VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 (18)

Transkript

1 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 (18) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott VA-policy för Vallentuna kommun (KS ) Beslut Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Ärendet i korthet Vallentuna kommun och Roslagsvatten AB arbetar tillsammans med att under ta fram en VA-plan i nära anslutning till den nya Översiktsplanen (ÖP2010). VA-planen skall gälla för hela kommunen dvs. både inom och utom verksamhetsområde för allmänt VA. Arbetet följer den metodik som utvecklats under de senaste åren och som används av ett stort antal svenska kommuner. Under hösten 2013 har en arbetsgrupp från samhällsbyggnadsförvaltningen utsetts och en VA-översikt har utarbetats. Den ger en bild av hur den allmänna och den enskilda VAförsörjningen fungerar idag i Vallentuna kommun och vilka utvecklingsbehov som finns. I januari 2014 genomfördes ett seminarium för att diskutera de strategiska frågorna som väcks i VAöversikten. Med VA-översikten som underlag och utifrån synpunkter som kom fram på seminariet har arbetsgruppen utformat ett förslag till VA-policy för Vallentuna kommun. VA-policyn ska vara vägledande för det fortsatta arbetet med kommunens VA-plan. Yrkanden Örjan Lid (M) yrkar att kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott lämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Propositionsordning Ordföranden ställer Örjan Lids yrkande mot avslag och finner att utskottet beslutar i enlighet med Örjan Lids yrkande. Ärendets tidigare behandling Förvaltningens förslag till beslut Handlingar 1. Tjänsteskrivelse 2. VA-översikt Vallentuna VA-policy förslag Expedieras till Akten Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DNR KS MATS ERIKSSON SID 1/1 PLANERINGSCHEF KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse VA-policy för Vallentuna kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta VA-policy för Vallentuna kommun. Ärendet i korthet Vallentuna kommun och Roslagsvatten AB arbetar tillsammans med att under ta fram en VA-plan i nära anslutning till den nya Översiktsplanen (ÖP2010). VAplanen skall gälla för hela kommunen dvs. både inom och utom verksamhetsområde för allmänt VA. Arbetet följer den metodik som utvecklats under de senaste åren och som används av ett stort antal svenska kommuner. Under hösten 2013 har en arbetsgrupp från samhällsbyggnadsförvaltningen utsetts och en VA-översikt har utarbetats. Den ger en bild av hur den allmänna och den enskilda VA-försörjningen fungerar idag i Vallentuna kommun och vilka utvecklingsbehov som finns. I januari 2014 genomfördes ett seminarium för att diskutera de strategiska frågorna som väcks i VA-översikten. Med VA-översikten som underlag och utifrån synpunkter som kom fram på seminariet har arbetsgruppen utformat ett förslag till VA-policy för Vallentuna kommun. VA-policyn ska vara vägledande för det fortsatta arbetet med kommunens VA-plan. Handlingar Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Mats Eriksson Planeringschef Ska expedieras till: Akten SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA VALLENTUNA TFN FAX SBF@VALLENTUNA.SE

3 FÖRSLAG RAPPORT VALLENTUNA KOMMUN OCH ROSLAGSVATTEN 2014 VA-plan för Vallentuna kommun VA-policy FÖRSLAG

4 VA-plan för Vallentuna kommun Innehåll VA-policy Den allmänna VA-anläggningen VA-försörjning utanför nuvarande verksamhetsområde Hållbar utveckling... 3 VALENTUNA KOMMUN OCH ROSLAGSVATTEN

5 KAPITEL 1. Den allmänna VA-anläggningen 2 Kommunens nödvatten- och reservvattenförsörjning ska belysas i VA-planen Förutsättningarna att nyttja kommunens äldre vattentäkter för nödvatten- och reservvattenförsörjning och behovet att skydda dem för framtida behov ska klargöras Den kapacitet som behövs i kommunens vatten- och avloppssystem för tillkommande bebyggelse ska säkerställas. VA-planen ska beskriva behovet av investeringar och möjligheten till samordning med grannkommunerna. VA-anläggningen ska förnyas i den omfattning och på det sätt som krävs för att upprätthålla god funktion. Åtgärderna ska bidra till att miljöpåverkan och mängden tillskottsvatten minskar. VA-systemet ska successivt anpassas till ett förändrat klimat. Fördelning av ansvaret för VA-försörjningen inklusive reservvattenförsörjning och dagvattenhantering ska vara tydlig 2. VA-försörjning utanför nuvarande verksamhetsområde Utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen ska planeras i samordning med kommunens översiktsplan. Prioritering mellan områden för utbyggnad ska framgå i VA-planen. Det ska finnas tydlig information till kommuninvånarna om kommunens planer för allmän och enskild VA-försörjning. 3. Hållbar utveckling VA-planen ska innehålla åtgärdsplaner för att minska tillförseln av föroreningar till grundvatten, sjöar och vattendrag via dagvatten och smältvatten samt från bräddavlopp och enskilda avlopp. Planeringen ska samordnas mellan kommuner inom avrinningsområden. Spridning av oönskade ämnen genom enskild och allmän VA-försörjning ska förebyggas genom aktiva åtgärder för att minska onödig användning av kemikalier och läkemedel och förhindra att dessa når avloppssystemet. Ny bebyggelse ska planeras med hänsyn till ett förändrat klimat så att vattnets naturliga avrinning i möjligaste mån kan bibehållas och översvämningar kan undvikas. VALENTUNA KOMMUN OCH ROSLAGSVATTEN

