Kontakt: John Cederquist E-post: john.cederquist@ungforetagsamhet.se Tel: 0706-301405 Adress: Erik Dahlbergsgatan 3 411 26 Göteborg Webbplats: www.ungforetagsamhet.se Vad är målet/målen med er verksamhet? Ung Företagsamhet arbetar, genom utbildningskoncept för skolan, för att Sverige ska få fler företagare och företagsamma medborgare. Visionen är att vi ska vara bäst i Sverige på att ge unga människor en tro på sin egen företagsamhet. Målet är att alla ungdomar i Göteborgsregionen ska erbjudas möjligheten att driva UF-företag någon gång under sin gymnasietid. Vad är er organisations största styrka? Ung Företagsamhet är väl etablerade inom den svenska skolan och är genom sitt varumärke kända för att leverera utbildningskoncept inom entreprenörskap. Organisationen har verkat i Sverige sedan 1980 och är sprungen ur det internationella Junior Achievement Worldwide, som har rötter tillbaka ända till 1919. Redan vid starten förde Ung Företagsamhet in ett engagerat näringsliv i svenska skolor och så har vi också fortsatt göra sedan dess. Idag har vi ett brett nätverk av samarbetspartners i Göteborgsregionen, inom både privat och offentlig sektor, som bidrar med sin kunskap genom bl. a. rådgivning, föreläsningar och seminarier. Var är ni verksamma? Ung Företagsamhet finns representerat i hela landet av 24 regionala föreningar samt ett Nationellt kansli i Stockholm. Hur länge har ni varit verksamma? Tre drivande personer och ett antal lyckliga sammanträffanden gjorde att amerikanska Junior Achievement, JA, med rötter tillbaka till 1919 kunde lanseras i Sverige som Ung Företagsamhet 1980.
En av de tre Ung Företagsamhetspionjärerna, Jan Ekermann, kom i kontakt med den amerikanska förebilden JA när han 1961 som ung ingenjör arbetade vid ett pappersbruk i Tacoma i staten Washington. Genombrottet kom genom ett sammanträffande mellan Jan Eckermann och professor Robert W Grubbström vid Institutionen för produktionsekonomi vid Tekniska Högskolan i Linköping. Den senare hade under ett år som gästföreläsare i San Francisco fått tillfälle att närmare bekanta sig med Junior Achievement. Nästa steg blev att två teknologer som examensarbete fick kartlägga hur de amerikanska erfarenheterna av JA skulle utformas och organiseras för att passa Ung Företagsamhet i Sverige. Förberedelserna för detta ledde till att Jan Ekermann och Robert W Grubbström kontaktade Joseph Francomano, chef för Junior Achievement. Francomano kunde berätta att han redan fått frågor om verksamheten från en annan svensk, nämligen civilekonomen Carl Holm vid Sveriges Industriförbund. De avgörande pusselbitarna föll sedan på plats genom kontakterna mellan Jan Ekermann, Robert W Grubbström och Carl Holm. För att lättare kunna lösa ett antal praktiska problem bildades Ung Företagsamhet, ideell förening. Den 21 oktober 1980 hölls den konstituerande föreningsstämman. Jan Ekermann valdes till ordförande och Robert W Grubbström och Carl Holm blev övriga ledamöter i styrelsen. Föreningen Ung Företagsamhet har till ändamål att ge skolungdomar insikter i näringslivets och arbetslivets villkor. Detta sker genom att ungdomarna under sakkunnig ledning bildar miniföretag, i vilka man tillverkar och marknadsför verkliga produkter, hette det i stadgarnas inledning. De två första UF-företagen etablerades sedan under hösten 1980, ett vid Mosstorpsskolan i Skärblacka och ett vid Ånestadskolan i Linköping. Ung Företagsamhet hade kommit för att stanna och växa och är idag landstäckande genom arbetet inom 24 regioner, varav Göteborgsregionen är en. Utveckling av antal UF-företag: 1980: 2 UF-företag 1981-1982: 10 UF-företag 1982-1983: 34 UF-företag 2009-2010: 6050 UF-företag 2010-2011: 6 245 UF-företag 2011-2012: 6 452 UF-företag
