GESTALTNINGSPROGRAM PARTILLE 2:14 M.FL. GYMNASIEOMRÅDET 2012 10 30 Gestaltningsprogram - Gymnasiet, Partille SID 1
FÖRORD Gestaltningsprogrammet har utarbetats av Partille kommun, Partillebo och deras konsulter, White arkitekter och Figura. Programmet har sammanställts av White arkitekter. DOKUMENTETS STATUS Syftet med gestaltningsprogrammet är att säkra gestaltningsmässiga kvaliteter för utbyggnaden av Gymnasietomten i Partille. Gestaltningsprogrammet tydliggör planens intentioner, så att avsikterna kan förverkligas. Den uttrycker en gemensam ambition, en lägsta kvalitetsnivå, som alla inblandade parter förbinder sig att garantera beträffande arkitektoniskt uttryck, material, teknik och utförande på såväl byggnader som utemiljöer. Detta för att säkra områdets attraktivitet och kvalitet på kort och lång sikt. MEDVERKANDE Nina Hannula Christina Borg Olof Halvarsson Åke Svenson Bengt Lindh Jonas Zetterberg Joel Hördin SBK - plan SBK - trafik SBK - plan Partillebo Figura White White Dokumentet skall följa processen fram till färdig byggnad. Den aktuella versionen följer detaljplanen under planprocessen. Avsikten är att materialet skall bearbetas och förtydligas i den fortsatta planprocessen. SID 2 Gestaltningsprogram - Gymnasiet, Partille
INNEHÅLL 1. VISION OCH MÅL 2. STRUKTUR OCH HELHET 3. BEFINTLIGA BYGGNADER OCH NYA TILLBYGGNADER 4. NYA BOSTÄDER 5. GATOR OCH PLATSER 6. STADSPARKEN Gestaltningsprogram - Gymnasiet, Partille SID 3
1. VISION OCH MÅL MÅL Mål för utvecklingen av Partille centrum är - En levande och attraktiv förstad. Omvandlingen av Gymnasietomten är ett led i denna utveckling, mot ett tätare, mer blandat och mer stadsmässigt Partille centrum. En viktig del är också utvecklingen av parken längs Säveån som skall bli en ny stadspark i centrum. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Området ligger centralt i Partille centrum vid Gamla Kronvägen. I planområdet finns idag gymnasieskola, bibliotek, kulturhus och idrottshall (Partillebohallen). Området mellan bebyggelsen och Säveån används idag främst för parkering och till viss del för idrott. Marken sluttar svagt mot Säveån i norr, men är annars relativt plan. Planområdet är beläget i smalt parti i dalgången längs Säveån och omges av markerade bergspartier. I dalgången finns utrymmen för infart till Göteborg genom E 20 och Västra stambanan. Idag har Partille Herrgård en framträdande roll mitt i detta landskapsrum. Andra markanta element är Allum och punkthusen vid Forellen. SID 4 Gestaltningsprogram - Gymnasiet, Partille
Stadspark XVI II P-däck P-däck I VI I Nya bostäder VI II III Gamla Kronvägen Översikt Planområdets avgränsning Gestaltningsprogram - Gymnasiet, Partille SID 5
2. STRUKTUR OCH HELHET KOPPLINGAR OCH SAMBAND Den nya bebyggelsen bildar en sammanhängade fasad mot Gamla Kronvägen. Mellan bebyggelsen och Säveån planeras för en stadspark. Det är av stor vikt att denna kan få tydliga och lättorienterade entréer från alla håll. De viktigaste entréerna, förutom gång- och cykelvägen i norr, är i väster från Yllegatan, genom bebyggelsen mellan Partillebohallen och gymnasiet. Från öster är det gång- och cykelvägen som är mest betydelsfull som entré. STRUKTUR Bebyggelsen ska förstärka Partilles centrumsatsning på ett mer sammanhängande stadscentrum. Som en länk mellan de kommande byggnaderna vid torget och östra centrum blir nybyggnadernas volym och placering central. Den nuvarande bebyggelsen kompletteras med lamellhus och höghus. Längs Gamla Kronvägen byggs lamellhus i 6 våningar som ersätter en del av