Uppgift 1 (max 8 poäng)



Relevanta dokument
Uppgift 1 i Kalkyldifferens

LE1 PRODUKTKALKYLERING

Exempelsamling TPYT02

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :30 13:30

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data:

Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt!

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

Bidragskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

» Industriell ekonomi

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6)

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Timkostnader för medarbetare

TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version

Uppgift i Självkostnadkalkyl för en byggmaterialproducent

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 2 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Uppgift: Självkostnad och ABC

TENTAMEN I HFÖA10 EKONOMISK STYRNING FEK1

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

tentaplugg.nu av studenter för studenter

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Ansvarig lärare: Sofi Rehme, tfn 2522, Besöker salarna:

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Redovisning och Kalkylering

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

TAOP88/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER

» Industriell ekonomi

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

Avdelningen för logistik Ekonomihögskolan Växjö universitet. Roger Stokkedal ÖVNINGSUPPGIFTER. Grundkurs Logistik

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

Optimering. Optimering av transportproblem. Linköpings universitet SL. Campusveckan VT2013

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Kalkyleringens avvägning

Reflektioner från föregående vecka

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Tentamen i: Industriell ekonomi E

Seminarium 4 (kap 16-17)

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Vad är Strategisk Planering

a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna?

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Tentamensinstruktioner. När Du löser uppgifterna

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Månadsrapport. Socialnämnden

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

TAOP88/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014, komplettering

Renhållningstaxa för Region Gotland (inkl. moms)

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

Provkod: TEN1 Exam code: TEN1

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

Föreläsning 7 - Faktormarknader

IEK415 Industriell ekonomi E

TAOP86/TEN 1 KOMBINATORISK OPTIMERING MED

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Propositioner till SG:s Höststämma den 17 oktober 2015

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Kapitel 4 Inför Nationella Prov

Kalkyleringens avvägning

Verksamhetsplan för Jönåkers GK 2016

Välkommen på utbildning!

Slutrapport minfritid.nu 2013

Reflektioner från föregående vecka

Ett Barnhem Selfhelp- fund Stipendieverksamhet En gåvoverksamhet för fattiga En IT- skola

Ekonomiuppföljning Utfallet är per den 31 mars Prognosarbetet har genomförts mellan den 1-10 april.

Tema Linjär optimering

Bokslut Överförmyndarnämnden

Transkript:

1 Uppgift 1 (max 8 poäng) a) Ange exempel på följande (4p): En fast ordersärkostnad; expeditionskostnad för paketering av en order, på en postorderfirma eller ett internetföretag. Framtagning av ritningar och framställning av verktg för en specialorder. Fraktkostnad för en order. En rörlig tillverkningsomkostnad: Toner till en kopieringsmaskin, smörjmedel, energi och annan förbrukning koppladd till drift av en maskin, t ex byte av olja och filter eller utslitna däck på en taxibil, buss eller lastbil. En driftbetingad fast kostnad: Att försäkra en bil som varit avställd, att starta igång värme och belysning för att göra en verksamhet körklar eller ett hem bebolig. En alternativkostnad: Den intäkt man går miste om genom att avstå från bästa alternativa val eller placering. Budgeterad fast kostnad: Kostnader som man kalkylerar med för årets hyra, kontorspersonal, maskiner och inventarier Sunc cost: Kostnader för en misslyckad produktsatsning, reklam eller marknadsföring, överhuvudtaget kostnader som inte går att få tillbaka och som inte ska få belasta framtida projekt. Projektomkostnad: Kostnader för kundmottagning och administration av personal eller kontorshyra för de som är engagerade i projektet. Målkostnad: Vad exempelvis en mobiltelefon inom en viss pris- och produktklass högst ska få kosta för att vara konkurrenskraftig på marknaden. b) I vilka situationer är det särskilt intressant att ta reda på över- eller underabsorberade kostnader? (1p) Omn ett företag har höga fasta kostnader och eller påverkas av stora säsongssvängningar som ju påverkar den fasta styckkostnaden c) Vilket är taket respektive golvet för internpriset mellan två ansvarsenheter när den säljande enheten har gott om ledig kapacitet?(1p) Taket är marknadspriset och golvet är i detta fall ordersärkostnaden. d) Vid val av mål och mått för en organisations olika enheter anser Göran Andersson att kongruens och administrativ enkelhet är viktiga målkriterier och föreslår sex aspekter i akronymen SMAKAR. Vad står denna bokstavskombination för? (2p) Se sidan 341: Specieficerade, Motiverande, Accepterade, Kongruenta, Administrativt enkla och Relevanta ska målen vara.

