Räta linjer: RÄTA. Därför PM. Eftersom. x y z. (ekv1) Sida 1 av 11

Relevanta dokument
=============================================== Plan: Låt vara planet genom punkten )

Räta linjer i 3D-rummet: Låt L vara den räta linjen genom som är parallell med r

KURVOR OCH PÅ PARAMETER FORM KURVOR I R 3. En kurva i R 3 beskrivs anges oftast på parameter form med tre skalära ekvationer:

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

TENTAMEN. Kursnummer: HF0021 Matematik för basår I. Rättande lärare: Niclas Hjelm Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

går genom AX + B = C,

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 Tor 25 sep 2014, kl 13:15-17:15

1 av 9 SKALÄRPRODUKT PROJEKTION AV EN VEKTOR PÅ EN RÄT LINJE. Skalärprodukt: För icke-nollvektorer u r och v r definieras skalärprodukten def

=============================================== Plan: Låt π vara planet genom punkten P = ( x1,

UNDERRUM. LINJÄRA KOMBINATIONER. BASER. LINJÄRT SPANN (eller linjärt hölje) Definition 1. (LINJÄR KOMBINATION) Exempel 1.

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

Datum: xxxxxx. Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Denna. Uppgift Låt u och w. Uppgift 2x. Uppgift.

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 onsdag 7 januari 2015, kl

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad P e r S a mu el s s on

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad A le xa n d e r G i r on

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e r ett koordinataxel.

Tentamen 1 i Matematik 1, HF jan 2016, kl. 8:15-12:15

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

i) oändligt många lösningar ii) exakt en lösning iii) ingen lösning?

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 tisdag 8 januari 2013, kl

= y(0) 3. e t =Ce t, y = =±C 1. 4 e t.

NOLLRUMMET och BILDRUMMET till en linjäravbildning. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN.

Tips : Vertikala asymptoter kan finnas bland definitionsmängdens ändpunkter och bland diskontinuitetspunkter.

6 Strukturer hos tidsdiskreta system

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Värt att memorera:e-fältet från en punktladdning

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Nr 3 år 2005 Med programmet för augusti - oktober

LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 6

1 av 12. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper:

...trött på att hacka is?

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

V Ä G E N T I L L V A T T E N w w w. a v a n t i s y s t e m. s e

Älvåker Strandhagagatan Skogaholm Högforsgatan

Jag vill inte vara ensam

F8: Asynkronmaskinen. Sammanfattning

TNA004 Analys II Sixten Nilsson. FÖ 1 Kap Inledning

===================================================

LINJÄRA AVBILDNINGAR AV PUNKTER OCH PUNKTMÄNGDER

file:///c:/users/engström/downloads/resultat.html

v p ORTOGONALT KOMPLEMENT TILL ETT UNDERRUM

Matematisk statistik

Konsekvensutredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning Regeländring Problembeskrivning Effekter av regleringen

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Mekanik. Fysik 4, Rörelselagarna. En kropps rörelse. Grafer. Likformig rörelse. Herman Norrgrann Sir Isaac Newton, Likformig rörelse

CAMPUS. Campus. Duettgatan Klasmossen. Forest Hill. Universitetet. Klarinettgatan. Ö Gustavsbergsvägen. Kaprifolgatan Mor Märtas väg CENTRUM

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät?

13 Generaliserade dubbelintegraler

θ = M mr 2 LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10 LP 10.1

Medborgarnas synpunkter på skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll Resultat från en riksomfattande undersökning hösten 2006

Ingenjörsmetodik IT & ME Föreläsare Dr. Gunnar Malm

Optimering Linjär programmering

Lösning till TENTAMEN070104

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa.

!"# $%&'! "#$ '!"# $%&'! ()*+,-%&./%&01 $%& 2! :$+(; "#!$%&!$%& ) $+%& <=$>% <A0$%&!$%&BC DE 8FGBH IJKL MN0OF 4 PQRS T 056U) $%&VW<A$%&U"

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

PORTRÄTTFOTOGRAF NYFÖDDA BARN FAMILJER BRÖLLOP FÖRETAG

E-nummerlista

sluten, ej enkel Sammanhängande område

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

Potentialteori Mats Persson

Sida 1 av 11 INTEGRITETSPOLICY

Bilaga 6.1 Låt oss studera ett generellt andra ordningens tidsdiskreta system

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Geometrisk optik F7 Reflektion och brytning F8 Avbildning med linser och speglar. Optiska system optiska instrument. Avbildning. Parallella strålar

PEAK IT & Office har sedan starten hjälpt över personer att ta nästa steg i karriären.

2012 Tid: läsningar. Uppgift. 1. (3p) (1p) 2. (3p) B = och. då A. Uppgift. 3. (3p) Beräkna a) dx. (1p) x 6x + 8. b) x c) ln. (1p) (1p)

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, 22 september 2011, kl

50% rabatt. på valfri innebandyklubba.

