VA-Plan för Vaxholms Stad 2014-09-30

VA-Plan för Vaxholms Stad 2014-09-30 Antagen av kommunfullmäktige 62/2014-11-17 1

VA-Plan fo r Vaxholms stad Innehåll 1 Plan för VA-försörjning inom nuvarande verksamhetsområde... 3 1.1 Huvudsystem för vatten och avlopp... 3 1.2 Planering av underhåll och förnyelse för vatten och avlopp... 5 1.3 Egenkontroll och beredskap... 10 2 Plan för VA-försörjning utanför nuvarande verksamhetsområde... 12 2.1 Inledning... 12 2.2 Resarö, del av norra Bogesund... 14 2.3 Rindö och Skarpö... 15 2.4 Vaxön... 16 2.5 Kullön... 17 2.6 Stegesundsöarna, Edholmaöarna... 18 2.7 Tynningö, Ramsö, Skogsö... 19 2.8 Övriga öar och områden... 21 2.9 Utbyggnadsplan... 21 2.10 Bedömd tidplan för VA-utbyggnad... 25 2.11 VA-försörjning i avvaktan på utbyggnad... 25 2.12 Långsiktigt hållbar enskild VA-försörjning... 26 3 Dagvattenstrategi för Vaxholms stad... 27 3.1 Strategier... 27 3.2 Ansvar och definition av dagvatten... 29 3.3 Recipienter för dagvatten... 33 3.4 Åtgärdsmatris med exempel... 35 3.5 Dagvattenhantering på Vaxön... 37 Ord- och begreppsförklaringar... 40 Vanliga ord och begrepp... 40 Lagar och bestämmelser... 41 Publikationer... 42 Ansvarsfördelning illustration... 43 2

1 Plan för VA-försörjning inom nuvarande verksamhetsområde 1.1 Huvudsystem för vatten och avlopp 1.1.1 Vattenförsörjning Allmän dricksvattenförsörjning i Vaxholm tillgodoses genom leverans från Kommunalförbundet Norrvatten. Dricksvattnet produceras vid Görvälns vattenverk i Järfälla med Mälaren som råvattentäkt. Som reservvattentäkt finns i Norrvattens distributionsnät fyra grundvattenverk som vid behov kan producera ca 75 % av Görvälnverkets normalproduktion i upp till en vecka. Norrvatten har dessutom ett samarbete med Stockholm Vatten AB som innebär att man kan överföra vatten till varandra. Dricksvattnet levereras till kommunen via Norrvattens ledningssystem i Vaxholmsvägen samt till Resarö via Österåkers kommun. Distributionen inom kommunen sker via Vaxholmsvattens allmänna vattenledningar. Den dubbla drickvattenanslutningen bidrar till att minska effekterna vid avbrott på endera distributionsledningen då Vaxholm temporärt kan få dricksvatten via den andra inmatningen. Allt dricksvatten till Vaxholm och Österåker kommer dock via en enkelmatad vattenledning i Rydbo vilket gör att konsekvenserna vid en läcka på den sträckan skulle bli mycket omfattande. År 2015 beräknas Norrvattens reservmatning till Österåker/Vaxholm via Vallentuna kunna tas i drift. Då kommer leveranssäkerheten att förbättras väsentligt. Norrvattens system bedöms efter 2015 ha tillräcklig kapacitet för att leverera dricksvatten till totalt 15 000 personer i Vaxholm. Norrvatten ansvarar gentemot Vaxholmsvatten för leverans för hela kommunens behov. Samråd om framtida behov och kapacitet behöver dock ske fortlöpande. På grund av förtätning inom nuvarande verksamhetsområde och utbyggnad till nya områden under perioden fram till år 2030 kommer antalet anslutna personer att öka. Detta medför en ökad belastning på kommunens distributionssystem. Under 2014 kommer kapacitetsberäkningar att utföras med den hydrauliska modellen för vattenledningsnätet. Beräkningarna kommer att visa om systemet har tillräcklig kapacitet för framtida belastning och identifiera eventuella åtgärder som behöver vidtas. 1.1.2 Spillvatten Huvuddelen av kommunens spillvattensystem är anslutet till Blynäs avloppsreningsverk på norra sidan av Vaxön. Här renas avloppsvattnet från ca 6700 invånare. Den norra delen av Resarö är anslutet till Margretelunds avloppsreningsverk i Österåkers kommun. Det finns några mindre allmänna reningsverk på Karlsudd, Kullön, Rindö och Stegesund/Hästholmen. Det allmänna avloppssystemet på delar av Rindö leds till Vasallens avloppsreningsverk vid Rindö hamn. Inom kommunen finns det ca 30 avloppspumpstationer som ingår i den allmänna avloppsanläggningen. I figur 1 redovisas schematiskt hur de som är anslutna till Blynäs och Kullöns avloppsreningsverk är sammankopplade. 3

Figur 1: Avloppspumpstationer anslutna till Blynäs och Kullöns avloppsreningsverk i Vaxholm Under 2014 kommer kapaciteten i huvudavloppssystemet att utredas med hydrauliska modeller för avloppsledningsnätet. Utredningen ska visa vilka åtgärder som krävs för att säkerställa att kapaciteten är tillräcklig för den tillkommande bebyggelsen fram till år 2030. Pågående utredningar om det långsiktiga alternativet för avloppsrening ska slutföras under 2014 och 2015. Miljöprövning för en utökning av kapaciteten för Blynäs till 13 000 pe är inlämnad till Länsstyrelsen. Parallellt utreds möjligheten att leda avloppsvatten från både Blynäs och Margretelund till Käppalaverket. Ställningstaganden i dessa frågor kommer delvis att påverka den framtida utformningen av kommunens huvudavloppssystem och anslutning av tillkommande områden. En anslutning till Käppalaverket förutsätter att Vaxholms Stad blir medlem i kommunalförbundet Käppalaförbundet, som är huvudman för Käppalaverket. Detta gäller även för Österåkers kommun, eftersom alternativet innefattar både Blynäs och Margretelunds avloppsreningsverk. Det innebär att avloppsreningsverken läggs ner och ersätts av pumpstationer för avloppsvatten via överföringsledningar till Käppalaverket. På största delen av sträckan blir ledningarna gemensamma för avloppsvattnet från Margretelund och Blynäs. Sjöförlagda ledningssträckor kommer sannolikt att behöva utformas som flera parallella ledningar så att driftavbrott i en ledning inte medför driftstopp i överledningen. Avloppssystemet i tillrinningsområdet till Blynäs avloppsreningsverk kommer inte att påverkas av en anslutning till Käppalaverket. Däremot kan överföringsledningen från Blynäs till Käppala skapa förutsättningar att ansluta bebyggelse som annars inte skulle kunna anslutas till en rimlig kostnad. Se vidare avsnitt 2.1.1, 2.2.2, 2.7.2 och 2.9. 4