befintliga undervisningsbyggnader. En tillbyggnad med lägre skala (3 våningar) föreslås också till skolans kulturlokaler. Innanför, i direkt kontakt med gymnasiet byggs ytterligare ett lamellhus. Det dubbla syftet är att utgöra bullerskärm gentemot järnvägen i norr, samt ytterligare tillföra bostäder med små lägenheter. Nedanför Partillebohallen, mot norr, byggs ett höghus i 16 våningar (+ källarplan). Porthällagymnasiet byggs till och delvis om. Nybyggnaderna kommer att innehålla bostäder, skollokaler för förskola, grundskola och gymnasiet samt klusterlokaler. Detta kan vara lokaler för exempelvis Komvux, SFI, Studieförbund, Arbetslivscentrum, Arbetsmarknadsenheten, föreningsverksamheten, företagshotell men också kommersiella lokaler. BYGGNADSHÖJDER/BREDDER Höjderna kommer att ansluta till kvartersbyggnaden Galaxens byggnadshöjd. Skalan på byggnaderna samspelar och förtätar därmed ett stort gaturum. Mot entretorget görs kulturskolans tillbyggnad lägre för att bättre ansluta mot torgets lägre skala. Lamellhusen blir smala för att möjliggöra genomgående lägenheter och skapa bra ljusförhållanden. Mot öster trappas det inre lamellhuset ner någon våning. Höghuset görs högt. 16 våningar med en källarvåning helt under mark. Huset får två entremöjligheter i och med att det görs som ett souterränghus. Det placeras nära kv. Forellens två höghus och samverkar också med det planerade högre huset vid kyrktorget. Partilles långsträckta centrum ges därmed ett antal landmärken. SID 6 Gestaltningsprogram - Gymnasiet, Partille
Stadspark XVI II P-däck P-däck I VI I Nya bostäder VI II III Gamla Kronvägen Viktiga kopplingar mellan Stadsparken och omgivningen Volymskiss över ny bebyggelse i området Gestaltningsprogram - Gymnasiet, Partille SID 7
3. BEFINTLIGA BYGGNADER OCH TILLÄGG Porthällagymnasiet uppfördes mellan 1965-67. Arkitekt var Helge Zimdal. Skolan byggdes kring ett centralt gatustråk i väst-östlig riktning där aula i väster och idrottshall i öster bildar gränser. Ut mot Gamla Kronvägen placerades specialsalar, mot norr ljusa lektionssalar i utskjutande flyglar. Inom skolan integreras många verksamheter och Porthällagymnasiet var en av landets första skolor med bibliotek. Skolan är byggd i ett plan och består av låga, långsträckta geometriska byggnadsvolymer. Materialmässigt dominerar gult tegel och horisontella tidstypiska fönsterband. Taken består av sadel och pulpettak i svart plåt och papp. Lutningarna är flacka, med tydliga detaljer. Exempelvis saknar gavlarna utkragningar. Idrottshallen är också utförd i gult tegel. Det tydligaste inslaget är annars hängtakskonstruktionen med sina bärande pyloner. Ett vanligt utförande på 1950-60-talet. 1989 byggdes nuvarande bibliotek, ritat av Per Lundberg. Byggnaden är en femskeppig basilika som i volym och material väl knyts till Porthällagymnasiet. Mellan byggnaderna bildas ett entretorg, en viktig funktion för ett tänkt kulturellt centrum. I början på 90-talet gjordes också en tillbyggnad till själva skolan. Huset ritades av GF-arkitekter och innehåller NO-salar. Utformning och skala anknyter även här till gymnasiet. 