Sidantal 54 6 EL- OCH TELESYSTEM Ver. 3.3 Landstingsservice i Uppsala Län 753 09 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 Ver 1.0 2012-10-30 Ver 2.0 2014-03-31 Ver 3.0 2014-10-01 Ver 3.1 2015-03-31 Ver 3.2 2015-10-01 Ver 3.3
2(54) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 6 EL- OCH TELESYSTEM... 3 60/1 EL- OCH TELESYSTEM ALLMÄNT... 3 60/2 ELEKTROMAGNETISK KOMPATIBILITET EMC OCH MEDICINTEKNISKA PRODUKTER (MDD)... 6 B FÖRARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGSARBETEN, FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING RÖJNING MM... 6 S APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR M M I EL- OCH TELESYSTEM... 7 Y MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION M M... 8 YU TEKNISK DOKUMENTATION M M FÖR INSTALLATIONER... 8 61 EL- OCH TELEKANALISATIONSSYSTEM... 11 63 ELKRAFTSYSTEM... 13 SN LJUSARMATURER, LJUSKÄLLOR M M... 27 64 TELESYSTEM... 31 64.EBI MOBILA TELEFONSYSTEM... 45 64.EBI/1 MOBILA TETRA/RAKEL-SYSTEM... 45 64.EBI/2 MOBILTELEFONSYSTEM... 46 66 SPÄNNINGSUTJÄMNINGSSYSTEM... 52 Kompletterande Tekniska anvisningar:, Märkning el-, tele- och transportsystem, Drift- och underhållsinstruktioner el-, tele- och transportsystem, Statisk UPS, Nätstationer och driftrum, Kontrollskåp i nätstationer, Lågspänningsställverk, Kallelsesignal- och överfallslarmsystem, Elsystem i klassade medicinska utrymmen Övriga styrande dokument: Kravspecifikation för Utförande av teknisk dokumentation
3(54) 6 EL- OCH TELESYSTEM Vid nyinstallation, ombyggnad och förvaltning: Om det av någon anledning inte är möjligt att följa Landstingsservice tekniska anvisningar ska varje avvikelse skriftligen dokumenteras och godkännas av fackansvarig EL. 60/1 EL- OCH TELESYSTEM ALLMÄNT Dessa riktlinjer är framtagna för att tydliggöra Landstingets behov av funktioner och teknisk nivå i fastigheterna. Det ska ses som riktlinjer och hänsyn måste tas till alla specifika förutsättningar för respektive projekt. Avsteg från denna standard skall tas upp som en avvikelse i respektive projekt. Svensk Standard Svenska och internationella standarder gäller i tillämpliga delar. Nedan har dock standarder tagits upp som anses viktiga och där förtydliganden erfordras. SS 436 40 00 Elinstallationsregler utgåva 2. SS 437 10 02 Elinstallationer i byggnader Avsnitt 710: Medicinska utrymmen med tillägg. Gruppindelning av rum enligt SS 437 10 02 Elinstallationer i byggnader. Avsnitt 710: Medicinska utrymmen framgår i RFP (rumsfunktionsprogram). Riktlinjer från MSI vid om och tillbyggnad av lokaler för medicinskt bruk vid LUL. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Det robusta sjukhuset 2008. Regler för Automatiskt brandlarmanläggning SBF 110, senaste version. Belysningsplanering skall följa Ljuskultur rekommendationer i Ljus och Rum. SS-EN 12 464-1 Ljus och belysning - Belysning av arbetsplatser - Del 1: Arbetsplatser inomhus och beakta AFS och Boverkets byggregler och Nuteks rekommendationer. Begreppsförklaringar Kraftförsörjning: I detta dokument har de olika kraftkategorierna benämnts enligt följande: - Mycket Viktig Last, (MVL) avser system för avbrottsfri kraft (statisk UPS) - Viktig Last, (VL) avser system för reservkraft (reservelverk) samt avbrottsfri reservkraft vid Akademiska sjukhuset (roterande UPS) - Övrig Last, (ÖL) avser system för övrig last Benämningen på de olika kraftsystemen skiljer sig mellan de olika fastigheterna. Se vidare under kapitel 63.
