Gruppstation för vindkraft vid Rödene i Alingsås och Vårgårda kommuner, Västra Götalands län

Gruppstation för vindkraft vid Rödene i Alingsås och Vårgårda kommuner, Västra Götalands län Samrådsredogörelse Produktion: Enetjärn Natur AB 2012 2012-06-06

Om samrådsredogörelsen Samrådsredogörelsen har sammanställts från augusti 2011 till juni 2012 efter det att NV Nordisk Vindkraft AB fått in synpunkter i det öppna samrådet inför den planerade vindkraftanläggningen vid Rödene. Samrådsredogörelsen är sammanställd av Karolina Adolphson vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Laggarebacken - vägen somsöderifrån leder in i utredningsområdet för vindkraft. Foto: Karolina Adolphson.

Innehåll Om samrådsredogörelsen... 2 1 Samrådets genomförande...4 1.1 Samråd med myndigheter... 5 1.2 Samråd med organisationer och företag...7 1.3 Samråd med allmänheten... 9 2 Sammanställning av inkomna yttranden... 11 2.1 Inkomna yttranden och synpunkter...11 2.2 Synpunkter och bemötanden...11

11 Samrådets genomförande I detta kapitel beskrivs hur samrådet genomförts, vilka som bjudits in till samråd samt i vilken omfattning det kommit in synpunkter under samrådet. Samrådsprocessen Samrådsprocessen inför etablering av vindkraftsanläggningen vid Rödene inleddes i maj 2011 med att NV Nordisk Vindkraft AB, hädanefter benämnt NV, bjöd in till samråd. Enligt 3 punkt 1 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska den typ av verksamhet det är frågan om här (gruppstation bestående av två eller fler vindkraftverk, där Vad är en samrådsredogörelse? En samrådsredogörelse är en beskrivning av hur samrådet gått till: - hur verksamhetsutövaren (i detta NV Nordisk Vindkraft AB) valt att inbjuda till samråd, - vilka yttranden som inkommit och vilka samrådsmöten som hållits, - vilka synpunkter som inkommit och hur verksamhetsutövaren väljer att bemöta dessa. vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 m) alltid antas medföra betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas i enlighet med 6 kap. miljöbalken. Samrådet som ska ligga till grund för MKB:n ska ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Då verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd också ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. NV har utformat samrådet för att uppfylla dessa krav. Inför samrådet togs ett samrådsunderlag i form av ett utkast till MKB fram. Dokumentet kunde ses som en anvisning om hur den färdiga MKB:n skulle komma att utformas och vad den skulle innehålla. Här beskrevs verksamhetens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt samt dess lokalisering, omfattning och utformning. Utöver utkastet till MKB tog NV fram en presentation som informerade om vindkraft i allmänhet och projektet vid Rödene i synnerhet. Dessa handlingar samt en naturvärdesinventering, fågelutredning och kulturhistorisk förstudie har funnits tillgängliga på NV:s hemsida ända till dess att ansökan lämnats in. Materialet har också kunnat beställas från NV. Samrådet avslutas i och med att NV lämnar in sin tillståndsansökan. När länsstyrelsen mottagit ansökan och MKB och ser dem som kompletta kommer ansökan att kungöras i ortspressen. Länsstyrelsen kommer att skicka ansökan med MKB till några remissinstanser för yttrande. En aktförvarare utses, där intresserade kan ta del av handlingarna, förutom att de också finns tillgängliga hos länsstyrelsen. Den som har något att invända får tillfälle att yttra sig i skriftlig form till länsstyrelsen inom den tid som angivits i kungörelsen, vilken vanligtvis är tre veckor. De inkomna yttrandena skickas till NV som får tillfälle att bemöta det som framförts. Efter detta kan länsstyrelsen ta ställning i ärendet. 4

1.1 Samråd med myndigheter Samrådet inleddes med att NV i början av maj 2011 inkom till länsstyrelsen och Alingsås och Vårgårda kommuner med samrådsunderlaget. Länsstyrelsen och kommunerna lämnade den 24 maj 2011 på ett samrådsmöte med NV och konsulten Enetjärn Natur AB sina synpunkter på projektet. Synpunkterna finns nedtecknade i minnesanteckningar från mötet, se bilaga 2 till ansökan. I kapitel 2 redogörs för länsstyrelsens och kommunernas synpunkter och på vilket sätt NV bemöter dessa. NV har haft återkommande kontakter med länsstyrelsen och kommunerna under samrådstiden. 1 I slutet av maj 2011 fortsatte samrådsprocessen med att NV skickade ut en inbjudan till samråd till följande berörda myndigheter: Alingsås kommun Bergstaten Boverket Energimyndigheten Fiskeriverket (numera del av Havs- och vattenmyndigheten) Försvarsmakten Jordbruksverket Kammarkollegiet Luftfartsverket Länsstyrelsen i Västra Götaland Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket Post- och Telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Skogsstyrelsen Svenska kraftnät (inbjudan gick inte fram första gången och skickades åter ut i början av september) Trafikverket Transportstyrelsen Vårgårda kommun Åtta myndigheter har kommit in med skriftliga yttranden med synpunkter angående den planerade vindkraftanläggningen; Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Riksantikkvarieämbetet, Trafikverket, Post- och telestyrelsen, Försvarsmakten, Luftfartsverket och Alingsås kommun. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att finnas tillgänglig på NV:s hemsida om projektet, www.rodenevindkraft.se, både efter det att ansökan lämnats in till länsstyrelsen och i reviderad version efter att länsstyrelsen kungjort ansökan. För att få tillgång till en tryckt version av handlingarna, kontakta NV. 5