Vid nedläggning av Blynäs avloppsreningsverk krävs inte längre tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Det tillstånd som gäller Blynäs upphör då att gälla. För att klargöra villkoren för bland annat bräddning från avloppsledningsnätet finns dock möjlighet att söka frivilligt tillstånd för icke tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Nedläggning av Blynäs avloppsverk och överledning till Käppalaverket kommer att innebära en stor initial investering men på längre sikt bedöms kostnaderna bli lägre jämfört med fortsatt drift vid Blynäs. Dessutom minskar osäkerheten för framtida kostnader för att ytterligare förbättra reningen, till exempel från läkemedelsrester. Anslutning till Käppalaverket bör därför ses som det långsiktigt mest hållbara alternativet för VA-försörjningen i Vaxholm. Det vidare arbetet med en anslutning till Käppalaverket får visa om den föreslagna tidplanen för anslutning av områden till den allmänna VA-anläggningen kan justeras. 1.1.3 Dag- och dräneringsvatten Huvudsystem för dag- och dräneringsvatten belyses i VA-planens kapitel om Dagvattenstrategi. Inom kommunens verksamhetsområde för dagvatten finns inga kända kapacitetsproblem. Under 2014 utreds, bland annat med hydrauliska modeller, vilka åtgärder som behövs för att säkerställa tillräcklig kapacitet för den förtätning av bebyggelsen som planeras fram till år 2030. 1.2 Planering av underhåll och förnyelse för vatten och avlopp I VA-policyn anges att: För en ekonomiskt hållbar utveckling ska stadens VA-anläggning förnyas så att dess värde bibehålls. Förnyelsetakten ska anpassas till anläggningens ålder och kondition. För att dels bedöma lämplig förnyelsetakt för ledningsnätet och dels prioritera förnyelseåtgärder för de närmaste åren, har Roslagsvatten genomfört en riskanalys och sammanställt konditionen i befintliga ledningsnät. Sammanställningen återfinns i tabellform i de följande avsnitten. Riskklassningen redovisas med färgkoder enligt diagram 1 nedan: Konsekvens K1 liten K2 medelstor K3 stor K4 mycket stor S4 - mycket stor Sannolikhet S3 - stor S2 - medelstor S1 - liten Diagram 1: Matris med färgkoder för riskklassning i Vaxholms VA-anläggning 5

1.2.1 Vatten Vaxholmsvatten har ca 76 000 meter dricksvattenledningar. Det mesta är byggt under 2000-talet och i materialet PE (Polyeten). Medianåldern på ledningarna är ca 23 år, notera att ledningar med okänd ålder inte är medräknat i detta. Förnyelsetakten under år 2011 och 2012 har i medeltal varit ca 0,5 % (200 år) 40000 30000 Materialfördelning Vattenledningar 20000 10000 Antal meter 0 Okänt Armerade material gummirör Betong Koppar Galv/järn Gjutjärn PE Segjärn Diagram 2: Materialfördelning dricksvattenledningar i Vaxholm 25000 20000 15000 Åldersfördelning Vattenledningar 10000 5000 0 Antal meter Diagram 3: Åldersfördelning dricksvattenledningar i Vaxholm Tabell 1: Riskbedömning för vattenledningar Ledningsnät Sannolikhet (1-4) Konsekvens (1-4) Risk Överby - ICA Resarö S3 K3 Rydbo - Resarö S3 K4 Huvudmatning Rindö S3 K3 Rindö by S3 K1 KA1 S3 K3 Stegesund - Hästholmen S3 K4 Samtliga sjöledningar S2 K4 Nantes sjöledning S3 K3 Rydbolundsvägen S2 K2 6

1.2.2 Spillvatten Vaxholmsvatten har ca 88000 meter spillvattenledningar. Det mesta är byggt på 2000-talet och i materialet PE. Medianåldern på ledningarna är ca 10 år, notera att ledningar med okänd ålder inte är medräknat i detta. Förnyelsetakten under år 2011 och 2012 har i medeltal varit ca 0,6 % (160 år). Materialfördelning Spillvattenledningar 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Antal meter Diagram 4: Materialfördelning spillvattenledningar i Vaxholm Åldersfördelning Spillvattenledningar 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Antal meter Diagram 5: Åldersfördelning spillvattenledningar i Vaxholm Tabell 2: Riskbedömning för avloppsledningar Ledningsnät Sannolikhet (1-4) Konsekvens (1-4) Risk Ytterbyvägen S3 K3 Kodjupsvägen - pstn. S3 K4 Rindöby S3 K1 bakom P108 S3 K3 Sjöviksvägen S3 K2 källaröversvämningar Ytterbystr.v. - Sjöviksv. S3 K2 7

Tabell 3: Riskbedömning för avloppspumpstationer Avloppspumpstationer Sannolikhet (1-4) Konsekvens (1-4) Risk P100 Cronhamnsgränd S3 K3 P101 Trädgårdsgatan S2 K2 P102 Cronhamnsplan S3 P103 Hotellgränd S2 K3 P104 Hotellkajen S2 K3 P105 Västerhamnsplan S1 K3 P106 Askudden S4 K3 P107 Roddarparken S2 K3 P108 Rydbolund S2 K2 P109 Skutviken S3 K2 P110 Ingenjörsvägen S2 K3 P111 Björkstigen S2 K3 P112 Ö:a Petersberg S3 K4 P113 V:a Petersberg S2 K3 P114 Blynäs pstn. S2 K3 P115 Tallarö S2 K4 P116 Frediksberg S2 K2 P117 Norrhamnen S3 K4 P120 Rindö smedja S2 K2 P152 Husholmsvägen S4 K4 P154 Resarö S4 K4 P155 Sundelinska tomten S1 K2 P156 Björkviken S1 K4 P121 Vegabacken S1 K3 P122 Minedal S2 K2 P123A+B Grönviken S4 K4 P131 Kullön 1 P132 Kullön 2 P133 Kullön 3 P157 Överbyskolan 1.2.3 Dagvatten Vaxholmsvatten har ca 17 600 meter dagvattenledningar. Det mesta är byggt på 1960-talet och i materialet betong. Medianåldern på ledningarna är ca 40 år, notera att ledningar med okänd ålder inte är medräknat i detta. Förnyelsetakten under år 2011 och 2012 har i medeltal varit ca 0,4 % (220 år) 8

16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Materialfördelning Dagvattenledningar Antal meter Diagram 6: Materialfördelning dagvattenledningar i Vaxholm 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Åldersfördelning Dagvattenledningar Antal meter Diagram 7: Åldersfördelning dagvattenledningar i Vaxholm 1.2.4 Förnyelseplanering Det finns en tidigare utförd sårbarhet/konsekvensanalys av ledningssystemet som är tänkt att ligga till grund för vilka områden som ska prioriteras. Tidigare har kommunen varit uppdelad i 10 geografiska områden för detta arbete, men arbetsmetoden har förändrats. Sedan 2013 arbetar kommunen enligt ett nytt sätt, där utgångspunkten är spillvattenpumpstationernas driftområden/upptagningsområde. Ett sådant driftområde utreds per år och ev. åtgärder sker följande år. Förhoppningen är att på så sätt få en långsiktig och överskådlig helhetsbild av hela ledningsnätets underhåll och funktion. Utredningsstrategin består av att lokalisera källorna till tillskottsvatten. Under själva tillskottsvattenutredningen på spillvattenledningen kan även andra fel uppdagas, såsom sättningar och bakfall, rotinträngningar och kollapser, felkopplingar m.m. Även fel på de andra ledningsnäten kan upptäckas, t.ex. överläckage från trasiga dagvattenledningar och läckage på dricksvattenledningar. 9