4(54) Miljö - Apparatlådor och kopplingsboxar ska ej innehålla bly eller blyföreningar - Kablar som innehåller ftalater och bromerade flamskyddsmedel ska undvikas - Halogenfritt material ska användas - Smältsäkringar får ej innehålla tungmetallerna Kadmium och Bly - Nickelkadmium (NiCd) batterier och blybatterier (Pb) ska ersättas av miljövänligare typer, exempelvis nickel metalhybrid (NiMI), Litium-jonbatterier där det är teknisk möjligt - Kvicksilverbatterier skall ersättas med miljövänliga alternativ exempelvis brunstensbatterier, litiumbatterier eller alkaliska batterier där så är tekniskt möjligt Vid rivning demontering skall materiel som innehåller miljöpåverkande ämnen omhändertas och transporteras till miljöstation. T.ex. - Lysrör - Kondensatorer - Rökdetektorer - Materiel som innehåller bly, kvicksilver etc. El-miljö Alla elektriska apparater och utrustningar ger upphov till elektriska och magnetiska fält och kan påverka människor och annan elutrustning såsom medicintekniska utrustning. Elkraftsystem skall utformas så att höga elektriska och magnetiska fält ej uppstår samt störningar ej sker, i anslutning till där människor normalt vistas samt med hänsyn till medicinteknisk utrustning. Produkter som avger låga elektriska- och magnetiska fält ska väljas. Om detta ej är möjligt skall skärmning med aluminiumplåt övervägas. Miljöstandard anger nivåer på emission och immunitet beroende på var produkten kommer att användas. Elinstallationer utförs enligt följande elmiljöstandarder: - SS-EN 61000-6-2 Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) - Del 6-2: Generella fordringar - Immunitet hos utrustning i industrimiljö - SS-EN 61000-6-3 Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) - Del 6-3: Generella fordringar - Emission från utrustning i bostäder, kontor, butiker och liknande. Produkter som installeras skall kunna användas i alla miljöer och den ska vara provad mot de strängaste kraven. Produkter som innehåller någon form av radiokommunikation ska godkännas av MSI. För apparat gäller produktstandard, saknas produktstandard hänvisas till produktfamiljstandarden och saknas även produktfamiljstandard så gäller miljöstandarderna. El- miljön ska mätas innan och efter installation av växelriktare.
5(54) Mätaranordning Mätning av elförbrukning skall ske fördelat på fastighets- respektive hyresgästförbrukning. I vissa förekommande fall sker mätning även för enskilda större förbrukare. Kommunikations gränssnitt ska vara MODBUS med insamlingsenhet och gränssnitt till TCP/IP för fjärravläsning i överordnat styroch övervakningssystem. Utrymmen Tekniska utrymmen och schakt för primära försörjnings- och kanalisationsstråk placeras så att dessa tillsammans med övriga för byggnaden viktiga kommunikationsvägar för systemen och konstruktioner utgör klara avgränsningar av försörjningsområden och brandceller vilket ger möjlighet till redundanta lösningar för att erhålla hög robusthet i enlighet med MSB:s Det robusta sjukhuset. Tekniska utrymmen såsom rum eller nischer för el, tele och datakorskoppling planeras och placeras så att tekniskt generella lösningar kan installeras för respektive försörjningssystem. Tekniska utrymmen placeras våningsvis och lodrätt över varandra lättillgängligt från t.ex. korridorer. Utrymmena förbinds med ett generellt kanalisationssystem. Omfattning av utrymmen och placering av vertikala schakt planeras så att hög robusthet är möjlig att åstadkomma för installerade tekniska system. Utrymmen med elutrusningar som genererar starka elektriska och/eller magnetiska fält skall ej placeras intill där människor stadigvarande vistas exempelvis arbetsplaster och vårdrum. Tekniska utrymmen för el- och telesystem skall ha separat låssystem, skiljt ifrån tekniska utrymmen för datakorskoppling. Reservutrymme för kompletterande installationer i el- telerum ska vara 30 %. I de fall inte alla kraftkategorier installeras i en fastighet skall utrymme reserveras för dessa i schakt och el-utrymmen/nischer för framtida komplettering. Se, Nätstationer och driftrum. Ledningssystem Huvudnäten för elkraft och telesystem skall dimensioneras med ca 30 % reserv där samtliga ledare skall vara anslutna på plint.
