Seminarium: Hur säkerställer vi väl fungerande energimarknader?

Seminarium: Hur säkerställer vi väl fungerande energimarknader? Tid: Tisdagen den 27 oktober kl. 09:00 16:00 Plats: Tekniska museet, Museivägen 7, Stockholm Deltagare: 186 personer, se deltagarlista Kan dagens marknadsdesign leverera de nödvändiga investeringar som krävs för att tillgodose behoven av energi och effekt? Hur påverkar styrmedel och subventioner marknadens funktion? Seminariet är en del i kommissionens första arbetsfas som syftar till att hämta in kunskap och formulera alternativ och utgör en grund för kommissionens fortsatta arbete. Hela seminariet kommer att sändas live på Energikommissionens webbplats. Innehållsförteckning Är Är elmarknaden död? Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB sid 2 Dagens elmarknadsmodell Elmarknadens organisation och funktion Karin Widegren, sid 3 rådgivare för marknadsdesign och teknikutveckling, Energimarknadsinspektionen Prisbildningen på elmarknaden Niclas Damsgaard, sid 7 chef för Energy Markets & Strategies, SWECO AB Marknadsutveckling och trender Samtalsledare: Pernilla Winnhed, vd, Svensk Energi Eurelectrics studie av olika marknadsdesign Håkan Feuk, ordförande för Eurelectrics sid 11 arbetsgrupp för marknadsdesign Betydelsen av EU ETS för energiomställningen Erik Filipsson, sid 12 strategic policy advisor, Vattenfall AB Skatter och subventioner vad betyder det för elmarknaden? sid 15 Therese Hindman Persson chefsekonom, Energimarknadsinspektionen Fokus på europeisk elmarknad utveckling och ökad integration sid 15 Pierre Schellekens vice kabinettschef, Europeiska Kommissionen Hur säkerställs det långsiktiga behovet av investeringar i energi och effekt? Samtalsledare: Mats Nilsson adjungerad professor, Luleå Tekniska Universitet Vägval i effektfrågan: Förutsättningar för en energy only market och aktiva konsumenter sid 17 Lennart Söder, professor, Kungliga Tekniska Högskolan Bibehålla ett robust nordiskt elsystem Ulla Sandborgh, sid 22 marknadsdirektör, Affärsverket svenska kraftnät Det här kan marknaden klara! Försörjningstryggheten i det nordiska elsystemet sid 24 Thomas Tangerås, docent i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning Du sköna nya värld, en marknad utan marknadspriser? sid 25 Mats Nilsson, adjungerad professor, Luleå Tekniska Universitet Avslutning och summering sid 26 Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 1 av 29

Program 09:00-09:05 Välkomna Bo Diczfalusy, kanslichef Energikommissionen 09:05-09:15 Inledning Ibrahim Baylan, ordförande Energikommissionen 09:15-09:35 Är elmarknaden död? Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB OH 1 Det bästa av två världar Hjärtat i den fysiska elhandeln är spothandel och marknadspris. Politiska beslut kan påverka och störa denna väl fungerande handel. Det är bara utbud och efterfrågan som bestämmer marknadspriset. Konkurrensen leder till att priset hela tiden pressas ned till det kortsiktiga priset marginalkostnad. Kundernas samlade behov av el är avgörande. Kundernas efterfrågan är en vertikal linje på spotmarknaden. Köparen och elhandlaren säkrar sitt pris eller köper på spot. Konkurrensen uppträder på efterfrågesidan. Nils vill bevara och utvecklas systemet. 1. Produktionsskatt Den byggdes upp för kärnkraft och vattenkraft när elpriserna var höga. Man ville ta tillbaka en del med s.k. övervinstbeskattning. Idag med låga priset är denna skatt besvärande hög. Mitt råd gör den till en övervinstskatt som den från början var tänkt. Detta är en fiskal skatt. Den kan bli styrande, kärnkraften kan komma att avvecklas. 2. Utsläppshandel Blir det ett 2 graders mål i Paris måste utsläppshandel ses över. Denna handel kan på ett bra sätt minska utsläppen av CO 2 på en konkurrensutsatt marknad. För några år sedan priset 20-25 /ton CO 2 och då var elpriset högt. Det fanns utrymme för produktionsskatter. Det här hänger ihop. Politiker måste ta det här på allvar och skapa förutsättningar för en fungerande handel. Det diskuteras att ersätta den med en CO 2 skatt men det är ett trubbigt instrument. Nils föredrar utsläppshandel. Elpriset och då måste hänsyn tas till hur den elintensiva industrin kan överleva. Det är viktigt att kolla vad som händer utanför Europa. Lyckas man i Paris att få utsläppshandel på flera ställen än i Europa minskar problemet för den elintensiva industrin. Lyckas man inte i Paris måsta några andra åtgärder vidtas för att rädda elintensiva industrin. Det finns sådana sekundära åtgärder Lyckas man med utsläppsrätter skapas åter förutsättningar för investeringar och då fungerar systemet som det var tänkt från början. 3. Elcertifikatsystemet Elcertifikatsystemet har verkat i lång tid och precis som det var tänkt. Vi kommer att få 25 TWh eller om det blir 30 TWh år 2020 och det kommer vi att få. Låt systemet få klinga av till 2035. Elcertsystemet och Feed in i Europa har dessutom hjälp till att göra landbaserad vindkraft så kostnadseffektiv att den kan slå nästan vilken annan produktionskälla som helst. Vi behöver inte längre ett stöd. Större kvoter skapar problem, det blir mer el och priserna sjunker ytterligare. Han vill avveckla systemet och titta på framtida tekniker som har förutsättningar att bli någonting t.ex. havsbaserad vindkraft eller mikroproduktion, där finns stora marknader, som behöver finnas på plats, som industriministern sa, om 15-20 är när dessa investeringar behövs. Det är behovet av el som triggar dessa förutsättningar. Behovet av el ska vara en förutsättning och marknadspriset ska vara avgörande. Därför måste vi idag teknikutveckla dessa tekniker: bottenmonterade vinkraftverk, flytande vindkrafts monopiles m.fl. spännande tekniker. Teknikutvecklingsstöd är viktigt. Denna konkurrenskraftiga utbyggnad behövs i södra Sverige. Stora vindkraftverk kan lätt anslutas till stamnäten och kan därför bidra positiv till spänningshållning och produktion när de stora synkornmaskinerna i kärnkraftverken försvinner. Det är inte lika lätt att använda landbaserad vindkraft som ofta ansluts till regionnäten t.o.m. till lokalnäten Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 2 av 29