Pumpstationer som bräddar eller har långa drifttider prioriteras. De analyseras till en början översiktligt med hjälp av bl.a. portabla flödesmätare, för att lokalisera ledningssträckor med problem och friskförklara andra områden. Sträckor med problem undersöks sedan mer noggrant. För spillvattensystemet i Karlsudd visar uppmätta flödesdata på dålig överensstämmelse mellan distribuerat dricksvatten och uppsamlat spillvatten. Orsakerna till detta ska utredas under 2014. Vad som är en lämplig förnyelsetakt måste bedömas utifrån anläggningarnas nuvarande kondition och förväntad återstående livslängd. En sådan bedömning har ännu inte gjorts för Vaxholm. För svenska kommuner som helhet rekommenderas i en forskningsrapport från Svenskt Vatten Utveckling (SVUrapport 2011-13, Material och åldersfördelning för Sveriges VA-nät och framtida förnyelsebehov) för vattenledningar 0,7 % (140 år) och för spillvattenledningar 0,6 % (170 år). För dagvattenledningar bedöms förnyelsebehovet vara 0,3 % (330 år). Under 2014 kommer en översiktlig förnyelseplan för den allmänna anläggningen att utformas med denna sammanställning som underlag. Förnyelseplanen kommer att visa: Den förnyelsetakt som ska eftersträvas i Vaxholms kommun för vatten- spillvatten- och dagvattenledningar samt för pumpstationer och avloppsreningsverk. Vilka objekt som har högst prioritet och behöver åtgärdas under kommande 3-årsperiod 1.3 Egenkontroll och beredskap 1.3.1 Egenkontrollprogram för dricksvatten Den allmänna dricksvattenanläggningen i Vaxholm innefattar inga vattenverk, reservoarer eller tryckstegringsstationer utan endast vattenledningar. Egenkontrollprogrammet för dricksvatten består därför huvudsakligen av ett provtagningsprogram, som upprättas av Norrvatten i samråd med Vaxholmsvatten och SRMH (Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsförbund). Provtagningsprogrammet uppdateras årligen. 1.3.2 Egenkontrollprogram för spillvatten Roslagsvattens egenkontroll för spillvattensystemet är dokumenterat i nedanstående miljörapporter och kontrollprogram: Blynäs: Kontrollprogram 2010. Byviken: Kontrollprogram 2006 Karlsudd: 1998 Kullön: 1998 Kontrollprogrammen kommer att uppdateras under 2014 1.3.3 Beredskapsplan För att kunna upprätthålla en säker dricksvattenförsörjning behövs ett nära samarbete mellan viktiga aktörer, i första hand Norrvatten, Roslagsvatten, Vaxholms stad, SRMH, Stockholms Brandförsvar och berörda grannkommuner. Roslagsvatten har beredskap för att hantera störningar i spillvattensystemet, t.ex. avloppsstopp, källaröversvämningar och bräddning, samt marköversvämningar. 10

Under 2014 ska Roslagsvattens och Vaxholms stads nuvarande beredskap för dessa händelser sammanställas och behovet av att utveckla beredskapsplaneringen ska belysas. Sammanställningen ska innefatta: Den schemalagda beredskapsorganisationen (personal i beredskap för vattenläckor, avloppsstopp m.m.) Planering för nödvattenförsörjning med tankar Form för samordning och samverkanverkan med Norrvatten i beredskapen Samordning mellan Vaxholmsvatten (genom Roslagsvatten), SRMH och kommunen Hantering av krisinformation 11

2 Plan för VA-försörjning utanför nuvarande verksamhetsområde 2.1 Inledning 2.1.1 Förutsättningar Underlaget för VA-försörjning utanför nuvarande verksamhetsområde återfinns i VA-översikt och översiktsplan för Vaxholms stad. Övergripande ställningstaganden som ger förutsättningar har gjorts inom ramen för kommunens VA-policy. En avgörande faktor är framtida kapacitet i den storskaliga VA-försörjningen. Den framtida allmänna vattenförsörjningen ska enligt VA-policyn vara helt baserad på dricksvatten från Norrvatten. Vatten kommer in mot Vaxholm längs väg 274 samt via Svinninge, Österåker. Leveranssäkerheten från Norrvatten förstärks i och med byggandet av en ny huvudledning Vallentuna- Brottby-Åkersberga. Matningen till Vaxholm bedöms ha kapacitet för en omfattande utbyggnad av den allmänna vattenförsörjningen i Vaxholm. I dagsläget finns det två alternativ för Vaxholms framtida avloppshantering. Ett alternativ är en utökning av Blynäs avloppsreningsverk. Tillståndsansökan är inlämnad till Länsstyrelsen för en utökning till 13 000 pe. Detta ger dock inte tillräcklig kapacitet för att ansluta alla öar i Vaxholm. Det andra alternativet är en anslutning till Käppalaverket på Lidingö. Detta alternativ utreds och kan för närvarande ses som det långsiktigt mest hållbara alternativet. Möjligheten till anslutning av nya områden till den allmänna avloppsanläggningen påverkas inte i större omfattning, eftersom anslutning till Käppalaverket i de flesta fall skulle ske via Blynäs. I några fall skulle dock en anslutning direkt till överföringsledningen bli mer kostnadseffektiv. Förutsättningarna för vattenförsörjning kvarstår dock som en begränsning för flera områden. 2.1.2 Prioritering av områden I avsnitt 2.2 till 2.8 beskrivs behov av gemensamma VA-lösningar och möjligheter att ansluta området till den allmänna VA-anläggningen för kommundelarna var för sig. Behoven bestäms av befintlig och planerad bebyggelse, tillgång till dricksvatten och påverkan på recipienter. Klassning av recipienter är hämtad från dagvattenstrategins recipientklassning, se avsnitt 3.3.1 nedan. Recipienterna kan klassas som mycket känslig, känslig samt mindre känslig. Anslutning kan ske genom utvidgning av verksamhetsområdet och utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen eller genom anslutning till den allmänna VA-anläggningen enligt avtal. Möjligheterna till anslutning bedöms utan hänsyn till kapaciteten i huvudsystemet (ledningar och avloppsreningsverk). Områdena har därefter prioriterats inbördes för anslutning med hänsyn till behov, möjligheter och andra kommunala intressen i enlighet med kommunens mål för stadsbyggnadsprocessen. Den innebär att bostäder ska byggas i lägen som understödjer en kostnadseffektiv infrastruktur i form av vägar, kollektivtrafik, VA-ledningar mm. Om behoven av gemensamma VA-lösningar är så stora att kriterierna i 6, lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster riskerar uppfyllas, krävs en fördjupad utredning om hur en gemensam VA-lösning kan förenas med kommunens mål för det aktuella området. 12