6(54) Kablar och ledningar - Högspänningskablar som är utförda i reserv för varandra förläggs åtskilda i mark eller i skilda försörjningskulvertar. Vid förläggning av ledningar i försörjningskulvert förläggs kabelförband avskilt från andra försörjningssystem. - Skärmade kablar ska användas - För brandsäkra kablar för nödbelysning accepteras oskärmad kabel - Tvinnad FK accepteras i infällda rör i vägg Gruppledningar i elcentraler - 3-fasgrupper för fördelning av uttagsgrupper får ej användas, detta gäller även för medicinska pendlar, tak- och uttagscentraler. - Uttag för speciella ändamål och fast anslutna apparater skall ha egen grupp Selektivitet - Beräkningsunderlag ska skriftligen redovisas på kortslutningseffekten, utlösningsvillikor, spänningsfall respektive selektivitet. Redovisas till Systemförvaltare EL på LSU - Inställningsvärden för skydd ska redovisas och framgå av märkskyltar. Systemintegration - För integrering av olika styrningar av luft, värme samt belysning ska KNX användas. 60/2 ELEKTROMAGNETISK KOMPATIBILITET EMC OCH MEDICINTEKNISKA PRODUKTER (MDD) EMC reglerna skall gälla elektriska och elektroniska apparater liksom utrustning, system och installationer med elektriska komponenter. B FÖRARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGSARBETEN, FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING RÖJNING MM Alla installationer som inte är i drift efter ombyggnad ska demonteras/rivas. Demontering/rivning ska utföras på så sätt att slutpunkter lokaliseras mellan platsutrustning och till centralutrustningen eller plint utanför byggnaden. Demontering/rivning omfattar hela funktionskedjan med urkopplingar, korskopplingar och omprogrammering av cetralutrustningar etc samt ändring av märkning och uppdatering av befintlig dokumentation för demonterad/riven ledning. Omprogrammering ska ske före demontering/rivning.
7(54) BEC.6 S SBJ SBJ.15 SHD Demontering av el- och teleinstallation I samband med tekniska upprustningar eller ombyggnationer skall utrustning som inte används demonteras i sin helhet. Driftavdelning ska kontaktas gällande eventuella önskemål avseende möjlighet att bibehålla viss utrustning innan demontering sker. APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR M M I EL- OCH TELESYSTEM om apparater mm som gäller för flera system. Apparater för samma ändamål inom en anläggning skall vara av samma fabrikat och typ samt anpassade till ledningssystemet och förläggningssättet. Utanpåliggande apparat skall ha kapslingsklassen anpassad till den omgivande miljön. Hygienkrav skall beaktas i utrymmen med Medicinsk karaktär. KABELGENOMFÖRINGAR Kabelgenomföringar ska ej påverka väggens eller bjälklagets övriga funktioner som t.ex. täthet eller annan funktion. Brandavskiljande kabelgenomföringar i vägg eller bjälklag Brandtätning skall utföras med typgodkänd materiel som har samma brandklass som byggnadsdel. Brandtätning, i kabelstråk, skall utgöras av material som enkelt medger framtida kompletteringar. SOLKRAFTVERK Inom Landstingets fastigheter ska undersökning avseende egen tillverkning av elenergi via solceller utredas. Utredning kan resultera i en vidare projektering enligt bedömning av Systemförvaltare EL. Vid projektering av anläggningar beaktas samtliga gällande krav vid installation och underhåll. Följande punkter är skall krav vid projektering av Landstingets anläggningar: Solceller ska vara plussorterade. Växelriktare ska ha minst 5 års garanti. AC och DC brytare ska vara placerad utanför växelriktare. Brandmansavstängning av DC sida vid genomgång in i byggnad ska finnas. Redovisas även på OR ritning. Jordning ska ske av hela systemet samt tillhörande delar.
8(54) Y YTB.16 YTB.166 YTC.16 YU MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION M M För uppdragets utförande ska samtliga erforderliga bygghandlingar och teknisk dokumentation upprättas. En komplett märkning för samtliga anläggningsdelar ska utföras. Detta innefattar även anläggningsdelar som ej byts men får annan beteckning/märkning föranlett av de nya installationerna som utförs. Anläggarintyg namnges enligt nedan: ANL_INTYG_OMR_BYGG_BYGG_BRANDLARM ANL_INTYG= fast värde OMR= område BYGG= samtliga byggnader som centralenhet försörjer BRANDLARM= fast värde Märkning av el- och teleinstallationer Märkning utförs enligt, Märkning el-, tele- och transportsystem. Märkning av installationer i system för spänningsutjämning eller elektrisk separation Vid huvudjordningsplint skall finnas ett schema som visar PUS skenor samt uppbyggnad av systemet. (Nätschema.) Huvudjordningsskena samt potentialutjämningsskenor skall identitetsmärkas. Anslutna ledningar skall märkas med nummer. Gruppförteckning placeras vid skena/plint. Provning av el- och telesystem Provning av el- och telesystem skall utföras enligt standard SS 436 46 61 Elinstallationer i byggnader Del 61: Kontroll före idrifttagande samt entreprenörens eget kvalitetssystem. Egenprovning skall vara utförd och dokumenterad före samordnad provning utförs. Provningar skall genomföras på sådant sätt att funktionskedjan blir igenomprovad i ett sammanhang, provning utförs även för ansluten utrustning typ takpendlar, operationsbelysning, IVA-paneler eller liknande. Protokoll på utförda provningar skall överlämnas. TEKNISK DOKUMENTATION M M FÖR INSTALLATIONER Handlingar utförs på Svenska enligt gällande Kravspecifikation för Utförande av teknisk dokumentation. Berörd befintlig dokumentation ska uppdateras, kompletteras eller utgå.