4. Nätägarens roll Gör nätägaren ansvarig för all fysisk leverans. Detta är inget konkurrensproblem. Allt blir enklare. Vi behöver inte byta elleverantör, balanshanteringen blir enklare. Nätägaren får en balanspunkt till det överliggande nätet, konkurrensen på elhandelssidan kommer att öka. De kan bli flera då de slipper balansansvaret Detta strider inte mot elmarknadsdirektivet. När vi startade processen för 20 år s diskuterad vi detta och vårt nuvarande system. Det innebär fysisk leverans av spotel och balanskraft. Det är bra positiv och han kan inte se något negativt. 5. Leveranssäkerhet Om Paris 2015misslyckas och det inte blir en utsläppshandel värd namnet, vad gör vi då? En klubb stora leverantörer på den reglerade marknaden garanterade till kund både effekt och energi. Det vill vi inte ha tillbaka. En myndighet eller någon annan kan beräkna och noggrant följa hur leveranssäkerheten utvecklas i tid. Om det närmar sig gränsen för vad vi kan klara. Fundera på någon form av upphandling, så att både effekt och energi klaras av. Nils vill i varje fall göra en form av analys. Man ska klara både toppeffekt och reglereffekt. Det bör vara möjligt. Det gjorde vi på den reglerande marknaden och det fungerade. Avslutningsvis det finn ett stort behov av att värna den elmarknad vi har. Marknadspris bestäms utifrån utbud och efterfrågan Det är en effektiv marknadsmodell. Det är viktigt att noggrant se över vad de politiska beslutet innebär. Denna fysiska elhandel är en akilles häl. Den ger incitament till både investerare och kunder. Det är bra med låga elpriser men det måste finnas förutsättningar för investeringar. På sikt behövs ny produktionskapacitet, kärnkraftblocken kommer att avvecklas. Teknikutveckling behövs nu. Vi ska värna om elmarknaden, vi vill inte ha kontroll utan en fungerande konkurrensutsatt marknad. Det är viktigt att göra politiska ingrepp i rätt ordning och med rätt medel. 09:35-10:15 Dagens elmarknadsmodell Elmarknadens organisation och funktion Karin Widegren, rådgivare för marknadsdesign och teknikutveckling, Energimarknadsinspektionen OH 1 Energimarknadens organisation och funktion Energimarknadsinspektionen har tillsyn, regelutveckling och kundinformation över el-, gas- och fjärrvärmemarknaden. Energimarknaden är mycket större. Energimyndigheten ansvarar för handel med elcertifikat och utsläpp CO 2. Ytterligare en marknad är bränslemarknaden. Inspektionen samverkan med myndigheten Remit i Bryssel. Det finns ingen svensk marknad, inte nordisk. Vi har en EU-marknad. Syftet är att bättre utnyttja de förnybara energikällorna och få ett effektivare system. OH 2 Tillsyn, regelutveckling och kundinformation Tre marknader - el, naturgas och fjärrvärme Handeln med el och naturgas är konkurrensutsatt Nätverksamheten drivs som monopol Fjärrvärme - prisdialogen Det är viktigt att definiera vad är marknad och vad är monopol OH 3 Energimarknaderna idag och i framtiden Dagens aktörer: 120 elhandlare, 170 elnätföretag, 7 gasnätföretag, 220 fjärrvärmeföretag Framtida utmaningar: Nya möjligheter marknadsmodeller: 1) Samspel mellan olika marknader kan bidra till ökad flexibilitet och miljönytta, 2) Synergier mellan olika marknader kan bidra till effektivare energianvändning, 3) Regelverk som speglar en helhetssyn Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 3 av 29

OH 4 Internationellt fokus Målet är en integrerad nordisk och europeisk el och gasmarknad Väl fungerande gränsöverskridande energimarknader bidrar till ökad effektivitet och bättre förutsättningar för en hållbar och långsiktigt säker energiförsörjning Inom CEER, ACER och NordREG bidrar Ei aktivt till utvecklingen av energimarknaderna i Europa Kommentar: Rådet europeiska energitillsynsmyndigheter (CEER) är en röst för Europas nationella tillsynsmyndigheter för el och gas på EU-nivå och internationell nivå. Genom CEER, en icke-vinstdrivande förening, de nationella tillsynsmyndigheterna samarbeta och utbyta bästa praxis. Ett viktigt mål för CEER är att underlätta skapandet av en gemensam, konkurrenskraftig, effektiv och hållbar EU: s inre marknad för energi som fungerar i allmänhetens intresse. OH 5 Det här är målet Likvida, konkurrensutsatta och integrerade grossistmarknader harmonisering genom gemensamma riktlinjer och nätkoder på EU-nivå Bättre försörjningstrygghet i Europa och förbättrad dialog med länder som angränsar till EU:s inre energimarknad Låga koldioxidutsläpp, mer förnybar energi och smart och flexibel energianvändning Utvecklade slutkundsmarknader som är till nytta för kunderna Dialog med intressenterna, bättre samarbete och styrning/övervakning OH 6 Elmarknadens funktion Grossistmarknaden Slutkundsmarknaden OH 7 Elmarknadens uppbyggnad Grundenhet för handeln är megawatt som handlas per timme MW * h = MWh. Elhandlarna är dock inte involverade i de fysiska flödena av el! För all el som matas in eller tas ut från elnätet måste det finnas ett balansansvarigt företag som har ett balansansvarsavtal med Svenska kraftnät (systemoperatör/tso). Balansansvaret är ett ekonomiskt ansvar för obalanser (timbalans mellan tillförsel och förbrukning) inom företaget åtagande. Det ska finnas en balansansvarig i varje uttagspunkt. OH 8 Elmarknadens förutsättningar El är en av världens mest volatila råvaror Priserna beror av ett stort antal olika komponenter Väder vind, tillrinning i vattenmagasinen, utetemperatur Bränslepriser (kol, olja, gas) Industrikonjunktur, räntor, inflation Handeln utförs i olika delmarknader under olika tidsperioder möjliggör hantering av ekonomisk risk över tiden Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 4 av 29

OH 9 Elmarknadens delmarknader Finansiell handel Dagen före handel Intradag Balansmarknad Nasdaq Commodities och OTC Kontinuerlig handel i finansiella instrument för upp till 10 år Systempriset från spotmarknaden referenspris Elspot, NordPool Spot AS och OTC Fysisk handel Dagliga auktioner för alla timmar påföljande dag Uppdelning i prisområden vid begränsad överföringskapacitet Europeisk marknadskoppling Elbas, NordPool Spot AS och OTC Kontinuerlig fysisk handel från Elspots stängning till en timme före driftstimmen Gränsöverskridande handel inom tillgänglig kapacitet Europeisk marknadskoppling under utveckling Svenska kraftnät Fysisk realtidsmarknad där aktörernas obalanser gentemot Svenska Kraftnät justeras Olika former av kontrakterade reserver Bud fram till driftstimmen OH 10 Dagen före handel Spotmarknaden Där kurvorna över säljbuden och köpbuden på NordPool Spot (NPS) skär varandra etableras systempriset per timme Anläggningar som är beredda att sälja till lågt pris (eller oberoende av pris) används först och dyrare tas i bruk efter behov Balansen mellan förbrukning och produktion - och därmed priset - blir olika i olika elområden om det finns överföringsbegränsningar Ca 90 % av all el i Norden handlas via NPS Många producerar oavsett pris. En mindre brant efterfrågekurva skulle vara en stor fördel OH 11 Spotmarknaden och prisområden Överföringskapaciteten mellan elområden ställs till marknadens förfogande av stamnätsoperatörerna i Norden och Baltikum - energin flödar från lågpris- till högprisområde Om överföringskapaciteten är tillräcklig uppstår ett och samma pris för hela marknadsområdet systempriset annars uppstår prisområdesskillnader Systempriset fungerar som referenspris för hela den nordiska/baltiska marknaden Marknadskoppling inom EU möjliggör ökad konkurrens gemensamt regelverk inom EU för handelsprinciper, kapacitetstilldelning, elområdesindelning Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 5 av 29