I prioriteringen för anslutning till den allmänna VA-anläggningen används följande femgradiga skala: 1. Ska inrymmas i verksamhetsområdet enligt antagen eller pågående detaljplan 2. hög prioritet 3. medelhög prioritet 4. låg prioritet 5. lägsta prioritet eller inte alls inom planens tidshorisont En sammanställning av prioriteringen för samtliga områden återfinns i tabell 4 i avsnitt 2.9. Högre prioritet innebär sannolikt tidigare anslutning, och i avsnitt 2.10 anges en preliminär tidplan. Lägsta prioritet innebär att någon anslutning troligen inte kommer att kunna ske under planens tidshorisont, d.v.s. före år 2030. Det vidare arbetet med en anslutning till Käppalaverket får visa om den föreslagna tidplanen för anslutning av områden till den allmänna VA-anläggningen kan justeras. Områden som fått låg prioritet trots stora behov behöver belysas särskilt i handlingsplanen för VAförsörjning i avvaktan på utbyggnad och för enskild VA-försörjning, se avsnitt 2.11 respektive 2.12. 2.1.3 Finansiering För att täcka kostnader för Vaxholms stads allmänna vatten- och avloppsanläggning ska fastighetsägare inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt gällande VA-taxa. Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter). I lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster anges att Om vattentjänsterna för en viss eller vissa fastigheter på grund av särskilda omständigheter medför kostnader som i beaktansvärd omfattning avviker från andra fastigheter i verksamhetsområdet, skall avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnaderna. Det kan därför bli nödvändigt att i vissa nya områden ta ut högre anläggningsavgifter och/eller brukningsavgifter (s.k. särtaxa) än vad som är normalt enligt stadens VA-taxa. Även de ordinarie anläggningsavgifterna behöver dock anpassas för att ge rimlig kostnadstäckning vid merparten av framtida VA-utbyggnad, som med stor sannolikhet innebär högre kostnader jämfört med tidigare utbyggnad. Ju högre ordinarie avgifter som tillämpas, desto mindre blir behovet av särtaxa i vissa områden. För områden på öar som saknar bro- eller färjeförbindelse för biltrafik kan det bli nödvändigt att ta ut särtaxa i brukningsavgifterna för att finansiera högre driftkostnader. Behovet av särtaxa kan bedömas först i samband med förprojektering, men för vissa områden anges i avsnittet Möjligheter att ansluta till den allmänna VA-anläggningen en preliminär bedömning att särtaxa kommer att vara nödvändig. 13

2.2 Resarö, del av norra Bogesund 2.2.1 Behov av gemensamma VA-lösningar Den större delen av bebyggelsen på Resarö ligger inom VA-verksamhetsområdet, men ett stort antal fastigheter är ännu inte anslutna. Vid Storäng och Engarn finns områden som har enskilt avlopp. Områdena ligger strandnära och utsläpp från dessa belastar Kodjupet och Kullösundet som klassas som en känslig recipient. Ytterligare en handfull fastigheter på Resarö och intilliggande holmar har enskilt avlopp. Ny bebyggelse är planerad till den centrala delen av Resarö (Resarö mitt) inom befintligt verksamhetsområde. Enligt den av kommunfullmäktige antagna översiktsplanen, Vaxholm 2030, har stora delar av södra Resarö pekats ut som utredningsområde för bostäder och verksamheter. Dagvatten från Resarö belastar i söder Kodjupet (känslig), i öst- nordlig riktning Trälhavet (mindre känslig) och västerut Överbyfjärden (känslig). Längst västerut på Resarö ligger väg 274, detta område gränsar till den del av Tallaröfjärden (känslig) som kallas Kullösundet. Kullösundet är utpekat som ett känsligt vattenområde. Väg 274 löper vidare längs den södra delen av norra Bogesund och passerar nära Nibbleviken, som är utpekad som en viktig vik i Tallaröfjärden. Norra Bogesund är i stora delar obebyggt, och idag finns inga planer att inom översiktsplanens tidshorisont utöka bebyggelsen. Men i Ladvik vid Säbyvik (klassad som mycket känslig) finns en kursgård med ett enskilt avloppsreningsverk dimensionerat för 90 pe. I närheten av kursgården finns en skyddad vik, som är påverkad av övergödning. Kursgårdens avloppsanläggning bedöms fungera mycket bra. Den är inte ensam om Säbyvik som recipient. På norra stranden ligger Österåkers kommun med villaområdet Svavelsön, där allmän VA-utbyggnad planeras, och det finns en större marina på fastlandet. Inventering av enskilda avloppsanläggningar på Bogesund planeras ske under 2014. Enligt kommunens samrådsförslag till ny översiktsplan pekas delar av norra Bogesund ut som utredningsområde för bostäder och verksamheter på lång sikt. 2.2.2 Möjlighet att ansluta till den allmänna VA-anläggningen Resarö: Norra delen av Resarö inryms idag tillsammans med planerad förtätning inom verksamhetsområdet för vatten och spillvatten. Norra delen av Killingens möjliga framtida anslutning kan ske mot pumpstation placerad vid Överby 29:53 som avleds till Margretelunds avloppsreningsverk i Österåker. Vid framtida utbyggnad kommer spillvatten från södra delen av Killingen samt Engarn och Storäng att ledas till en planerad ny pumpstation vid Storäng. Pumpstationen vid Resarö Marina är idag hårt belastad och denna ska avlastas via nya sjöledningar för spillvatten till den planerade pumpstationen i Storäng och vidare via sjöledningar till Blynäs avloppsreningsverk. Dricksvattendistributionen till området är god då huvudmatarledningen från Norrvatten passerar i väg 274 samt vidare förgrenar sig in i Resarövägen. Norra Bogesund: Möjligheten till anslutning till det allmänna spillvattennätet är ytterst liten då avståndet till Blynäs avloppsreningsverk eller ledningsnät är betydande och ej ekonomiskt försvarbart att bygga ut endast för ett fåtal spridda fastigheter. Att ansluta Ladviks kursgård till den allmänna avloppsanläggningen i Österåker, när denna byggs ut i Svinninge, är inte aktuellt, eftersom det inte finns tillräcklig kapacitet i den befintliga anläggningen. Vid överledning av avloppsvatten från Blynäs och Margretelund till Käppalaverket kan det uppstå möjlighet att ansluta enstaka fastigheter till överföringsledningen, beroende på vilken ledningssträckning som väljs. Möjligheten att ansluta till allmän vattenförsörjning är större då Norrvattens huvudledning passerar genom området längs väg 274. Det krävs dock vissa säkerhetsåtgärder för att kunna ansluta till en stor huvudmatarledning. 14