Algoritmer, datastrukturer och komplexitet

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 2

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

a) Beräkna arean av triangeln ABC då A= ( 3,2,2), B=(4,3,3) och C=( 5,4,3).

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

14. MINSTAKVADRATMETODEN

F5: Vektorer (Appendix B) och Vektormodulation (Kap PE 2)

Matris invers, invers linjär transformation.

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Älvåker Strandhagagatan Skogaholm Högforsgatan

EU integration Internationell Politik

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3

Laborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE

Sebastian det är jag det! eller Hut Hut den Ovala bollen

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00

Tentamen i Linjär algebra , 8 13.

Varumärkesfrämjande möjligheter

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

Transkript:

RÄTA LINJER OCH PLAN Rä linje: Lå L den ä linjen genom punkenn P om ä pllell med ekon 0. Lå M= enn godcklig punk på linjen L. Punkenn M ligge på linjen L om och end om PM ä pllell med ikningekonn. Däfö PM Lå ide O=000. Då gälle OM OP PM e lle OM OP * Efeom OM OP och kn i ki * om ** elle ekilen Ekionen ** ä linjen ekoekion på pmeefom. Rä linjen ekoekion på pmeefom ek E nn kiä linjen ekion medd kolonnekoe ek ------------------------------------------------------------------------------------ Sid

Sid Noe punken M och eko OM h mm koodine. Däfö kn i uppf ek om en ekion om ä eled ill koodine fö en punk M på linjen L. Om pmeen ie genom ll eell l få i ll punke på linjen L. Dämed kn i uppf linjen L om mängden ll punke dä ie genom ll eell l. De kn i nge molik enlig följnde } : { R L elle } : { R L. elle } { R L Om i idenifie koodine i onående ekoekion få i e klä ekione: Rä linjen e klä ekione på pmeefom: På mm ä få i linjen ekion i R och i R n Rä linjen ekoekion på pmeefom i R i R 4 w w i R 4 Eempel: Beäm ekionen fö den ä linje om gå genom punken P =.4 och om om ä pllell med ekon 0. Lå M= e =============================================== Pln: Lå plne genom punken P om h nomlekon 0 C B A N ; lå ide M en godcklig punk i plne. Då ä PM inkelä mo nomlekon N. Däfö h i följnde ekione: P M N

Sid Plne ekion på ekofom: 0 N dä OM OP och O=000 Plne ekion om kll punk-noml ekion poin-noml equion : 0 C B A Efe föenkling h i Plne ekion på nddfom elle llmän fom: D C B A Lå e pln om gå genom punken P och om ä pllell med å icke-pllell ekoe och kild fån 0. Då kn plne definie med en ekoekion elle dä pmen och ä godcklig eell l. Ann kiä med kolonnekoe Plne kn ockå nge om mängden ll punke om ligge i plne: } { R } { R. Onående ekoekion ä ekilen med e klä ekione: om kll plne ekione på pmeefom. ===============================================

ÖVNINGSUPPGIFTER: Uppgif. En ä linje gå genom punken A= och B=40. Beäm linjen ekoekion. Beäm linjen ekione på pmee fom d e klä ekione. c Beäm om någon punken P=567 och Q=4 ligge på linjen. Löning: AB 7 ä en ikningeko. Linjen ekion på pmeefom ä =+7 Vi idenifie koodine och få e ekione: 7 c En punk ligge på linjen om punken koodine ifie linjen ekione fö någo äde på pmee. i Vi uiue P: koodine i ekionen och koll om de finn å ll ekione ä uppflld: Vi h eme 5 6 7 7 om ge = = uppflle ll e ekione! Dämed ligge punken P på linjen. Konoll om = få i =+7=567 d i få punken P om i uiue = i linjen ekion. ii Vi uiue Q: koodine i ekionen och få 4 7 Fö ek ge =. Om i uiue = i nd få i 4=+ OK men uiuionen = i den edje ek. ge =+7 om ä omöjlig. Med nd od kn em löning på. Däfö ligge ine punken Q på linjen. S: =+7 7 c P ligge på linjen. Q ligge ine på linjen. Uppgif. En ä linje i R gå genom punken A= och B=. Beäm linjen ekione på pmeefom. Elimine pmeen och ki ekionen på fomen =+. Löning: Sid 4