Hur stor spridning har er verksamhet i Göteborgsregionen? Samtliga kommuner i Göteborgsregionen stöttar Ung Företagsamhet ekonomiskt. Läsåret 2011/2012 drevs UF-företag i samtliga kommuner utom i Lilla Edet och Öckerö. Här följer totala siffror för UF-företagandet i Göteborgsregionen läsåret 2011/2012: Antal UF-företag i Göteborgsregionen: 479 (420) Antal UF-elever i Göteborgsregionen: 1559 (1399) Antal kvinnliga elever i Göteborgsregionen: 799 Antal manliga elever i Göteborgsregionen: 760 Antal aktiva lärare med UF-företag i Göteborgsregionen: 113 Antal rådgivare i Göteborgsregionen: 550 Antal skolor som erbjuder Ung Företagsamhets koncept UF-företagande i Göteborgsregionen: 41 Siffrorna inom parentes avser läsår 2010/2011. Vilka målgrupper riktar sig er verksamhet mot (för-, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning)? Vår verksamhet riktar sig mot pedagoger, elever samt skolledare. Uppge minst två (2) referenser från skolor som deltagit i er verksamhet. Christina Gendenberg, diplomerad UF-lärare, Aspero Idrottsgymnasium, Göteborg, e-post: christina.gendenberg(a)asperofriskolor.se. Jan Ragnarson (Årets UF-lärare i Sverige 2012), diplomerad UF-lärare, Ale gymnasium, Ale, e-post: jan.ragnarson(a)ale.se. Katarina Samuelsson, diplomerad UF-lärare, Hulebäcksgymnasiet, Härryda, e-post: katarina. samuelsson(a)hule.harryda.se. Deltar i SeUt!-projektet. Uppge minst två (2) referenser från arbetslivet/näringslivet/närsamhället. Sara Johansson, Revisor, PwC, tel.nr: 031-793 13 36, e-post: sara.johansson(a)se.pwc.com. Kontaktansvarig partnerföretag, rådgivare, jury, föreläsare, UF-alumn. Charlotte Schéle, bitr. Regionchef Svenskt Näringsliv Göteborg, tel.nr: 031-62 94 08, e-post: Charlotte.Schele(a)svensktnaringsliv.se. Kontaktansvarig partnerorganisation, valberedning, jury. Martin Pernheim, Skatteinformatör, Skatteverket, tel.nr: 010-573 59 69, e-post: martin.pernheim(a)skatteverket.se. Rådgivare, jury, föreläsare.
Thomas Forslin, Regionutvecklare, VGR, tel.nr: 010-441 16 40, e-post: thomas.forslin(a)vgregion.se. Kontaktansvarig partnerorganisation, jury. Vad är entreprenörskap i skolan enligt er organisation? Elever får och söker kunskaper, men är även med och skapar kunskap. Entreprenörskap utgår alltid från individen. Det är eleven som är motorn i sitt eget lärande. Hen får utvecklas och skaffar sig kompetenser med stöd och hjälp från kompisar, lärare och näringslivet. På detta sätt blir unga aktiva och utvecklar sin förmåga att vara entreprenör i olika sammanhang. Att träna entreprenörskap i skolan handlar om kreativitet och idérikedom, att omsätta idéer till handling, att göra något värdeskapande av det och att göra det i verkliga sammanhang. Ur Ung Företagsamhets nya läromedel UF-företagande Entreprenörskap på riktigt (Natur & Kultur). Hur arbetar er organisation med entreprenörskap i skolan? Ung Företagsamhets utbildning UF-företagande erbjuder ungdomar i åldern 16-20 år en möjlighet att driva ett eget företag i utbildningssyfte under ett läsår som en del av sina gymnasiestudier. Ung Företagsamhets organisation utgör också ett processtöd för skolor som arbetar aktivt med utbildningskonceptet. Regionkontoret i Göteborg supportar de lärare och elever som deltar i konceptet samt bidrar med sitt stöd vid skolledningens utvecklingsarbete kring entreprenörskap i skolan. Regionkontoret planerar och genomför även aktiviteter kopplade till UF-företagande, såsom; registreringsturné, kickoffer och nätverksträffar för lärare och elever, kompetensutveckling för lärare i form av grundutbildningar samt fortbildningar, tävlingar (exempelvis Innovation Camps), inspirationsföreläsningar, seminarier för elever och skolpersonal, möjlighet att arbeta med internationalisering genom tilläggskonceptet Enterprise without Borders samt mässor. Mellan åren 2010-2013 driver Ung Företagsamhet Göteborgsregionen ett EU-projekt i samverkan med Ung Företagsamhet Fyrbodal, Ungt Entreprenørskap Oslo och Ungt Entreprenørskap Østfold. Projektets syfte är att utbilda och informera lärare på yrkesprogrammen på gymnasieskolor i projektområdet om behovet av förändringsförmåga och entreprenöriellt tankesätt hos elever inför framtidens utmaningar i både jobb och eget företagande. Vi vill samtidigt ta vara på lärarnas kompetens. Genom nätverkande och erfarenhetsutbyte mellan de olika regionerna, skolor och lärare ska vi utveckla modeller för hur man kan arbeta med UF-företagande på yrkesprogrammen.