9(54) För att erhålla ett strukturerat och rationellt anläggningsmontage samt för enkel samordning till relationshandlingar, ska dokumentationen för anläggningsmontaget struktureras enligt följande. Dokumentationen för det aktuella anläggningsobjektet ska vara samgranskad, utgöra den samordnade dokumentationen, vara ordnad i arbetspärmar samt vara märkta med tillhörighet, t.ex. =AA11, =NB1 osv.. Arbetspärmens dokumentation skall under hela anläggningsmontaget hållas uppdaterad och i slutgiltigt utförande utgöra dokumentation för besiktningsman och för upprättande av relationshandlingar. Arbetspärmar skall struktureras enligt anläggningsuppbyggnad samt följa struktur enligt nedan: Försättsblad Försättsblad skall finnas för varje dokumentsats/pärm och skall innehålla: Titel på objekten som dokumentsatsen/pärmen redovisar. Postbeteckningar för objekten som dokumentsatsen/pärmen redovisar. Syfte med dokumentsatsen/pärmen, t.ex. för montage. Dokumentlista Förteckning av ingående dokument ingående i en dokumentsats/pärm ska för varje ingående dokument innehålla: Dokument/ritningsnummer. Revisionsindex. Antal blad. Dokumentslag. Titel. Innehållsförteckning Innehållsförteckningen Pärmens flikregister, skall ordnas efter hur dokumenten är fysiskt placerade i pärmen och innehålla: Funktionsorienterade dokument. Placeringsorienterade dokument. Produktorienterade dokument. Tilläggsdokument/generella dokument. Vid fler pärmar skall hänvisning finnas till resp. pärm. Pärmens flikregister skall innehålla fria flikar för: Provningsprotokoll. Checklistor och egenkontroller.
10(54) Dokumentstruktur Generella och tilläggsdokument Funktionsbeskrivning. Montageinstruktion. Selektivplan. Provningsprotokoll. Egenkontroller. Kabeltabell. Yttre förbindningstabell. Funktionsorienterade dokument Översiktschema. Enlinjeschema. Blockschema. Strukturschema. Kretsschema. Funktionsschema. Sekvensdiagram. Programschema. Placeringsorienterande dokument Uppställningsritning. Installationsritning. Jordningsritning. Frontritningar. Placeringsritning. Produktorienterande dokument Apparatlista. Inre förbindningstabell. (Om erfordras) Skyltlista. Övrigt Vid system av mindre omfattning kan fler dokumentaspekter samordnas i samma pärm. YUD.63 YUH Relationshandlingar för elkraftsinstallationer Vid centraler/apparatskåp skall en omgång centralritningar finnas. DRIFTINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER Driftinstruktioner utförs enligt:, Drift- och underhållsinstruktioner el- tele- och transportsystem
11(54) 61 EL- OCH TELEKANALISATIONSSYSTEM Kanalisationssystemet utgör en viktig del i byggnadernas utformning för att kunna uppfylla och tillgodose byggnadens och verksamhetens krav på generallitet och flexibilitet. Kanalisationen skall utföras så att de tekniska systemen kan installeras, ändras och underhållas på ett ekonomiskt och funktionellt sätt, under byggnadens hela livslängd. Placering av tekniska utrymmen såsom produktions- och försörjningsplatser, mediakulvertar samt utformning av primära och sekundära kanalisationsstråk skall motsvara kraven för sjukhusets robusthet enligt MSB, Det robusta sjukhuset 2008. Reserv- och utbyggnadsmöjligheter utförs genom att reservutrymme lämnas i kanalisationssystem alternativt tydligt dokumenterade och markerade områden som reserverats för framtida komplettering av kanalisationssystem. Vid projektering av kanalisationssystem skall konsulten redovisa kritiska snitt i sektionsritningar, dessa sektioner ska vara samordnade mellan samtliga konsulter inom projektet. Kanalisationssystem Kanalisationssystem av metall sammanbinds och ansluts till potentialutjämningssystem. Primära kanalisationssystem Primära kanalisationssystem i byggnader utförs i huvudsak med kabelstegar i kulvert- och schaktsystem samt på våningsplanens huvudstråk. Motsvarande kanalisation i mark utförs om möjligt med rör ingjutna i betong, så kallad OPI-kanalisation, typ OPI distanshållare från Piplife eller likvärdig. Markkanalisation ska kontroll dras med s.k. tolk innan återfyllning. Tolk ska diamterer lika med 0,91x rörets innerdiameter. Kanalisationen ska färgmärkas med gula rör för kraft samt gröna för data och fiber. Optokabelrör ska förses med sökartråd. Kanalisationssystemen uppdelas i olika system- och kraftkategorier så att ledningar för olika försörjningssystem kan förläggas åtskilda åt. Högspänning, lågspänning, fastighetsnät för informationsöverföring samt för teletekniska system separeras. Kablage för styr- och övervakningssystem (mät- och kommunikationsledningar) kan förläggas gemensamt med kablage för telesystem. Kanalisationssystem dimensioneras normalt för ca 30 % reservutrymme längst hela systemets utbredning vid installationstillfället. Kanalisation i mark och vertikalt förlagd kanalisation inom byggnad dimensioneras för ca 50 % reservutrymme vid installationstillfället.