1Energimyndigheten, Transportstyrelsen och Bergsstaten har inkommit med ett yttrande utan att ha någon erinran. Havs- och vattenmyndigheten har yttrat att de avstår från att delta i samrådet. Elva myndigheter har valt att inte inkomma med något skriftligt yttrande. Samtliga yttranden och minnesanteckningar återfinns i bilaga 2 till ansökan. 6

1.2 Samråd med organisationer och företag NV har i samrådet även bjudit in organisationer och företag att lämna synpunkter på projektet. Den skriftliga inbjudan (se figur 1) sändes med post till följande organisationer och företag i slutet av maj 2011: 3GIS Alingsås Astronomiklubb Alingsås Energi Nät AB Alingsås Flygklubb (inbjudan gick inte fram första gången och skickades åter ut i slutet av januari 2012 inför samrådsmöte nr 2) Alingsås Friluftsklubb (inbjudan gick inte fram första gången och skickades åter ut i slutet av januari 2012 inför samrådsmöte nr 2) Alingsås Idrottsförening Alingsås Hembygdsförening Alingsås Närradioförening (fick kontakt med dem förts i slutet av april 2012) Alingsås och Vårgårdas Räddningstjänstförbund Alingsås Ornitologiska Sällskap Alingsås Scoutkår Alingsås Sportfiskeförening Bjärke Hembygdsförening Björkekärrs Byalag Friluftsfrämjandet Göteborg City Airport Göteborg Landvetter Airport Kalkningsentreprenören (inbjudan skickades ut i slutet av januari 2012 inför samrådsmöte nr 2) Kungsörn Sverige Lantbrukarnas Riksförbund LRF:s kommungrupp Alingsås LRF:s kommungrupp Vårgårda Långareds Hembygdsförening Military Fitness Sweden Naturskyddsföreningen i Alingsås Naturskyddsföreningen Vårgårda Lina Skaraborgs Flygflottilj, Såtenäs flygplats Svenska Naturskyddsföreningen Svenska Rovdjursföreningen 1 7

1 Sveriges Ornitologiska Förening Tele2 Telenor TeliaSonera Teracom Trollhättan - Vänersborgs Flygplats Vattenfall Eldistribution AB Göteborg Landvetter Airport, Trollhättan - Vänersborgs Flygplats, Naturskyddsföreningen i Alingsås, Alingsås Flyglubb m.fl. och Teracom har lämnat in skriftliga yttranden med synpunkter angående vindkraftanläggningen. Göteborg City Airport, Trollhättan - Vänersborgs flygplats, TeliaSonera, 3GIS, Alingsås Närradio och Net4Mobility (= Tele2 och TeleNor) har yttrat att de inte har något att erinra mot den planerade vindkraftanläggningen. Resterande 24 instanser har valt att inte yttra sig. I kapitel 2 redogörs för inkomna synpunkter och på vilket sätt NV bemöter dessa. Samtliga yttranden och minnesanteckningar återfinns i bilaga 2 till ansökan. 1 1 Den inbjudan till samråd som skickades ut med post till samtliga boende och fastighetsägare inom den planerade vindkraftanläggningens närområde resp. annonserades i tidningarna Göteborgs Posten, Alingsås Tidning och Alingsås Kuriren. 8

1.3 Samråd med allmänheten Samrådet med allmänheten inleddes i månadsskiftet maj - juni 2011 med en inbjudan per annons i Göteborgs Posten, Alingsås Tidning och Alingsås Kuriren att medverka i samrådet om den planerade vindkraftanläggningen vid Rödene, se figur 1. 1 Samtliga fastighetsägare (enligt Lantmäteriets fastighetsregister) inom den planerade vindkraftanläggningens närområde (området avgränsas av väg 180 i söder, sjön Anten i väster, vattendraget som ligger mellan Äspnäs och Vänga i norr, Långaredsvägen i nordost och Vänersborgsvägen i öster, som minst är avståndet en dryg km från vindkraftsområdet till utskicksområdets yttergräns)delgavs dessutom inbjudan per post. Under hela samrådstiden har det funnits möjlighet att ta del av samrådsunderlaget på NV:s hemsida. Den 21 juni 2011 hölls ett samrådsmöte för allmänheten i Allebikes lokaler i Rödene. Mötet genomfördes i Öppet hus - form med utställningsmaterial iordningställt av NV. De medverkande från NV (sju personer) och Enetjärn Natur (en person) fanns till hands för att svara på frågor och ta emot synpunkter. Besökarna informerades om att syftet med samrådsmötet var att presentera vindkraftprojektet samt att ta del av och dokumentera deltagarnas synpunkter. Utställningsmaterialet bestod i första hand av en skärmutställning i två delar, där den första delen beskrev vindkraft i allmänhet och den andra delen beskrev fakta om projektet Rödene och dess förutsättningar (bl.a. naturinventeringen och ett MKB-skelett fanns att läsa). Även det fotomontage Alingsås kommun utfört i samband med arbetet med sin vindkraftsplan fanns att beskåda. Två parallella Powerpoint-presentationer rullade också under hela eftermiddagen/kvällen; en om byggandet av Havsnäs, som är Sveriges största landbaserade vindkraftanläggning i drift, och en med samma material som i skärmutställningen. I entrén uppmanades besökarna att anteckna sina namn på en närvarolista, vilket 72 av uppskattningsvis 110 personer gjorde. Här fanns också formulär på vilka besökarna skriftligen kunde lämna synpunkter, under mötet eller i efterhand, samt häften med information om vindkraft i allmänhet och om Rödeneprojektet, som besökarna kunde ta med sig. NV bjöd på fika och många besökare tog tillfället i akt att samtala om projektet samt ställa frågor till NV och Enetjärn Natur. Synpunkter, information och frågor som uppkom på samrådsmötet nedtecknades av NV och Enetjärn Natur och sammanställdes i minnesanteckningar (bilaga 2). 9