2006-2007 kom senaste tillbyggnaden då lokaler för Kulturum byggdes. Arkitekt var Figura arkitekter. En del av entretorget mellan bibliotek och skola byggdes in för att möjliggöra en inre entrehall. Aulan byggdes ut till en modernt fungerande musik och teaterlokal. Utställningshall, reception, cafe, kontorslokaler kompletterar lokalerna till ett sammanhängande kulturellt centrum; Kulturum. Volym och materialmässigt utgör däremot tillbyggnaden ett nytt inslag. Det bildar början till det stadsrum Partille är på väg att skapa sig. Putsade ytor, mycket glas, färger, variation annonserar byggnadens innehåll av aktivitet och kultur. I kommunens kulturmiljöprogram, kulturmiljöer i Partille kommun 2002, finns den befintliga bebyggelsen beskriven på följande sätt: Porthällaskolan och Partille bibliotek Porthällaskolan uppfördes 1965-67 och är en av de första skolorna som hade olika verksamheter samlade under samma tak. Biblioteket var integrerat i skolbyggnaden och i nära anslutning byggdes även en idrottshall. Partille bibliotek flyttade från Porthällaskolan till sina nya lokaler 1989. Den nya byggnaden skulle även fortsättningsvis bilda en kulturell enhet med Porthällaskolan och entrétorget delas därför med skolan. SID 8 Gestaltningsprogram - Gymnasiet, Partille
Bebyggelsen består av en äldre del i gult tegel med flacka tak. Nyare tillägg i vit eller grå funkis. Entrétorget till Gymnasieskola och Kulturum Partillebo-hallen Gestaltningsprogram - Gymnasiet, Partille SID 9
4. NYA BOSTÄDER Planområdet sett från väster Passage från Gamla Kronvägen genom bebyggelsen. Tegel i sockelvåning kan utformas på ett varierat sätt. FASADER/BALKONGER Fasaden mot Gamla Kronvägen är lång, c:a 200 m, inklusive Partillebohallen. Variation av fasadmaterial, förskjutningar av fasadliv, glasytor i kombination med täta ytor ska sammantaget ge ett visuellt spännande intryck. Byggnadernas entreplan utgör stadsrummets viktigaste vistelsezon. Ytskikt av stora glasytor, stenmaterial, plats för skyltar, belysning, tydliga entréer skapar stadskänsla. Lokaler och bostäder i samverkan gör att många människor rör sig i denna zon, vilket ger en aktiv plats. En hög grad av detaljering krävs, våningsplanet kan gärna skiljas ut, göras tydligt gentemot övriga ytor. Övre delar av fasaderna kan göras som exempelvis släta putsade ytor, alternativt med inslag av tegel. Översta våningsplanet på lamellhusen görs som indragna terrassvåningar. Det förstärker husens smala karaktär och ger mer variation. Kulörerna bör hjälpa till att hålla ihop helheten i bebyggelsen men ska också tillåta variation. En utgångspunkt kan vara Kulturums och Galaxens ljusa putsade kulörer. Utifrån detta kan en variation av ljusa putskulörer användas. Som sammanhållande material kan befintliga byggnaders gula tegel (Porthällagymnasiet, Partillebohallen, Biblioteket) och ljus puts (Kulturum, kv. Galaxen) användas. Lägenheterna har möjlighet att få balkonger åt två väderstreck. Av ljudskäl görs dessa delvis inglasade. Gestaltningsmässigt ger detta variationsmöjligheter där både indragna och utanpåliggande placering kan användas. Balkongernas fasaddelar görs i exempelvis träpanel, kanske också med varierad färgsättning. Det inre lamellhusets fasader kan efterlikna det yttre lamellhuset. Särskilt stor vikt skall läggas på gestaltningen av norra fasaden. Den exponeras ut mot järnvägen och blir därmed ett påfallande blickfång för förbipasserande tågresenärer. Sammantaget skall byggnadernas fasader ge ett varierat intryck av stadskaraktär men det ska också sägas att alltför stor brokighet kan ge en splittrad upplevelse. Variation inom en sammanhållen enhet eftersträvas. HÖGHUSET Höghusets gestaltning bör likna lamellhusens med variation av ytmaterial och delvis inglasade balkonger. Fasaderna kan göras i puts, kombinerat med tegel eller betongelement. Höghuset bör göras med förskjutna former och trappas av i höjd. Detta för att få ett smalare och spänstigare intryck. Bottenvåningen mot parken utformas på ett öppet sätt med entréer och fönster. SID 10 Gestaltningsprogram - Gymnasiet, Partille