2 Uppgift 2 (max 6 poäng) Hos GÅFORT AB som tillverkar gångstavar är den totala kostnaden 1 100 000 kr per kvartal vid 20 000 par och vid volymen 25 000 par är den totala kvartalskostnaden 1 250 000 kr. Företagets maximala kapacitet är en volym på 40 000 par gångstavar per kvartal. a) Vad är kostnaden i kr/par vid en kvartalsvolym på 18000 stavar? Skissa ett diagram som visar hur styckkostnaden i kr utvecklas under intervallet 5 000 par upptill 40 000! (3p) RK = (1 250 000 1 100 000)/(25 000 20 000) = 30 kr; FK = 1 250 000 30*25 000 = 500 000 kr TK(q) = 500 000 + 30 q Styckkostnad = (500 000 + 30*18 000) / 18 000 = 57,78 kr/par Styckkostnad Kostnad per par gångstavar 140 kr 120 kr 100 kr 80 kr 60 kr 40 kr 20 kr 0 kr 0 20000 40000 60000 Antal par gångstavar Styckkostnad b) Företaget har möjlighet att sänka de rörliga kostnaderna per par genom en maskininvestering som dock ökar de fasta kostnaderna per kvartal med 60 000 kr. Hur mycket måste den rörliga kostnaden sänkas (i kr/par) för att investeringen ska ge ett oförändrat resultat vid en produktion på 18 000 par per kvartal? (1p) RK måste sänkas med 60 000/18000 = 3,33 kr per par c) Vilket försäljningspris krävs minst för att företaget ska uppnå break even vid 10 000 par gångstavar per kvartal? (1p) Q BEP = 500 000/TB = 10 000 par TB = 50 kr per par Pris = TB + RK =50 + 30 = 80 kr per par d) En konkurrent till GÅFORT, som dock verkar på en annan marknad, erbjuder GÅFORT att leverera samma typ av gångstavar för 52 kronor per par. Vid vilken volym är det värt att acceptera erbjudandet, d v s att köpa från konkurrenten istället för att tillverka själv? (1p) Styckkostnad = (500 000 + 30 * x) /x = 52 ger volymen x = 22727

3 Uppgift 3 (max 5 poäng) AB Fashion på köpet BipBip är ett fåmansföretag som tillverkar porslinprodukter med fina motiv. I år tillverkade man enbart två produkter, den rappiga muggen Dogge och den rockiga och finare skålen Brolle, om vilka följade gäller i fråga om volym och direkta kostnader i kr per styck enligt standard. Dogge Brolle Normal produktion/kvartal 4 000 5 000 Verklig produktion kvartal 3, 2008 3 500 4 500 Direkt material à 50 kr/kg 10 kr 20 kr Direkt lön formgivning à 150 kr/timme 15 kr 30 kr Direkt lön dekorering à 200 kr/timme 50 kr 20 kr Övriga rörliga kostnader härdning i ugn 2 kr 2 kr Speciella direkta tillverkningskostnader 7 kr 6 kr Vidare räknar företaget med en rörlig tillverkningsomkostnad på 40% på direkt lön, då produktionen i huvudsak är arbetsintensiv. Ledningen vill veta vad företagets produkter egentligen kostar, då dessa genomgår bearbetning i två avdelningar, formgivning och dekorering. I övrigt gäller följande fasta omkostnader i företaget: Materialomkostnader/kvartal Tillverkningsomkostnad/kvartal Affärsomkostnader/kvartal 14 000 kr 306 000 kr 250 000 kr Härled lämpliga påläggssater för företagets omkostnader och beräkna självkostnaden i kr/st enligt standard (normalkalkyl) för företagets två produkter. Beräkna produkternas normala försäljningspris om företaget tillämpar en vinstmarginal på 25% mot sina kunder. Dogge Brolle Q normal 4 000 5 000 Q kvartal 3 3 500 4 500 DM 50 10 kr 20 kr DL form 150 kr/tim 15 kr 30 kr DL dekor 200 kr/tim 50 kr 20 kr Övrig RK 2 kr 2 kr Spec dir tillv 7 kr 6 kr MO 10% 1 kr 2 kr 14 000 kr TOR 40% 26 kr 20 kr TOF 60% 39 kr 30 kr 306 000 kr TVK 150 kr 130 kr AFFO 20% 30 kr 26 kr 250 000 kr SJK 180 kr 156 kr Vinst 25% 60 kr 52 kr Pris 240 208 Härledning av påläggssatserna ska givetvis redovisas. Dessa härleds med normal volym eller normal bas som påläggsgrund då företaget tillämpar normalkalkyl i sin självkostnadsredovisning.