12(54) Kabelstegar inom våningsplan monteras dolda ovan undertak. Sekundära kanalisationssystem Sekundära kanalisationssystem omfattar kabelstegar, kabelrännor, väggkanalsystem, vårdrumspaneler samt rörkanalisation för anslutning mot det primära kanalisationssystemet. Kanalisationssystem dimensioneras normalt för ca 30 % reservutrymme vid installationstillfället. Väggkanalsystem Inom expeditioner, avdelningsstationer, undersökningsrum o.dyl. monteras elapparater i väggkanalsystem eller vertikala nedföringsstavar. Enkelisolerade ledningar får ej förläggas i väggkanalsystem eller i nedföringsstavar, utan ledningar skall utgöras av kablar. Ledningar till utanpåliggande väggkanalsystem skall förläggas i utanpåliggande matarkanaler. Inom expeditioner, avdelningsstationer, undersökningsrum, vårdrum o.dyl. där fler än 2st elapparater monteras tillsammans vid dörrar, monteras dessa i vertikala väggkanalsystem. Vårdrumspaneler Inom vårdrum m.fl. installeras eluttag, kommunikationsuttag, TV, radiouttag kombinerat med datauttag, telefonuttag, uttag för patientapparater samt uttag för medicinska gaser mm i vårdrumspaneler. Ledningar till vårdrumspaneler skall förläggas infällda, alternativt i utanpåliggande matarkanaler. Matarkanaler skall ha separata fack för el- och gasledningar. OBSERVERA. Säkerhetsavståndet mellan el- och gasledningar skall hållas även vid ingång till matarkanalen. Kanalisation av elinstallationsrör Elapparater, strömställare, uttag, anslutningar, indikeringar, teletekniska apparater mm utförs i huvudsak som infälld installation. Ledningar skall vara i- och urdragbara för enkel ändring och komplettering av installationen. El-apparater placeras på eller i vägg samordnat i vågräta och lodräta linjer tillsammans med apparater i andra installationssystem, vid fler än 2 st apparater se Väggkanalsystem. Inom utrymmen med hygienkrav utförs elinstallationen som infälld installation. PRINCIPIELL UTFÖRANDE NIVÅ Krav på infälld installation gäller vid nybyggnad och större ombyggnader. Vid mindre ombyggnad (enstaka eller ett fåtal utrymmen) kan utanpåliggande installation utföras.
13(54) SBF SBF.4 LEDNINGSKANALSYSTEM Ledningskanalsystem skall vara utförda i metall och målningsbehandlade. Enstaka utanpåliggande ledningar ska om möjligt döljas med platslist. Ledningskanalsystem i metall skall anslutas till skyddsutjämningssystem. Väggkanalsystem skall ha skilda hyllor för kraft- och teleledningar. Vårdrumspaneler Vårdrumspaneler skall uppfylla gällande standard. Vårdrumspaneler skall vara av metall och fabrikstillverkade. Jordfelsbrytare för uttag i vårdrumspaneler placerade i grupp-1 rum, skall vara monterade i panelen, om matande central är placerad i samma utrymme/rum som panelen placeras jordfelsbrytaren i centralen. 63 ELKRAFTSYSTEM 63.B Eldistributionsnät Distributionssystem för el utformas för att uppfylla och tillgodose Landstingsservice och sjukvårdens krav på flexibilitet och hög robusthet. Distributionssystemet utförs så att system kan utökas och underhållas på ett funktionellt och driftsäkert sätt. Eldistributionssystemet utförs så att ett fel (enkelfel) ej innebär betydande störning av driften och sjukhusets verksamhet. Alla tänkta förändringar i eldistributionssystem ska godkännas av El-anläggningsansvarig LSU. Samtliga åtgärder inom fördelningsstationer och ställverk ska utföras i separat entreprenad, handlingar ska utformas så att detta är möjlig. Risk- och konsekvensanalys upprättas vid ändringar, utökningar eller vid andra förändringar i eldistributionssystemet. Utrymmen för produktions- och försörjningsställen, ledningskulvertar och ledningsstråk utformas så dessa motsvarar kraven för en bibehållen hög robusthet med klart avskilda kopplingsställen och överlämningspunkter samt en tydlig ansvarsfördelning. PRODUKTIONS-, FÖRDELNINGS- OCH KOPPLINGSUTRYMMEN För att minimera avbrott eller störning skall uppbyggnad av system vara dubblerade eller med alternativa funktioner, i första hand automatiskt och i andra hand manuellt.