2.2.3 Handlingsplan Resarö: Fastigheter inom verksamhetsområdet som har enskilt avlopp ska snarast ansluta till den allmänna anläggningen. För Storäng planeras VA-utbyggnad, och även för Engarn bör VA-utbyggnad planeras. För samtliga områden där nya bostäder och verksamheter planeras bör det ställas krav på anslutning till allmän VA-försörjning. För övriga befintliga fastigheter ska anslutning till den allmänna anläggningen planeras i den mån det kan genomföras till en rimlig kostnad i förhållande till behovet i det enskilda fallet. Prioritering för VA-utbyggnad: Storäng: 1, Engarn: 3, Killingen 4, Övriga: 5 Norra Bogesund: Den avskilda viken nära kursgården i Ladvik skulle må bra av att kursgårdens avlopp pumpades för behandling i Blynäs, men avståndet är så pass långt till en anslutningspunkt att det inte kan motiveras. Den enskilda avloppsanläggningen bedöms fungera bra, men för att säkerställa dess funktion bör nuvarande intervall för tillsyn behållas. Längs väg 274 finns flera områden med infiltrationsbenägna jordar som borde kunna användas för rening av vägdagvatten innan utsläpp mot recipienterna Nibbleviken och Säbyviken, som är klassad som mycket känslig. Prioritering för VA-utbyggnad: 5 2.3 Rindö och Skarpö 2.3.1 Behov av gemensamma VA-lösningar Skarpö. De ca 300 fastigheterna på Skarpö med enskilda avloppsanläggningar har inventerats under 2013 och bedöms ha behov av gemensam VA-försörjning. Bedömningen grundar sig på att andelen WC-avlopp är stor. Utsläpp från dessa belastar huvudsakligen Norra Vaxholmsfjärden (klassad som känslig recipient) och Rindösundet (mycket känslig). Ett mindre antal enskilda avlopp samt en avloppsanläggning på Systembolagets kursgård belastar Trälhavet som klassas som en mindre känslig recipient. Två av havsvikarna vid Skarpö är särskilt utpekade som mycket känsliga. På Skarpö pågår detaljplanering som bland annat syftar till att möjliggöra utbyggnad av allmänt vatten och spillvatten. På Rindö finns ca 300 fastigheter med enskild avloppsförsörjning. Inventering genomfördes under år 2012, och den har resulterat i att 62 % av de enskilda WC-avloppen är utdömda. Dessa utgör en betydande belastning på i första hand Södra Vaxholmsfjärden (känslig recipient) och Rindösundet (mycket känslig). För dessa finns ett behov av gemensamma VA-lösningar. Det finns ett tiotal fastigheter nära Rindö by med enskilda avlopp, samt ett mindre allmänt reningsverk i Byviken. Dessa belastar Trälhavet, som klassas som mindre känslig. Här finns ett visst behov av gemensamma lösningar för de enskilda avloppen, men även dessa belastar Trälhavet och har därför lägre prioritet än övriga områden på Rindö och Skarpö. 15

På Pukholmen och Lillholmen finns ett tiotal fastigheter med enskilda avlopp. Några av dessa har tillgång till sommarvatten med anslutning till det allmänna ledningsnätet. Vattnet i Rindösundet är avskärmat från Trälhavet genom en stensättning vid dessa holmar. Det innebär att avloppet från vissa fastigheter belastar Rindösundet och andra belastar Trälhavet, beroende på marklutning och fastigheternas läge på öarna. 2.3.2 Möjlighet att ansluta till den allmänna VA-anläggningen De områden på Rindö som idag är anslutna till den allmänna VA-anläggningen eller till Vasallens avloppsreningsverk inom Rindö hamn kan och bör på sikt införlivas i verksamhetsområdet för vatten och spillvatten. I vilken takt detta kan ske beror på genomförandet av detaljplanen för Rindö hamn samt Vaxholmsvattens planerade övertagande av avloppsreningsverket och kommunens övergripande avloppslösning. Ytterligare fastigheter på östra Rindö kan anslutas till detta eller till Blynäs beroende på läge. Fastigheterna på Västra Rindö och på Skarpö kan anslutas till Blynäs. Det kommer att krävas utbyggnad av ett huvudavloppsnät, som även kopplar samman befintliga system. På Rindö och Skarpö finns huvudledningar som ger möjlighet att ansluta till allmän vattenförsörjning där det finns behov. Dessa behöver dock förstärkas samt förnyas och nya och kompletterande distributionsnät behöver byggas ut. 2.3.3 Handlingsplan Huvuddelen av fastigheterna på Rindö och Skarpö bör på sikt få tillgång till den allmänna anläggningen och ingå i verksamhetsområdet. Prioriteringen på skala 1-5 för respektive delområde framgår av tabell 4 i avsnitt 2.9. Fortsatt inventering av enskilda fastigheter bör planeras så att den sammanfaller med utbyggnadsplanen, se även avsnitt 2.9-2.12. Vid planering av VA-utbyggnad görs en områdesvis bedömning av om det kommer att uppstå behov av åtgärder för dagvattenhantering. Behovet av dagvattenrening bedöms enligt dagvattenstrategin. Prioritering för VA-utbyggnad: 1: Skarpö, etapp 1, 2 och 3, Rindö hamn 2: Västra Rindö 3: Annedal, Karlshill 4: Mjöldammen, Vega 5: Övriga Skarpö, Övriga Rindö 2.4 Vaxön 2.4.1 Behov av gemensamma VA-lösningar Vaxön gränsar i söder mot Södra Vaxholmsfjärden, i norr mot Norra Vaxholmsfjärden samt i väster mot Tallaröfjärden. Alla tre klassas som känsliga recipienter. I stort sett all bebyggelse på Vaxön, med undantag för Eriksö i väster, ligger inom verksamhetsområdet. Enstaka fastigheter inom och utanför verksamhetsområdet har fortfarande enskilt avlopp. Utanför verksamhetsområdet, på Eriksö, finns en kommunal fastighet med anslutning till allmän VA-försörjning. Enligt gällande detaljplan kan fastigheten bebyggas med vandrarhem och scoutstuga. 16

En översiktlig jämförelse mellan utsläppen från Blynäs reningsverk och utsläppen från dagvatten på Vaxön visar att dagvattnet tillför recipienten fosfor i samma storleksordning som reningsverket. Enligt den kommunövergripande översiktsplanen ska Vaxön förstärkas som kommunens tyngdpunkt för bostäder, arbetsplatser och service. Hela Vaxön (utom Eriksö) är utpekat som utredningsområde för bostäder och verksamheter. Det innebär en ökning av bebyggelsen på Vaxön vilket ställer krav på att kapaciteten i Blynäs avloppsreningsverk utökas. I dagsläget antas bebyggelseutvecklingen på Vaxön omfatta ca 550-700 nya bostäder/lägenheter. 2.4.2 Möjlighet att ansluta till den allmänna VA-anläggningen Det befintliga VA-systemet för Eriksö är för närvarande inte en allmän anläggning men drivs av Roslagsvatten enligt avtal med kommunen, som är fastighetsägare. Kapacitet, kondition och huvudmannaskap behöver ses över. I övrigt på Vaxön kan ökad förtätning omhändertas till Blynäs avloppsreningsverk, dock krävs en hel del investeringar för att detta skall möjliggöras. 2.4.3 Handlingsplan All tillkommande bebyggelse i eller i närheten av nuvarande verksamhetsområde ska anslutas till den allmänna VA-anläggningen. Detta gäller bland annat den planerade bebyggelsen vid Pålsundsstrand och Skutvikshagen. Om det byggs ett vandrarhem eller en scoutstuga på Eriksö behöver huvudmannaskapet för det befintliga ledningsnätet ses över. Detta kommer att ta en del av kapaciteten i Blynäs avloppsreningsverk i anspråk, vilket påverkar förutsättningarna för att ansluta andra områden i kommunen. Hänsyn till detta tas i den samlade prioriteringen av VA-utbyggnad. Prioritering för VA-utbyggnad: Pålsundsstrand, Skutvikshagen: 1 Eriksö: 3 2.5 Kullön 2.5.1 Behov av gemensamma VA-lösningar Kullön gränsar i syd, väst och nordväst mot Tallaröfjärden (känslig), österut mot Norra Vaxholmsfjärden (känslig) och i nordöstlig riktning mot Kodjupet (känslig). Norr om Kullön löper Kullösundet som är utpekad som ett viktigt sund. På östra Kullön finns byggrätt för ca 70 bostäder. Ny fastighet planeras att anslutas till Blynäs och inte till det lokala avloppsreningsverket på Kullön. Befintligt urinseparerande system på Kullön har endast varit i drift under kortare tid. Anläggningen ligger inom verksamhetsområdet och avsikten är att fastighetsägarna ska ansvara för del av urinhanteringen. Urinen tas omhand av Roslagsvatten i egenskap av ansvarig för avfallshanteringen i Vaxholm. Detta sker genom avledning tillsammans med spillvattnet. 2.5.2 Möjlighet att ansluta till den allmänna VA-anläggningen Befintliga spillvattensystem på Kullön planeras inte för en anslutning till Blynäs. Däremot planeras anslutning av östra Kullön via sjöledningar till Blynäs avloppsreningsverk. 17