OH 12 Intradagmarknaden Elbas är NordPools marknadsplats för handel fram till en timme före driftstimmen och täcker Norden, Baltikum och Tyskland och sedan nyligen även UK Elbas ger aktörerna möjlighet att handla sig i balans om förutsättningarna ändras i t.ex. väderoch vindprognoser efter att NPS stängt Handeln sker kontinuerligt enligt modellen first come first served högsta köppris och lägsta säljpris Volymerna förhållandevis små, men förväntas öka - 361 TWh på Elspot och 4,9 TWh på Elbas Gemensamt regelverk som bygger på Elbas under införande inom EU Nuvarande fördelning är bra, det ska finna starka skäl att öka handel på intradagen. Det sker en handel mellan olika börser och inriktningen är att koppla ihop hela Europa OH 13 Balansmarknaden -reglerkraftmarknaden Nordisk reglerstege med upp- och nedregleringsbud, från balansansvariga, ordnade i prisordning Möjlighet att avropa bud för system- eller nätskäl Minsta budvolym 10 MW SE4 (5 MW) Balansansvariga lägger bud på leveranser som kan ske för 1 hel timme och stoppas vid anmodan inom 15 min Realtidsmätning med 15 min aktivering Gemensamt regelverk för balansmarknaden inom EU under genomförande SVK sköter denna marknad med syfte att hela tiden ha den i balans OH 14 Den finansiella marknaden Kontrakt i fasta MW-volymer över en given tidsperiod Dagar, veckor, månader, kvartal, år - mer flexibla kontrakt finns OTC SYS- Produkter som avräknas mot systempriset dominerar Prissäkring mot differens mellan systempris och elområdespris är en särskild produkt (EPAD) Många fler aktörer än de med fysiska behov/positioner Aktörer med fysiska behov har en hög grad av prissäkring/hedging Finansiella aktörer så som internationella banker/finansiella institut och fonder mer intresserade av trading OH 15 Elmarknadens funktion Grossistmarknad Slutkundmarknad OH 16 Slutkundspriser Elhandelsprisets andel av konsumenternas totala kostnad har minskat betydligt de senaste åren Under 2014 bestod den största delen, 43 procent, av skatt och moms, 33 procent av elhandelskostnader och kostnaden för överföring i nätet utgjorde 24 procent Rörliga avtal har marginell skillnad mellan elområden fasta priser visar en tydlig elområdesskillnad Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 6 av 29

OH 17 Kundavtal Rörligt månadspris vanligaste avtalsformen Andelen kunder som bytt elhandlare relativt konstant de senaste tre åren - 10,4 procent av kunderna under 2014 Antalet omförhandlade avtal stabilt de senaste tre åren - 24,7 procent av alla hushållskunder under 2014 Anvisat pris 15 % Rörlig pris 42 % Avtal med avtalslängd 1 år 16 % Avtal med avtalslängd 1 år 5 % Avtal med avtalslängd 1 år 15 % Övriga avtalsformer 7 % OH 18 Framtida inriktning Väl fungerande prisbildning är grunden för en sund marknadsutveckling Kundernas medverkan och ökade inflytande på marknaden kommer att vara en avgörande faktor Låga inträdesbarriärer och god kundinformation är centrala med ökad komplexitet kommer nya lösningar att krävas Men..En effektiv marknad bygger på stabila och förutsägbara marknadsförutsättningar - If it isn t broken don t fix it Prisbildningen på elmarknaden Niclas Damsgaard, chef för Energy Markets & Strategies, SWECO AB Elmarknaden består av många marknader. Denna presentation avser råvarumarknaden och den fysiska marknaden. Den nordiska modellen har exporterats till kontinenten men det händer väldigt mycket på kontinenten. Framöver kommer vi också att importera mycket från Europa. Hur kommer marknaden i framtiden att se ut. OH 2 Två antaganden Två antaganden EN SÄLJARE AV EN VARA FÖRSÖKER ALLTID FÅ SÅ MYCKET BETALT SOM MÖJLIGT OCH EN KÖPARE VILL INTE BETALA MER ÄN NÖDVÄNDIGT. Vad är det som driver? I viss mån produktionskostnaden men priset på nordiska marknaden styrs till stor del av priset på EU marknaden OH 3 Två antaganden Två antaganden EN SÄLJARE AV EN VARA FÖRSÖKER ALLTID FÅ SÅ MYCKET BETALT SOM MÖJLIGT OCH EN KÖPARE VILL INTE BETALA MER ÄN NÖDVÄNDIGT. Priset på vanlig och eko mjölk följs åt utom från mar-15 sep-15.då sjunker priset på vanlig mjölk och ökar på ekomjölk Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 7 av 29

OH 4 Kortsikt vinstmaximering FÅR JAG MER BETALT OM JAG SÄLJER EN LITER MJÖLK TILL ÄN VAD MINA KOSTNADER ÖKAR AV ATT PRODUCERA EN LITER YTTERLIGARE Ja, om det konstanta marknadspriset är högre än rörlig kostnad att producera och nej om det är tvärt om. Marknadspris Är rörliga kostnaden mindre än det konstanta marknadspriset vill vi sälja lite mer. Detta är grundkurs i nationalekonomi. OH 5 Skilj på kort och lång sikt Kort sikt Får jag mer betalt för att producera en enhet till än den rörliga kostnaden för att producera den? Vi har en väl fungerande kortsiktig marknad. Det balans mellan utbud och efterfrågan Lång sikt Är lönsamheten tillräcklig så att jag kan attrahera kapital för nyeller re-investeringar OH 6 MÅNGA SKILLNADER MELLAN MARKNA- DERNA, MEN MARKNADSPRISET PÅ EL SÄTTS PÅ I GRUN- DEN SAMMA SÄTT Kurvorna visar prisutveckling jan-13 sep- 15, den övre mjölk och den nedre el. Många mjölkbönder några få stora och många små köpare. Elmarknader har vi några stora och många små producenter och en massa kunder. Marknaderna ser olika ut men i grund och botten sätt priset på samma sätt. Detta är ett marknadspris. Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 8 av 29

OH 7 Priset beror på vad som säljs. Konkurrensen driver priset till marginalkostnaden för den produktion som behövs. T.v. Svårreglerade: nere kärnkraft av tekniska och ekonomiska skäl, uppe t.ex. Västerås kraftvärmeverk, som styr av värmebehovet. Rörlig kostnad: Gaskraftverk kan regleras. Lättreglerad alternativ kostnad är vattenkraft. Den kan användas både som baskraft och reglerkraft. Väderberoende vind och sol energin måste nyttjas när den finns tillgängliga. OH 8 Det vi främst saknar idag är flexibilitet på efterfrågesidan men.. Små prisvariationer begränsar lönsamheten Värdet av flexibilitet delat mellan flera aktörer: kund, elhandel, nät Historiskt har efterfrågan inte varit flexibel. Denna flexibilitet består av tre delar, kund, nät och elhandel. Värdekedjorna hänger inte riktig ihop. Framtida ökad flexibilitet är önskvärd. Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 9 av 29