4 Uppgift 4 (max 9 poäng) a) Utgå ifrån samma grunddata som gäller i uppgift 3 och beräkna differenserna för material och arbete i formgivning och dekorering om följande rapporterats från tillverkningen efter det tredje kvartalet i 2008: Materialförbrukningen blev totalt 2 500 kilo och kostnaden för materialet uppgick till 120 000 kr. Arbetstiden i formgivningen blev 360 timmar för muggar och 860 timmar för skålar. Sammanlagd betalades 200 000 kr ut i direkt lön till timanställda arbetare i denna avdelning. Arbetstiden i dekoreringen blev 900 timmar för muggar och 450 timmar för skålar och sammanlagd betalades 275 000 kr ut i direkt lön till timanställda arbetare i denna avdelning. (3p) Arbetstid formg stand 6 12 min Arbetstid dekor stand 15 6 min Q standard form 350 900 tim Q verklig dekor 360 860 tim Arbetstidsdiff i formgivning -1 500 kr 6 000 kr Lönestasdiff -17 000 kr Q standard dekor 875 450 Q verklig dekor 900 450 Arbetstidsdiff i formgivning -5 000 kr 0 kr Lönestasdiff -10 000 kr Mtrl 0,20 0,40 Mtrlkvantitetsdiff 0 kr Mtrlprisdiff 5 000 kr b) Materialomkostnader och affärsomkostnaderna betraktas som periodkostnader och följs inte upp i företaget. Tillverkningsomkostnaderna däremot brukar följas upp med avseende på utnyttjande och kostnadsnivå. De rörliga tillverkningsomkostnaderna TOR blev 175 000 kr och de fasta tillverkningsomkostnaderna TOF blev 300 000 kr under det tredje kvartalet. Härled företagets flexibla budgetlinje för fasta och rörliga omkostnader och beräkna sysselsättningsdifferensen och omkostnadsnivådifferensen för det tredje kvartalet om företaget använder sig av direkt lön som bas för att fördela sina rörliga och fasta tillverkningsomkostnader. (3p) TOF budget 306 000 kr TOR budget 40% DL i kvartal 3 475000 Budgeterad TO (475000) 496 000 kr Absorberade TO(475000) 475 000 kr Sysselsättningsdiff -21 000 kr Förbrukningsdiff 21 000 kr

5 Uppgift 4 (extra lösningsutrymme) AID-kod... c) Inför det tredje kvartalet 2008 budgeterade företaget med att sälja 4500 muggar till priset 240 kr per styck. Efter kvartalets slut visade sig att försäljningen blev 3500 muggar till ett genomsnittligt pris på 272 kr per mugg. För skålarna budgeterade företaget med en försäljning på 3 000 skålar till ett pris av 210 kr per skål. Den verkliga försäljningen uppgick till 4 500 skålar och genomsnittspriset blev 200 kr per skål. Beräkna differenserna för företagets försäljningspris, försäljningsmix och försäljningsvolym. (3p) Planerad fsg 4 500 3 000 Verklig fsg 3 500 4 500 8 000 Planerat pris 240 210 Verkligt pris 272 200 kr Budgeterad andel 60,00% 40,00% Prisdiff 112 000 kr - 45 000 kr Mixdiff -312 000 kr 273 000 kr Volymdiff 72 000 kr 42 000 kr Total försäljningsdifferens -128 000 kr 270 000 kr