2.5.3 Handlingsplan Östra Kullön ansluts till den allmänna VA-anläggningen. Prioritering för VA-utbyggnad: Östra Kullön:1 2.6 Stegesundsöarna, Edholmaöarna 2.6.1 Behov av gemensamma VA-lösningar Öarna ligger i Norra Vaxholmsfjärden (känslig) och i Kodjupet (känslig), östra delen av Stegesund gränsar mot Trälhavet (mindre känslig). Stegesundsöarna: Av drygt 50 enskilda avlopp är ca 70 % underkända. Inom vissa fastigheter finns förutsättningar att ordna fungerande enskilda avlopp, medan andra fastigheter behöver gemensamma VA-lösningar. Även de två allmänna trekammarbrunnarna behöver bytas ut mot en långsiktigt hållbar lösning. Detta är dock VA-huvudmannens ansvar, eftersom de ingår i den allmänna anläggningen. Edholma: LTA-system utbyggt med gemensamhetsanläggning och förbindelsepunkt för vatten och spillvatten finns vid Eriksövägen på Vaxön. På Edö Tallholme finns sommarvatten med anslutning till det allmänna ledningsnätet på Vaxön. Inventering av enskilda avlopp genomfördes år 2011 och resultatet pekar på ett flertal fastigheter med behov av gemensam avloppslösning. Rågholmen utgörs av en fastighet med nytt enskilt avlopp och anslutning till allmän vattenförsörjning via Stegesund. Askholmarna får dricksvatten från en gemensam brunn på Edholma. Det finns ett visst behov av gemensam avloppslösning. 2.6.2 Möjlighet att ansluta till den allmänna VA-anläggningen Huvudvattenledningen som passerar Stegesundsöarna har till huvuduppgift att försörja Rindö med dricksvatten. Men den erbjuder samtidigt en möjlighet att försörja Stegesundsöarna om det finns tillräckligt stort behov. De två allmänna trekammarbrunnarna på Stegesundsöarna ska ersättas av en anslutning med sjöledning via Skarpö till Blynäs. Detta skapar förutsättningar för anslutning av övriga fastigheter. Även på de andra öarna finns möjlighet att ansluta till den allmänna VA-anläggningen. Det kommer dock att krävas nya sjöledningar för spillvatten och i vissa fall vatten. Standarden på befintliga lokala ledningsnät varierar och i vissa fall kan dessa behöva bytas ut. Det äldre systemet av sommarvattenledningar på Edö Tallholme är troligen inte frostfritt förlagt. Det innebär att det skulle krävas ett helt nytt ledningssystem för vattenförsörjning året runt. Spillvatten kan anslutas via ny sjöledning till Vaxön. För Askholmarna kan finnas möjlighet ansluta till LTA-systemet på Edholma och ingå i gemensamhetsanläggningen. Detta förutsätter en överenskommelse mellan berörda fastighetsägare. Vid utökning av verksamhetsområdet kommer sannolikt särtaxa att behöva tillämpas för några av dessa öar. 18

2.6.3 Handlingsplan/utbyggnadsplan Stegesundsöarna: Ur miljösynpunkt har anslutning av fastigheterna hög prioritet, men det finns förutsättningar att lösa detta med enskilda anläggningar och avtal utan att utvidga verksamhetsområdet. Prioritering för VA-utbyggnad: 3 Edholma: Tekniskt och miljömässigt har området fått en lösning. Edö Tallholme: Fastigheterna är idag inte anslutna till allmän VA-försörjning förutom sommarvatten, men möjlighet till avtalsanslutning finns med villkor liknande Edholma. Prioritering för VA-utbyggnad: 4 Askholmarna: Möjlighet till avtalsanslutning finns men är beroende av gemensamhetsanläggningen på Edholma. I annat fall kan området hanteras med enskilda anläggningar. Prioritering för VA-utbyggnad: 5 2.7 Tynningö, Ramsö, Skogsö 2.7.1 Behov av gemensamma VA-lösningar Tynningö är en relativt stor ö på ca 5 km 2 (Vaxön ca 2 km 2 ) med olika förutsättningar vilket gör att ön behöver delas upp i mindre delar vid diskussioner om VA-försörjning. Södra delen av Tynningö angränsar mot Torsbyfjärden (mindre känslig), västerut ligger Askrikefjärden (mindre känslig) och i norr Södra Vaxholmsfjärden (känslig). Tynningömaren betraktas som ett särskilt skyddsvärt vattenområde. Enligt en grundvattenutredning från 2008 är grundvattentillgången ojämnt fördelad. Möjligheten att öka grundvattenuttaget i den centrala delen av ön bedöms som god, medan den däremot bedöms som dålig på de norra och södra delarna samt måttlig eller dålig längs de centrala delarna av kustlinjen. Vattentillgången är inte tillräcklig för permanent boende i alla fastigheter på ön. Områden med infiltrationsbenägna jordar för infiltration av avloppsvatten är relativt små och utspridda över ön. På Tynningö finns sammanlagt ca 600 enskilda avlopp, varav ca hälften utan WC, en fjärdedel med WC och sluten tank och en fjärdedel med WC-rening. Efter att många enskilda avlopp, ca 60 %, blivit utdömda under inventering 2008-2009 har ett antal fastigheter organiserat sig i en förening, TVA, som har drivit en egen utredning om framtida VA-försörjning. Ramsö gränsar västerut mot Södra Vaxholmsfjärden (känslig) österut mot Solöfjärden (mindre känslig). Möjligheten att öka grundvattenuttaget bedöms som dålig för hela Ramsö. På ön finns ca 200 enskilda avlopp, varav merparten endast BDT. Inventeringarna från 2008-2009 har resulterat i att ca 50 % av dessa är utdömda. Skogsö gränsar i norr mot Solöfjärden och i söder mot Torsbyfjärden, vilka båda klassas som mindre känsliga recipienter. Möjligheten att öka grundvattenuttaget bedöms som måttlig för hela Skogsö. På Skogsö finns ca 100 enskilda avlopp, uteslutande BDT. 19