6 KAPITEL 2 BEGREPPReservvatten och Nödvatten Reservvatten: Leverans av vatten från alternativ källa eller alternativ huvudledning med distribution via det ordinarie ledningsnätet. Nödvatten: Leverans av vatten för dryck, matlagning och personlig hygien utan att nyttja det ordinarie ledningsnätet (till exempel med tankar och tankbilar). Definitioner ur Livsmedelsverket 2007, Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning VALENTUNA KOMMUN OCH ROSLAGSVATTEN

7 VA-ÖVERSIKT FÖR VALLENTUNA KOMMUN

8 Sammanfattning Vallentuna kommun har påbörjat arbetet med en VA-plan. Den ska ge en övergripande planering för VA-försörjningen i hela kommunen, både inom och utanför verksamhetsområdet för den allmänna VA-anläggningen. Planeringen ska bidra till en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning i hela kommunen att god vattenstatus kan uppnås i de vattenförekomster som påverkas av VAförsörjningen i enlighet med de miljökvalitetsnormer som fastställts inom ramen för Svensk Vattenförvaltning. Som ett första steg i arbetet med VA-planen har denna VA-översikt upprättats. Den ger en överblick över den allmänna och enskilda VA-försörjningen och utgör underlag för den fortsatta planeringen. I Vallentuna finns 16 ytvattenförekomster enligt klassningen inom Svensk Vattenförvaltning. Av dessa har Vallentunasjön otillfredsställande ekologisk status medan övriga har måttlig eller god status. Samtliga har god kemisk status med undantag för kvicksilver. Kommunens verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsförsörjning omfattar i huvudsak centralorten samt tätorterna Karby/Brottby, Lindholmen, Kårsta, Ekskogen och Frösunda. Även ett antal fastigheter utanför verksamhetsområdet är anslutna till den allmänna anläggningen enligt särskilda avtal med Vallentunavatten. Vattenförsörjning tillgodoses genom leverans från kommunalförbundet Norrvatten. Spillvatten avleds huvudsakligen till Käppalaförbundets system och i mindre omfattning till Margretelunds avloppsreningsverk i Österåker och till tre mindre avloppsreningsverk inom kommunens egen allmänna anläggning. Verksamhetsområdet för dagvatten är något mindre omfattande. Som grund för dagvattenhanteringen i kommunen tillämpas Oxundaåns dagvattenpolicy. Vallentuna kommun har ca 2500 fastigheter med enskilda avloppsanläggningar som inte är anslutna till det allmänna avloppsledningsnätet, 10 st i storleken pe. I kommunen finns ett antal områden med samlad bebyggelse där behov av allmän VAförsörjning kan uppstå under de närmaste åren. I VA-översikten identifieras ett antal strategiska frågor som behöver belysas i kommunens VApolicy och behandlas vidare i VA-planen. Till dessa frågor hör bland annat reservvattenförsörjning, behovet av ökad kapacitet för ny bebyggelse och områden där behov av allmän VAförsörjning kan uppstå. O:\STH\249952\R\_Text\VA-översikt\VA-översikt Vallentuna docx

9 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Omfattning Organisation Omvärldsfaktorer och befintliga planer Lagkrav och villkor Nationella miljömål Svensk vattenförvaltning och Baltic Sea Action Plan Kommunala mål, planer och styrande dokument Översiktsplan Miljöpolicy Annan planering för vatten Dagvattenpolicy Vallentuna kommuns principer för skyddsnivå Ett förändrat klimat Den allmänna VA-anläggningen Verksamhetsområde Dricksvatten Vattenförsörjning Vattenskyddsområden och reservvattenförsörjning Spillvattenhantering Dagvattenhantering Förnyelse av ledningsnät och anläggningar Enskild VA-försörjning Enskild vattenförsörjning Enskilt avlopp Renhållning och latrinhantering Omvandlingsområden och andra områden med samlad bebyggelse Strategiska frågor och behov avseende VA-försörjningen Ordlista (21)

10 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Vallentuna kommun avser att ta fram en VA-plan över kommunen. Syftet är att få ett verktyg för hållbar planering av vatten- och avloppsförsörjningen i hela kommunen, både inom och utom nuvarande VA-verksamhetsområde. Som avloppsvatten räknas spillvatten, dagvatten och i vissa fall även dränvatten. Arbetet genomförs stegvis där första steget är en VA-översikt. Den ska sedan fungera som ett underlag i det fortsatta arbetet med VA-policy och VA-plan. Syftet med VA-översikten är att belysa nuläget och behov, problem och framtida strategiska frågor samt föreslå var fördjupade utredningar ska tas fram. 1.2 Omfattning VA-översikten omfattar all VA-försörjning i kommunen, såväl den allmänna som den enskilda. Med VA-försörjning menas tillgång till dricksvatten och hantering av avloppsvatten, det vill säga spillvatten, dagvatten och dränvatten. Vallentuna ligger strax norr om Stockholm, bara 20 kilometer från storstadens puls. Här finns en rik natur och stads- och landsbygd. Kommunen består av 358 km 2 landareal och 10,6 km 2 vattenareal (SCB.se). 4(21)

11 Figur 1: Vallentuna kommun I september 2013 uppgick antalet kommuninvånare till personer (SCB.se). Ca 83 % av dessa är bosatta inom VA-verksamhetsområdet. 1.3 Organisation Vallentunavatten är som VA-huvudman ansvarig för att inom verksamhetsområde för allmänt vatten, spillvatten och dagvatten utreda, anlägga och driva allmänna VA-anläggningar. Vallentunavatten ingår i det regionala VA-bolaget Roslagsvatten. Samhällsbyggnadsförvaltningens Planeringsavdelning hanterar frågor som rör översiktlig planering och detaljplanering. Avdelningen Bygg och miljö svarar för lov, tillstånd, anmälningar och tillsyn enligt plan- och bygglagen och miljöbalken, avdelningen för exploatering och infrastruktur hanterar bland annat exploateringsavtal i samband med stadsbyggnadsprojekt och drift av allmänplatsmark. Länsstyrelsen i Stockholms län har en roll som samtalspart och stöd i kommunens VAplanering. Länsstyrelsen är också en länk till andra statliga myndigheter. 5(21)