14(54) Kopplingsutrustning såsom ställverk, apparatskåp och elcentraler skall utföras så att underhåll och skötsel samt ändringar och kompletteringar kan ske på ett sådant sätt att avbrott och störningar på verksamheten minimeras. Akutsjukhus Elförsörjning till akutsjukhus skall ske från minst två av nätleverantörens fördelningsstationer. Kopplingsutrustningar i sjukhusets mottagningsstation skall vara dubblerade och placerade i skilda utrymmen eller i skilda byggnader. Varje inmatning och del av kopplingsutrustning skall dimensioneras för sjukhusets hela effektbehov. Reservkapacitet skall finnas för utökning med minst 30 %. Vid fel på en inmatning eller del av kopplingsutrustning skall automatisk överkoppling ske från den andra inmatningen/kopplingsutrustningen. DISTRIBUTIONSNÄT Matning till sjukhusets transformatorstationer skall ske från minst två håll alternativt A- respektive B-sida. Sling- alternativt radiell matning utförs beroende på berörd anläggnings konfiguration. Ledningar förläggs åtskilda i mark i OPI-kanalisation eller i skilda försörjningskulvertar. Vid förläggning av ledningar i försörjningskulvert förläggs kabelförband brandavskilt från andra försörjningssystem. Distributionsnät utförs som TN-S-system med separata ledare för neutral och skyddsledare. TN-system med en direktjordad punkt i systemet och utsatta delar i installationen ansluts till denna punkt med skyddsledare (PE). Strukturerat distributionsnät Ledningsnäten för distribution skall planeras och utföras strukturerat. Utbyggnad och förändring av sjukvårdsverksamhet skall kunna ske med bibehållen robusthet. Planer och inriktningar, redovisade i teknisk generalplan eller liknande dokument för utbyggnad, ombyggnad och förändring av effektbehov skall inrymmas i dimensionerade distributionssystem och kraftkategorier. Distribution skall ske med minst två fastställda kraftkategorier till eller inom respektive byggnad. Förläggning av huvudledningar utförs skilt från varandra i mark och i byggnad, lämpligen skall detta ske via primära vertikala elschakt i olika delar i respektive byggnad. Elkraftsystemet skall dimensioneras så att selektivitet råder dvs. ett fel i underliggande skydd skall ej lösa överliggande skydd.
15(54) 63.BB Högspänningsnät Kablar förläggs i OPI-kanalisation åtskilda från varandra och andra ledningar i mark in i byggnad och kopplingsutrymmen. Varje enskild serviskabel dimensioneras för att klara hela sjukhusets hela effektbehov och med 30 % reservkapacitet. 63.BC Lågspänningsnät Distributionsnät och försörjningssystem uppdelas i olika kraftkategorier. Se Begreppsförklaringar under kapitel 60. Respektive kraftkategori skall ha separata kopplingsutrustningar och huvudledningar. Huvudledningar dimensioneras med 30 % reservkapacitet. Vid dimensionering av huvudledningar ska kabelns effektförlust beräknas. Motsvarar effektförlusten en kostnad som på en 10-års period är att jämföra med kostnaden för en grövre kabelarea ska detta väljas. (1kr/kWh) Jordfelsövervakning ska installeras för utgående grupper i ställverk och fördelningscentraler samt uttagslådor på kanalskenor. I medicinska utrymmen av Gr2 installeras jordfelsövervakning för respektive huvudledning till utrymmets gruppcentraler. Larm för jordfelsövervakning utfös med integration till överordnat El-scada system samt lokalt i utrymmen av Gr2. Jordfelsövervakning typ Megacon Isobase, Isohub eller likvärdigt fabrikat. Matningar till objekt Viktig Last (VL) Reservkraft alternativt Avbrottsfri reservkraft (roterande UPS) matar T.ex. - Utvalda hissar - Datahallar - UPS utrustning Akademiska sjukhuset - Mycket Viktig Last (MVL) benämns Avbrottsfri kraft (batteri UPS) - Viktig Last (VL) benämns Reservkraft alternativt Avbrottsfri reservkraft (roterande UPS) - Övrig Last (ÖL) benämns Normalkraft Övriga sjukhus - Mycket Viktig Last (MVL) benämns Avbrottsfri kraft (batteri UPS) - Viktig Last (VL) benämns Reservkraft - Övrig Last (ÖL) benämns Normalkraft
