Utbildningsinspektion i förskoleverksamhet

Utbildningsinspektion i förskoleverksamhet UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever respektive vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till pedagogisk verksamhet och omsorg 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om kvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, ledningsfunktionen, personalens kompetens, pedagogiskt material och övrig utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål och uppföljningen av barnens utveckling. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

SKOLVERKET Beskrivning av förskoleverksamheten Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 1 675 Enligt skolverkets statistik har 81 procent av kommunens barn i åldern 1-5 år plats inom förskoleverksamheten. Av dessa finns 67 procent i förskola och 14 procent i familjedaghem. Det finns 28 förskolor spridda över kommunen varav en, som är centralt belägen, har öppet hela dygnet årets alla dagar. I kommunen finns därutöver fem enskilda förskolor som drivs i form av föräldrakooperativ samt 75 familjedaghem. Skolverket har besökt åtta förskolor: Furulundsgården, Bryggargården, Tjärna Hage, Kometen och Nattviolen (dygnetruntöppet) belägna inom Borlänge skolområde samt Täppgården, Årbygården och Björkbacken inom Tuna skolområde. Förskolornas lokaler är friliggande och för ändamålet byggda mellan åren 1967 och 1981. Bryggargården utgör ett undantag, den är byggd 1992 i bottenvåningen på ett hyreshus. Samtliga har egna utrymmen för utevistelse. Samtliga förskolor ingår som en del i ett rektorsområde med grundskola, förskoleklass och skolbarnsomsorg. Genomförandet av inspektionen i förskoleverksamheten Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för granskningen av Borlänge kommuns förskoleverksamhet har bestått av undervisningsråden Anna Bergstedt Nordqvist och Gunnel Eriksson. Besök i ovan nämnda förskolor genomfördes den 20 april - 6 maj 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och de besökta förskolorna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besök i verksamheten. Rapporten grundar sig också på annan information om Borlänge förskoleverksamhet som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem, via hemsida eller finns publicerat på annat sätt. I Borlänge förskoleverksamhet genomfördes intervjuer med ansvariga chefer, ett urval av personal samt ett urval av föräldrar. Därutöver gjordes besök i verksamheten. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Borlänge kommun Övrig information av betydelse för inspektionen har varit intervjuer med tjänstemän på beställarkansliet. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall förskoleverksamheten genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. I läroplanen för förskolan framgår den värdegrund och de allmänna mål som gäller för förskolan och som är tillämplig även i annan förskoleverksamhet. Förskolan skall påverka barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar, respekt för allt levande och omsorg om närmiljön. I läroplanen anges också att barnen skall utveckla öppenhet och ansvar samt förståelse för allas lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med förskolans värdegrund och målen att utveckla dess normer och värden. Vid de förskolor som inspektörerna besökt iakttas att barnen får en god omvårdnad och fostran. Detta styrks vid de föräldraintervjuer som inspektörerna genomför. Förskolorna har upprättat varsin kvalitetsredovisning enligt ett av nämnden fastställt koncept. Den är en utvärdering i vad mån verksamheten uppfyller målen i kommunens skolplan (kvalitetshandboken). Ett av målen som utvärderats är att det skall finnas utrymme för barn att vara med och påverka innehållet i verksamheten. Eftersom de kvalitetskriterier som finns uppsatta är svåra att översätta till förskoleverksamheten har de flesta förskolorna bedömt att de i detta avseende har en låg måluppfyllelse. Vid inspektionen framgår dock att personalen genom att vara lyhörda och visa respekt för barnens behov, ger dem möjlighet att påverka verksamhetens innehåll. I leken, samlingar och vid måltider iakttar inspektörerna att barnen efter ålder och mognad har möjlighet att uttrycka åsikter samt lyssna och ta hänsyn till andra. Vid föräldraintervjuerna framkommer att majoriteten upplever att deras barn har en trygg psykosocial miljö. Den fysiska miljön upplevs dock av flera föräldrar och personal som otrygg. (se avsnitt arbetsmiljö och delaktighet) Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskolornas resultat gällande förskolans värdegrund och målen att utveckla dess normer och värden är bra. 2. Utveckling och lärande skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger flera mål för detta, bland andra att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. För familjedaghem och öppen förskoleverksamhet skall förskolans läroplan vara vägledande, utifrån de förutsättningar som dessa verksamheter ger. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. 3