Som en del i modellutvecklingen ser vi en anpassning av redan beprövade koncept till yrkesprogrammen; ex UF-företagande, Inkluderende Arbeidsliv/TEAM, Innovation Camp med inriktning mot miljö- och klimatfrågor och kommunikation mellan UF-företagen via det internationella nätverket Enterprise without Borders. Utveckling av modeller för att utbilda yrkeslärare på lärarhögskolan i hur man kan arbeta med entreprenörskap på gymnasiet i olika kurser ska ske under perioden. Syftet är att få en långsiktighet i arbetet och att framtidens lärare på yrkesprogrammen redan har kunskap om hur man arbetar med entreprenörskap. Vilka förmågor utvecklar er verksamhet och era insatser hos eleverna/studenterna? Under hösten 2011 genomfördes en workshop med ett sextiotal UF-lärare i Göteborgsregionen. De fick arbeta med just frågeställningen; vilka förmågor upplever du att UF-företagandet utvecklar hos dina elever?. Här följer några av resultaten från övningen: Kreativitet utvecklas genom arbetet med affärsidéer och marknadsplanering. Digital kompetens tränas genom att sociala medier, IT-hantering och användande av programvaror i arbetet med UF-företaget. Kreativ förmåga tränas genom arbete med webben, kampanjer, film, mässa och produktutveckling. Självförtroende utvecklas genom att ta kontakt med potentiella rådgivare, banken, leverantörer och kunder. Självförtroende utvecklas genom externa kontakter (att våga). Självkänsla utvecklas vid olika säljtillfällen. Problemlösning tränas då eleverna tvingas att omvandla hinder till möjligheter. Initiativförmåga, att våga ta kontakt tränas genom telefonsamtal till bland andra kunder och leverantörer. Initiativförmåga tränas då eleven måste vara idérik och kreativ. Ansvarstagande utvecklas genom att vara tvungen att hålla deadlines. Grupprocess utvecklas genom att alla har olika roller i UF-företaget. Ansvar eleverna lär sig hålla sig till ett system genom hårda deadlines och skarpare relationer än med skolan. Ansvarstagande tränas då eleverna måste leverera i tid och planera med framförhållning.
Självständighet utvecklas då eleverna måste ta ansvar för sina egna resultat. Samarbetsförmåga tränas genom respekt och accept i gruppen. Samarbete utvecklas genom skarpa krav och personlig investering. Konflikthantering tränas genom samarbete och lösningar vid eventuella konflikter. Kommunikationsförmåga tränas i gruppen, gentemot kunder samt genom nätverkande utanför skolan (UF, bank, mm.). Kommunikation med näringsliv tränas vid kontakt med kunder och underleverantörer. Hur är er verksamhet kopplad till skolans styrdokument som är gällande för er målgrupp? Vi strävar efter att elever, genom att driva UF-företag, tränar sig i bl. a. att ta ansvar, fatta beslut, samarbeta, ha kontakt med myndigheter, leverantörer, kunder och andra i UF-företagets omvärld. Om detta återfinns i delen skolans värdegrund och uppgifter: Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Undervisningen ska dessutom bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Fortsatt står det också i samma del (se kopplingar till UF-företagande i svaren till kommande två frågor): Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag. Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier. Följande stycke verifierar vår verksamhet och slår fast att Ung Företagsamhet är en viktig samarbetspartner till det svenska utbildningssystemet: Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling.