1Denna samrådsomgång med allmänheten har, förutom synpunkter under samrådsmötet, resulterat i nio skriftliga yttranden från privatpersoner. Samrådsmöte nr 2 En informationskväll/samrådsmöte nr 2 anordnades den 8 februari 2012 i Nolbyskolan, Alingsås. Inför detta möte skedde annonsering i tidningar samt inbjudan via utskick på i stort sett samma sätt som för samrådsmöte nr 1. Skillnaden var att annonsering och utskick skedde i slutet av januari 2012 och att även alla som yttrat sig under första delen av samrådet fick en inbjudan till samrådsmötet. Även under hela denna andra runda av samrådet har det funnits möjlighet att ta del av samrådsunderlaget på NV:s hemsida. Samrådsmötet genomfördes på samma sätt som samrådsmöte nr 1, med utställningsmaterial iordningställt av NV samt en ljudstudio, där man kunde lyssna på inspelat ljud av vindkraftverk, som förestods av WSP. Utställningsmaterialet hade, jämfört med samrådsmöte nr 1, utökats med flera olika fotomontage, en presentation av hur vägtransporterna till utredningsområdet planeras, en karta med föreslagna vindkraftverksplaceringar samt kartor över ljud- och skuggutbredning. Uppskattningsvis besöktes mötet av ca 130 personer, vara drygt hälften antecknade sig på deltagarlistan. Det fanns gott om personal på plats för att svara på frågor och ta emot synpunkter. Samrådsmöte nr 2 resulterade i 14 skriftliga yttranden från privatpersoner. I kapitel 2 redogörs för inkomna synpunkter och på vilket sätt NV bemöter dessa. Samtliga yttranden och minnesanteckningar återfinns i bilaga 2. 10

2 Sammanställning av inkomna yttranden2 I detta kapitel redovisas de inkomna yttrandena och minnesanteckningarna översiktligt. Här framgår också hur NV bemöter de inkomna synpunkterna. Yttranden och minnesanteckningar finns redovisade i sin helhet i bilaga 2 till ansökan. 2.1 Inkomna yttranden och synpunkter Under samrådstiden har det inkommit 53 yttranden, varav 34 med synpunkter på projektet. Dessa presenteras i tabell Inkomna yttranden nedan. De synpunkter som framkom under samrådsmötet med Länsstyrelsen och kommunerna har satt ramarna för vad miljökonsekvensbeskrivningen innehåller. Länsstyrelsen och kommunerna lyfte fram några aspekter som särskilt viktiga att belysa i miljökonsekvensbeskrivningen, bl. a. hur hinderbelysningen kommer att te sig, påverkan på kalkningsverksamheten, alternativa utformningar av anläggningen, påverkan på fågelfaunan inklusive den som nyttjar Nolhagavikens Natura 2000-område. Minnesanteckningar från samrådsmöten och de skriftliga yttranden som inkommit redovisas i tabell inkomna yttranden nedan. Samtliga handlingar återges i sin helhet i bilaga 2 till ansökan. 2.2 Synpunkter och bemötanden Nedan beskrivs de yttranden som inkommit och hur NV valt att bemöta dem. Redovisningen följer i stort sett den tematiska indelning som återfinns i miljökonsekvensbeskrivningen. De nummer som för respektive yttrande anges i kommande tabeller avser vem som lämnat yttrandet. Numret överensstämmer med listan i tabell Inkomna yttranden. 11

2Inkomna yttranden Nr Namn Form för inbjudan/ möte 1 Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Alingsås kommun, Vårgårda kommun Datum för yttrande Form för yttrande Samrådsmöte 2011-05-24 Minnesanteckningar 2 Allmänheten Samrådsmöte 2011-06-21 Minnesanteckningar 3 Energimyndigheten Skriftlig inbjudan 2011-06-08 Yttrande genom brev 4 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samrådsmöte 2011-07-01 Yttrande genom brev 5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Skriftlig inbjudan 2011-07-01 Yttrande genom brev 6 Riksantikvarieämbetet Skriftlig inbjudan 2011-06-30 Yttrande genom brev 7 Trafikverket Skriftlig inbjudan 2011-06-29 Yttrande genom brev 8 Transportstyrelsen Skriftlig inbjudan 2011-06-29 Yttrande genom brev 9 Göteborg Landvetter Airport Skriftlig inbjudan 2011-07-15 Yttrande genom brev 10 Naturskyddsföreningen i Alingsås Skriftlig inbjudan 2011-07-15 Yttrande genom brev 11 Trollhättan - Vänersborgs Flygplats Skriftlig inbjudan 2011-06-29 Yttrande genom e-post 12 Lennart Anderberg m. fyra fam. Samrådsmöte 2011-06-21 Yttrande genom brev 13 Lennart och Åsa Anderberg Samrådsmöte 2011-07-08 Yttrande genom brev 14 Sara Benjaminsson Samrådsmöte 2011-06-21 Yttrande genom brev 15 Hjördis Davidson och ytterligare 58 pers. Samrådsmöte 2011-07-17 Yttrande genom brev 16 Ingela Edvardsson Skriftlig inbjudan 2011-07-11 Yttrande genom brev 17 Sven Hermansson Samrådsmöte 2011-06-21 Yttrande genom brev 18 Tomas Hultkrantz Skriftlig inbjudan 2011-07-21 Yttrande genom brev 19 Tomas Hultkrantz Skriftlig inbjudan 2011-08-20 Yttrande genom brev 20 Ann Karlsson Samrådsmöte 2011-07-18 Yttrande genom brev 21 Tommy och Anne Meyer Samrådsmöte 2011-07-19 Yttrande genom brev 22 Lennart Wallenås Samrådsmöte 2011-07-08 Yttrande genom brev 23 Post- och telestyrelsen Skriftlig inbjudan 2010-08-13 Yttrande genom brev 24 Göteborg City Airport Skriftlig inbjudan 2010-10-09 Yttrande genom brev 12