markerat trapphus delvis inglasade balkonger, max 50% indragen takvåning portik markerad sockelvåning öppen bottenvåning med fönster och entréer Principer för utformning av byggnader mot Gamla Kronvägen PASSAGER För att skapa avbrott i en lång fasad, men också för att få entréer till stadsparken, inre gårdar och inre lamellhus, skapas några passager. Det skall exempelvis vara möjligt att nå stadsparken direkt från Gamla Kronvägen utan att behöva gå runt kvarteren. Utformningen av dessa passager ska ge en tydlig visuell kontakt genom kvarteret i några punkter. Vid passagerna ska glasade ytor användas för att maximera denna kontakt. GÅRDSRUM Mellan inre och yttre lamellhus, samt mellan höghus och Partillebohallen planeras gårdsrum. Gårdarna utgör en bullerskyddad utemiljö som nås neutralt via bebyggelsens trapphus. Hårdgjorda ytor i kombination med grön växtlighet skall ge gårdarna karaktär av inre lugna ombonade miljöer. Gårdarna fungerar som privata zoner, där gott om sittplatser möjliggör såväl mötesplatser som lugna läshörnor. Gestaltningsprogram - Gymnasiet, Partille SID 11
Exempel på varierad fasad med inglasade balkonger BULLERSKÄRMAR Av bullerskäl behövs några skärmar mellan lamellhus och vid höghus. Skärmarna skall, i huvudsak, göras av glas för att ge maximalt med genomsikt och ljus. Höjden på dessa bestäms av den ljudreduktion man behöver åstadkomma. För att förhindra olyckor med flygande fåglar, bör delar av glasen utformas med exempelvis screentryck. Utformningen kan gärna göras med konstnärlig ambition. Avskärmning behövs också vid planerade gårdar för skolverksamhet. Med glas och växtlighet, eventuellt i kombination med lekredskap, kan man bygga dessa skärmar. DETALJER Viktigt för det arkitektoniska uttrycket är att även detaljer ges stor omsorg. Det gäller allt. Såväl bebyggelse som markbehandling. Sockelns möte med marken, fönsters placering i fasadliv, balkongräcken, takfotens utformning, val av material, kulörer; allt samverkar till en sammanhängande enhet. Punkthuset Stadsparken Säveån SID 12 Gestaltningsprogram - Gymnasiet, Partille
Exempel på utformning av bullerskärm Kv Forellen Nya bostäder Galaxen Befintliga utbildningslokaler Gamla Kronvägen Gestaltningsprogram - Gymnasiet, Partille SID 13
5. GATOR OCH PLATSER GAMLA KRONVÄGEN Gamla Kronvägen längs kvarterets utbredning föreslås få en ny utformning. Denna del är en del i mer omfattande upprustning som sträcker sig från Kyrktorget till Skulltorpsmotet. Över hela sträckan ska en enhetlig utformning eftersträvas. Gatan ges en stadsmässig utformning med parkering längs gatan och trädplanteringar. Material som asfalt och detaljer i granit är utgångspunkt för utformningen. Principsektion för Gamla Kronvägen TORGET I anslutning till huvudentrén finns en torgyta. Torgytan är relativt nyanlagd och har en utformning som kan behållas och som kan fungera tillsammans med ny bebyggelse och förändringar av Gamla Kronvägen. Som alléträd föreslås Naverlönn, Acer campestre Elsrijk. Trädet är vind- och salttåligt och trivs i stadsmiljö. Blir 10-12 m högt och 6-8 m brett. Förslag till träd längs Gamla Kronvägen ANGÖRING SKOLA OCH BOSTÄDER Mellan Partillebohallen och skolan kan en slinga anordnas för angöring till planerad förskola och till bostäderna. Ytan utformas med trädplanteringar, grönytor och parkeringsytor. Slingan dimensioneras så att mindre lastfordon (12 m) kan vända utan backrörelser. Via angöringen kan också punkthuset och infarten till parkering under Partillebohallen nås. PARKERINGSDÄCK Detaljplanen medger ett lågt parkeringsdäck i planområdets nordvästra hörn. Byggnaden ska anpassas väl till omgivande marknivåer och kan på så sätt i huvudsak gömmas i parken. Synliga fasader ska undvikas, om det ändå blir aktuellt kan de kläs med raster som kan ge växtmöjlighet för klängväxter. Huvudsakliga markmaterial längs Gamla Kronvägen - granit och asfalt SID 14 Gestaltningsprogram - Gymnasiet, Partille