16(54) LEDNINGSSYSTEM För att minimera de elektromagnetiska fält som kan uppstå installeras ledningsnät med skärmade kablar för elkablar i 230/400V-nät. (Vid mindre kompletteringar av installationer avgörs detta från fall till fall.) Vertikala matningar skall i huvudsak utgöras av kanalskenfördelning i schakt. En eller fler skenor för varje kraftkategori. Anslutningar från respektive kanalskena till respektive central skall utformas så att anslutningen kan skiftas/flyttas till den andra kraftkategorin. I de fall inte alla kraftkategorier installeras i en fastighet skall utrymme reserveras för detta i schakt och elutrymmen. Akademiska sjukhuset - Redundanta huvudledningar för Avbrottsfri reservkraft ska utgöras av brandresistent kabel mellan nätstation och ställverk/fördelningscentral. Mycket Viktig Last (MVL) Avbrottsfri kraft (batteri UPS) - Huvudledningar ska utgöras av brandresistent kabel mellan ställverk, UPS central och gruppcentral. Kopplingsutrustning Elcentraler med olika kraftkategorier ska inte sammanbyggas, gemensam central kan förekomma ex. i operationssalar. 63.C Transformator- och fördelningssystem Transformatorstationer utförs med dubbla transformatorer placerade i skilda utrymmen med lägst brandavskiljande EI 60 klass. Varje transformator dimensioneras så de kan utgöra reserv för varandra och klara transformatorstationens hela last vid maximal belastning. Uppbyggnad och utförande av ställverk och krafttransformatorer skall ske med beaktande av magnetiska och elektriska fält så att dessa minimeras, såväl inom driftrum, som angränsande utrymmen. Driftrum planeras och placeras så att störning på medicinsk utrustning undviks och på betryggande avstånd från utrymmen där människor vistas stadigvarande. Skärmning med aluminiumplåt för att ytterligare minska magnetfältens utbredning skall övervägas i varje enskilt fall. Insatsvärde ska vara 0,5 µt. Se Lågspänningsställverk - och Nätstationer och driftrum. Högspänningsställverk Högspänningsställverk utförs metallkapslade i cellindelat och ljusbågsprovat utförande, med tryckavlastning.
17(54) Se Lågspänningsställverk - och Nätstationer och driftrum. Lågspänningsställverk Ställverk utförs enligt, Lågspänningsställverk. Krafttransformator Transformatorer placeras var för sig i särskilt utrymme och brandsäkert avgränsat, lägst EI60 mot övriga utrymmen. Krafttransformatorer skall vara av typen torrisolerad gjuthartstransformatorer i brandklass F1. Vid dimensionering av transformator tas hänsyn till framtida utbyggnadsmöjligheter. Inom en anläggning installeras endast transformatorer av samma storlek och samma kortslutningsspänning. Se Lågspänningsställverk. SYSTEM OCH FUNKTIONER Manöver och övervakning All skydds-, mät-, styr- och indikeringsutrustning placeras i kontrollskåp i särskilt kontrollrum. Från larmsystem överförs larm till övervakningscentral eller till annan av driftpersonal bemannad plats. Se Kontrollskåp i nätstationer. Vid obemannad anläggning och för verksamheten viktig anläggning överförs larm till driftpersonal via larmopperatör, personsökare, sms eller liknade larm och meddelandesystem. Hjälpkraft Hjälpkraft till manöver och övervakningsutrustningar utförs av batterier monterade öppet i batteriställning med laddare och batteriövervakning. Systemen utförs så att full redundans erhålls. Systemspänningen ska vara 110 V. Batterier skall vara försedda med framdragen anslutning för mätning av varje cell. Konstantladdare skall vara så dimensionerad, att den dels klarar stationens belastning och dels uppladdningen av ett helt urladdat batteri. Batterier skall ha livslängden +12 år Long life enligt Eurobat Guide. Batterier ska vara dimensionerade för en avbrottstid på 6 timmar. 63.M/1 Strömförsörjningssystem för elkraft Hjälpkraft till manöver- och övervakningsutrustningar utförs enligt följande: - Systemspänningen ska vara 110 V DC - 30 % reservkapacitet skall finnas - Skall vara pol-separerad fram till battericentral - Ha två eller fler likriktare som ligger inkopplade parallellt i reserv för varandra