Nr Namn Form för inbjudan/ möte Datum för yttrande 2 Form för yttrande 25 Försvarsmakten Skriftlig inbjudan 2010-09-01 Yttrande genom brev 26 Luftfartsverket Skriftlig inbjudan 2011-11-28 Yttrande genom brev 27 Trollhättan - Vänersborgs flygplats Skriftlig inbjudan 2011-12-14 Yttrande genom brev 28 Havs- och vattenmyndigheten Skriftlig inbjudan 2012-02-01 Yttrande genom e-post 29 Ulla Svensson Samrådsmöte 2012-02-08 Yttrande genom brev 30 Elizabeth Johansson Samrådsmöte 2012-02-08 Yttrande genom brev 31 Kajsa Samrådsmöte 2012-02-08 Yttrande genom brev 32 Osborne Lindberg Samrådsmöte 2012-02-08 Yttrande genom brev 33 Lennart Wallenås Skriftlig inbjudan 2012-02-14 Yttrande genom brev 34 Bert Lundgren Skriftlig inbjudan 2012-02-14 Yttrande genom brev 35 Ulla Svensson Skriftlig inbjudan 2012-02-22 Yttrande genom brev 36 Emma Schütt Skriftlig inbjudan 2012-02-23 Yttrande genom brev 37 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Skriftlig inbjudan 2012-02-28 Yttrande genom brev 38 Anna Klumpp Skriftlig inbjudan 2012-03-01 Yttrande genom brev 39 Mariann Klumpp Skriftlig inbjudan 2012-03-03 Yttrande genom brev 40 Hjördis Davidson m. fl. Skriftlig inbjudan 2012-03-04 Yttrande genom brev 41 Ingela Edvardsson Skriftlig inbjudan 2012-03-05 Yttrande genom brev 42 Tomas Hultkrantz Skriftlig inbjudan 2012-03-07 Yttrande genom brev 43 Åse-Maria Svensson Skriftlig inbjudan 2012-03-08 Yttrande genom brev 44 Alingsås Flygklubb m. fl. Skriftlig inbjudan 2012-03-08 Yttrande genom brev 45 Naturskyddsföreningen i Alingsås och Alingsås ornitologiska sällskap Skriftlig inbjudan 2012-03-09 Yttrande genom brev 46 Bergsstaten Skriftlig inbjudan 2012-03-14 Yttrande genom brev 47 Teracom Skriftlig inbjudan 2010-09-24 Yttrande genom brev 48 TeliaSonera Skriftlig inbjudan 2012-03-26 Yttrande genom brev 49 Allmänheten Samrådsmöte 2012-02-08 Minnesanteckningar 13

2Nr Namn Form för inbjudan/ möte Datum för yttrande Form för yttrande 50 3GIS Skriftlig inbjudan 2012-04-04 Yttrande genom e-post 51 Alingsås närradioförening Skriftlig inbjudan 2012-04-30 Yttrande genom e-post 52 Alingsås kommun Samrådsmöte 2011-09-21 Yttrande genom brev 53 Net4Mobility (= Tele2 och TeleNor) Skriftlig inbjudan 2012-03-06 Yttrande genom brev Samråd 1 Ni bör samråda med Naturvårdsverket, Försvarsmakten, Skogsstyrelsen, Trafikverket, eventuellt Kammarkollegiet, Alingsås Astronomiklubb, hembygdsföreningar, Naturskyddsföreningen i Vårgårda, LRF Vårgårda och Military Fitness. Dessa parter har inbjudits att delta i samrådet. 4 Samråd med kalkentreprenören. Enligt kommunens helikopterentreprenör för kalkning utgör inte den planerade vindkraftanläggningen något problem. 5 Samråd med MSB:s enhet för infrastruktur om radiokommunikationssystemet Rakel. 12, 13 Vi vill att NV tar kontakt med oss, då vi vill veta hur vi kommer att drabbas. MSB har inget att erinra mot den planerade vindkraftanläggningen. Vi har kontaktat dem och visat hur (ljud- och skuggberäkningar, fotomontage) de kommer att drabbas om vindkraftanläggningen blir av. 14