SKOLVERKET I de kvalitetsredovisningar som gjorts vid förskolorna finns utvärdering av huruvida barnen känner lust och glädje i sitt lärande. Här har förskolorna gett sin verksamhet relativt höga omdömen. Personalen uppger i intervjuerna att barnens språkutveckling och därmed förmåga att kommunicera generellt försämrats under senare år. Detta framkommer dock inte i kommunens kvalitetsredovisning eftersom denna fråga inte ställts. Ett annat mål som utvärderats är i vilken omfattning dokumentation av barnens utveckling och lärande sker. På detta område skattar sig förskolorna lägre. Vid inspektionen framkommer dock att det på samtliga förskolor som besöks finns någon form av sådan dokumentation och att personalen har god överblick över barnens utveckling och lärande. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultaten gällande barns utveckling och lärande är bra utom när det gäller barnens språkutveckling. 3. Arbetsmiljö och delaktighet skall vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Enligt läroplanen för förskolan skall verksamheten bedrivas i demokratiska former. Personalen skall samverka med föräldrar och barn i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Arbetslaget i förskolan skall bl.a. ansvara för att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Närmare riktlinjer för arbetet för en god arbetsmiljö finns i förskolans läroplan som också skall vara vägledande för övrig förskoleverksamhet. Granskningen gäller hur man i förskoleverksamheten arbetar för en god miljö och för att barns intressen och behov ska ligga till grund för utformningen av miljön. Barnens möjlighet till inflytande över verksamhetens utformning är ett område som lyfts fram i nämndens skolplan. Hur man lyckats förverkliga detta ute i förskolorna varierar. Stora delar av verksamheten är styrd av de vuxna men som genom att ta hänsyn till både gruppens och enskilda barns behov ger barnen möjlighet till inflytande. I intervjuerna uppger personalen att man på grund av stora barngrupper inte alltid har möjlighet att ge barnen det inflytande som måldokumenten anger. Gruppernas storlek gör även att personalen upplever svårighet att tillgodose alla barns behov av trygghet och säkerhet. Som ett led i att ge barnen de grundläggande värderingar som finns angivna i läroplanen arbetar man på flera av förskolorna aktivt med barnens jagutveckling och självbild så att barnets förmåga att samspela med andra stärks. Personalens medvetenhet om betydelsen av sitt förhållningssätt till hur barnen skall utveckla empati och självkänsla varierar mycket. På några förskolor har man med det i sina arbetsplaner och har fört en diskussion om det, på andra är det mer oidentifierbart. Leken lyfts fram som särskilt viktig när gäller att ge barnen möjligheter till att utveckla kompetens att samspela med andra. I leken lär sig barnen att hantera konflikter med stöd av den vuxne. Personalen uppger att de känner otillräcklighet även i dessa situationer. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Borlänge kommun Vid en av förskolorna har biträdande rektorn initierat ett arbete för att höja medvetenheten om genusperspektivet. På en annan av förskolorna ser inspektörerna exempel på ageranden från personal som befäster könsrollerna. Säkerheten vid de förskolor inspektörerna besöker uppvisar stora brister. Staket som barnen med lätthet kan forcera både över och under. Enligt uppgift har det hänt att små barn försvunnit från gården och utsatts för stora risker i trafikerad miljö. Dåligt underhållet lekmateriel och ojämnheter i asfalten utgör likaså risker för barnen att. Enligt läroplanen skall förskolan erbjuda barnen en trygg miljö som utmanar till lek och aktivitet. JO har i beslut uttalat att verksamheten vid en förskola skall bedrivas i ordnade och säkra former och att de föräldrar som lämnar sina barn där skall kunna vara förvissade om att barnen inte skall behöva utsättas för något som äventyrar deras välbefinnande. Inspektörerna bedömer det som anmärkningsvärt att inte kommunen sett till att åtgärda bristerna. Vid tre utav de besökta förskolorna finns föräldraråd och vid tre, varav två