I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. Den värld som eleven möter i skolan och det arbete som eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan. Övergripande mål och riktlinjer När det kommer till delen övergripande mål och riktlinjer finns det flera kopplingar till Ung Företagsamhets verksamhet. Under rubriken Kunskaper står att läsa: Det är skolans ansvar att varje elev: kan använda sina kunskaper som redskap för att lösa praktiska problem och arbetsuppgifter kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga Fortsättningsvis står under rubriken Elevernas ansvar och inflytande att läsa: Skolans mål är att varje elev stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Vilket är i linje med Ung Företagsamhets vision. Vidare står att läsa gällande Utbildningsval - arbete och samhällsliv: Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. Ämnes/kursplanernas syftesdel De ämnen som är närmast kopplade till vår verksamhet är Entreprenörskap och Företagsekonomi. I dessa ämnens syftesdel betonas: Undervisningen i ämnet entreprenörskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i metoder för att driva projekt, dvs. hur man sätter igång, utformar och genomför målinriktade processer.
Den ska också leda till att eleverna utvecklar förståelse av entreprenörskapets betydelse för samhällsutvecklingen. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar tilltro till sina personliga resurser samt stimulera deras kreativitet och lust att anta utmaningar och ta ansvar för att omsätta idéer i praktisk verksamhet. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om projekts ekonomi eller i att starta och driva företag och genom det även utveckla kunskaper i företagsekonomi. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur människor samarbetar, kommunicerar och löser problem för att nå bestämda mål inom ett sammanhang. Undervisningen i entreprenörskap ska bedrivas i projektform med innehåll från andra ämnesområden. Med utgångspunkt i elevernas idéer och arbetsprocess ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar både teoretiska och praktiska kunskaper. I samband med arbetsprocessen ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta målinriktat, lösa problem, ta eget ansvar och samarbeta med andra. Eleverna ska även ges möjlighet att reflektera över sina erfarenheter för att dra lärdom av dem. Alla dessa delar tränas då elever startar, driver och avvecklar UF-företag. Centrala innehåll Kurser som ligger UF-företagande nära till hands är Entreprenörskap 100 poäng och Entreprenörskap och företagande 100 poäng där det centrala innehållet lägger stor vikt på projekt respektive förmåga att starta, driva och avveckla företag. Här ser vi självklart tydliga kopplingar till vårt koncept och metod. Övrigt Utöver detta finns även Entreprenörskap som examensmål på majoriteten av alla gymnasieprogram i Gy11 och dessutom finns det med som mål för gymnasiearbetet på yrkesprogrammen; Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företagsliknande arbetsformer. Arbetar ni ämnesövergripande eller ämnesspecifikt? Entreprenörskap är ett tvärvetenskapligt ämne och eleverna tränar olika kompetenser som är kopplade till olika ämnen när de driver ett UF-företag. Exempelvis; svenska presentationsteknik/retorik, företagsekonomi redovisning, psykologi grupprocesser, osv. För att arbeta ämnesintegrerat med UF-företagande krävs dock att man samarbetar kring elevernas företag i lärarlaget. Det är skolan som skapar förutsättningarna för att göra UF-företagande till något ämnesövergripande. Detta är starkt rekommenderat av Ung Företagsamhet.