2 Lokalisering 1 Redovisa, för utom alternativa lokaliseringar, även alternativa utformningar av vindkraftanläggningen. Hur utformningen av anläggningen förändrats under projektets gång presenteras i avsnitt 6.1 i MKB:n. 4 Redogör för alternativa lokaliseringar samt motivera ansökt plats. Detta redogörs för i avsnitt 2.1 i MKB:n. 10, 14, 15, 16, 20, 42 Vi/jag anser att området är olämpligt som lokaliseringsalternativ för en större vindkraftpark/för vindkraft. Antalet vindkraftverk i den planerade anläggningen har, p.g.a. olika motstående intressen, minskats från 30 till 22 stycken. I MKB:n redogörs för konsekvenserna av den planerade vindkraftanläggningen och det är sedan upp till tillståndsmyndigheten att i sin prövning avgöra om lokaliseringen och projektets omfattning är lämplig. 20 Ni väljer att planera för vindkraft vid Store-Trän och Bergsjön utanför det område som Alingsås kommun pekat ut som lämpligt i sin vindbruksplan. Vilka är skälen? Inom Alingsås kommun kommer inte några vindkraftverk att placeras utanför det område som kommunen pekat ut som lämpligt i sin vindbruksplan. De föreslagna vindkraftverksplaceringarna har flyttats bort, utanför strandskyddet, från Store-Trän och Bergsjön. 35, 38, 40, 43 Jag/vi anser att något/några vindkraftverk (T21, T22, C31) avses placeras för nära bostäder och ska tas bort. Riktvärden för buller och skuggor kommer inte att överskridas vid något bostads- eller fritidshus. Planförhållanden 4 Beskriv hur den planerade vindkraftanläggningen förhåller sig till kommunala planer i Alingsås och Vårgårda kommuner. 19 Vindkraftverken planeras för nära sjön Anten, utanför det avgränsade området i Alingsås vindkraftsplan. 52 Ni har föreslagit placeringar av vindkraftverk utanför de områden där vi anser att gruppstationer för vindkraft kan prövas. Detta redogörs för avsnitt 2.3 i MKB:n. Vindkraftverk som tidigare planerades utanför området i vindbruksplanen har nu strukits. Dessa föreslagna placeringar har strukits och alla nu föreslagna placeringar ligger inom de av er avgränsade områdena. 15

2Infrastruktur 4 Beskriv vilka delar av vägen som behöver rätas, breddas eller förstärkas samt vilken del av vägen som behöver nyanläggas. Detta redogörs för i avsnitt 2.3 i MKB:n samt i karta. 7 Redovisa vilka allmänna vägar som ska nyttjas för transporter genom att upprätta en transportplan, som används i kontakter med Trafikverket och ligger till grund för om det kommer att krävas bärighets- eller justeringsåtgärder. 23 Tillståndshavare med radiolänkstråk inom 2 km från era positioner är Teracom, Länsstyrelsen i Västra Götalands civil beredskap, TeliaSonera, 3GIS och Alingsås närradioförening. 47 Ett vindkraftverk riskerar att störa vårt nät då det ligger inom en av våra riskzoner. För transportvägen redogörs i MKB:ns avsnitt 2.3 Vägsystem. Vi har utrett radiolänkstråken och vidtagit åtgärder så att det inte ska uppstå någon konflikt mellan dem och vindkraftverken. Vindkraftverkets lokalisering har ändrats för att undvika störning. 16

2 Landskapsbild 1, 15 Belys hur hinderbelysningen kommer att te sig. Detta presenteras i avsnittet om konsekvenser för landskapsbilden i MKB:n. 1 För Alingsås stad föreslogs fotopunkterna Lövekulle, Mjörnstranden och Klinten. I Vårgårda kommun föreslogs punkterna Råmosse och vägen mot sydost från Östadkulle. 1 Fotomontage får gärna visa hur vindkraftanläggningen ser ut med respektive utan vindkraftverken utanför kommunens avgränsning. 2 Önskemål om fotomontage från byggområdet vid rondellen vid Västra Ringgatan. 4 Den kumulativa effekten för landskapsbilden av Wallenstams projekt ska hanteras. 4 Beskriv etableringens påverkan på landskapsbilden. Gör fotomontage och beskriv vindkraftverkes utseende. 15 Vilka åtgärder kommer att vidtas för att reducera negativa konsekvenser av hinderbelysningen? 15 Vi kräver att det görs fotomontage, med såväl rörliga bilder som stillbilder, där det tydligt framgår vilken påverkan hinderbelysningen ger. 36 Det vore önskvärt om ni presenterar fotomontage från Röttorp. Foton har tagits från alla dessa punkter och fotomontage utförts för alla utom Klinten. Då Klinten ligger så pass högt i landskapet resulterade fotot mot Rödeneplatån i en horisont mkt långt borta i landskapet/bilden. P.g.a. det långa avståndet är horisonten också otydlig. När man gör fotomontage passar min in vindraftverken i bilden utifrån dess horisontlinje. Detta låter sig dock inte göras på ett tillförlitligt sätt vid de förhållanden som råder vid Klinten. Inga vindkraftverk planeras placeras utanför kommunens avgränsning. Från denna plats syns inte Rödeneplatån. Fotomontage som även visar Wallenstams projekt finns med i MKB:n och den kumulativa effekten beskrivs i avsnitt 7.6 i MKB:n. Konsekvenserna för landskapsbilden beskrivs i avsnitt 7.6 i MKB:n. Som underlag för bedömningen har ett relativt stort antal fotomontage utförts. Hinderbelysningen kommer att avskärmas så att det vita högintensiva ljuset inte kommer att nå markytan inom 5 km från ljuskällan. En animering av hinderbelysningen har utförts och återfinns som bilaga till MKB:n. Vi har utfört ett stort antal fotomontage från platser lokaliserade runt Rödeneplatån och det är inte rimligt att utföra montage från alla platser runt platån. Fotomontaget från Rödene är det som närmast kan jämföras med Röttorp. Bebyggelsen i Röttorp ligger dock inte nere vid vägen (varifrån Rödene-fotot är taget), utan är koncentrerad till skogskanten där platån börjar häva sig över odlingslandskapet. Detta (skogen och branten nära inpå husen) gör att de planerade vindkraftverken sannolikt inte kommer att synas från Röttorp. 17