12 Arbetet med VA-planen sker i huvudsak i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från Roslagsvatten, Planeringsavdelningen och Bygg- och miljöenheten. 2 Omvärldsfaktorer och befintliga planer 2.1 Lagkrav och villkor De lagar som är viktiga i detta sammanhang är vattentjänstlagen, anläggningslagen, plan- och bygglagen och miljöbalken. Enligt lagen om allmänna vattentjänster, LAV (Lag 2006:412) är det kommunens skyldighet att vid behov ordna vattentjänster. 6 i lagen lyder: Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning. Enligt prop. 2005/06:78 (prop. till LAV) så krävs att det förväntas att den allmänna vaanläggningen förhindrar eller åtminstone väsentligt motverkar påtagliga olägenheter för miljön, för att miljöskyddsrekvisitet i 6 vattentjänstlagen ska anses vara uppfyllt. Enligt anläggningslagen (Lag 1973:1149) kan gemensamhetsanläggning inrättas som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. Fråga om gemensamhetsanläggning prövas vid Lantmäteriförrättning. Plan- och bygglagen, PBL (Lag 2010:900) innehåller ett antal bestämmelser för planläggning av mark och vatten och byggande. En av de viktigaste bestämmelserna är att kommunen ska upprätta en översiktsplan, som ska redovisa hur kommunen planerar att använda mark och vattenområden inom hela kommunen. Miljöbalken (Lag 1998:808) syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Enligt PBL och miljöbalken har kommunerna via översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser möjlighet att synliggöra vattenresurserna. Framtagandet av lokala och regionala vattenförsörjningsplaner är en viktig del i detta arbete. En kommunal VA-plan bidrar till att lyfta fram vattenfrågorna i planeringsarbetet. 2.2 Nationella miljömål Riksdagen har antagit ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt 13 etappmål inom fyra prioriterade områden som ska fungera som riktlinjer för miljöarbetet på olika nivåer runt om i Sverige. Tidigare fanns delmål kopplade till respektive miljökvalitetsmål men under 2010 beslutade riksdagen om en ny målstruktur där delmålen har ersatts av preciseringar. Samtidigt upphörde de regionala miljömålen att gälla. Den 26 april 2012 beslutade regeringen om etappmålen. Nedan redovisas de miljökvalitetsmål och preciseringar som berör VA-försörjningen. De som direkt påverkar VA-försörjningen är ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag och grundvatten av god kvalitet, se nedan. 6(21)

13 Mål nr 7: Ingen övergödning Nationella mål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Mål nr 8: Levande sjöar och vattendrag Nationellt mål Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Mål nr 9: Grundvatten av god kvalitet Nationella mål Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen i Stockholms län har en samordnande roll för det regionala arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar och etappmål. Länsstyrelsen gjorde år 2012 en uppföljning av miljömålen i Stockholms län och bedömde att dessa mål inte kommer att nås till år 2020, med idag beslutade eller planerade åtgärder. 2.3 Svensk vattenförvaltning och Baltic Sea Action Plan År 2000 antog alla medlemsländer i EU det så kallade ramdirektivet för vatten vilket innebär en helhetssyn och systematiskt arbete för att bevara och förbättra Europas vatten. Direktivet omfattar både ytvatten och grundvatten och det övergripande målet är att uppnå god vattenstatus, så att en långsiktigt hållbar vattenkvalitet och vattenanvändning tryggas. God status för ytvatten innebär god ekologisk status och god kemisk status. För grundvatten är begreppet god status indelat i god kvantitativ och god kvalitativ status. Sveriges fem vattendistrikt har tagit fram förvaltningsplan, åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivning som gäller för perioden Målet är att alla vatten ska nå minst god status under perioden I åtgärdsprogrammet, som riktar sig till kommuner och myndigheter, beskrivs de åtgärder som bedöms nödvändiga för att de beslutade miljökvalitetsnormerna ska uppnås i tid inom vattendistriktet. Arbete pågår med ett nytt åtgärdsprogram för perioden Åtgärderna innebär dels att utveckla styrmedel, dels konkreta förbättringar av vattenmiljön. I åtgärdsförslaget anges att kommunerna, i samverkan med länsstyrelserna, behöver utveckla VA-planer, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk, kemisk och kvantitativ status. Vidare behöver kommunerna ha vattenskydd och föreskrifter för nuvarande och för framtida vattentäkter. I den kommunala tillsynen ska verksamheter som kan ha en inverkan på vattenmiljön i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status prioriteras. När det gäller enskilda avlopp kommer reningskraven att öka och kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå i de fall de påverkar en vattenförekomst som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Det förväntas bli ökade krav på rening av kommunalt avloppsvatten (spillvatten, bräddvatten och dagvatten). Vallentuna kommun ingår i Norra Östersjöns vattendistrikt. Gemensamt för flera kommuner i distriktet är att verksamheter i kommunen påverkar vattenkvaliteten i Östersjön. Enligt Vattendirektivet ska alla kustvatten ha god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) år Alla vattenområden ska uppnå god ekologisk status till år (21)

