Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se
Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet narkotikarelaterade dödsfall har ökat kraftigt Vi är längre ifrån det narkotikafria samhället än någonsin tidigare Men Narkotikapolitiken är i stora delar oförändrad Starkt fokus på kontroll, straff och brottsbekämpning Relativt små resurser till prevention, vård och behandling Mycket få satsningar på skadebegränsande insatser
http://muep.mah.se
Syfte Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka livsvillkor för personer som injicerar heroin respektive amfetamin, med särskilt fokus på överdoser, försörjningsstrategier och riskhantering. Avhandlingen berör också användarnas erfarenheter av och förhållningssätt till samhällets olika hjälpinsatser.
Vad vet vi om personer som injicerar narkotika? Ca 30 000 personer med ett tungt/problematiskt narkotikamissbruk i Sverige, varav ca 8 000 injicerar Ca 20-25 % är kvinnor Heroin och amfetamin är de dominerande preparaten, men de flesta har ett blandmissbruk Övergången till att injicera innebär ofta en fördjupning av ett långvarigt missbruk, ett avgörande steg i missbrukskarriären Injicerande innebär särskilda risker och en kraftigt förhöjd sjuklighet och dödlighet (överdoser, infektioner, hepatit, hiv)
Personer som injicerar narkotika en heterogen grupp Varierande livsvillkor: Vissa socialt integrerade, andra starkt marginaliserade Vissa försörjer sig framförallt via kriminalitet eller prostitution, andra via arbete, bidrag eller andra legala inkomster Vissa har en mycket osäker boendesituation, andra ett ordnat boende Varierande syn på droganvändningen: Vissa beskriver framförallt positiva sidor av narkotikaanvändningen (tex självmedicinering) andra upplever framförallt svåra konsekvenser Vissa är starkt motiverade att sluta andra har inga planer på att sluta med narkotika Vissa upplever att de har kontroll över droganvändningen andra upplever kontrollförlust och ett starkt beroende
En grupp med stora behov av sociala och skadebegränsande insatser Vanliga önskemål om hjälp och stöd: Bättre tillgång till missbruksbehandling (LARO, behandlingshem, behandlingsalternativ för kvinnor) Bättre bemötande från sjukvård, polis och sociala myndigheter Bättre möjlighet till samtalsstöd och psykiatrisk behandling Hjälp med boende och sysselsättning Sprutbytet ses som en mycket viktig insats som borde vara tillgänglig i hela landet Överdospreventiva insatser saknas i stor utsträckning
Vissa skadebegränsande insatser har ett brett stöd i Sverige, andra inte Att personer som får sociala eller medicinska konsekvenser av sin narkotikaanvändning ska erbjudas olika hjälpinsatser är generellt accepterat: t ex hepatit C-behandling, gratis akuttandvård, nattlogi/boende, försörjningsstöd, arbetsträning Skadebegränsande insatser som har en tydligare inriktning mot en pågående narkotikaanvändning och som inte primärt syftar till narkotikafrihet, har däremot mött ett stort motstånd: t ex sprutbyten, utbildning om säkrare användning, substitutionsbehandling, heroinförskrivning, injektionsrum
Svensk narkotikapolitik i förändring? Ett vägskäl: Att behålla en starkt restriktiv narkotikapolitik med fokus på kontroll och behandling eller anpassa oss till trenden i Europa med ökade inslag av skadebegränsning? Tecken på förändring i Sverige: Utökning och liberalisering av underhållsbehandling Fler sprutbytesprogram Överdosprevention och naloxonprogram? Etableringen av bostad först modellen? Folkhälso- och sjukvårdsministern (Gabriel Wikström) har gjort vissa positiva uttalanden om skadebegränsande insatser
EMCDDA:s genomgång av EU:s politik: I majoriteten av ländernas strategier och handlingsplaner tas skadebegränsning upp som ett eget tema I flera länder utgör skadebegränsning ett av de övergripande målen för narkotikapolitiken I rapporten lyfts Sverige fram som ett land där det funnits ett starkt organiserat motstånd mot skadebegränsande insatser och i de svenska handlingsplaner som undersökts nämns inte skadebegränsning
Utvecklingen världen En tydlig generell trend mot mer skadebegränsning Långtgående insatser: Portugal, Spanien, Holland, Schweiz, Tyskland, Danmark, (Irland?) Starkt motstånd: USA (Inte alla delstater), Ryssland, Japan, Turkiet, (Sverige) Dubbelspår: Finland, Norge
Map 1.2: Global availability of opioid subst.therapy in the community and in prisons. Harm Reduction International (2014)
Map 1.1: Global availability of needle and syringe programs in the Map community 1.1: Global and availability in prisons. of Harm needle Reduction and syringe International programs (2014) in the community and in prisons. Harm Reduction International (2012)
Map 2.3.1: Availability of needle and syringe exchange programmes (NSP), opioid substitution therapy (OST) and drug consumption rooms (DCR). Harm reduction International (2014).