2Naturmiljö 1, 4 Redogör, under en egen rubrik, för om det kommer att bli aktuellt med någon vattenverksamhet. Vattenverksamheten tas upp under rubriken Vattendrag i avsnitt 7.7 om konsekvenser för naturmiljön i MKB:n. 1, 4 Länsstyrelsens inställning är att vindkraftverksplaceringar och nya vägdragningar ska undvikas inom strandskyddat område. Om ni kan visa att en lokalisering eller sträckning inom strandskyddat område är den enda möjliga eller lämpliga skulle dock avsteg kunna göras. Alingsås kommun ser till helhetslösningen och vill att anläggningen utformas med anpassning till strandskyddet så långt det är möjligt. 1 Vi kräver inget specifikt minsta avstånd från en fiskgjusehäckning till ett vindkraftverk. I stället gäller att hitta lösningar för fiskgjusereviret i form av t.ex. anpassning av vindkraftsanläggningen eller kompensation på annat håll, eventuellt genom att erbjuda andra boplatser. Dessa synpunkter har tagits i beaktande. Vindkraftverk har inte lokaliserats inom strandskyddade områden och planerad nyanläggning av väg inom dessa områden har minimerats. På två platser (vid vindkraftverken T1 och A25) där befintlig väg leder in i strandskyddsområdet behöver dock nyanläggning ske, i ytterkanten av strandskyddsområdet och på kortare sträckor, för att komma ut ur strandskyddsområdet. Vindkraftverksplaceringarna har anpassats till fiskgjusarnas häckplats inom utredningsområdet, de två närmaste vindkraftverken har strukits. 4 Den kumulativa effekten för fågellivet av Wallenstams projekt ska hanteras. 4 Ingrepp i vattenområden, våtmarker och sumpskogsområden bör minimeras. Beskriv påverkan på hydrologin och beskriv konsekvenserna. 4 Nyckelbiotoper, sumpskogar och övriga objekt med naturvärden ska redovisas på tydliga kartor tillsammans med planerade vindkraftverk, vägar och andra anläggningar som kommer att uppföras inom parken. De kumulativa konsekvenserna för fågellivet beskrivs i avsnitt 7.7 i MKB:n. Ingrepp i vattenområden, våtmarker och sumpskogsområden minimeras. Påverkan och konsekvenserna för hydrologin beskrivs i avsnitt 7.7 i MKB:n. En naturvärdesinventering har utförts av hela utredningsområdet för vindkraft (bilaga 4 till MKB:n). Den redovisning som efterfrågas finns i karta i bilaga 23 b till MKB:n. 4 Undvik områden med höga naturvärden såsom nyckelbiotoper, sumpskogar m.m. samt strandskyddade områden. 4 Redovisa etableringens påverkan på närliggande riksintresseområden samt Natura 2000-området Nolhagaviken. Redogör för hur fåglar rör sig till och från Nolhagaviken och klargör om det krävs tillstånd enligt 7 kap 28 a MB. Dessa områden har undvikits så långt möjligt. De intrång och konsekvenser som ändå uppstår med planerad utformning av vindkraftanläggningen beskrivs i avsnitt 7.7. i MKB:n. De närliggande riksintresseområdena är sjöarna Anten och Mjörn samt skogsområdet Risveden. Dessa områden kommer inte att störas av skuggor eller buller från den planerade vindkraftanläggningen. Fåglar och fladdermöss är artgrupper som kan röra sig mellan utredningsområdet och riksintresseområdena och konsekvenserna för dem redogörs i avsnitt 7.7. i MKB:n. Där redogörs också för förhållandena gällande Nolhagaviken. Vår bedömning är att något tillstånd enligt 7 kap 28 a MB inte krävs. 18