XVI äc k I P-d Pl an er ad br oö ve rs äv eå n stadsmiljö. Nollad kantsten mellan parkeringar för att öka tillgängligheten. Smågatsten Bomberad smågatstensyta mellan körbanor Asfalt Gestaltningsprogram - Gymnasiet, Partille SID 15
6. STADSPARKEN Idéskiss från den fördjupade översiktsplanen för centrum EN NY PARK I PARTILLE CENTRUM Stadsparken ska bli en ny central park i Partille och fungera som mötesplats för alla. Parken ska bli ett viktigt grönt inslag i Partille centrum och fungera både som en allmän park och skolgård. I dagsläget utgörs parken mestadels av en parkeringsplats och till viss del av en skolgård. Inom skolgården finns olika aktivitetsytor men där flertalet är i ganska dåligt skick och behöver rustas upp. En ombyggnad av parken ska skapa en attraktiv vistelseyta för såväl besökare, boende och skolelever. Hela Partille centrum står inför en stor ombyggnation med förtätning av bostäder, handel och service vilket även ökar behovet av attraktiva gröna vistelseytor där ombyggnationen av parken får en central roll. Ett samarbete mellan samhällsbyggnadskontoret och elever på Porthälla gymnasiet har genomförts under våren 2012 för att definiera vad parken skall innehålla och hur den ska utformas. Naturvetenskapsprogrammet på Porthälla Gymnasium jhar genomfört en enkätundersökning i Partille Kommun för att ta reda på vad kommunens invånare tycker angående en planerad park mellan Porthälla Gymnasium och Säveån. Enkätundersökningen genomfördes under vecka 9 på olika ställen runt om i Partille. Sammanlagt fick de in 578 ifyllda enkäter av personer i åldrarna 13 år och uppåt. Utöver dessa enkäter har även en specialenkät delats ut till barn mellan 6 och 12 år. Undersökningen resulterade i en mängd olika förslag på aktiviteter och funktioner för människor i alla åldrar. Förutom enkätundersökningen har eleverna vidareutvecklat både enkätresultatet men även deras egna idéer där syftet har grundats på att få in ett hållbarhetsperspektiv, såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt. En utmaning har varit att få in ett systemtänk där man just förvaltar alla dessa tre aspekter, exempelvis genom att nyttja solljus, vatten som energikällor etc. Eleverna har på olika sätt fått visualisera sina idéer och förslag med hjälp av statistik, bilder, volymstudier, text och kartor. Gymnasieelevernas arbete ska utgöra underlag inför den fortsatta utformningen av stadsparken. Elever tillsammans med samhällsbyggnadskontoret, olika referensgrupper samt landskapsarkitekter ska tillsammans fortsätta utformningen av parken. Parken ska både fungera som en allmän park men även som skolgård. SID 16 Gestaltningsprogram - Gymnasiet, Partille
Stadsparken Översikt park och natur i centrala Partille Träd/Planteringar - - Sittplatser Konstverk Vatten/ Lekplats Koppling till ån/ Vattenaktivitet Grillplats Belysning/ Ljusinstallation Café/Kiosk Varierande markbeläggning för olika användning Gång- och cykelstråk Gestaltningsprogram - Gymnasiet, Partille SID 17
SID 18 Gestaltningsprogram - Gymnasiet, Partille