14 Figur 2: Ekologisk status för ytvattenförekomsterna i Vallentuna (VISS). I tabell 1 nedan återfinns alla ytvattenförekomster i Vallentuna. 8(21)

15 Tabell 1: Vattenförekomster i Vallentuna kommun Ekologisk status Kemisk status EU_CD Namn (exkl Hg) SE Oxundaån-Hargsån God God SE Loån (mellan Tärnan och Viren) God God SE Åkerströmmen-Lillån Måttlig God SE Åkerströmmen-Helgöån Måttlig God SE Åkerströmmen-Holmbroån Måttlig God SE Åkerströmmen-Storån Måttlig God SE Tärnan God God SE Sparren Måttlig God SE Vallentunasjön Otillfredsställande God SE Bergshamraån God God SE Garnsviken Måttlig God SE Åkerströmmen-Husaån God God SE Ullnasjön Måttlig God SE Norrtäljeån-Vretaån God God SE Åkerströmmen-Hackstabäcken Måttlig God SE Åkerströmmen-Kyrkån God God Sverige och de andra länderna med avrinning till Östersjön kom i november 2008 överens om en aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan (BSAP). Målet är att få god status i Östersjön till Enligt aktionsplanen ska nationella genomförandeplaner tas fram. För Sveriges del kommer det att innebära att minska utsläppen av kväve och fosfor till Östersjön. Naturvårdsverket har tagit fram en rapport med Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan med förslag till nationell åtgärdsplan. För VA-försörjningen innebär det att minska utsläppen från avloppsreningsverken (åtgärd E3a) och att förbättra reningen av enskilda avlopp (åtgärd E3b). 2.4 Kommunala mål, planer och styrande dokument Översiktsplan I Vallentuna kommuns vision anges att kommunen aktivt ska bidra till en växande och hållbar storstadsregion. Enligt visionen behöver 7000 nya bostäder byggas inom kommunen fram till år Utvecklingen ska ske i ett möte mellan stadsbygd och landsbygd. Den övervägande delen av nya bostäder, arbetsplatser, handel och service kommer att ligga utefter Roslagsbanan och Arningevägen från kommungränsen mot Täby till och med Molnby/Ubby. Dessutom planeras en större samlad utbyggnad i Lindholmen och i Karby och Brottby som med bra kollektivtrafik kan bli centrum för den omgivande landsbygden. För landsbygden i de norra delarna av kommunen är en fortsatt utveckling i Kårsta betydelsefull. Ytterligare arbetstillfällen vid Roslagsstoppet och Löt kan bidra till underlaget för bostäder och service i Kårsta Miljöpolicy I miljöarbetet utgår Vallentuna kommun från en övergripande vision. Det långsiktigt goda livet i kommunen förutsätter ren luft och rent vatten, lättillgängliga oförstörda naturområden och låga bullernivåer. Vallentuna kommun ska i alla sina verksamheter arbeta för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling såväl ekologiskt och ekonomiskt som socialt. Alla ska vara med och ta ansvar för att miljöpolicyn genomsyrar beslut och handlingar i stort och smått. Kommunen ska 9(21)

16 vara ett gott föredöme för invånare och besökare. Inom miljö- och klimatområdet arbetar Vallentuna kommun aktivt för att uppnå visionen genom att: Spara på energi och gå över till förnybara energikällor för både uppvärmning, transporter och övrig energianvändning för att minska belastningen på vår miljö. Hushålla med naturresurser, återanvända och återvinna det man använder. Ställa höga miljökrav vid all upphandling, byta ut varor och kemiska produkter mot mindre skadliga och minimera miljöbelastande utsläpp. De miljökrav som ställs inom den egna verksamheten ska även i möjligaste mån ställas på leverantörer och entreprenörer som anlitas av kommunen. Värna om biologisk mångfald, hotade arter och deras livsrum, såväl i odlingslandskapet som i olika vattenmiljöer och skog med höga naturvärden. Grunda all samhällsplanering på miljö- och hållbarhetsaspekter, så att marken, vattnet och den fysiska miljön används på ett resurssnålt och hållbart sätt. Kontinuerligt öka miljömedvetenheten hos anställda, invånare, företagare och övriga verksamma i kommunen. Genom strategiskt arbete bidra till att uppnå lokala, regionala och nationella mål för miljö, klimat och natur. Luften som vi andas har stor betydelse för vårt välbefinnande och vår hälsa. Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. I verksamheten används energi och råvaror på ett effektivt sätt, sträva efter att öka andelen av förnybara resurser och förebygga föroreningar. Ständigt förbättra miljöarbetet genom regelbundna uppföljningar och utvärderingar. Öppet redovisa och informera om kommunens miljöarbete och miljöpåverkan Annan planering för vatten I kommunen pågår åtgärdsplanering för att förbättra status ibland annat Vallentunasjön. Tillsyn av enskilda avlopp har prioriterats kring Vallentunasjön, Långsjön och Garnsviken för att förbättra statusen i dessa vattenförekomster Dagvattenpolicy Som grund för dagvattenhanteringen i Vallentuna kommun tillämpas Oxundaåns dagvattenpolicy som fastställts i kommunfullmäktige. Enligt policyn ska dagvatten i första hand omhändertas lokalt och genom öppna dagvattensystem. Ett förslag till kompletterande dagvattenpolicy för hela kommunen har utformats. I detta beskrivs ansvars- och kostnadsfördelningen mellan kommunens samhällsbyggnadsförvaltning, Vallentunavatten AB och andra aktörer, såsom vägföreningar, torrläggningsföretag, fastighetsägare etc. Vallentunavatten ska verka för robusta och uthålliga dagvattenlösningar som gynnar biologisk mångfald och estetiska värden inom ramen för gällande lagar och riktlinjer. Öppna delar (dammar och diken) kan ingå i den allmänna VA-anläggningen där en översvämmad anläggning ej medför skada på omgivningen. Inom fastställt verksamhetsområde för dagvatten är Vallentunavatten ansvarig för avledande av dagvatten från abonnentens förbindelsepunkt till och med utsläpp i recipient och vid behov även rening. Ansvaret omfattar ej avledande och rening av dagvatten från huvudgata eller trafikled som saknar upprättad förbindelsepunkt till allmän dagvattenanläggning. Där kommunen ansvarar för väghållning och allmän platsmark ingår hantering av dagvatten, det vill säga vägdiken, rännstenar, rännstensbrunnar i allmän platsmark samt serviser som förbin- 10(21)