2.7.2 Möjlighet att ansluta till den allmänna VA-anläggningen Här redovisas några alternativ för att ansluta bebyggelsen på Tynningö, Ramsö och Skogsö till den allmänna VA-anläggningen. Alla dessa kräver stora investeringar. Vattenförsörjning: En vattenledning från Karlsudd till den nordvästra delen av Tynningö skulle kunna komplettera den lokala vattenförsörjningen men ger inte tillräcklig kapacitet för hela behovet på Tynningö, Ramsö och Skogsö. Med en vattenledning från Rindö skulle Ramsö och norra Tynningö kunna försörjas. För att på längre sikt tillgodose hela behovet på öarna krävs vattenledning från både Karlsudd och Rindö med en sammankoppling på Tynningö. Därmed skulle god leveranssäkerhet med s.k. rundmatning uppnås. Spillvatten: Spillvatten från Ramsö kan pumpas i en sjöledning mot Rindö för att därifrån ledas vidare till Blynäs. Även spillvatten från Tynningö och Skogsö kan ledas via Ramsö till Rindö. Vid en eventuell anslutning av Blynäs till Käppala finns också möjlighet att leda spillvatten från Tynningö västerut och ansluta till överföringsledningen mot Käppala. Som ett alternativ har anslutning av Tynningö till den allmänna VA-anläggningen i Värmdö kommun övervägts. Detta skulle förutsätta en överenskommelse med både Vaxholmsvatten och Värmdö kommun. Alla alternativ för anslutning kan genomföras genom utvidgning av verksamhetsområdet eller genom avtal. Skulle utvidgning av verksamhetsområdet bli aktuell, kommer det med största sannolikhet bli nödvändigt att tillämpa särtaxa. 2.7.3 Handlingsplan Att planera framtida VA-försörjning för Tynningö, Ramsö och Skogsö är en stor utmaning för kommunen, då flera intressen behöver vägas in. Utifrån kommunens översiktsplanering hör öarna inte till de områden som bör prioriteras för VA-utbyggnad. Under hösten 2013 togs beslut om att påbörja arbetet med en fördjupad översiktsplan för Tynningö med syfte att studera lämplig framtida utveckling på ön, bland annat hur vatten- och avloppsförsörjningen ska lösas. Då Tynningö utgörs av ett stort antal delområden med bland annat skiftande terräng, vissa delområden är planlagda och andra inte och vissa delområden ligger nära allmän väg och andra inte, kommer det att krävas olika lösningar och ta olika lång tid för en eventuell gemensam VA-lösning att vara på plats. I första hand bör därför fortsatta lokala eller gemensamma lösningar i mindre skala eftersträvas. Här kan även avsaltning av havsvatten vara ett alternativ. Skulle slutsatsen bli att hela eller delar av Tynningö på sikt behöver anslutas till den allmänna VA-anläggningen, kommer långsiktiga enskilda lösningar ändå att behövas då en anslutning kommer att dröja. Eventuella mindre gemensamhetsanläggningar bör utformas så att de senare kan anslutas till ett centralt VA-system. Att ansluta enbart dricksvatten är i de flesta fall olämpligt, eftersom det riskerar att leda till ökad belastning på de enskilda avloppen. Med hänsyn till dricksvattensituationen kan ett undantag vara aktuellt, men det måste i så fall krävas anslutning till en gemensamhetsanläggning för avlopp, som i sin tur behöver uppfylla höga reningskrav. Tynningö bedöms i VA-planen som en helhet, men den fördjupade översiktsplanen kan peka på olika VA-lösningar för olika delar av ön. Ramsö och Skogsö har inte ingått i TVA:s utredning, men en VAutbyggnad till någon av dessa öar förutsätter att alla tre öar beaktas. I synnerhet Skogsö är direkt beroende av en lösning för Tynningö och Ramsö. 20

Prioritering för VA-utbyggnad: Tynningö: 4, Skogsö, Ramsö: 5 2.8 Övriga öar och områden 2.8.1 Behov av gemensamma VA-lösningar I Trälhavet (mindre känslig) ligger Moholmen, Lilla och Stora Rönnholmen. I Askrikefjärden (mindre känslig) ligger många öar som har en eller flera fastigheter: Tobaksgrundet, Notholmen, Stora Vasholmen, Stora Getfoten, Kalvholmen, Granholmen, Edlunda, Furuholmen, Norra och Södra Idskär och Risholmen. I Torsbyfjärden (mindre känslig) ligger Bergholmen. I Södra Vaxholmsfjärden (känslig) ligger Stora och Lilla Ekholmen, Fårholmen och Bastugrundet. I Solöfjärden (mindre känslig) ligger Getholmen, Fårholmen, Knutsholmen och Hästholmen. Inventeringarna har visat att många av avloppsanläggningarna (ca 80 %) är i dåligt skick. På Bogesundslandet finns Karlsuddsområdet, Bogesunds slott och vandrarhem, några campingplatser, en golfbana och några gårdar och mindre byar. Karlsudd är anslutet till allmän VA-försörjning sedan 2006 med en vattenledning från Vaxön och ett lokalt avloppsreningsverk. Vandrarhemmet är anslutet till systemet sedan 2011. 2.8.2 Möjlighet att ansluta till den allmänna VA-anläggningen Övriga delar av Vaxholm bedöms inte kunna anslutas till den allmänna VA-anläggningen till en rimlig kostnad. Skulle utvidgning av verksamhetsområde trots detta bli nödvändig, kommer det med största sannolikhet bli nödvändigt att tillämpa särtaxa i dessa kommundelar. 2.8.3 Handlingsplan I första hand bör fortsatta enskilda eller mindre gemensamma lösningar eftersträvas. Fortsatt tillsyn av SRMH. Prioritering för VA-utbyggnad: 5 2.9 Utbyggnadsplan I prioriteringen för utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen används följande femgradiga skala: 1. Ska inrymmas i verksamhetsområdet enligt antagen eller pågående detaljplan 2. Hög prioritet 3. Medelhög prioritet 4. Låg prioritet 5. Lägsta prioritet eller inte alls inom planens tidshorisont En sammanställning av prioriteringen framgår av tabell 4 och på kartan i figur 2 nedan. 21

Tabell 4: Sammanställning av prioritering för VA-utbyggnad Prioritet 4.2 Resarö, Norra Bogesund 4.3 Rindö Skarpö 4.4 Vaxön 4.5 Kullön 4.6 Stegesund, Edholmaöarna 4.7 Tynningö, Skogsö, Ramsö 4.8 Övriga 1 Storäng Skarpö etapp 1-3, Östra Rindö hamn Pålsundsstrand Skutvikshagen m.m. Östra Kullön 2 Västra Rindö 3 Engarn Annedal, Karlshill Eriksö Stegesund 4 Killingen m.fl. Mjöldammen, Vega Edö Tallholme Tynningö 5 Norra Bogesund Övriga delar av Skarpö och Rindö Askholmarna Skogsö, Ramsö Samtliga 22

