigt i livet.

Näckens polska - Offentlig konst Skulpturen Näckens polska är en av Bror Hjorths mest kända konstverk. På museet kan man följa hans 16 år långa arbete med verket. Med utgångspunkt i Näckens polska reflekterar vi över den offentliga konstens historia och diskuterar vad den kan ha för betydelse idag. Visning: Vi tittar på skisser och förlagor till Näckens polska och berättar om Näcken och Huldran. Tillsammans funderar vi på vad Bror Hjorth ville med sin skulptur. Har skulpturen någon betydelse för oss idag? Verkstad: Eleverna får i uppgift att göra en skiss i lera till ett eget offentligt konstverk som kunde ta Näckens polskas plats eller stå någon annanstans i Uppsala. Vilken konst skulle finnas i det offentliga rummet om eleverna fick bestämma? Hur blir man vad man är? - idoler och förebilder Bror Hjorth återkommer i sin konst till sina förebilder och personer som betytt mycket för honom: familjen, Jesus, Nietzsche och Albert Schweitzer för att nämna några. Eleverna får reflektera över vem eller vad som påverkar och påverkat deras åsikter och värderingar. Visning: Vi samtalar om olika personer i Bror Hjorths konst och vad de stod för. Vi funderar över hur man egentligen kommer fram till sina egna åsikter. Vilka ger oss grunderna för vår moral och etik? Hur blir man vad man är? Verkstad: Ungdomarna får i skulptural form gestalta något eller någon som starkt påverkat dem. Vi avslutar med att tala om ungdomarnas skulpturer och deras tankar kring dem.

Människan som motiv årskurs 7-GYMNAsiet Välj inriktning Kroppen eller Porträtt Den största delen av Bror Hjorths konst föreställer människor. Modellstudier av människor i helkroppsformat eller porträttstudier. I det här programmet ser vi på människan ur ett konstnärligt perspektiv i stället för att fokusera på om ett utseende är fult eller snyggt. Hur är egentligen människokroppen uppbyggd? Kroppen Visning: Vi studerar Bror Hjorths modell studier tillsammans och talar om kroppens anatomi och funderar på varför så många av hans skulpturer är nakna? Vi undersöker också hur man kan visa rörelse i en stillastående skulptur. Verkstad: Här får eleverna själva forma en skulptur av lera föreställande en människa i helkroppsformat som gör någonting, uttrycker en rörelse. Vi avslutar med att titta på elevernas skulpturer tillsammans. Porträtt Visning: - Två tillfällen Vi talar om ansiktets proportioner och prövar att beskriva ansiktet som ett landskap och jämför olika porträtt som Bror Hjorth skapat. Vi pratar också om hur man kan påverka uttrycket i ett ansikte. Vid andra tillfället ser vi på färgens betydelse för vårt intryck av porträtten. Verkstad: Här plockar vi fram speglar och eleverna får pröva att göra ett självporträtt i lera. Vid andra tillfället pratar vi om hur man blandar hudfärger och eleverna får måla sina porträtt. Vi avslutar tillfällena med att titta på elevernas skulpturer tillsammans.

MED GENUS I SIKTE bilder av kvinnligt och manligt Hur ser könsrollerna ut i Bror Hjorths konst? Skiljer de sig från dagens reklam- och massmediebilder? Hur kommuniceras könsroller och i vilket syfte? Visning: Efter en introduktion delas klassen in i mindre grupper. Varje grupp får utifrån ett antal frågeställningar arbeta med Bror Hjorths konstverk och bilder från andra medier. Grupperna får redovisa sina svar under en rundvandring i museet. Vi samtalar också om ämnen som skönhetsideal och konstnärers musor. Verkstad: I verkstan får grupperna i uppgift att gör en motbild till sina visningsbilder. Vi fortsätter samtalet om framställningen av genus i bild. Vad och hur kommunicerar elevernas bilder?

Norbyvägen 26 752 39 Uppsala 018-567030 brorhjorthshus.se facebook.com/brorhjorthshus