TENTAMEN I HFÖA10 EKONOMISK STYRNING FEK1

Transkript

1 Linköpings universitet Ekonomiska institutionen Företagsekonomi, Mehran Noghabai Rum A888, tel TENTAMEN I HFÖA10 EKONOMISK STYRNING FEK1 Lördagen den 10:e januari 2004 kl Sal: C-huset P34 och P36 Inklusive lösningar ANVISNINGAR 1. Skriv namn och personnummer på varje sida innan du lämnar skrivsalen 2. Du måste lämna in skrivningen även om den är blank 3. Skriv klart och tydligt och endast på ena sidan av pappret OM SKRIVNINGEN 1. Räknedosa och utdelat formelblad är enda tillåtna hjälpmedel. 2. Vid varje uppgift anges hur många poäng en korrekt lösning ger. 3. Sammanlagt kan högst 36 poäng erhållas. För godkänt krävs minst 18 poäng och för väl godkänt minst 27 poäng. LYCKA TILL! och glad fortsättning MEHRAN

2 Uppgift 1 a) När, om någonsin, ger fördelningsnyckeln direkta arbetstimmar samma resultat som fördelningsnyckeln direkta lönekronor? (1p) T ex när arbetarna i en avdelning som betraktas som ett kostnadsställe får samma timlön (i kr/timme), vilket ger samma proportion som arbetstid. b) I vilka situationer är det lämpligt att använda normalkalkyl framför t ex divisionskalkyl? (1p) När det uppstår stora svängningar i produktionsvolym över tiden. Normalkalkyl är till för att ge ett normalvärde på självkostnaden så att man vet vad en produkt eller tjänst kostar under normala omständigheter. c) Vilken är skillnaden mellan en avdelning och ett kostnadsställe? (1p) En avdelning är en organisatorisk enhet medan ett kostnadsställe är en ekonomisk enhet. En avdelning måste alltid vara bemannad, dvs ha någon som tar ett personligt ansvar för dess ledning och administration. En maskin eller en lokal kan vara ett kostnadsställe utan att vara bemannade som en avdelning. d) Vilket är taket respektive golvet för internpriset mellan ansvarsenheter som gör affär med varandra inom ett företag? (1p) Golvet är särkostnaden om det råder betydande ledig kapacitet hos säljaren (producenten) eller självkostnaden (i betydelsen tillverkningskostnad ej belastad med kostnader för AFFO odyl som är till för externa kunder). Taket är normalt marknadspriset. e) Förklara vad som menas med målkostnadsanalys och i vilket sammanhang metoden är lämplig att använda? (2p) Målkostnadsanalys eller target costing tar fasta på marknadsperspektivet (konkurrensförhållanden och efterfrågan) när det gäller att bedöma lämplig kvalitet och sätta pris. Detta till skillnad mot traditionell prissättning som utgår från kostnadsfördelning och prissättning utifrån vad en produkt kostar att tillverka. Målkostnadsanalys utgår från pris och resultat marginal och sätter kostnadsramar för de funktioner som ska ingå och hur verksamheten ska styras. Man går från en helhet till delarna och fokuserar på kundvärde. Metoden är applicerbar inom såväl tillverkningssektorn som tjänstesektorn.

3 Uppgift 2 a) Mustafa Taxi som normalt kör 4500 mil per år har funnit följande kostnader vid olika körsträckor per år: Körsträcka i mil per år Totalkostnad i tkr År 2003 körde han 40 mil och tjänade 528 tkr i bruttointäkt. Beräkna 2003 års verkliga resultat efter skatt (då skatten är 30 procent), samt nollpunktsvolym (i körmil). (3p) Här kan man få olika svar beroende på hur kostnadskurvan avläses. T ex RK/mil = ( ) / ( ) = 60 kr/mil FK = *60 = kr/år Resultat = ( * 40) = kr Vinst efter skatt = kr Q BEP = /(5200/40 60) = 2400 mil b) Mandala AS verkar i friskvårdsbranschen och driver en omfattande SPAverksamhet. Mandala arbetar med en påläggssats som är 200% av direkt lön. Vid en direkt lönesumma på 4000 tkr (3:e kvartalet 2003) är omkostnaderna 00 tkr och vid en direkt lönesumma på 5000 tkr (4:e kvartalet 2003) är omkostnaderna 8500 tkr. Hur ser företagets budgetformel för omkostnader ut? Hur stor är standardvolymen räknad i direkta lönekronor? Hur stor borde den faktiska omkostnaden ha varit i kvartal 4, om total omkostnadsdifferens (net overhead variance) blev noll? (3p) Romk = ( )/( ) = 0,5 eller 50 % på DL Fomk = 00 0,5* 4000 = 6000 tkr DL normal = 6000 /(2 0,5) = 4000 tkr eller standardvolym räknad i lönekronor Sysselsättningsdiff vid 5000 = 2 * 5000 ( ,5*5000) = 1500 Total omkostnadsdifferens = = tkr