Figur 2: Prioritering för VA-utbyggnad _ Befintligt VO Prioritering: _ 1 _ 2 _ 3 _ 4 Övriga: 5 En förutsättning för utbyggnad är att det finns tillräcklig kapacitet i de centrala systemen. För vattenförsörjningen är detta fallet inom rimliga nivåer. Kapaciteten i huvudvattenförsörjningen från Norrvatten bedöms med god marginal vara tillräcklig för 15 000 personer. För huvudavloppssystemet är kapaciteten begränsad och beroende av vilket alternativ som väljs. Kapaciteten i avloppssystemet är därför till skillnad från vattenförsörjningen en begränsande faktor för VA-utbyggnaden. I tabell 5 nedan anges hur många personer som var anslutna till den allmänna avloppsanläggningen år 2012 och hur många ytterligare som skulle vara anslutna om VA-systemet redan då vore utbyggt till områden med prioritet 1 5. Uppgifterna redovisas dels totalt för kommunen och dels med uppdelning på områden som belastar Blynäs och områden som belastar övriga avloppsreningsverk. Bebyggelse med anslutning till nuvarande anläggningar vid Stegesund och Rindöhamn förutsätts vara ansluten till Blynäs till år 2030. Vid eventuell anslutning till Käppala kan ytterligare något av de mindre avloppsreningsverken beröras. För att bedöma framtida belastning på huvudsystemet behöver hänsyn också tas till förväntad folkökning genom förtätning inom såväl befintligt som utökat verksamhetsområde. I kolumnen 2030 anges därför antal personer som förväntas vara anslutna år 2030 inom verksamhetsområdet respektive efter 23

utbyggnad till områden med prioritet 1-5. Tabellen visar hur många personer som antas att vara anslutna till Blynäs eller Käppala i framtiden vid olika omfattning på VA-utbyggnaden oavsett i vilken takt utbyggnaden sker. Tabell 5: Antal anslutna till den allmänna VA-anläggningen i Vaxholm år 2012 och 2030. Samt hur många som skulle vara anslutna i de olika områdena om VA-systemet vore utbyggt till prioriteringsområdena 1-5 för respektive årtal. Antal anslutna personer vid olika utbyggnad Nuvarande verksamhetsområde Totalt i kommunen I områden med anslutning till Blynäs I områden med anslutning till andra reningsverk 2012 2030 2012 2030 2012 2030 9 625 11 210 6 625 8 460 3 000 2 750 Prioritet 1 640 1 135 640 1 135 0 0 Prioritet 2 200 1 110 0 1 110 200 0 Prioritet 3 730 875 730 895 0-20 Totalt tom prioritet 3 11 200 14 300 8 000 11 600 3 200 2 700 Prioritet 4 1 640 2 300 1 630 2 040 10 250 Totalt tom prioritet 4 12 800 16 600 9 600 13 600 3 200 3 000 Prioritet 5 1 400 2 000 1 400 2 000 0 0 Totalt tom prioritet 5 14 200 18 600 11 000 15 600 3 200 3 000 Fram till 2030 förväntas en förtätning på norra Resarö som uppskattas till 25 % eller ca 330 personer. Området är anslutet till Margretelunds avloppsreningsverk. Trots detta minskar antalet anslutna till andra reningsverk än Blynäs under samma period från 3 000 till 2 750 personer. Det beror på att avloppsreningsverket vid Rindö hamn antas läggas ner och anslutas till Blynäs före år 2030. Det innebär att 580 personer som är anslutna idag och ytterligare ca 200 personer vid utbyggnad med prioritet 2 kommer att anslutas till Blynäs. Vid en VA-utbyggnad på Stegesund (prioritet 3) kommer även de ca 20 personer som idag har en enkel allmän avloppsrening att anslutas till Blynäs. Utbyggnad med prioritet 4 omfattar bland annat Tynningö och delar av Killingen på Resarö. För Tynningö antas antalet anslutna fastigheter år 2012 och 2030 sammanfalla med de scenarier som använts i TVA:s utredning, d.v.s. totalt 600 respektive 900 fastigheter. Vid utbyggnad av delar av Killingen antas 50 % av den tillkommande bebyggelsen kunna anslutas till Margretelund och resterande 50 % till Blynäs. Utbyggnad med prioritet 5 innefattar endast befintlig bebyggelse inom namngivna områden i tabell 5 ovan. Tillkommande bebyggelse liksom bebyggelse inom övriga områden i kommunen ingår inte. 24

Den nuvarande kapaciteten i Blynäs motsvarar 8 000 personer, om man utgår från normal belastning av syreförbrukande ämnen (BOD). Detta kommer att överskridas före år 2030 även om ingen VA-utbyggnad sker, på grund av tillkommande bebyggelse inom verksamhetsområdet, och tillkommande belastning från avloppsreningsverket vid Rindö hamn. Ansökan om utökat tillstånd för Blynäs upp till 13 000 personer (baserat på BOD-belastning) har lämnats in till Länsstyrelsen, där kompletteringar gjordes 2013. Beslut har ej meddelats. Vid en eventuell anslutning till Käppalaverket kommer kapaciteten i reningsverket inte att vara begränsande för hur många som kan anslutas i Vaxholm. Däremot kan dimensioneringen av överföringsledningarna utgöra en begränsning tills ytterligare ledningar byggts. Ovanstående bedömning innebär att antalet anslutna personer år 2030 inom nuvarande verksamhetsområde och utbyggnad enligt prioritet 1, 2 och 3 (14 300 personer totalt, varav ca 11 600 anslutna till Blynäs) ryms inom den planerade kapaciteten 13 000 personer. Därutöver finns kapacitet att ansluta ytterligare ca 1400 personer inom områden med prioritet 4. Om avloppsreningsverket vid Rindöhamn inte läggs ner, kan motsvarande kapacitet i Blynäs (ca 800 personer) tas i anspråk för annan bebyggelse, som annars inte skulle rymmas. För utbyggnad utöver detta behöver ytterligare kapacitet i den samlade avloppsreningen planeras. 2.10 Bedömd tidplan för VA-utbyggnad Utifrån den prioritering för VA-utbyggnad kan en bedömning göras av när utbyggnad kan ske i berörda områden. Tidplanen är osäker för den utbyggnad som ligger långt fram i tiden, och prioriteringen i sin helhet kan komma att omprövas i kommande uppdateringar av VA-planen. En förutsättning för att angivna tider ska kunna hållas är att berörda detaljplaner antas och vinner laga kraft. Utbyggnad av områden med prioritet 4 och 5 förutsätter dessutom att kapacitet för avloppsrening kan säkerställas. Prioritet 1: Utbyggnaden avlutas år 2017 Prioritet 2: Utbyggnaden påbörjas 2015 2020 Prioritet 3: Utbyggnaden påbörjas 2020 2025 Prioritet 4: Utbyggnaden påbörjas 2025 2.11 VA-försörjning i avvaktan på utbyggnad Områden med prioritet 1-3 är högt eller medelhögt prioriterade för VA-utbyggnad. Likväl kan det i många fall dröja flera år innan utbyggnaden kan genomföras. Under denna tid behöver den befintliga VA-försörjningen fungera tillfredsställande, om än inte långsiktigt hållbart. Föroreningsutsläpp från dåligt fungerande avloppsanläggningar måste begränsas, samtidigt som fastighetsägarna inte bör tvingas till stora investeringar som riskerar bli onyttiga när utbyggnaden genomförs. Denna avvägning behöver göras med omsorg och kan underlättas genom: VA-rådgivning (se vidare under punkt 2.12 nedan) Tydlig information om planerad utbyggnad angående bl.a. tider, avgifter och villkor för inlösen av befintliga anläggningar Tidsbegränsade tillstånd för tillfälliga enskilda avloppsanläggningar under vissa förutsättningar 25