OH 9 VÄRDET PÅ ELEN VARIERAR MELLAN OMRÅDEN I DE FLESTA EUROPEISKA LÄNDER VILL MAN INTE ACCEPTERA DET. Värdet varierar beroende på var elen produceras och konsumeras. Flaskhalsar styr prissättningen. Norden har elprisområden men i Europa är de flesta länder inte beredda acceptera olika elprisområden. Lågt elpris i norra Tyskland skulle påverka priset i elområde SE4 OH 10 EN VÄXANDE ANDEL AV PRODUKTIONEN SUBVENTIONERAD MARKNADENS PRISSIGNAL MINSKAR I BETYDELSE Subventionerad el feed-in och elcertifikat gör att prissignal från marknaden blir mindre. Mekanismer utanför marknaden styr investeringen. Det blir en spiral. Vi använder subventioner för att få in mer energi. Energipriset sjunker på marknaden, som får svårt att bära investeringskostnaden. Även utsläppsrätter pressar ned priset. OH 11 Diagram visar prisstruktur, exempelvecka år2030 för Tyskland, Polen och SE4 OLIKA SYSTEM GER UPPHOV TILL OLIKA PRISSTRUKTUR OLIKA SYSTEM GER UPPHOV TILL OLIKA PRISSTRUKTUR Prisstruktur, exempelvecka år2030 Priset varierar kraftigt. I Tyskland sjönk elpriset kraftig mitt på dagen då solel gav kraftigt bidrag. Ersättning baseras egentligt på effekt MWh/h OH 12 Effekt och Energi Svagheter i dagens marknad Idag subventioneras energi in på marknaden Trycker undan annan produktion som bättre kan möta effektbehov Lokalisering prissätts inte alltid rätt Flexibilitet värderas inte fullt ut Men, också en fråga om risk: Politisk riks & marknadsrisk Lokalisering prissätts inte rätt. I Norden är vi bättre än på andra håll- Ökad flexibilitet kan behövas Ibland är tiden1 timme för lång för att visa rätt pris. Marknadsrisk är oförutsebar då politiken ändras. Marknadsrisken kan komma att se annorlunda ut. Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 10 av 29

OH 13 Energi och effekt Rätt utformat behöver kan skillnaderna mellan energy only och kapacitetsmarknader vara små Risk för överinvesteringar med kapacitetsmarknad? Får vi investeringar utan kapacitetsmarknad? Det är svårt att säga vad är rätt och vad är fel OH 14 Vem kan bäst bära risken: Producenterna eller kunderna Före avregleringen kunderna bar risken för felaktiga investeringar Liberaliserad marknad risken flyttas till producenterna Kan vara in kundernas intresse att ta på sig en del av den risken I scenarier som SWECO analyserat svara de 20 timmarna med högst pris.. För 25-45 % av de årliga intäkterna för ett gaskraftverk i Tyskland 2030 Om 25-45 % av årliga intäkten kommer från 20 drifttimmar med högt pris påverkas lönsamheten kraftigt av drifttiden. Kunden kan vilja ta en större risk. OH 15 Avslutande kommentar Överlag väl fungerande kortsiktig prisbildning priset på el är rätt utifrån kortsiktigt utbud och efterfrågan Subventioner till ny produktion gör att elpriset i mindre grad fungerar som en effektiv styrsignal vad gäller ny- och re-investeringar. Efterfrågeflexibilitet inte fullt ut representerad i dagens marknad Viktigt att värdera flexibilitet och lokalisering värdet kommer att öka över tid Risken i investeringar kan stiga över tid hur ser en god riskfördelning ut? 10:15-10:45 Kaffe 10:45-1200 Marknadsutveckling och trender Samtalsledare: Pernilla Winnhed, vd, Svensk Energi Detta är det mest spännande seminariet. En marknad behövs och lösningen är inte enkel. Det krävs stora förändringar. Ny varierande produktion tillkommer. Nuvarande produktion behövs. Konsumenternas önskemål ska beakta. Eurelectrics studie av olika marknadsdesign Håkan Feuk ordförande för Eurelectrics arbetsgrupp för marknadsdesign. Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 11 av 29

OH 1 OH 2 EURELECTRIC presentation EURELECTRICs studie av olika marknadsdesigner Håkan Feuk, Ordförande arbetsgruppen för marknadsdesign Fyra olika marknadsdesigner har studerats inom Eurelectric Förnyelsebart Kapacitet 1. Energi only Inget stödsystem Energy only marknad marknad för mogen teknik för och ny kapacitet för befintlig 2. Decentrala Elcertifikat Kapacitetscertifikat som elleverantörer måste köpa som elleverantörer måste köpa 3. Centrala Centrala auktioner av Centrala kapacitetsauktioner med auktioner förnyelse bart med tillkommande tillkommande intäkt från energiintäkt från elmarknaden marknaden 4. Full betalnings Centrala auktioner av full Centrala auktioner av full betalning betalning (Vissa CfD modeller (Vissa CfD modeller eller tooling eller tolling modeller) modeller) Ingen marknadsprisrisk Ingen marknadsprisrisk Andra kombinationer också möjliga OH 3 Exempel på ren energimarknad Förnyelsebart Kapacitet 1. Energi only Inget stödsystem Energy only marknad för mogen teknik för och ny kapacitet för befintlig Många länder hartvingats avsluta Finns knappast i sin renaste form men subventionssystemet (t.ex. Spanien, finns i många EU länder med t.ex. Portugal, Italien, Litauen och Bulgarien. effektreserv OH 4 OH 5 Exempel på ren energimarknad Förnyelsebart Kapacitet 2. Decentrala Elcertifikat som el- Kapacitetscertifikat som elcertifikat leverantörer måste köpa leverantörer måste köpa Finns i Sverige, Norge, Rumänien, Finns i Frankrike Polen och Storbritannien. Exempel auktioner med tillkommande betalning från energimarknaden Förnyelsebart Kapacitet 3. Centrala Centrala auktioner av förny- Centrala kapacitetsauktioner med auktioner elsebart med tillkommande tillkommande intäkt från energiintäkt fån elmarknaden marknaden Finns i Spanien Finns i Storbritannien och Italien OH 6 Exempel auktioner med full betalning Förnyelsebart Kapacitet 4. Full betalnings- Centrala auktioner av full Centrala auktioner av full betalning auktioner Betalning (Vissa Cfd modeller (Vissa Cfd modeller eller tolling modeller eller tolling modeller marknaden Ingen marknadsprisrisk Ingen marknadsprisrisk Finns i Storbritannien och i Tyskland Finns i stora delar av Sydamerika och Asien (så här långt för solceller > 1 MW) Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 12 av 29

OH 7 Summering Stödsystem för förnyelsebart och kapacitetsmarknader är nationella. Enda undantagen är det svensk-norska elcertifikatsystemet och den gemensamma kapacitetsmarknaden för Republiken Irland och Nordirland. Arbete pågår med att öppna upp kapacitetsmarknaderna i Storbritannien och Frankrike. EU har satt upp riktlinjer för stöd till förnyelsebart och kapacitetsmarknader. Det finns en trend bort från Feed-in tariffer för större förnyelsebart anläggningar mot mer marknadsbaserade lösningar. Den ökade andelen förnyelsebart och risk för minskad leveranssäkerhet gör att antalet kapacitetsmarknader ökar. Betydelsen av EU ETS för energiomställningen Erik Filipsson strategic policy advisor, Vattenfall AB OH 2 97 % av all elproduktion i Sverige är CO2 fri Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 13 av 29

OH 3 En tydlig trend är att ETS ökar konstant från 2013 OH 4 Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 14 av 29