2 forts. Naturmiljö 4 Inventering med särskilt fokus på rovfåglar, ugglor, skogshöns, nattskärra och lom samt kartläggning av flyttfågelstråk. Eventuell förekomst av spelplatser för skogshöns, särskilt tjäder, avgränsas på karta. Födosöksrutter för stor- och smålom kartläggs där sådana finns. Belys påverkan på och hänsyn till fiskgjusereviret. Utred eventuell påverkan på den lokala och regionala fiskgjusestammen. Samråd med lokala ornitologer, redogör för tidigare inrapporterade fynd och utför fältinventeringar. Som underlag för MKB:n har utförts en fågelutredning, som ingår i naturvärdesinventeringen i bilaga 4 till MKB:n. I rapporten har fågelfaunan inkl. sträckleder och spelplatser för skogshöns kartlagts. Där redogörs för tidigare inrapporterade fynd och I arbetet med såväl fågelutredningen som MKB:n har upprepade kontakter tagits med lokala ornitologer. En fältinventering av rovfåglar har utförts. Det finns inga kända häckningar av smålom i utredningsområdet. Storlommarna födosöker i den sjö de häckar och flyger inte regelbundet mellan sjöar. Konsekvenserna för fiskgjuse redogörs för i avsnitt 7.7. i MKB:n. 4 Kartlägg lämpliga fladdermusmiljöer och vilka arter som observerats i området. En analys på områdets lämplighet för fladdermöss bör göras samt en eller att par inventeringar med hjälp av infraljudsdetektor vid lämpliga fladdermusmiljöer. 10 Vi anser att vindkraftverk inte får etableras eller bullerstöra inom strandskyddade zoner. 10 Området bör bedömas utifrån rovfåglar och arter listade i Fågledirektivet. 10 Den lilla rest av en tjäderstam som finns kvar inom området bör föranleda varsamhet i planeringen. 45 Avsevärt bättre och noggrannare fågelstudier måste bedrivas i området under en tillräckligt lång tid. En naturvärdesinventering, där utredningsområdets naturmiljöer kartlagts, har utförts (rapport i bilaga 4 till MKB:n). Någon fältinventering av fladdermöss har inte utförts men en särskild fladdermusutredning (bilaga 24 till MKB:n) har gjorts, bl.a. utifrån områdesbeskrivningarna i naturvärdesinventeringen. I fladdermusutredningen har kartlagts lämpliga miljöer för fladermöss samt vilka arter det rör sig om och konsekvenserna av den planerade vindkraftanläggningen har bedömts. Inga vindkraftverk planeras inom strandskyddat område. Dessa arter behandlas i MKB:n och bedömningen av konsekvenserna görs bl.a. utifrån dessa arter. Förekomsten av tjäder har kartlagts och det finns inga kända spelplatser med flera tuppar inom utredningsområdet. Det underlag som tagits fram om fåglar är tillräckligt bra för att kunna bedöma konsekvenserna av den planerade vindkraftanläggningen. 45 Fladdermusstudier måste göras inom området. En fladermusutredning, som ligger till grund för bedömningen av konsekvenserna för fladdermöss i MKB:n, har utförts och återfinns som bilaga till MKB:n. 19

2Friluftsliv 22, 33, 41 Placera vindkraftverken så långt från Bergsjön som möjligt för att kunna bibehålla nuvarande naturupplevelser i form av bad och upplevelser av nattskärra och storlom utan bullerpåverkan och påverkan på landskapsbild från vindkraftverk. Ett vindkraftverk planeras relativt nära Bergsjön, dock utanför strandskyddat område, och ca 400 m från badplatsen. Den maximala ljudnivån vid badplatsen kommer att vara ca 40 db(a). Kulturmiljö 1, 4 Kulturmiljön, åtminstone vid vindkraftverksplaceringar och vägdragningar, måste inventeras. Inventeringen ska ligga till grund för en s.k. förstudie som också ska omfatta en bedömning av den planerade vindkraftanläggningens påverkan på kulturlandskapet, främst med hänvisning till riksintressen och kommunala bevarandeområden. Vid utformningen av vindkraftanläggningen bör hänsyn tas till påträffade lämningar. 6 Eventuella fornlämningar redovisas i MKB:n i samband med att landskapet och kulturmiljön som helhet beskrivs och bedöms. Arkeologicentrum i Skandinavien AB har utfört en kulturhistorisk förstudie. Den ligger som bilaga till MKB:n och utgör underlag till avsnitten (förutsättningar resp. konsekvenser) om kulturmiljön i MKB:n. Vindkraftverks- och vägplaceringar kommer att inventeras innan anläggningsstart och hänsyn tas till påträffade lämningar. Detta redovisas i avsnitten 3.5 resp 7.9 I MKB:n. 20

2 Luftfart 1 Påverkan på kalkningsverksamheten ska belysas. Enligt kommunens helikopterentreprenör för kalkning utgör inte den planerade vindkraftanläggningen något problem. 9 Väster om sjön Anten finns en radaranläggning för luftfarten som eventuellt kan komma att påverkas av den planerade vindkraftanläggningen. Vi behöver LFV:s yttrande för att kunna avgöra denna fråga. 11 Utredningsområdet ligger i en av flygplatsens MSAytor och etableringar med en totalhöjd upp till 488 m.ö.h. kan tillåtas. 26 På grund av att fyra vindkraftverk hamnar inom skyddsavståndet för en radaranläggning kan vi inte tillstyrka vindkraftverken T1, T7, T15 och T18 om de inte byggs lägre än 200 m (de är mellan 10 och 20 m för höga). 44 Totalhöjden på Rödeneplatån (205 m/615 fot) plus ett vindkraftverk (180 m/540 fot) plus säkerhetsavstånd (500 fot) innebär att det bara blir kvar ett vertikalt luftrum för allmänflyget att flyga i på 845 fot (280 m). Detta trånga luftrum kan upplevas som mycket stressande för många piloter. Den planerade vindkraftanläggningens konsekvenser för allmänflyget i området måste beskrivas. LFV har yttrat att totalhöjden för fyra vindkraftverk måste sänkas för att inte komma i konflikt med radaranläggningen. Dessa vindkraftverk kommer att uppföras till höjder under den kritiska höjden för radaranläggningen. Totalhöjden kommer att underskridas med god marginal, ca 100 m. Dessa vindkraftverk kommer att uppföras till höjder under den kritiska höjden för radaranläggningen. Vi har låtit Ramböll utreda detta, se rapport i bilaga 31 till MKB:n samt avsnitt 7.11 i MKB:n. 21