17 der rännstensbrunnar i allmän platsmark med allmänna VA-anläggningar. På motsvarande sätt svarar Trafikverket för dagvattenhantering för trafikleder Vallentuna kommuns principer för skyddsnivå Naturvårdsverkets allmänna råd (2006:7) för små avloppsanläggningar anger att kommuner bör ställa högre reningskrav i områden som kommunen anser vara extra känsliga för utsläpp av avloppsvatten. Enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram behöver kommunerna ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. Utgångspunkten i Vallentuna är att alla avloppsanläggningar ska uppfylla grundkraven för normal skyddsnivå för miljö- och hälsoskydd enligt naturvårdsverket. Det är också denna nivå som övervägande delen av alla avloppsanläggningar omfattas av. Generellt gäller hög skyddsnivå för miljöskydd inom ett område på 150 meter från strandlinjen av den skyddsvärda recipienten eller området. Bedömningen av känsliga områden har genomförts utifrån Naturvårdsverkets allmänna råd till 2 och 26 kapitlet Miljöbalken. Figur 3 ger en vägledning om vilka fastigheter som omfattas av respektive skyddsnivå. Gränserna ska inte ses som exakta utan ge en indikation på vilken skyddsnivå aktuell fastighet ligger inom. Varje ärende prövas utifrån de förutsättningar som finns i det enskilda fallet. Det kan vara så att fastigheter som ligger inom normal skyddsnivå på kartan bedöms som hög skyddsnivå efter till exempel ett platsbesök. Figur 3: Områden med hög skyddsnivå för enskilda avlopp 11(21)

18 2.5 Ett förändrat klimat Klimatförändringar är en viktig faktor att ta hänsyn till vid planering av infrastruktur. Det råder stor samstämmighet bland forskare om att nederbördsmängderna framöver kommer att både öka och minska beroende av var man befinner sig och vilken tid på året man avser. För Mälardalens del kommer nederbörden under sommarmånaderna att minska, vilket innebär torrare somrar med riktigt låga vattenstånd. Regnen under sommarmånaderna kommer dock att bli mer frekventa och intensivare, med större regnmängd under kortare tid. Under vintermånaderna kommer nederbörden och temperaturen att öka. Omfördelningen av regn till höst-, vinter- och vårperiod med låg avdunstning kommer att innebära ökad avrinning under denna period. Enligt nuvarande prognoser bedöms den globala havsnivåhöjningen vara större än landhöjningen i Stockholmsregionen från år 2050 och framåt. Garnsviken är en avsnörd havsvik som fortfarande har förbindelse med havet genom en kanal med sluss. Nu är Garnsviken en ca 7 km lång näringsrik sprickdalssjö. Garnsvikens regleringsnivå ligger normalt på 1,6 m ö h. Vid planering av bebyggelse och VA-hantering påverkas denna framförallt av ökade nederbördsmängder och stigande nivåer i hav, sjöar och vattendrag. Detta medför en rad utmaningar för VA-försörjningen: Ökad risk for torka och vattenbrist Ökad översvämningsrisk vid kraftiga regn eller hög havsnivå Ökad risk för förorening av vattentäkter Långsiktigt hot mot Mälaren som vattentäkt med hänsyn till höjd havsnivå Det kommer att krävas utredningar för att identifiera riskområden och förutsättningar för att skapa ytliga vattenvägar för avledning av det dagvatten som inte ryms i ledningssystem. I plan- och bygglagen framhålls kommunernas ansvar för klimatanpassning. Planläggningen ska främja goda miljöförhållanden genom dels anpassning till förändringarna och dels genom minskad miljöpåverkan. 3 Den allmänna VA-anläggningen 3.1 Verksamhetsområde VA-verksamhetsområdet är det område inom vilket vatten- och avloppsförsörjningen sker genom allmänna VA-anläggningar. Området utgör en juridisk gräns inom vilket vattentjänstlagens bestämmelser gäller. Verksamhetsområdet i Vallentuna kommun innefattar i huvudsak centralorten samt tätorterna Karby/Brottby, Lindholmen, Kårsta, Ekskogen och Frösunda. Verksamhetsområdet för dagvattenhantering är mindre omfattande jämfört med verksamhetsområden för vattenförsörjning och spillvattenhantering. 12(21)

19 Figur 4: Vallentuna kommuns verksamhetsområde för allmän vattenförsörjning. Verksamhetsområdet för spillvatten är väsentligen detsamma. 13(21)