OH 5 OH 6 Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 15 av 29

OH 7 Vindkraften producerar mycket under hösten när konsumtionen är stor. Det är bra att placera Vindkraftverken på rätt sida om flaskhalsar Skatter och subventioner vad betyder de t för elmarknaden? Therese Hindman Persson chefsekonom, Energimarknadsinspektionen OH 2 OH 3 OH 4 Välfungerande marknad Effektiv allokering av resurser Aktiva aktörer Prissignaler Skatter och subventioner Påverkar priset påverkar beteenden Beskattar sådant man önskar mindre av (om det är en bad ) och subventionerar sådant man önskar mer av Punktskatter och proportionella skatter det vill säga belopp och procent Subventioner: kan bestå av statsstöd; investeringsstöd, gröna certifikat eller inmatningstariffer kan leda till Ineffektivitet i marknadens funktion på grund av priset som konsumenter/producenter möter är inte lika med marknadspriset att konsumtions och/eller investeringsbeslut inte är effektiva icke-förväntade oönskade effekter (distortioner) om man tex felbedömt priskänslighet hos efterfrågan/utbud, om skattens storlek är fel Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 16 av 29

OH 5 OH 6 OH 7 Skatter och subventioner kan bidra till att prissignalerna blir annorlunda än de annars skulle ha blivit att öka/minska offentligfinansiella intäkter att korrigera för att det inte finns marknader för allt (ex. utsläpp) Specialare: pigou skatter som korrigerar priserna i fall där det inte finns något marknadspris (s.k. externaliteter), ex. utsläpp och trängsel Koldioxidskatten Exempel: energiskatt på el vad vill man åstadkomma och vad gör den? Är i huvudsak en fiskal skatt som genererar skatteintäkter Som punktskatt höjer den priset sänker efterfrågad kvantitet Bidrar till energieffektiviseringsmål Exempel: elnätspris + spotpris el 23 öre/kwh, energiskatt 29,4 öre/kwh + moms 25% (på både elnät, elhandel och energiskatt) SEK/kWh Kostnad kwh Elpris 0,234 1168 5000 Energiskatt 0,294 1470 Moms 25% 659 3297 Elpris i procent av totalen 35% Skatt 2129 65% Den skapar en kil mellan faktiskt marknadspris och konsumentens pris Genom att skatten gömmer priseffekten av en spotprisförändring kan det leda till minskad efterfrågeflexibiliteten OH 8 OH 9 Skatter Exempel: subvention Investeringsstöd och driftsstöd Vilket problem är det man vill lösa? Investeringens hållbarhet (på sikt lönsam utan subvention) Slutsatser Införande/justeringar av skatter och subventioner kommer att påverka marknaden De slutliga effekterna beror på faktorer som aktörernas priskänslighet och instrumentens utformning För att uppnå vad som tänkts är det viktigt att göra noggranna analyser innan nya skatter eller subventioner införs, eller befintliga ändras Fokus på europeisk elmarknad utveckling och ökad integration Pierre Schellekens vice kabinettschef, Europeiska Kommissionen Energiunionen inom EU har ansvar för energi- och klimatfrågan och den följer vad som händer inom energivärlden och marknadsfrågor. Den har prioriterat fem områden, förnybar energi, koldioxid, smart energisamhälle, energieffektivisering och grundstenen en fungerande marknad för el. Två viktiga aspekter är konkurrens och försörjningstrygghet och i en gemensam marknad minskar problemen. Det pågår en stor omvandling och det kommer in allt mer förnybar el och marknaden ändra från några få stora producenter på ett centraliserat system till en decentraliserat marknad med många aktiva konsumenter. Andelen förnybar el var 26 % av all elkonsumtion år 2014 och den bedöms öka till 50 % år 2030. Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 17 av 29

Dagens marknad är inte lämpad för denna omvandling. Nuvarande lagstiftning ses över och det pågår sammanlänkning av infrastruktur mellan olika länder. En kabel mellan Sverige och Lettland tas snart i drift. Kabel planeras mellan Polen, baltiska staterna och Finland. År 2020 når EU 10 % sammanläkning av all installerad kapacitet möjligen undantagen iberiska halvön och år 2030 bedöms EU uppnå sammanlänkningen 15 %. Även om EU genomför sitt 3:e paket (näten fullt sammankopplade räcker det inte för en fungerande marknad. EU arbetar med ett Master design program. I somras la EU ett förslag på detta program efter att ha fått in synpunkter från bl.a. den svenska regeringen och flera aktörer. EU har en fragmenterad marknad med 28 marknader, kanske flera då vissa staten har flera marknader. Marknaden sätter inte rätt pris på elen, stödsystemen påverkar priset. Vi ska gå över till flexibla tillgångar, förnybar el ökar och lagring behövs. På nätverksidan finns hinder. EU har troligen överkapacitet men staterna förmår inte ta reda på hur mycket. Syften med detta master program är att få fram förslag till en fungerande marknad. Master design programmet ska se till att vi har en fungerande marknad, som fungerar till rätt pris och ger prissignaler. Ett lagstiftningsförslag med 50-60 delar ska bli klart i oktober. Samtidigt tas fram ett nytt direktiv för förnybar el. År 2017-2018 kommer skatter för förnybar el att ses över. Hur kan grossmarknaden närma sig detaljhandeln. Det behövs efterfrågeflexibilitet och en dynamisk prissättning. Detta måste först ske i regionalt samarbete. Den nordiska marknaden är det bästa exemplet vi har. Fråga 1 Vilken handlingsfrihet från den svenska energikommissionen när EU i höst kommer med 60 förslag. EU kommissionens förslag kommer att var långgående och en del politiskt kontroversiella. Man är negativ till kapacitetsmarknader. Syftet med förslagen är att påskynda den pågående omställningen av energisystemet. Fråga 2 I Frankrike prisas samarbete men man vill ha nationellt regelverk. Hur går det ihop? Det finns vissa öppningar även i Frankrike. Fråga 3 Tyskland har överföringsproblem och utnyttjar grannländerna som batteri. Tyskland måste bygga ut näten för att kunna transportera förnybar el från norra delen till södra delen av landet. Tyskland är en av de starkaste pådrivarna tillsammans med Danmark och Sverige. Fråga 4 Vilka länder har idag inte överkapacitet? Efterfrågan på el har minskat och elen utnyttjas effektivare. Vi får också ökad kapacitet med bättre sammanlänkning. Hur säkerställs det långsiktiga behovet av investeringar i energi och effekt? Samtalsledare: Mats Nilsson adjungerad professor, Luleå Tekniska Universitet Vägval i effektfrågan: Förutsättningar för en energy only market och aktiva konsumenter Lennart Söder professor, Kungliga Tekniska Högskolan OH 1 Hur säkerställer vi väl fungerande energimarknader? Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter Är det något fysiskt problem att se till att det finns effekt? Nej, det finns många lösningar. Hur stort är behovet? Import ska man inte se som ett problem utan som en möjlighet. Man ska samarbeta. Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 18 av 29