2Buller, skuggor och hälsoeffekter 4, 15 Den kumulativa effekten med avseende på buller och skuggor av Wallenstams projekt ska hanteras. Buller- och skuggberäkningar har utförts för Rödeneprojektet ensamt samt för de båda projekten gemensamt. Konsekvenserna redogörs för i avsnitten 7.12 och 7.13 i MKB:n. 18 Buller- och skuggberäkningar bör vara anpassade till de lokala förhållanden som råder i området. Redovisa källjud, beräkningskriterier, årstider och tidpunkter på dygnet som skugga förekommer vid närliggande bostäder samt eventuella skyddsåtgärder. 14 Jag oroar mig för hur mycket det ska låta vid mitt hus från vindkraftanläggningen. 15, 21 Utred buller- (hörbart och lågfrekvent) och skuggpåverkan. 15 Hur påverkar dimma, höjdskillnaden och olika vindförutsättningar mellan planerade vindkraftverk och omkringliggande bostadsfastigheter spridningen av störande ljud från vindkraftverken? Det som efterfrågas redovisas i de buller- och skuggberäkningsrapporter som ligga till grund för bedömningarna i avsnitten 7.12 och 7.13 i MKB:n. Bullerberäkningar har utförts och de 40 db(a), som riksdagen angett som riktvärde för buller utomhus vid bostäder, kommer inte att överskridas vid någon bostad eller fritidshus. Buller- och skuggrapporter har tagits fram och ligger till grund för bedömningarna i avsnitten 7.12 och 7.13 i MKB:n. Väderförhållanden m.m. påverkar hur ljudet speids från vindkraftverk. Bullerberäkningar har utförts utifrån ett s.k. värsta scenario och de 40 db(a), som riksdagen angett som riktvärde för buller utomhus vid bostäder, kommer dock inte att överskridas vid någon bostad eller fritidshus. 15 Vad representerar de decibellvärden som redovisas? Riktvärdet om 40 db(a) utomhus vid bostäder behandlar vi som ett maxvärde som inte ska överskridas. 19 Bullret från vindkraftverken blir för högt och vindkraftverken står för tätt för att bullerinterferens ska kunna undvikas. 20 Det måste anses helt orimligt att frångå Naturvårdsverkets rekommendation om högst 35 db(a) i områden med lågt bakgrundsljud och i områden för friluftsliv där en låg bullernivå utgör en viktig kvalitet. 34 Hur kommer jag att påverkas av ljud och framför allt av skuggor? 39, 43 Vår existens står på spel, allt vi äger kommer att påverkas av lågfrekvent buller och vi kommer att lida av det. Bullerberäkningar har utförts och de 40 db(a), som riksdagen angett som riktvärde för buller utomhus vid bostäder, kommer inte att överskridas vid någon permanentbostad eller fritidshus. Rödeneplatån är inte utpekat som något sådant område som Naturvårdsverket avser och därför gäller riktvärdet 40 db(a) här. Riktvärden för buller och skuggor kommer inte att överskridas vid något bostads- eller fritidshus. Lågfrekvent ljud från moderna vindkraftverk är ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder (40 db(a)), men vindkraftsbullret har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafik. Med allt större vindkraftverk kommer andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka måttligt och det är inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden. Det påstås ibland att infra- och lågfrekvent buller från vindkraft kan medföra risk för allvarliga hälsoeffekter i form av vibroaukustisk sjukdom, vindkraftssyndrom eller skadlig infraljudspåverkan på innerörat. En genomgång av det vetenskapliga underlaget visat att dessa påståenden saknar belägg. Källa: Nilsson, M. E., Bluhm G. m.fl., 2011. Kunskapssammanställning om infraoch lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter. Slutrapport till Naturvårdsverket. 22

2 Byggtiden 15 Belys konsekvenserna under byggtiden. Avsnitt 7.15 i MKB:n hanterar dessa frågor. Risk och säkerhet 5 Bedöm risker och vilka olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder som behöver vidtas i förväg. 5 Kontakt bör tas med den kommunala räddningstjänsten, Arbetsmiljöverket, sjukvårdshuvudmannen och länsstyrelsen för att utarbeta en plan för räddningsinsatser, i vilken ansvarsförhållandena är utredda. 15 Belys risker för iskast och andra materiella skadeverkningar samt åtgärder som vidtas för att motverka dessa risker. Avsnitt 7.16 i MKB:n hanterar dessa frågor. När ett eventuellt tillstånd till den planerade vindkraftanläggningen vunnit laga kraft kommer kontakt att tas med Räddningstjänsten i berörd kommun för att gemensamt ta fram en mer fullständig och övergripande riskanalys i syfte att göra en korrekt bedömning av vilka olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder som behöver vidtas, men också för att kunna planera för potentiella räddningsinsatser som kan behövas i såväl byggnationsskedet som när vindkraftanläggningen är i drifttagen. Avsnitt 7.16 i MKB:n hanterar dessa frågor. 15 Kommer avisningssystem att installeras? Vi planerar inte att installera något avinsningssystem. Vindkraftverken detekterar dock den obalans i rotorn som ispåväxt på rotorbladen medför och då stoppas vindkraftverken automatiskt. 23

2Övrigt 15 Vi ifrågasätter huruvida all information kring påverkan av vindkraftetableringen är opartisk då den kommer från intressenten själv. Det inkluderar även de tjänster (buller- och miljöundersökningar etc.) som köps in av intressenten. Lagstiftningen slår fast att det är den som vill vidta en åtgärd eller utföra en verksamhet som ska ta fram underlag för tillståndsmyndighetens bedömning av åtgärdens/ verksamhetens tillåtlighet. Underlaget ska vara objektivt och bygga på vetenskaplig grund. Det granskas av tillståndsmyndigheten och för att godkännas ska det, för utom att vara tillräckligt för myndighetens tillåtlighetsbedömning, också uppfylla dessa krav. 24