sammanfaller, genomförs årligen enkäter där föräldrarna får ge synpunkter på verksamheten. Svarsfrekvensen är relativt låg och någon uppföljning eller återkoppling till föräldrarna har inte gjorts. Vid samtliga förskolor som inspekteras hålls regelbundna föräldramöten och föräldrarna informeras om verksamheten på flera olika sätt. Vid intervjuerna med föräldrar framkommer att de upplever att de har en god information om verksamheten. Inspektörerna erfar att det vid de besökta förskolorna i mycket begränsad omfattning förekommer att föräldrarna ges möjlighet att påverka planering, genomförande eller utvärdering av verksamheten. I något fall har föräldrarådet getts möjlighet att komma med synpunkter på lokala arbetsplanen och/eller kvalitetsredovisningen. På en av förskolorna görs en ansats att involvera föräldrar i värdegrundsarbetet. Detta sker i ett projekt som drivs i samarbete med skolan och socialtjänsten. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskolornas arbete för att skapa en god arbetsmiljö och för att barnens intressen och behov skall ligga till grund för utformningen av verksamheten generellt är av god kvalitet även om det förekommer skillnader mellan förskolor och avdelningar. När det gäller barnens säkerhet bedömer inspektörerna att den bör förbättras. Samverkan med hemmet sker främst i form av information om verksamheten. Föräldrarnas möjligheter till inflytande bör utvecklas. 5

SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet skall utgå från varje barns behov och utformas av personalen i samspel med barnen. Arbetet skall ske i ett nära samarbete med hemmen. Bestämmelser i skollagen, förskolans läroplan och Skolverkets allmänna råd för familjedaghem och öppen förskola ger också riktlinjer och vägledning. Bestämmelserna gäller t.ex. omfattningen i tid, stöd till barn med svårigheter, samverkan med föräldrarna respektive med förskoleklass, skola och fritidshem. Läroplanen anger riktlinjer för förskolans pedagogiska verksamhet för att främja barnens utveckling och lärande. Läroplanen skall vara vägledande även för övrig förskoleverksamhet. Granskningen riktas mot hur man i förskoleverksamheten arbetar i riktning mot målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Samtliga förskolor som inspektörerna besöker har upprättat någon form av planering för verksamheten oftast benämnd lokal arbetsplan. Planeringen kan avse den specifika förskolan, omfatta flera förskolor som ingår i samma rektorsområde eller gälla både förskola och grundskola inom samma rektorsområde. Upplägget och innehållet styrs oftast av kommunens skolplan men i några fall utgör även andra mål i läroplanen utgångspunkt. Mål som prioriteras i planerna är barnets utveckling inom områdena trygghet, social kompetens, språk och inflytande. Förskolorna är organiserade på olika sätt, vilka diskuterats fram i arbetslagen. Det finns grupper 1-3 år, 1-4 år, 1-5 år, 2-5 år, 3-5 år, 4-5 år och rena 5-års grupper. Oftast är det barnets ålder som styrt gruppsammansättningen men ibland även pedagogiska aspekter. Förskolan skall vara lärorik och rolig för barnen. I vilken mån förskolorna lever upp till detta varierar mycket enligt inspektörernas iakttagelser. Inspektörerna ser förskolor där personalen på ett medvetet sätt planerar och utformar verksamheten på ett sätt som stimulerar och utvecklar barnens olika förmågor. Vid två förskolor har man anammat Reggio Emila pedagogiken som metod för att stimulera barnen att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer. På andra förskolor har man lyckats betydligt sämre med att skapa miljöer som stimulerar och lockar till utveckling och lärande. Inspektörerna ser exempel på miljöer där lekmaterialet är torftigt och undanställt så att barnen måste be om att få använda det. De skillnader som inspektörerna noterat framgår även av den sammanställning som kommunen gjort av förskolornas kvalitetsredovisningar. Kommunen har enligt författningarna ett ansvar för att alla barn får en likvärdig utbildning inom alla skolformer. Inspektörerna erfar dock inte att kommunen vidtagit några åtgärder med anledning av de skillnader i resultat som kvalitetsredovisningarna visar. Vid besöken noteras att förskolorna inte lyckats tydliggöra att omsorg, omvårdnad och lärande skall utgöra en helhet. Detta visar sig t.ex. genom att det under en mycket begränsad del av dagen förekommer det som förskolan benämner pedagogisk verksamhet. Detta får till följd att föräldrar uppfattar att om deras barn inte är där just den tiden får de inte del av förskolans pedagogik. Inspektö- 