4 Uppgift 3 Palle Pallin AB tillverkar bl a exklusiva presentartiklar av porslin, kritall och glas i tre separata produktionsavdelningar. Dessa avdelningar styrs centralt av en administrationsenhet som totalt kostar 396 tkr per månad och som ägnar 2/3 av sin tid och resurs åt att administrera verksamheterna och försäljning av deras produkter. Produktionsavdelningarna delar på en separat byggnad (skild från administrationen) som totalt kostar 140 tkr i hyra och 60 tkr i energi per månad. Dessutom får produktionsavdelningarna hjälp med sin design och kvalitet av det externa konsultföretaget Paradesign som fakturerar företaget motsvarande en fast månadskostnad på 120 tkr. Denna kostnad fördelas på basis av grundvärdet, som definieras som tillverkningskostnader exklusive kostnader för just design och kvalitet. I övrigt gäller följande om företagets resursförbrukning en normalmånad: Resurser Avdelningar Porslin Kristall Glas Yta 600 m m m 2 Energiförbrukning i Mwh/mån Övriga fasta omkostnader 70 tkr 50 tkr 30 tkr Övriga rörliga omkostnader 45 tkr 95 tkr 50 tkr Direkta rörliga kostnader 210 tkr 300 tkr 150 tkr Försäljningsintäkter 648 tkr 810 tkr 536 tkr a) Fördela samtliga omkostnader till produktionsavdelningarna och bestäm totalkostnad (i tkr) och vinstmarginalen (i %) för varje produktionsavdelning! Ange ditt svar här och din lösning på nästa sida. (4p) Porslin Kristall Glas TK Vinstmarginal 24,6% 24,69% 31,72% b) Av den totala administrationskostnaden på 396 tkr utgör 150 tkr månadsersättning till företagsägaren. Företagsägaren undrar hur mycket olika verksamhets-grenar var för sig respektive verksamheten i sin helhet bidrar till företagets resultat. Upprätta därför en stegkalkyl för Palle Palin i detta syfte! (2p)

5 Lösningsutrymme till uppgift 3 Porslin Kristall Glas Total särintäkt Total särkostnad TTB Samkostnad Vinst kr

6 Uppgift 4 Glasavdelningen i Palle Palin ska planera för februari månads produktion av högkvalitativa glasprodukter med olika djurmotiv, för vilka gäller följande: Björn Noshörning Tjur 20 kr/kg 100 kr/tim Gravering av 120 kr/tim 0,6 kg 12 min 20 min 0,4 kg 12 min 10 min 0,5 kg 15 min 15 min Försäljningspris per styck Minimiefterfrågan Maximiefterfrågan 168 kr 200 st 500 st 130 kr 100 st 600 st 151 kr 200 st 500 st Det finns maximalt 520 kg glas tillgänglig för produktion. Inget spill förekommer. Ledtiden för materialleverans är en månad varför man inte räknar med extra materialtillskott under månaden. Under februari är tillgången till kapacitet maximalt 210 timmar hos glasformgivarna och maximalt 250 timmar hos graqverarna. Packeteringen av färdiga glasstycken tar lika lång tid för alla sorter och kostar 10 kr per styck inklusive emballage. TOR är 50 procent på direkt lönekostnad. a) Företaget har valt att tillverka Tjuren motsvarande dess minimi-efterfrågan. Är detta beslut ekonomiskt korrekt? (2p) Björn Noshörning Tjur TB/st ,5 TB/kg 93, TB/min i form 4,66 4,33 3,23 TB/min i grav 2,8 5,2 3,23 En parvis jämförelse visar att Noshörningen är överlägsen Tjuren i samtliga avdelningar (trånga sektioner). Att bara jämföra TB duger inte. Det är alternativens effektiva resursutnyttjande som är intressant, dvs hur mycket TB man kan få ut av varje trång sektion. Företaget fattade ett korrekt beslut då man satte volymen på Tjur till dess minimiefterfrågan. Jämförelsen mellan Björn och Noshörning ger inget entydigt utslag. Så länge Tjuren har ett positivt TB så är det OK att tillverka den. Man måste trots allt respektera alla villkor, och efterfrågan är också ett villkor. b) Givet beslutet i a, bestäm februari månads optimala produktion av Björn och Noshörining. Ange ditt svar här och redogör för dina beräkningar och grafiska lösning på nästa sida! (3p) Optimal lösning blir 400 Noshörningar och 400 Björnar, vilket ger TTB max på kr. Detta fås ur en grafisk lösning. Någon annan lösningsmetod leder ingenvart.