Argument för skadebegränsning En grundläggande mänsklig rättighet (till sin kropp) Många narkotikapreparat är inte farligare än alkohol och tobak En mer human politik (minskar lidande) Stöds av evidens och forskning (ej moralism) Minskade kontrollskador (t ex kriminalitet, prostitution, organiserad brottslighet, stigma, marginalisering) Straff får ingen att sluta, fel att straffa för en sjukdom Narkotikaproblemet kan inte utrotas men kan hanteras Kontrollen kostar för mycket pengar att administrera
Argument emot skadebegränsning sänder dubbla signaler till narkomanerna Skapar en mer tillåtande attityd till narkotikaanvändning Det skall vara svårt att knarka Fler börjar använda droger, färre slutar Samhället och anhöriga (inte minst barn) måste skyddas Hälsorelaterade mål prioriterats alltför starkt, vilket gått ut över mål som social integration och rehabilitering Syniskt att bara behandla symtom och störningar och inte tro på möjlighet till förändring Vissa insatser skapar störningar i grannskapet Läckage av metadon och buprenorfin leder till ökade dödstal
Överdosprevention - ett exempel på en viktig skadebegränsande insats Opioidöverdos är i flera europeiska länder en av de främsta dödsorsakerna bland unga (>6000 dödsfall per år i EU) Även icke dödliga överdoser kan leda till svåra konsekvenser Det sker över 500 narkotikarelaterade dödsfall i Sverige varje år Antalet överdosdödsfall ökar i Sverige medan de minskar i Europa totalt sett (Sverige har näst högst siffror i EU) Trots detta görs mycket lite i Sverige för att minska dödsfallen
Antalet narkotikarelaterade dödsfall 1997-2014 Källa till grafik: Anna Fugelstad, Karolinska institutet
Överdosprojektet i Malmö Överdosproblematiken i Sverige uppmärksammades tidigt av brukare och forskare Ett stort politiskt ointresse för överdosprevention ( ideologi går före humanitet ) 2006 startar Överdosprojektet i Malmö. Ett forsknings- och preventionsprojekt med finansiering från Mobilisering mot narkotika En preventionsfilm, informationskort och två forskningsstudier
Varför sker överdoser och hur kan de motverkas? Överdoser sker både i form av olyckshändelser, medvetna risktaganden och självmord Individens livssituation snarare än okunskap om riskfaktorer är avgörande för överdosrisker Utbildning om riskfaktorer räcker inte Vi vill peka på behovet av insatser som tar sikte på att förbättra heroinanvändares många gånger dåliga psykiska hälsa, deras svåra livssituation och den bristfälliga tillgången till behandling eftersom dessa faktorer ökar risken för överdoser
Heroinanvändare som resurs i överdosprevention? Flertalet heroinanvändare har bevittnat någon annans överdos Med rätt agerande är det möjligt att rädda liv Rädsla för kontakt med polis och okunskap om livräddning är centrala hinder för ett bra ingripanden Viktigt att öka brukares kunskaper om hur man upptäcker en överdos och om hur man bör agera Viktigt att öka brukares förutsättningar att agera rätt: - Utbildning i HLR - Dela ut naloxon och utbilda i användning - Förändra polisens rutiner vid överdoslarm
Möjliga insatser för att minska antalet överdosdödsfall Minska antalet inträffade överdoser: Kontroll och prevention: minska tillgång och efterfråga Lättillgänglig underhållsbehandling, få utskrivningar Förbättra brukares livssituation och psykiska hälsa Utbildning om riskfaktorer för överdoser Förhindra att de överdoser som sker leder till dödsfall: Utbildning om rätt agerande vid överdoser Utdelning av naloxon till heroinanvändare Förändra polisens agerande vid överdoslarm Lagändringar (t ex good samaritan laws ) Injektionsrum
Summering Narkotikaproblematiken ökar samtidigt som satsningar på prevention, vård, behandling minskar Personer som injicerar narkotika är en särskilt utsatt grupp Traditionellt ett starkt motstånd mot skadebegränsning men en viss rörelse mot fler skadebegränsande insatser Alla skadebegränsande insatser är inte självklara: svåra avvägningar etiska, juridiska, politiska, ekonomiska Det är möjligt att kombinera en restriktiv narkotikapolitik med skadebegränsande insatser
Ett pågående forskningsprojekt Vänder sig till föräldrar till vuxna barn (från 18 år) med narkotikaproblem Fokus på föräldrarnas livssituation, utsatthet och hjälpbehov Webbenkät på projektets hemsida: www.mah.se/foraldraprojektet