6 Uppgift 5 (max 6 poäng) Under kvartal 1 nästa år räknar AB Fashion BipBip med en viss avmattning i efterfrågan och därmed en justering av produktionsvolymen av produkterna mugg och skål nedåt. Maximal efterfrågan på Dogge är 3500 stycken och maximal efterfrågan på Brolle är 4500 stycken. För kvartal 1 planerar ledningen att avsätta en budget för direkt materialförbrukning motsvarande 100 000 kr, 120 000 kr för direkt arbete (dvs lön) i formgivning och hela 200 000 kr för direkt arbete (dvs lön) i dekoreringen. Företaget räknar med ett genomsnittpris på 260 kr för Dogge och 200 kr för Brolle. I övrigt gäller samma kostnadsdata från uppgift 3. a) Formulera problemet matematiskt och beräkna det optimala produktionsprogrammet för Doggar och Brollar för kvartal 1. (4p) Max TTB = 150 D + 102 B då 10 D + 20 B < 100 000 kr 15 D + 30 B < 120 000 kr 50 D + 20 B < 200 000 kr 0 < D < 3 500 0 < B < 4 500 (då TB/st = Särintäkter Särkostnader) Grafisk optimering 12000 10000 Antal Brolle 8000 6000 4000 Material DL formgivning DL dekorering Efterfrågan Dogge Efterfrågan Brolle TTB-linjen 2000 0 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 Antal Dogge Grafisk optimering ger optimum i 3000 Dogge och 2500 Brolle då TTB max = 705 000 kr b) Hur mycket tjänar företaget på att höja budgetramen i formgivningen så att formgivningen inte längre blir en flaskhals i produktionen? Hur påverkas den optimala lösningen på Doggar och Brollar om produktionen inte begränsas av budgeten i formgivningen? Hur mycket måste budgeten i formgivnignen öka i så fall? (2p) Om begränsningslinjen för formgivning hävs, hamnar optimum i 2500 Dogge och 3750 Brolle, då TTB maximeras till 757 500 kr. Det behövs endast 30 000 kr i budgetökning i denna avdelning för att öka TTB med 52 500 kr.

7 Uppgift 6 (max 6 poäng) Investeringen i musikgruppen Barbarock i form av sponsring kostar 1 500 000 kr i grundinvestering det första året, och ytterligare 500 000 kr i promotion och reklam som räknas till slutet av första året. Sedan räknar investerarna med att gruppen kostar 1 miljon kronor per år i fem års tid. Restvärdet av projektet, i form av kunskap, värdet av inventarier samt varumärket, bedöms till 2 miljoner kr. Sponsorerna räknar med en kalkylränta på 12%. a) Hur mycket ska gruppen minst tjäna in per år för att investeringen ska vara lönsam enligt nuvärdesmetoden? (2p) En annuitetsberäkning ger 1 225 125 kr som fås enligt nedan ( - 1 500 000 500 000 * 0,8929 + 2 000 000 * 0,5674 ) * 0,2774 1 000 000 b) Hur mycket måste gruppen minst tjäna per år för att investeringen ska återbetala sig på tre år? (2p) TK på tre år = 1,5 + 0,5 + 3* 1 = 5 kr 5 000 000 / 3 = 1 666 666 kr per år i tre år ger oss pengarna tillbaka! c) Hur mycket ska gruppen minst tjäna per år för att investeringen ska klara en internränta på 15%? (2p) Sök den årsintäkt (dvs annuitet) som ger NV = 0 då kalkylräntan sätts till 15 % (vilket är definitionen på internränta) NV (15%) = - 1 500 000 500 000 * 0,8696 1 000 000 * 3,352 + 2 000 000 * 0,4972 = - 4 292 400 kr Annuitet för detta NV = 4 292 400 kr *0,2983 = 1 280 423 kr då r = 15% Man måste alltså tjäna minst 1 280 423 kr per år för att precis klara av en kalkylräntekrav på 15%!