20 3.2 Dricksvatten Vattenförsörjning Den allmänna vattenförsörjningen i Vallentuna kommun tillgodoses helt och hållet genom leverans från Norrvatten. Råvattnet hämtas i Mälaren och bereds i Görvälnverket. Distributionen till Vallentuna sker genom huvudvattenledningar dels via Täby och dels via Upplands Väsby. Kommunen har därmed två oberoende leveranspunkter för dricksvatten. I tabellen nedan återfinns en sammanställning av grunddata om vattenförsörjningen år Tabell 2: Grunddata om vattenförsörjning år Vattenförsörjning Inköpt vattenmängd från Norrvatten m 3 Totalt levererad vattenmängd m 3 Debiterad vattenmängd m 3 Odebiterad vattenmängd m 3 Omätt vatten 22 % Ledningslängd dricksvatten (exkl. serviser) 152,3 km Antal tryckstegringsstationer 5 st Antal anslutna personer st Odebiterad mängd per km ledning (exkl. serviser) 7,1 l/m/dygn Specifik förbrukning (debiterad) 150 l/p/dygn Storförbrukare är badet i centrala Vallentuna, betongstationen i Okvista och Aerosol norr om Vallentuna centrum Vattenskyddsområden och reservvattenförsörjning Länsstyrelsen eller kommunen kan enligt miljöbalken (7 kap 21 ) inrätta vattenskyddsområden till skydd för vattentillgångar som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. Rådet för Vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län, VAS-rådet, har i flera rapporter (bland annat i rapport nr 10 Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län) uppmärksammat vikten av att skydda befintliga och potentiella framtida reservvattentäkter pga. länets beroende av Mälaren som vattentäkt. Ca 95 % av dricksvattnet i Stockholms län produceras av vatten från Mälaren. I Vallentuna kommun finns tre äldre vattentäkter som skulle kunna tillgodose en viss del av kommunens behov av reservvattenförsörjning. För dessa finns vattenskyddsområden med föreskrifter. Reservvattentäkterna är: Västlunda (vattentäkt för centrala Vallentuna innan anslutning till Norrvatten)- Används idag av Lindö Golfklubb (huvudstaden) för bevattning av golfbanorna. Lindholmen (används lokalt av ett par fastigheter) Kårsta (används ej) Norrvatten svarar även för kommunens behov av reservvattenförsörjning. Det behöver dock klargöras om någon av dessa vattentäkter kan utgöra en viktig resurs för kommunens framtida reservvattenförsörjning och vem som ska bevaka att de förblir tillgängliga. 14(21)

21 Figur 5: Vattenskyddsområden i Vallentuna kommun. 3.3 Spillvattenhantering Spillvatten är det förorenade vatten från toalett, bad/dusch, disk, tvätt och industrier som leds till avloppsreningsverken. Avloppsreningsverken har till uppgift att ta emot och rena spillvatten från hushåll, industrier och andra anslutna verksamheter innan det släpps ut till en recipient. Avledning och behandling av spillvatten sker huvudsakligen via Käppalaförbundets system av huvudavloppsledningar och tunnlar till Käppalaverket på Lidingö. Avlopp från ca 1200 personer avleds från Karby/Brottby till Österåkersvattens avloppsreningsverk i Margretelund. Det finns 3 st lokala verk, i Kårsta, Ekskogen och Frösunda. Avloppsverket i Frösunda kommer att läggas ner och ersättas med pumpstation för pumpning mot Käppala. Grunddata om spillvattenhanteringen sammanställs i tabell 3 nedan. 15(21)

22 Tabell 3: Grunddata om spillvattenhantering år Spillvattenhantering Avledd mängd spillvatten från Vallentuna m 3 - avledd till Käppalaverket m 3 - avledd till Margretelundsverket m 3 Behandlad mängd spillvatten i den egna kommunen m 3 Ledningslängd spillvatten 113,2 km - Varav tryckavloppsledningar 48,9 km Antal allmänna avloppspumpstationer 32 st Antal LTA-pumpar med driftansvar st Antal anslutna personer st I tabell 4 nedan återfinns uppgifter om kommunens tre avloppsreningsverk. Tabell 4: Uppgifter om avloppsrening i kommunen reningsverk. Kårsta Ekskogen Frösunda Nuvarande belastning (pe) Dimensionerande belastning (pe) Recipient Lillån till Storån Lillån till Storån Kyrkån Vattenförekomst Åkerströmmen- Helgöån Åkerströmmen- Helgöån Årsflöde 2012 (m 3 /år) Åkerströmmen- Helgöån 3.4 Dagvattenhantering Dagvatten är regn-, och smältvatten som rinner från vägar, parkeringsplatser och hustak. Dagvattenmängderna beror på nederbördens intensitet och varaktighet, markytans beskaffenhet och lutningsförhållanden samt avrinningsområdets storlek och form. Dagvattnet leds via diken och dagvattenledningar till vattendrag eller sjöar. Nederbörd faller också i form av snö, som regel mer förorenad än regn. Föroreningsgraden beror på halten av föroreningar i atmosfären, fordonsintensiteten i området, om snön blir liggande samt temperatur. Ur miljösynpunkt är det viktigt att hantering av deponerad snö sker på bästa sätt. Följande bör beaktas: - Snö från förorenade områden ska renas som motsvarande dagvatten. - Snö ska i möjligaste mån lagras lokalt. Utrymme för lagring bör beaktas vid planläggning. Som grund för dagvattenhanteringen i Vallentuna kommun tillämpas Oxundaåns dagvattenpolicy som fastställts i kommunfullmäktige. Genom dagvattenhantering med mer öppna system kan förutsättningar skapas för att kunna möta framtidens extrema nederbördstillfällen. I första hand ska förorening av dagvattnet undvikas så långt det är möjligt. Dagvattnets momentana flöden och föroreningar bör i första hand omhändertas och renas lokalt och i andra hand minimeras genom att utnyttja hela kedjan av dagvattenhanteringen; översilningsytor, naturlig biologisk nedbrytning, sedimenteringsmöjligheter etc. Kraven bestäms utifrån dagvattnets kvalitet och recipientens status. Dag- och dränvatten omhändertas inom verksamhetsområdet för dagvatten. Det finns några få områden med enbart dagvatten gata. Dränvatten tillåts att anslutas till spillvattenledningen en- 16(21)