AB ä en ikningeko. Linjen ekoekion på pmeefom ä =+ om i kn ki om å klä ekione Fån den nd ekionen h i om i uiue i och få. Hä 4 elle 5 5 Sluligen S: 5 Uppgif. E pln gå genom punken R=. Vekon 0 Beäm plne ekion. Beäm om punken P=5 ligge i plne. ä inkelä mo plne. Löning: Plne punk-noml ekion ä A B C 0 dä A B och C ä koodine en nomleko i å fll en nomleko ä 0 d 0 0. Om i föenkl ekionen få i 0 elle 5 Punken koodine uiue i ekionen 5. Vi få 5 5 om ine ä n. Punken ligge INTE i plne. Uppgif. Fån nddfom ill pmeefom Plne h följnde ekion 4 6. Beäm plne ekione på pmeefom. Löning: Vi infö eeckn och. De uiue i ekionen 4 6. Däefe löe i u : 6 4 Dämed h i 6 4 = = om ä plne ekione på pmeefom. Sid 5

Anmäkning: Vi kn eki mm pln med en ekoekion 6 4. S: 6 4 = = Uppgif 4. Fån nddfom ill pmeefom Plne h följnde ekion 5 8 0. Beäm plne ekione på pmeefom. Löning: Vi infö eeckn och om i uiue i ekionen och få. 5 8 0. Hä 8 5 5 4 5 Dämed h i 4 = = om ä plne ekione på pmeefom: S: 5 4 = =. Uppgif 5. E pln gå genom punken P=. Plne ä pllell med ekoen u och. Beäm en ekoekion med å pme plne ekione på pmeefom e klä ekione plne ekion på den llmänn fomen A B C D. Löning: En eko ekion ä =++ Vi idenifie koodine och få e ekione d. plne ekione på pmeefom: N u Sid 6

c Meod. Vi elimine pme och och få en ekion på fomen A B C D. Fån den fö ekionen de e pmeik ekione h i. De uiue i följnde å ekione. Vi få Vi föenkl ill Vi uiue i i ek. och få om föenkl ill Meod. Anmäkning: Denn meod kn du nänd efe du h lä dig eäkning ekopoduken u om ä inkelä mo åde u och. N u. Plne ekion: A B C 0 0 0 elle S: 0 Uppgif 6. A:=[];B:=[];C:=[4]; E pln gå genom punken A= och B= och C=4. Beäm En ekoekion fö plne Plne pmeeekione c Plne ekion på den llmänn fomen A B C D. Löning: Sid 7

Plne ä pllell med ekoen AB 0 och AC och gå genom punken A= En eko ekion fö plne ä =+0+ Vi idenifie koodine och få e ekione d. plne ekione på pmeefom: c Vi elimine pme i onående ekione. Fån ek h i om i u i följnde å ek. Vi få elle Vi uiue i den i ek. och få elle S: =+0+ c Uppgif 7. E pln gå genom punken A= och B=. Plne ä pllell med linjen 45 Beäm en eko ekion med å pme fö plne. Löning: Vekoen u AB 0 och linjen ikningeko En eko ekion fö plne ä =+0+ ä pllell med plne S: =+0+ Sid 8

Uppgif 8. En ä linje gå genom punken A=0. Linjen ä oogonl inkelä mo plne 0. Beäm linjen ekion. Löning: Plne noml ä en ä en ikningeko fö den ök linje. Linjen ekion ä: =0+ S: =0+ Uppgif 9. Beäm eenuell käningpunke melln linjen =00+ och följnde pln: 0 0 c 0 Löning: Fån =00+ h i L : Vi uiue linjen ekione och i plne ekion 0 och få 0 Fö h i =+ = 0 = = och = =. Dämed h i få en käningpunk P 0 Vi uiue linjen ekione och i plne ekion 0 och få 0 0 Ingen löning c Vi uiue linjen ekione och i plne ekion 0 och få 0 0 0 n fö je je punk på linje ligge i plne. S: P 0 Ingen löning c Linjen ligge i plne. Uppgif 0. Beäm eenuell käningpunke melln följnde linje =+ och =57+. Löning: Linjen ekione kn ki om Sid 9

Sid 0 L : L 7 5 : Vi löe eme: 7 5 Hä = = och =4 S: Skäningpunken ä P=4. Uppgif. Vi ek å mdfkoe i e lämplig ld koodinem. En mdfko ö ig läng nn =+ + +7 d fkoen efinne ig i punken id idpunken. En nnn mdfko ö ig läng nn = +6 +4. Kock fkoen? Moieing kä! Skä fkoen no nd? Moieing kä! Löning: S: Fkoen kollide ej efeom eme 4 7 6 kn löning Både fkoen ö ig läng ä linje. De no h följnde ekione: L: + + +7 L: +6 +4 Vi öke käningen melln linjen och få ekioneme 4 7 6 om h löningen = =. S: Bnon kä nd. Fko ä i käningpunke id idpunken = idenhee; fko ä i mm punk id idpunken = idenhee.

Uppgif. Lå inkeln melln edimenionell elle ådimenionell ekoe och. Beäm en eko om ild inkeln med och mm inkel med. Löning: Som en löning kn i digonlen i den om ido ä enheekoe och. Allå d S: En löning ä d. Vje eko p kd k > 0 ä ockå en löning. Sid