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Borlänge kommun rerna kan dock iaktta att även under andra delar av dagen får barnen möjlighet att utvecklas inom de områden som finns angivna i måldokumenten. Barnens utveckling och lärande dokumenteras i utvecklingsplaner, utvecklingsböcker eller på annat sätt. Inspektörerna noterar att personalen har bra kontroll på barnens utveckling och tidigt upptäcker när extra stödinsatser behöver göras. Vid intervjuerna uppger personalen att barn oftare har svårigheter med språkutvecklingen nu än för tio år sedan. Det gäller både ordförråd och uttal. Därför läggs mycket tid på att stödja barnen i detta. Detta görs bl.a. genom samtal, rim och ramsor och läsning. Ett stort hinder är dock enligt personalen de stora barngrupperna som gör att de inte hinner bemöta varje barn och på det sättet befästa språket hos det enskilda barnet. I en skrivelse som inkom till Skolverket den 2 juli 2003 har personalen vid kommunens samtliga förskolor anfört att man på grund av för stora barngrupper inte kan arbeta utifrån intentionerna i läroplanen. Skolverket har i en rapport, Gruppstorlekar och personaltäthet i förskola, förskoleklass och fritidshem (nr 237), vilken bygger på forskning såväl i Sverige som i andra länder, konstaterat att dessa variabler har betydelse för hur den pedagogiska kvalitén utvecklas. Dessa faktorer kan dock inte bedömas oberoende av andra faktorer som exempelvis personalens kompetens. I rapporten konstateras dock att gruppstorlek påverkar barnens språkutveckling och att det är de yngsta barnen och barn i behov av stöd som missgynnas mest av stora grupper. Vidare dras slutsatsen att gruppstorleken har större betydelse än personaltätheten för den pedagogiska kvalitén. Kommunen har vidtagit åtgärder för att minska barngruppernas storlek efter det att anmälan gjordes till Skolverket. Numera räknas barn med 3- timmarsvistelse som 1/1 barn mot tidigare ½. Detta har inneburit att barngruppernas storlek minskats vid en del förskolor och vid intervjuerna med personalen framkommer att situationen har förbättrats. Åtgärden har dock fått olika effekt på olika förskolor och inte alltid lett till en reell minskning av gruppstorleken. I några av förskolorna finns specialpedagogisk kompetens att tillgå. Stöd finns även att få av talpedagog alternativt logoped när behov finns. Några av förskolorna har även fått extra personella eller ekonomiska resurser för att tillgodose barnens behov av extra stöd. Barn med olika funktionshinder får de hjälpmedel som behövs för att beredas möjlighet att delta i verksamheten. Enligt läroplanen skall förskolan bidra till att barn med annat modersmål än svenska ges möjlighet att utveckla modersmålet. Av intervjuerna framgår att detta inte förekommer vid någon av förskolorna. Utvecklingssamtal genomförs regelbundet vid de flesta av förskolorna två gånger per år. Vid en förskola uppger dock föräldrarna att de inte haft utvecklingssamtal på i vart fall två år. Vid utvecklingssamtalen informeras om det egna barnets utveckling och lärande oftast med utgångspunkt från den dokumentation som förskolan gjort. Vid några av förskolorna finns utarbetade rutiner för övergången från förskola till förskoleklassen, vid andra uppger man att det faktum att barnen i förskolan 7

SKOLVERKET inte anvisats plats på den förskola som ligger inom skolans upptagningsområde ofta innebär att barnen skall till flera olika förskoleklasser. Detta skapar i sin tur svårigheter i samverkan mellan förskolans och förskoleklassens personal och därmed sämre överskolning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att kvalitén på det pedagogiska arbetet vid de förskolor som besöktes varierade från mycket bra till godtagbar. Det pedagogiska arbetet bör utvecklas så att samtliga barn får en god pedagogisk verksamhet oavsett i vilken förskola de är placerade. Förskolan bidrar inte till att barn med annat modersmål än svenska ges möjlighet att utveckla sitt modersmål i enlighet med läroplanen vilket är oacceptabelt och måste åtgärdas. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunen har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen och skolväsendet på lokal nivå. Kommunen är också huvudman för de flesta verksamheterna. Kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer. Läroplanen för förskolan lägger tydliga ansvarsområden på arbetslagen för förskolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till omvårdnad och pedagogisk verksamhet tillgodoses. Enskilda förskolor har ett motsvarande ansvar, med kommunen som tillstånds- och tillsynsansvarig. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis verksamhetens ledning, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i den pedagogiska verksamheten, dess förutsättningar och arbetssätt samt värna enskildas rättsäkerhet. I Borlänge kommun styrs förskoleverksamheten genom ett system med beställare och utförare. Beställaren utgörs av Barn- och skolnämnden och utförarorganisationen av Tuna respektive Borlänge skolområde. Vart och ett av skolområdena tecknar ett avtal med beställarkontoret som innebär ett åtagande utifrån tilldelade medel. De förskolor som ligger inom Tuna skolområde leds av en rektor alternativt biträdande rektor som är direkt underställda skolområdeschefen. Inom Borlänge skolområde leds förskolorna av biträdande rektor som är underställda rektorer. Vid två av förskolorna som inspektörerna besökt har närmaste ledningen sin arbetsplats i förskolan. De övriga förskolorna har sin närmsta chef på den skola som ingår i samma rektorsområde. Vid intervjuerna framgår att personalen ser sin chef som administrativ ledare och endast vid två av de besökta förskolorna uppger personalen att chefen leder och driver en pedagogisk utveckling. Samtliga ledare har pedagogisk utbildning och lång erfarenhet av ledningsansvar. Nämndens skolplan, Kvalitetshandboken, gäller även för förskolan. Planen utgår från de nationella krav som finns på verksamheten. Förskolorna är enligt skolplanen ålagda att upprätta kvalitetsredovisning. Dessa har upprättats genom att personalen har fått svara i vilken grad de anser sig leva upp till kvalitetsmålen skolplanen. Därefter har arbetslagen gjort analys av resultatet och fastställt förbättringsåtgärder. Eftersom den i huvudsak utgår från 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Borlänge kommun skolans uppdrag blir frågeställningarna svåra att applicera på den egna verksamheten vilket upplevts som frustrerande av personalen. Samtliga förskolor som inspektörerna besökt har dock gjort en kvalitetsredovisning och tagit fram ett antal förbättringsområden. Ibland återfinns de i aktuell arbetsplan ibland inte. På några förskolor pågår parallella processer där man samtidigt utvärderar sin egen arbetsplan. Och på en av förskolorna deltar man i ett kvalitetsprojekt som initierats från kommunen centralt. Det är dock oklart hur det förhåller sig till kvalitetsredovisningen. Personalen är nu inne i andra omgången av utvärdering i kvalitetssäkringssystemet och vid intervjuerna framkommer att man nu i större utsträckning förstått vad det går ut på och är därmed mer positivt inställd. Fortfarande kvarstår dock problematiken att kvalitetsredovisningen inte till alla delar är anpassad till förskolans mål och uppdrag. Den ger heller inte utrymme för att förskolorna kan utvärdera områden som de själva upplever som problemområden exempelvis barnens språkutveckling. Kommunen har gjort en sammanställning av samtliga förskolors kvalitetsredovisningar för 2003, i vilken man identifierat två förbättringsområden. Dessa är att personalen behöver bli bättre på att analysera resultaten och ta fram förbättringsåtgärder. Av sammanställningen framgår de kvalitetsskillnader mellan förskolor som inspektörerna observerat vid besöken. Detta har dock inte föranlett kommunen att närmare analysera resultatet och/eller vidta några åtgärder. Uppföljning av verksamheten sker även via enkäter till föräldrar och genom att nämndledamöter besöker verksamheten. I en målstyrd organisation är det av största vikt att kontinuerligt utvärdera, analysera och bedöma resultaten och vidta förbättringsåtgärder på alla nivåer för att öka måluppfyllelsen. I Borlänge kommun finns fem enskilda förskolor. Tillsynen av dessa sköts av barn- och skolnämndens arbetsutskott biträdda av en tjänsteman från beställarkansliet. Tillsynen genomförs en gång årligen. Beslut om plats i förskolan för barn till förvärvsarbetande, studerande, föräldralediga, arbetslösa och plats i allmänna förskolan fattas av en tjänsteman på beställarkansliet. Delegation för dessa beslut saknas. Beslut om plats för barn med behov av stöd fattas enligt delegation av handläggare för barn med behov av särskilt stöd. Personalen känner till sina skyldigheter avseende sekretess och anmälningsplikt. Föräldrarna som inspektörerna träffar uppger att de vet vart de skall vända sig med eventuella klagomål. Om de inte får gehör hos närmsta chef går de direkt till nämndordförande. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskolornas ledningsorganisation är av god kvalitet. Planeringen och kvalitetssäkringen är godtagbar både på kommun- och verksamhetsnivå. En utveckling bör dock ske när det gäller att anpassningen av utvärderingsinstrumenten till förskolans uppdrag och uppföljningen av resultaten på central nivå. 9