23 ligt avtal inom äldre områden utan dagvattennät. Takavvattning tillåts dock aldrig att anslutas till spillvattenledningen. En dagvattenpark planeras vid kyrkan i Vallentuna. Både Ormstaån med returvatten från EONs fjärrvärmeanläggning och dagvatten från VA-huvudmannen kommer att ledas till dammen. Totalt finns i kommunen ca 76 km dagvattenledningar exklusive serviser. 3.5 Förnyelse av ledningsnät och anläggningar De kommunala ledningsnäten har en uppskattad genomsnittlig teknisk livslängd på 100 år och en ekonomisk på 50 år. Förnyelsetakten visar hur många meter ledningar som förnyas årligen i förhållande till antalet meter befintliga ledningar. En förnyelsetakt på 100 år motsvarar 1 %. I tabell 5 nedan anges förnyelsetakten under den senaste femårsperioden för vart och ett av de tre ledningsslagen. I figur 5 redovisas ledningslängd fördelat på ledningsslag och anläggningsår i stapeldiagram. Ledningar som renoverats redovisas dock med ursprungligt anläggningsår. Tabell 5: Förnyelsetakt för VA-ledningar i Vallentuna kommun Ledningsslag Sverige* Vatten 0,07 0,08 0,4 % Spillvatten 0,57 0,12 0,4 % Dagvatten 0,13 0,13 0,3 % * Medianvärdet för förnyelsetakt enligt VASS statistik åren Figur 6: VA-ledningsnätets längd (meter) fördelade på ledningsslag och ursprungligt anläggningsårtionde 17(21)

24 4 Enskild VA-försörjning 4.1 Enskild vattenförsörjning Utanför verksamhetsområdet för den allmänna VA-anläggningen försörjs fastigheterna med enskilda vattentäkter. Kommunen har varken anmälnings- eller tillståndsplikt på dessa dricksvattentäkter. Inom vattenskyddsområden gäller tillståndsplikt. Det finns 2 st gemensamhetsanläggningar som kontrolleras i kommunen. Ytterligare gemensamhetsanläggningar finns, vilka inte kontrolleras av miljöenheten. I Garns-Ekskogen finns gemensamma vattentäkter som sköts av de två samfällighetsföreningarna i området. 4.2 Enskilt avlopp Enskilda avloppsanläggningar med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har dålig reningsförmåga riskerar även att förorena ytvatten samt orsaka övergödning genom att för stora mängder av näringsämnen såsom kväve och fosfor rinner ut. Dessa näringsämnen bidrar bland annat till algblomning i Östersjön. Avloppsvatten innehåller även syreförbrukande ämnen, som kan bidra till syrebrist i vattendrag, sjöar och hav. För att värna om grundvattnet och ytvattnet samt minska riskerna för människors hälsa är det viktigt att avloppslösningar har bra reningsförmåga. Detta är särskilt viktigt i områden med vattenförekomster som inte når eller riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormerna enligt Svensk Vattenförvaltning (se avsnitt och 0). Vallentuna kommun har ca 2500 fastigheter med enskilda avloppsanläggningar som inte är anslutna till det allmänna avloppsledningsnätet, 10 st i storleken pe. Majoriteten av alla små enskilda avlopp utgörs av infiltrationer och markbäddar. Minireningsverk förekommer men i betydligt mindre omfattning. Anläggningar med fosforhantering har blivit vanligare sedan införandet av skyddsnivåer. Tabell 6: Genomförd inventering av enskilda avlopp År Antal Område Recipient st st st st Uthamra (båda sidor om Vallentunasjön) Garns-Ekskogen Garns-Ekskogen Garns-Ekskogen Nordost om Garnsviken (från Lilla Garn/Hakunge till Flattsta) Sydväst om Garnsviken (från Össeby-Garns Prästgård/Söböringe till E18) och Kårsta- Rickeby Vallentunasjön och Långsjön Långsjön Långsjön och Garnsviken Garnsviken och Lillån 4.3 Renhållning och latrinhantering Kommunen arbetar tillsammans med renhållaren att aktivt fasa ut latrinhanteringen. Detta görs genom information och höjd avgift för latrinhämtning. I kommunen finns ca 175 abonnenter med latrinhantering. Roslagsvatten har i samråd med Käppalaförbundet beslutat att inte tillåta att köksavfallskvarnar ansluts till det allmänna VA-nätet. Tillstånd kan ges för köksavfallskvarnar till separat tank. 18(21)