OH 2 OH 3 OH 4 OH 5 OH 6 Effektfrågan fysisk lösning Behov beror på förbrukning och andra kraftverk Flexibel förbrukning Smarta elnät Import Gasturbiner (drivs med, t ex, etanol/biodiesel) Använd batterier Flexibel laddning av elbilar eller V2G Extra kapacitet i kraftvärmen Fysisk lösning finns!! - Men vem betalar? = marknad Tillverkare gasturbinen finns i Finnspång. Det finns en lösning. Någon måste betala och det är marknaden. Om framtida elmarknad Var lyhörd: Energy-only-marknad är att föredra Man anser i dag A) vi har ingen elbrist och B) det kan aldrig bli några höga priser. Det är inte enkel att lösa. Hur ska man få betalt för kraftverk, som man aldrig använder. Om framtida elmarknad Var lyhörd: Energy-only-marknad är att föredra Vi kan inte acceptera effektbrist Om framtida elmarknad Var lyhörd: Energy-only-marknad är att föredra Vi kan inte acceptera effektbrist Det får inte bli extrema priser Om framtida elmarknad Var lyhörd: Fatta beslut Energy-only-marknad är att föredra Vi kan inte acceptera effektbrist? Det får inte bli extrema priser Det finns ingen elbrist, som kan finansiera det här. Man måste välja på något sätt. OH 7 Om framtida elmarknad Var lyhörd: Energy-only-marknad är att föredra Vi kan inte acceptera effektbrist Det får inte bli extrema priser Fatta beslut Välj OH 8 Om framtida elmarknad Var lyhörd: Energy-only-marknad är att föredra Vi kan inte acceptera effektbrist Det får inte bli extrema priser Pensionen. Ibland kan det gå bättre för de som inte gör någon val än de som valde. Fatta beslut Eget sparande Tjänstepension Allmän pension Icke-val kan vara bra! Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 19 av 29

OH 9 H 10 Om framtida elmarknad Var lyhörd: Energy-only-marknad är att föredra Vi kan inte acceptera effektbrist Det får inte bli extrema priser Vi måste göra ett val. Vill vi acceptera höga priser eller inte. Är det OK med effektbrist eller måste vi först bygga upp en reserv. Det får inte bli effektbrist när någon bestämmer sig för att stänga ett kraftverk. Hur många var det som för tre år sedan visste att år 2020 kommer 4 kärnkraftverk att stängas. Detta måste vi fundera på. Om Frankrike Fatta beslut Icke-val kan gå åt skogen 2014: Elförbrukning: 462 TWh Kärnkraft: 415 TWh (90%) Under 21% av tiden: mer kärnkraft än förbrukning! OH 11 Om Frankrike 2014: Elförbrukning: 462 TWh Kärnkraft: 415 TWh (90%) Under 21% av tiden: mer kärnkraft än förbrukning! Men: Man de har en kapacitetsmarknad. Tar man bort 2 öre/kwh i kärnkraftskatt så har man inte det här problemet. Det är inte sant. Detta löses inte automatiskt. Detta är en fundamentalt för en avreglerad elmarknad. Vem ska finansiera kraftverk som nästa aldrig används? OH 12 Prissättning av el: Norge Nästan enbart vattenkraft (97%) Elpriset sätts av vattenvärdet = förväntad marginalkostnad. I en framtida period som vattnet kan sparas till: Priset sätt inte i Norge! Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 20 av 29 Norge har bara vattenkraft. Om Norge hade varit isolerat skulle elpriset pendla mellan 0 öre/kwh då man måste spilla och ett pris för gasturbiner då det är torrår. Att Norge har ett pris beror på att det är länkat till kontinenten.

OH 13 Prissättning av el: Sverige Vattenkraft + Kärnkraft + Vind (90%) Resten är kraftvärme I industrin och fjärrvärme Elpriset sätts av vattenvärdet = förväntad marginalkostnad I en framtida period som vattnet kan sparas till: Priset sätts inte i Sverige! Sverige är ungefär likadant: kärnkraft, vattenkraft vind och kraftvärme. Skulle det sättas pris efter utbudskurvan enbart Sverige skulle priset bli driftkostnaden för kärnkraft och kraftvärme 10-15 öre/kwh. Vi får ett pris, som beror på kopplingkorrekt en till kontinenten. Det sätt ett pris någon annanstans. Norden har en väl fungerande marknad helt korrekt men vi är beroende att elpriser sätt någon annanstans med det system vi har idag. OH 14 Effekttoppar 1992-2011 M W h / h O O De sista 500 MW extra effekt behövdes bara 1 år av 20 Kommer marknaden ta den risk som det innebär att tillföra effekt om man bara får betalt några timmar vart 20:e år? Skillnad mellan högsta effekt mellan två år är 200 MW. Hur ska fixa att det finns effekt en gång under 20 år. Vi vet inte om det blåser. Blåser det vi detta tillfälle? Vi vet inte. Det händer väldigt sällan. Ska detta finansieras av en only one marknad, då har vi stor utmaning. OH 15 Vad betyder effektbrist Har inte inträffat under de senaste 40 åren Alla elkvalitetsproblem som någon märkt i Sverige beror på något annat! Effektbrist = produktion+import räcker inte till att täcka oflexibel förbrukning. Effektbrist under 1 timmme ett par procent av förbrukningen kopplas bort Vi har inte haft effekt på 40 år men den definition vi har. Däremot har vi haft regionala störningar. Det har lite att göra med gasturbiner och import av kapacitet. Alla elproblem: industrin får spänningsdippar, övertoner, konsumenter kopplas bort är inte effektbrist. Det kan lösas med starkare nät men det är en helt annan fråga. Effektbrist är att produktionen inte räcker. Om vi har 27 000 MW och vi måste koppla bort 300 W får effektbrist. Det innebär inte att all industri och bebyggelse koppas bort. Ett begränsat antal konsumenter kopplas bort. Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 21 av 29

OH 16 Vad betyder höga priser Svenskt rekord: 14 kr/kwh (3h) 22 feb-2010 Endast ett fåtal konsumenter betalar timpris Finansiella derivat för de som så önskar prisförsäkring. Endast de som märker att det är höga priser har incitament att göra något (bygga produktion flexibel elförbrukning lager) Höga priser Jag var med i effektbalansutredningen för 10 år sedan och delskyldig till sedan 2 000 MW effektreserv, som vi har idag. Höga priser är ok men inte extrema priser Vad är extrema priser det är sådana som inte är OK. Man ska räknar på det. Är 14 kr OK, första gången vi fick höga priser var det 3 kr/kwh. Vad det acceptabelt?. SVK fick förklara. Det är få som har timpris. Köp ett finansiellt derivat. Om vi aldrig får höga priser vem vill vara flexibel, alltid 50 öre/kwh, vem bryr sig. Slutkonsument ska inte märka någon! Återförsäljaren måste se priset så att han kan betala kunderna så att de blir flexibla. OH 17 Lösnings-metoder att välja mellan Det finns i princip tre olika sätt att se till att det blir tillräckligt med effekt: 1. energy-only -marknad: Ingen effektbetalning acceptera högt pris och/eller effektbrist. = efter 2025 2. strategiska reserver = idag acceptera högt, men inte lika högt, pris 3. kapacitetsmarknad (t ex i Frankrike) Prissättning på marknad annorlunda. Utmaning med flexibel konsumtion Han tror att energy only är besvärligt. Strategisk reserv 2000 MW idag är viktigt. Vilket pris? Välj reserv säg 3000 MW ochh priset 50 öre/kwh, då ryck hela marknaden som behöver 50 timmar undan. Det är viktigt hur strategiska reserver prissätts. Frankrike har kapacitets marknad. Det trycker med priset man får problem om vi ska få energy only att fungera. Jag försätter en strategisk reserv. OH 18 Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter = inte kapacitets-marknad 1. Priset måste tillåtas vara så högt så att: Producenter har ett intresse att investera i produktion som används mycket sällan! Elsäljare har ett intresse att uppmuntra sina slutkunder att vara flexibla = minska konsumtion ibland 2. Om man har strategisk reserv Man måste välja nivå: Ju mer effektreserv desto lägre pris När effektreserven används måste priset vara så högt att det motiverar investeringar. Vi måste tillåta tillräckligt högt pris annars blir det ingenting reserv. Elhandlaren måste se det höga priser. Vilken nivå ska vi ha: den idag 2000 MW, kanske 4 000 MW vi kan ha vad som helst. OH 19 Frågor? Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 22 av 29