Vad för forskning stödjer ni er verksamhet och era metoder mot och hur märks det i era insatser mot skolor? Ung Företagsamhets utbildningskoncept är ett resultat av över 85 års utveckling, forskning och erfarenhet inom området. De ursprungliga idéerna kommer från organisationen Junior Achievement Worldwide (JAW) som grundades 1919 och som Ung Företagsamhet i Sverige är en del av. Ung Företagsamhets koncept har i sig stått som underlag för såväl nationella, som internationella studier. Några av dessa är: Making an Impact (Boston Consulting Group, January 2011): http://www.jaimpact.com/pdf/ BCGReport.pdf Experiences from participation in JA-YE Company Programmes (ENRI-report no 10/2007): http://www.ostforsk.no/rapport/pdf/102007.pdf Closing the gap between business and education (FreshMinds Research, March 2011): http://archive.ja-ye.org/download/ceo%20survey.pdf Övning ger färdighet? (Karl Wennberg, Handelshögskolan i Stockholm, januari, 2011): http://www.ungforetagsamhet.se/sites/ ungplain/files/ungmedia/dokument/ex... Vår metod baseras på upplevelsebaserad inlärning (Learning by doing) och som stöd i processen används läromedel för såväl elever som handledning för lärare. Tyngdpunkten ligger i att det ska ske en nära samverkan mellan samhället, skolan och omvärlden. Vad krävs i form av resurser för den enskilda skolan när ni ska göra en insats? Tid: Den tid skolan behöver lägga ned är att ansvarig lärare för handledningen av UF-företag initialt går en 1-2 dagars utbildning med Ung Företagsamhets utbildare. Utöver detta krävs även viss kommunikation med Ung Företagsamhets regionkontor under läsåret, inte minst vid återrapportering av genomförda moment. Denna tid är dock svår att uppskatta och varierar från UF-lärare till UF-lärare. Vad gäller elevernas skoltid är vår rekommendation att använda sig av minst en 100-poängskurs som ligger till grund för UF-företagandet. Pengar: Det kostar 300 kronor att registrera ett UF-företag. Som registrerad UF-företagare erhåller man bl. a. en sak- och ansvarsförsäkring från If under hela läsåret. Om skolan väljer att köpa in Ung Företagsamhets läromedel, UF-företagande Entreprenörskap på riktigt (Natur & Kultur), kostar en elevbok 229 kronor och lärarhandledningen 549 kronor.
Ung Företagsamhets lärarutbildningar är gratis eller till självkostnadspris. Material: Allt material som behövs för att komma igång finns på www.ungforetagsamhet.se och nås av registrerade elever och lärare. Engagemang från skolpersonal: Det engagemang av skolpersonal som krävs är nära sammankopplat med tiden; ansvarig lärare för handledningen av UF-företag går en 1-2 dagars utbildning med Ung Företagsamhets utbildare samt kommunikation med Ung Företagsamhets regionkontor under läsåret (bl. a. återrapportering av genomförda moment). För att elevernas utbildning ska ske med kvalitet är UF-lärarens engagemang centralt. Som handledare för UF-företag behöver läraren anta en mera coachande roll, där det gäller att leda eleverna framåt i processen inom ramen av tydliga deadlines. Engagemang från elever: För att erhålla ett intyg från Ung Företagsamhet för fullgjort UF-år krävs att eleverna registrerar sitt UF-företag på www.ungforetagsamhet.se, skriver en affärsplan, har minst en träff med sin rådgivare, har minst två försäljningstillfällen samt upprättar en årsredovisning. Utöver dessa basmoment krävs också att eleverna utför minst tre tilläggsmoment som väljs ut tillsammans med ansvarig UF-lärare (dessa kan variera beroende på vilken utbildning eleverna läser) samt att ansvarig UF-lärare rapporterar in ett godkänt betyg eller bättre i kursen eleven läser UF-företagande i. Vad för resultat g er er verksamhet och genomförda insatser på kort och lång sikt? Kort sikt: Optimalt utfall på kort sikt är att elever tillsammans startar, driver och avvecklar UF-företag under ett läsår. Under läsåret med UF-företagande lär sig eleverna mer om villkoren för företagande och dessutom utvecklar de kompetenser som förmåga att fatta beslut, samarbetsförmåga, självförtroende samt problemlösningsförmåga. Lång sikt: Optimalt utfall på längre sikt är att skolan arbetar med UF-företagande utvecklat och med kvalitet. Kompetensutveckling av skolans lärare inom Entreprenörskap sker kontinuerligt genom Ung Företagsamhets utbildningar. Optimalt är också om det lokala näringslivet och närsamhället är engagerat i elevernas undervisning på olika sätt. Detta kan ske genom rådgivning, föreläsningar, aktiviteter och workshops. Optimalt utfall på lång sikt är också om elevernas entreprenörskapsutbildning resulterar i lokal, och så småningom global, tillväxt genom att nya företag samt nya jobb skapas.