25 4.4 Omvandlingsområden och andra områden med samlad bebyggelse Med omvandlingsområden menar man vanligtvis gamla fritidshusområden som detaljplaneläggs, där till exempel avstyckningar, ökade byggrätter, bättre gatustandard och kommunal vatten- och avloppsförsörjning medför att områden omvandlas till permanentboende. Frösunda, Garns-Ekskogen, Haga, Kårsta-Rickeby, Lilla Garn, Lövsättra, Mälsta-Lingsberg, Mörbytorp, Stora Mällösa, Stångberga/Långstorp, Söböringe och Sjöberg är områden med samlad bebyggelse eller med styckade fastigheter som på grund av VA-förutsättningarna och recipientstatus inte har bebyggts. I dessa områden kan behovet av allmän VA-försörjning uppstå. Frösundaområdet består av delområden, ungefär 80 fastigheter. Området angränsar till allmänna va-ledningar. Garns-Ekskogen är ett fritidshusområde med ett 489 fastigheter varav 158 utnyttjas som permanentbostad, där ett ärende har prövats hos Mark- och miljööverdomstolen. Området ska även i fortsättningen försörjas genom enskilda vatten- och avloppsanläggningar. Haga är ett område med c:a 25 fastigheter. Här har vi övervägande permanentboende. Tomtstorlek ca 0,3 ha. I Kårsta-Rickeby är c:a halva området bebyggt och anslutet till allmänt va. Resterande del av området är avstyckat och detaljplanering pågår för 25 fastigheter av dessa. 30 st fastigheter utanför detaljplaneområdet är bebyggda och lika många är och förblir obebyggda så länge allmänt va inte finns. Tomtstorlek ca 3500 m 2. Lilla Garn består av ett tiotal permanetbebodda fastigheter som ligger i nähet till allmänt va. Några fastigheter är redan anslutna. Tomterna ligger kring 3000 m 2. Lövsättra är ett detaljplanelagt före detta koloniområde med ett 90-tal fastigheter. Området har gemensam avloppsanläggning och gemensamt vatten till sk Sanitetshus. Här finns idag 1 st folkbokförd person. Tomtstorlek ca 300 m 2. Mälsta-Lingsberg består av c:a 70 fastigheter med en tomtstorlek på c:a 2500 m 2. Permanent och fritidsboende. Mörbytorp består av ett 20-tal fastigheter där de flesta i dagsläget är permanentboende. Tomtstorleken ligger kring 2000 m 2 och större. Stora Mällösa är ett område med c:a 30 fastigheter. Här finns både fritidsboende och permanentboende. Tomtstorlek ca 3000 m 2. Stångberga/Långsjötorp vid Långsjön består av c:a 70 fastigheter, permanent och fritidshus, inom hög skyddsnivå. Tomterna ligger kring på c:a m 2. Några ännu större fastigheter finns. Söböringe och Sjöberg är ett område med c:a 60 st avstyckade fastigheter. 9 fastigheter är bebyggda med permanent- eller fritidshus. Tomtstorlek ca 3500 m 2. Området ligger intill Garnsviken och till stor del inom hög skyddsnivå. 19(21)

26 5 Strategiska frågor och behov avseende VA-försörjningen Den allmänna VA-anläggningen Hur ska kommunens reservvattenförsörjning säkerställas, och hur långt sträcker sig Norrvattens ansvar? Vilken status ska de äldre vattentäkterna i kommunen ha i framtiden, och vem ansvarar för att de förblir skyddade och tillgängliga för framtida behov? Hur ska VA-anläggningens kapacitet för tillkommande bebyggelse säkerställas? I vilken takt behöver VA-anläggningen förnyas för en ekonomiskt hållbar utveckling? VA-försörjning utanför nuvarande verksamhetsområde Hur ska VA-utbyggnad prioriteras mellan områden med samlad bebyggelse, där behov kan uppstå? Vilken strategi ska kommunen ha där utbyggnad inte prioriteras? Hållbar utveckling Hur ska VA-planen bidra till att god ekologisk status kan uppnås i vattenförekomster i och nedströms kommunen? Hur ska bebyggelsen och VA-försörjningen anpassas till ett förändrat klimat Hur ska VA-försörjningen anpassas för ökad hushållning med naturresurser? Vilka åtgärder behöver planeras för en långsiktigt hållbar dagvattenhantering? Hur ska ansvaret för dagvattenanläggningarna fördelas mellan VA-huvudmannen, kommunens enheter och andra aktörer? 20(21)

27 Ordlista ARV Avloppsvatten Bräddvatten Dagvatten Dränvatten Förnyelsetakt LTA Pe Avloppsreningsverk Vatten som avleds i rörledning: spillvatten, processvatten, kylvatten, dränvatten, dagvatten och inläckage Avloppsvatten som avleds till recipient, direkt eller via dagvattenledning, från bräddavlopp i kombinerat system. Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten Vatten som avleds genom dränering av byggnader, vägar etc. Andel av total ledningslängd som förnyas under ett år Lätt tryckavlopp. Tryckavloppssystem med små ledningsdimensioner och med en avloppspump för varje fastighet eller mindre grupp av fastigheter Personekvivalent, tal för att beskriva belastningen från allmän verksamhet och industri såväl som från hushåll på exempelvis en reningsanläggning eller ledningsnät. Tillskottsvatten Samlingsbegrepp för vatten som utöver spillvatten avleds i spillvattenförande avloppsledning. Tillskottsvatten kan således vara dagvatten, dränvatten, inläckande sjö- och havsvatten eller dricksvatten 1. Utläckage Utspädningsgrad, USG Omvandlingsområde Verksamhetsområde Observera att tillskottsvatten även inkluderar medvetet inkopplat vatten, som till exempel i kombinerade system eller tillåtna dräneringsanslutningar. Utläckande vatten från dricksvattenledningsnätet (benämns ibland svinn). Mäts som odebiterad vattenmängd i förhållande till total levererad vattenmängd, uttrycks i %. Total mängd avloppsvatten i förhållande till debiterad avloppsmängd. Sammanhängande fritidshusområden om minst 10 fastigheter där omvandling mot permanentboende pågår 2. Det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning, 1 Svenskt Vatten, P90, sid 8 2 SVU 2008:11, Handbok om VA i omvandlingsområden 21(21)