Bibehålla ett robust nordiskt elsystem Ulla Sandborgh marknadsdirektör, Affärsverket svenska kraftnät OH 2 Effektbalansen kommande vinter i höglasttimmen SE1 4 660-1 600-1 700 3 060 2 960 SE2 7 500-3 000-3 100 4 500 4 400 SE3 13 700-16 300-17 300-2 600-3 600 SE4 2 320-4 700-5 000-2 380-2 680 Summa 28 180-25 600-27 100 2 580 1 080 OH 3 Vad innebär det om de fyra äldsta kärnkraftsblocken tas ur drift? O1, O2, R1 och R2 tas ur drift och kan tas ur drift före 2020 => - 2 850 MW i elområde 3 OH 4 Effektbalansen 2025 i höglasttimmen SE1 4 660-1 600-1 700 3 060 2 960 SE2 7 500-3 000-3 200 4 500 4 300 SE3 10 850-17 000-17 900-6 150-7 050 SE4 2 320-4 900-5 200-2 580-2 880 Summa 25 330-26 500-28 000-1 170-2 670 Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 23 av 29

OH 5 Förbindelser med omvärlden Europeiska Rådet Mål 10 % av installerad prod. kap snarast och 15 % 2030. SE inkl. NordBalt: 28,6 % (11.300 /39.500 MW) Räknat på tillgänglig produktionskapacitet: 40 % (11.300/28.000 MW) OH 6 Utmaningar & möjligheter i Norden Power system is in a speedy transition Flux of intermittent, distributed power generation from renewables Doubling of interconnector capacity Decommissioning of large condensing power plants Endangering flexibility, generation adequacy, grid adequacy, inertia/frequency, voltage Decreasing investment incentives Increasing risk of ICT failures and cyber attacks En kartbild visas över Norden med vindkraft i Norge, Finland, Danmark och norra Sverige Less predictable environment Requires speed in response and automation Regional thinking and action needed OH 7 Reglerbehov för att balansera vindkraften but opportunities appear in coupled markets: Nordic region as show case for integration of RES Technology enables more active consumer participation Fast ITC development (ex. big data, open access to data, Artificial intelligence gives huge opportunities for Market and System Development High integration of Nordic markets in all timeframes provides an alternative to capacity markets More efficient operation and development of Nordic system A strong Nordic voice in Brussel may influence European development Svårprognoserbart i tiden Sammanlagring/pålagring mellan vindkraft och förbrukning Exempel från Tyskland Reglerbehov ca 10 000 MW Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 24 av 29

OH 8 Manuell balansreglering i Sverige 2007-2013 OH 9 Framtida balansreglering Det handlar om att kunna hantera stora och snabba effektvariationer pga variationer i elproduktionen från vind- och solkraft hantera stora och snabba effektvariationer i export och import kanske 50 % vindkraft i produktionsapparaten Hur hanterar vi en vindfattig vinterdag? OH 10 Framtida balansreglering Min förbrukning i Sverige 8000 8500 MW 5350 MW vindkraft vid utgången av 2014 (Sv. Vindenergi) 7323 MW vindkraft vid utgången av 2017 (Sv. Vindenergi) 8000-8500 MW ca år 2020? Dvs. > 50 % vindkraft Hur hanterar vi en blåsig sommarnatt? OH 11 Framtida balansreglering Vattenkraftens förmåga hur stor kommer den att vara? både baskraft och reglerkraft? Annan resurs? Vindkraft, förbrukning, gasturbiner eller annat. Svk kommer att agera för att systemet hänger ihop Förbrukningsfrånkoppling, produktionsstyrning eller andra åtgärder Olika stor marknadspåverkan Det här kan marknaden klara! Försörjningstryggheten i det nordiska elsystemet Thomas Tangerås docent i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning OH 2 Ekonomisk teori kring energy-only marknader Energy-only marknad: Producenter får endast betalt för den el de levererarar Konsumenter betalar endast för den el de förbrukar En välfungerande (konkurrensmässig) energy-only marknad med fri prisbildning skapar korrekta investeringsincitament Stöden till förnybar energi tränger undan annan produktion (som planerat), men är inte i sig ett marknadsmisslyckande och argument för återreglering Ett huvudproblem är avsaknad av fri prisbildning på elmarknaden Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 25 av 29

OH 3 Prisbildningen på Elspot (SE 8/1 2010, 0800-0900) Diagram OH 4 OH 5 OH 6 OH 7 OH 8 OH 9 OH10 Nuvarande market design och effektreserv Klipper priserna Skyddar konsumenter mot pristoppar Försämrar incitamenten att investera i topplast produktionskapacitet energieffektivisering energilagring Prissäkringen sköts bäst på finansiella marknader Kunder kan undvika höga priser genom att ändra sitt förbrukningsmönster (timmätning finns redan i Sverige) Investeringsincitamenten för t.ex. energilagring (V2G) kan uppnås med fri prisbildning utan att kunden utsätts för prisrisk Elintensiv industri behöver endast utsättas för flexibla priser på marginalen Kan prissäkra genom att själva upphandla produktion (vertikal integration), exempelvis toppkraft Kärnkraften utgör fundamentet i elförsörjningen Diagram Vattenkraften fyller gapet Diagram Elsystemet i Sverige är inte beroende av ny toppkraft Vattenkraften är idealisk för att hantera svängningar i efterfrågan Mycket vattenkraft används i dag som baskraft Investeringar i annan baskraft frigör vattenkraft för toppkraftproduktion Kan säkra försörjningstryggheten med investeringar i baskraft som exempelvis kärnkraft Var ska ny baskraft komma ifrån? Diagram Marknadsintegration Täcker upp för kärnkraften som försvinner i Sverige genom ökad import Olkiluoto är särskilt lämpad på grund av integrationen med SE3 Välfungerande integrerade marknader underlättar för försörjningstryggheten OH 11 Slutsatser och förslag Välfungerande spotmarknader och finansiella marknader minimerar behovet för effektreserver Elbörsen 1. Mera flexibel prisbildning på Elspot 2. Handel närmare realtid 3. Förbättrad marknadsövervakning Finansiella marknader 1. Utnyttja timmätningens fördelar bättre 2. Basera slutkundspriser närmare realtid än dagen innan (Elspot) 3. Utveckla finansiella kontrakt på hushållsnivå som ger incitament att använda energi effektivt med minimal prisrisk Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 26 av 29