SKOLVERKET 6. Tillgång till pedagogisk verksamhet och omsorg Varje kommun svarar enligt skollagen för att barn som är bosatta i Sverige och stadigvarande vistas i kommunen erbjuds förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. omfattar förskola, familjedaghem och öppen förskola. Barn skall erbjudas plats i så kallad allmän förskola, från och med höstterminen det år då det fyller fyra år. Förskoleverksamhet skall tillhandahållas barn som fyllt ett år i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets egna behov. Barn till föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga skall tillhandahållas förskoleverksamhet i viss omfattning. Kommunen skall erbjuda plats i förskoleverksamhet utan oskäligt dröjsmål då föräldrar anmäler behov av sådan. Granskningen gäller om möjlighet till förskoleverksamhet finns i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till förskoleverksamhet behandlas. I Borlänge kommun finns vid tidpunkten för inspektionen 28 förskolor av varierande storlek, 75 familjedaghem samt 5 enskilda förskolor. Den allmänna förskolan är organiserad så att de barn som har rätt till den är integrerade i den vanliga förskolan. Detta gäller även barn till föräldralediga och arbetslösa. Nämnden har beslutat att platsen får utnyttjas tre timmar per dag fem dagar i veckan, när på dagen avgör varje förskola. Hur detta skall fungera råder det oklarheter om och föräldrar uttrycker ett missnöje över systemet och att de inte har någon möjlighet att påverka detsamma. Enligt uppgift från kommunen finns när inspektionen inleds ca 100 barn i kö. I kommunen görs beräkningar utifrån tillgänglig statistik av hur många platser som behövs. Nämnden beställer sedan platser utifrån detta underlag av utföraren. Vid inspektionstillfället uppges att det finns en differens mellan beräknat behov och tillgång på ca 20 platser. Hur detta skall tillgodoses är inte klarlagt. Ansökan om plats får göras högst tre månader i förväg och placering görs i personnummerordning. Förtur ges till barn i behov av särskilt stöd samt till barn med syskon i förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen. Föräldrarna kan på ansökningsblanketten ange vilken omsorgsform och vilken eller vilka förskolor de önskar. Kommunen har inget system för att erbjuda plats så nära hemmet som möjligt utan när detta sker är det på grund av förälderns önskemål och tillgång på plats. Enligt intervjuer med föräldrarna är missnöjet med kösystemet omfattande. Alla föräldrar som inspektörerna träffar, förutom de som ansökt om plats i augusti, har fått vänta mer än tre månader alternativt blivit erbjudna en plats långt från hemmet. Föräldrarna menade att kommunens framförhållning och planering är undermålig och att detta får negativa konsekvenser både för det egna barnet och för familjen. Även personalen på förskolorna upplever att systemet gör att många barn ständigt står för omflyttning vilket drabbar vissa förskolor extra hårt. Detta medför många inskolningar och därmed dålig kontinuitet i verksamheten. De flesta föräldrar vittnar om att de fått beslut om placering tidigast en till två veckor innan platsen stått till förfogande, och att man inte fått något skriftligt 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Borlänge kommun beslut om att plats ej erhållits det datum man ansökt om. Möjligheten att överklaga beslutet uteblir därmed. Föräldrar ges ej information om vilka valmöjligheter som enligt lagstiftningen finns för 6-åringen. Den uppsökande verksamheten sköts ute i skolområdena och då ofta i samverkan med socialtjänst och barnavårdcentralen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Borlänge kommun inte tillhandahåller förskoleplats inom rimlig tid, vilket är oacceptabelt och måste åtgärdas. Utformningen av kösystemet får som konsekvens att plats inte erbjuds så nära barnets hem som möjligt och att föräldrars önskemål ofta inte kan tillgodoses. Systemet behöver därför förbättras för att bättre harmoniera med bestämmelserna. 7. Resurser Kommunen och förskoleverksamhetens respektive förskolans ledning beslutar hur och med vilka resurser verksamheten skall genomföras för att den skall ha den kvalitet som de nationella bestämmelserna i skollagen och läroplanen för förskolan anger. I skollagen finns bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, barngruppernas sammansättning, tillgång till ändamålsenliga lokaler och utrustning som behövs för den pedagogiska verksamheten, omsorgen om barnen och barnens lek och vila. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en pedagogisk verksamhet av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I Borlänge kommuns förskolor finns enligt Skolverkets statistikuppgifter, för 2003, 5,4 barn per årsarbetare. Vilket är i nivå med riket och kommungruppen. Vid inspektionen uppges att normen är 2,75 årsarbetare per avdelning oavsett hur många barn som finns på avdelningen. Personalresurserna kan sedan omfördelas inom förskolan. Till förskolor belägna i områden med tyngre social problematik utdelas ett s.k. förstärkningsbidrag vilket används till personalförstärkning eller minskning av antalet barn. Barngruppernas storlek varierar från 12-24 barn vid de förskolor inspektörerna besökt. I de avtal som finns mellan barn- och skolnämnden och skolområdena finns endast reglerat hur många barn de skall ta emot totalt under vår- respektive hösttermin. Det är sedan upp till de professionella att organisera verksamheten. Det finns således inga centrala direktiv om barngruppernas storlek eller sammansättning. Personalen som arbetar i förskolan är förskollärare alternativt barnskötare. Andelen som har högskoleutbildning är enligt Skolverkets statistik för 2003 42 procent. Sedan 2000 har andelen med förskollärarutbildning sjunkit med 3 procent. Inom kommungruppen är andelen förskollärare 55 procent och har legat på den nivån sedan 2000. De rektorer/biträdande rektorer som inspektörerna träffar har delvis olika uppfattning om vilka befogenheter de har att rekrytera personal med förskollärar- 11

SKOLVERKET utbildning. Uppgifter inspektörerna får är att om det blir en ledig tjänst måste man ta någon från LAS-listan även om den inte har utbildning som förskollärare. Andra uppgifter är att rektorn bedömer att om det är en förskollärare som behövs har rektorn befogenhet att rekrytera det. Enligt vad inspektörerna uppfattar finns ingen medveten strategi i Borlänge kommun för hur man genom vidareutbildning och/eller genom nyrekrytering skall öka andelen personal med högskoleutbildning. På de flesta förskolor finns kompetensutvecklingsplaner och personalen uttrycker att man är nöjd med den kompetensutveckling man får. Den utgår både enskilda behov och förskolans behov. På sex av åtta förskolor uppfattar inspektörerna att tillgången till pedagogiskt material är god. På de andra två upplevs materialet som torftigt. Personalen uttrycker dock att de anser att de kan köpa det material de behöver för att ge barnen en stimulerande miljö. Samtliga förskolor som inspektörerna besöker är från början byggda som förskolor. De flesta är byggda på 70-talet och relativt dåligt underhållna. Personalen klagar över dålig ventilation och att det blir för trångt med de nu större barngrupperna. Utemiljöerna varierar från stora lekytor med närhet till skog och mark till mindre med gammal och sliten materiel. (säkerhet se rubrik arbetsmiljö och delaktighet) Skolområdena får ett bidrag i form av en summa per barn och år. Därutöver får socialt belastade områden ett kvalitetsförstärkningsbidrag som de kan nyttja på det sätt som de finner bäst. Därutöver finns en summa avsatt centralt i kommunen avsedd för barn i behov av mer omfattande stödinsatser oftast i form av utökad personalinsats. För att få tillgång till detta måste rektor/bitr. rektor ansöka om detta. Vid intervjuer med den som ansvarar för dessa medel anges att hon gör en bedömning från fall till fall och om behoven överskrider budgeterade medel kan hon begära extra medel. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att personalresurserna kvantitativt är goda. När det gäller andelen personal med högskoleutbildning kan den förbättras. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten i Borlänge övergripande är av god kvalitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - förskolornas resultat gällande barns språkutveckling, - föräldrars möjlighet att påverka verksamheten, - barnens säkerhet i utemiljön, - alla barns rätt till en god pedagogisk utbildning/verksamhet, - kvalitetsarbetet, - kösystemet i förhållande till närhetsprincipen samt 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Borlänge kommun - andelen personal med högskoleutbildning (förskollärare). Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Plats i förskoleverksamheten tillhandahålls inte inom rimlig tid (2 a kap.7 skollagen). - Barn med annat modersmål än svenska ges inte möjlighet att utveckla sitt modersmål (Läroplan för förskolan avsnitt 1). Datum Ort 2004-08-19 Stockholm Anna Bergstedt Nordqvist Gunnel Eriksson 13