7 Lösningsutrymme till uppgift 4 c) Glasformgivarna kan tänka sig att jobba 20 timmar extra i februari, mot en skälig ersättning. Hur mycket ska man högst betala för dessa 20 timmar? (1p) Vi får en ny optimalpunkt i 600 Noshörningar och 300 björnar som ger ett TTB på kr. Man ska betala högst = 40 kr vilket motsvarar 240 kr per timme för dessa 20 extra timmar.

8 Uppgift 5 I kristall -avdelningen i Palle Palin tillverkas bl a en ljusstake som består av en förgylld kopparstake och två kristallkulor. Normalt tillverkas 2000 ljusstakar av märket Hot Stuff per månad men under december tillverkades 2200 av detta märke. Det fanns inga in- och utgående balanser i produktion och lager. För tillverkningen under december gällde: 600 meter förgylld kopparrör köptes till kostnaden kr 4500 färdigslipade kritallkulor skaffades till en total kostnad av kr 1000 timmar arbetades med stakarna till en total kostnad av kr Faktisk rörlig tillverkningsomkostnad i produktionen var kr Företagets omkostnader (såväl fasta som rörliga) fördelas på basis av direkta arbetstimmar. Standardkostnaden för ljusstaken Hot Stuff är följande: Material 1/4 meter kopparrör till kostnaden 160 kr/m 40 kr 2 st slipade kristallkulor till kostnaden av 25 kr/st 50 kr Direkt arbete 1/2 timme per ljusstake till kostnaden 90 kr/tim 45 kr TOR 1/4 maskintimme till kostnaden 60 kr/tim 15 kr Beräkna de kostnadsavvikelser som är möjliga att beräkna för Hot Stuff mot bakgrund av uppdifterna ovan! Kopparrör: Kulor: Arbete: Materialprisdiff = 600 * = kr Materialkvantitetsdiff = (0,25 * ) * 160 = - 00 kr Materialprisdiff = 4500 * = kr Materialkvantitetsdiff = (2 * ) * 25 = kr Lönesatsdiff = 1000 * = kr Arbetstidsdiff = (0,5 * ) * 90 = kr Total TOR-diff = 60 *2200 * 0, = 3000 kr

9 Uppgift 6 a) Ange (gärna med en formel eller ett samband) hur man kan bestämma den lägsta acceptabla kalkylräntan för en verksamhet? (2p) Se litteratur b) Försklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. (1p) Se litteratur c) Ett företag i Linghem ska köpa in en ny maskin för tillverkning av äppelcider. Man har att välja mellan två maskiner, med betalningar enligt tabellen och kalkylräntan 15%. Betalningen år 0 avser grundinvestering och det sista inbetalningen inkluderar även restvärdet efter maskinens ekonomiska livslängd. År Maskin A Maskin B Vilken maskin bör man välja enligt pay off-metoden? Vilken maskin ska väljas enligt kapitalvärdesmetoden? (Motivera ditt val) (3p) Enligt Pay off metoden är Maskin A bättre än B, då A har pay off tid = 2 år och maskin B har pay off tiden = 3 år. Enligt kapitalvärdemetoden är också maskin A bättre än B. Eftersom maskinerna har olika livslängder ska annuitetsmetoden användas som kapitalvärdesmetod (och ej nuvärdet). Annuitet för A är 33,43 tkr/år medan annuitet för B är 25,3 tkr/år (då Nuvärdet blev kr). T ex Annuitet för A = NV för A dvs 112,08 * Annf(6år 15%) = 33,43 tkr