OH 12 Slutsatser och förslag Uppmärksamma baskraftens fundamentala betydelse för försörjningstryggheten i ett elsystem med vattenkraft och intermittent elproduktion Uppmärksamma marknadsintegrationens fundamentala betydelse för att trygga elförsörjningen 1. Utnyttja befintlig överföringskapacitet effektivt 2. Underlätta för privat ägande av transmissionslinjer OH 13 Ytterligare förslag för att säkra investeringar Bjud in effektreserven på efterfrågesidan (Hogan) Obligatoriska kvoter för elhandlare avseende terminskontrakt för topplast (Hogan, Oren, Wolak) Kapacitetsmarknader (Cramton, Stoft) Du sköna nya värld en marknad utan marknadspriser? Mats Nilsson adjungerad professor, Luleå Tekniska Universitet OH 1 OH 2 OH 3 OH 4 OH 5 Du sköna nya värld en marknad utan marknadspriser elmarknadsutopiska resonemang allt är gratis och alla (inklusive företagen) får mer pengar Vad tycks vara problemet? Det finns en idé om att en marknad av olika skäl inte kan leverera långsiktighet En kurva En ond cirkel Snabba slutsatser/kommentarer ONDA CIRKLAR MÅSTE BRYTAS. FASA UT SUBVENTIONER, STÄRK CO2-PRISER OCH GÖR SPELPLANEN JÄMN Vi måste välja endera marknadsekonomi eller planekonomi. Att försöka ha båda blir dyrt, jmf Tyskland En marknad kan leverera kostnadseffektivt Aktörernas tycks dock inte längre ha förtroende för att det politiska etablissemanget ska hålla sig borta (???) Avslutning och summering Ibrahim Baylan. Han har lärt sig mycket under dagen. Det stor komplexiteten i både marknadsdesign och styrmedel. Kommissionen arbetar vidare och ska göra en analys och försöka få fram förslag på vad om är politiskt mest önskvärt. Diskussion sammanfattande Diskussionsledare Bo Diczfalusy och deltagare Pernilla Winnhed, vd Svensk Energi, Niclas Damsgaard SWECO, Bo Hesselgren vd, konsument och energimarknadsbyrån och Mats Nilson Luleå Tekniska Universitet Bo D har lärt sig mycket, bl.a. om mjölkpriser m.m. I slutet av sep/okt kommer EU-kommissionen med ett 60-tal förslag om energiomställningen i EU. Det är värdefullt underlag till kommissionen. Bo H har under många år arbetat med kundfrågor och han har också arbetat i domstol. Bo H säger att han har talat med alla sorters kunder alltsedan 2002 då byrån bildades. Då den omreglerade marknaden bildades var det mycket klagomål. När månadsavläsning infördes 2009 blev klagomålen väsentligt mindre. De flesta klagomålen gäller elhandel och mindre för näten. Idag är de flesta klagomål på timpriset. Få kunder (10 000) har timpris av 4,5 milj. elkunder. Kunder förstår inte att Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 27 av 29

nätpriset kan variera mellan 12-28 öre/kwh mellan olika områden. Sala- Heby energi har en effekttariff och den är omtyckt bland kunderna. Denna effekttariff kan skapa vin/vin situation. Kunden efterfrågar enkelhet och begriplighet. (Min kommentar Malung Elnät och Sollentuna elnät har också effektavgift). Automatiska styrsystem kan bli intressanta och särskilt med dynamiska elpriser. Energiskatten bör ligga på nätföretagen och den reglerade marknaden Twitter Gunilla Andrée. När energilager behandlas är det mycket twitter. Finns incitament för energilagring? Bo D Sture Larsson SvK sa att om det är fladder i ljuset kan det vara alvarligt problem i det nationella nätet. Blir det svart är problemet mindre och då kan det var fel på det lokala nätet. Mats N det är alvarligt problem med energimarknaden. Kraftbolagen blöder och industri får svårt klara konkurrensen med höga elpriser. Pernilla W, det inte är problem nu men det kan bli problem. Vi behöver inte en ny marknadsmodell, vi ska utveckla vår modell. Kanske med kortare avräkningspriser. Niklas D vill inte ha en helt ny marknad. Kommissionens inriktning är bra. Vi ska ställa om. Vattenfall kan om några år behöva kapitalstillskott. Energibolag inom EU kan komma att gå i konkurs. Bo D, politiken ska ta fram regler styrning, men inte marknadsmodeller. Pernilla W, hur mycket marknad vill vi ha? Vad ska marknaden bestämma? T.ex. CO 2 skatt, forskningsstöd, teknikstöd för introduktion men inte storskaligt stöd för mogen teknik. Mats N idag tränger förnybar el undan den konventionella elen och det är inte bra. Hur får vi en klimatvänlig politik? Lyssna på Erik Filipsson, idag har vi ingen marknad, politiken ska bort från marknaden. Nils A vill ställa om systemet på EU nivå, CO 2 skatt, grundforskning. Vindkraften är inte marginell och ska inte betraktas på annat sätt. Frågan om energilager är komplicerad och kolla att lager är lönsamt. Kolla vilka hinder skatter skapar! Testa pilotprojekt, Var flexibel! Bo H konsumentskydd är viktigt. Timmätning kan öka konsumentinflytandet. Bra att konsument kan få timmätning utan extra kostnad. Mats N är fascinerad av den låsta teknikinriktningen. Vi ska vara flexibla, tänka vettig och inte gissa. Lager är en trend idag, hur blir det i morgon? Då kan det bli dyrt. Konsumtion och produktion ser inte lika ut om 100 år. Kommissionen bör tala med Niklas D och Erik F. Fråga Lennart Söder Vilken tillförlitlighet ska vi ha om 10 år? Frankrike har tagit beslut säkerhet. Mats N, idag behövs ett politiskt beslut om leveranssäkerhet. Pernilla W, politiskt beslut behövs. Det blir olika priser vid olika säkerheter. Vilken kostnad är vi beredda betala? Mike Möller. Det ser trång ut i kommissionen och konsumenten saknas. Vad behöver kunden, glöm inte oss. Bo D vi ska inte glömma den basindustrin. Fråga är marknaden avreglerad eller omreglerad? Pernilla W, den är inte avreglerad den är mycket reglerad och en del är konkurrensutsatt. Hur reglerad/avreglerad ska den vara? En marknad, som saknad reglering, finns inte. Liselotte Norén Hur ser marknaden ut i framtiden? V har fått höra mycket om marknader som inte fungerar. Vilken marknad har fungerat väl? Vilka verktyg är bra? Niklas D, en svår fråga. Nordiska marknaden är en förebild för resten av Europa. Ny marknad i Tyskland och andra länder med mycket vind sol, ställer nya krav, som vi bör ta intryck av. Det finns nya lösningar. Lokalnäten är en stor utmaning, regulatorer finns i Tyskland. T.ex. Uppdrag från EU- kommissionen i Österrike. Kan 2 kw varmvattenberedare ge bidrag till balansmarknaden. Energibolagen var inte intresserade det hände ingenting. Privat företag införde GSM system med ny avräkning Det gav nya lösningar och en hyfsad volym levererade fullt ut. Bo H, det finns en bra marknad att utveckla mikroproduktion och energilagring kan bli intressant. Regler för elbolag och skatter behöver ses över. Anteckn.seminarium energimarknad 151028.docx Sida 28 av 29