18(54) - Likriktare skall klara av att försörja lasten utan batterier upp till märkström - Likriktare skall ha potentialfri växlande kontakt för summalarm med inställbar fördröjning som kopplas till styr och övervakningssystemsystem - I fronten på likriktare skall finnas möjlighet till avläsning av spänning och ström - Batterier skall monteras på ställning. SEB.2 Reläskydd Reläskydd skall vara utfört så att provning av reläer kan ske enkelt utan att anläggningen behöver tas ur drift. Reläskydd som är anslutet till strömtransformator skall matas från strömtransformator avsedd för reläskydd. Reläskydden ska vara mikroprocessorbaserade i 3-fasigt utförande med möjlighet att kopplas 2-fasigt. Reläskydd skall kunna kommunicera med styr och övervakningssystem för avläsning av ström, spänning och effekt, indikering av larmer, statistikavläsning, ändring av inställningsvärden för skydd. Överströmskydden ska ha jordfelsskydd, låg- och högströmssteg samt vara blockeringsbara. Konstant- eller inverttid ska kunna väljas. Inmatnings- och slingfack skall vara i riktat utförande. Transformatorfack skall ha oriktat jordfelsskydd med ström- och tidsinställning. Ringmatningsfack skall vara försett med riktat jordfelsskydd med ström och tidsinställning. Samtliga reläskydd ska kunna tidsfördröjas. Skydd skall väljas selektivt med avseende på riktning. SEC.3 SED.1 Dvärgbrytare Märkkortslutningsbrytförmågan skall vara minst lika med förekommande högsta kortslutningsström där dvärgbrytaren är installerad. Dvärgbrytare skall dimensioneras enligt SEK.s handbok 414 och ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60 898 Dvärgbrytare i plug-in-utförande får inte användas för allmänbruk om den inte är oförväxelbar. Dvärgbrytare ska levereras med vit, grå eller svart vippa. Dvärgbrytare ska ha frånskiljaregenskaper. Beakta särskilt att selektivitet råder i gr 1- och 2 rum för uttag avsäkrade 16A och anslutna mot MVL. Strömkännande jordfelsbrytare Jordfelsbrytare skall vara utförd för utlösningsmärkström 30 ma, vara stötströmssäkra samt utförda för skydd mot pulserande likströmsfelströmmar. Jordfelsbrytare ska ha självtest funktion och försedd med signalkontakt.
19(54) SEH.14 SJC.1 SJC.4 SKB.21 SKB.22 SKB.42 Ljusbågsvakter Ljusbågsvakt skall finnas. Detektor skall bestå av lins med optisk kabel till centralenhet. Varje fack skall övervakas samt den horisontella skenan. Krafttransformatorer Transformatorernas kopplingsform ska vara Dyn 11 och omsättningen reglerbar +-2 x 2,5 %. Signaltermometer med 2 kontakter en för larm Hög temperatur och en för utlösning Hög - hög temperatur. Mättransformatorer Strömtransformator skall anpassas till märkbörda och vara av minst noggrannhetsklass 0,2 på mätkärna. Spänningstransformator skall skyddas med säkring på sekundärsidan. Högspänningsställverk inomhus Ljusbågsvakt ska monteras som löser överliggande brytare. Effektbrytare ska väljas så att man om möjligt endast har en typ och fabrikat per ställverk. Jordningskopplare ska finnas för varje kabelanslutning och del av samlingsskena. Ställverken ska utföras för avståndsmanöver och övervakning i SÖV-system. Samtliga apparater förses med hjälpkontakter, magneter etc som kopplas till plint i lågspänningscellen. Indikering för aktuell spänning skall finnas på varje fack Mekanisk lägesvisare för brytarläge samt fjäderspänning skall finnas. Lågspänningsställverk inomhus Se, Lågspänningsställverk. Lådkapslade kopplingsutrustningar för lågspänning Central skall vara utförd med inre förbindningsanordningar, kopplingsrännor, flänsar, tätningar samt anslutnings- och avgreningsplintar. Den skall vara överskådligt uppbyggd från funktionssynpunkt. Central skall vara försedd med huvudelkopplare som skall dimensioneras för huvudledningens högsta tillåtna säkring, dock lägst 25A. Enheter med samma funktion som ingår i central skall vara av enhetligt utförande. Central bestående av olika centraldelar/kraftkategorier skall utföras så att klara avgräsningar och uppdelningar framgår av utförandet. För grupp 1- och 2 rum är sammanbyggnad möjlig, utförandet sker då med skiljeplåt och åtskilda plintrader.
20(54) Fördelningscentraler och gruppcentraler skall utföras som olika fysiska enheter. Kopplingsutrustningar skall vara utförda i metall om inte annat utförande föreskrivs i föreskrift eller åberopad standard. Huvudbrytare av typ lastfrånskiljare. Huvudbrytare ska vara 3-polig i fördelnings-/huvudcentraler. Huvudbrytare ska vara 4-polig i gruppcentraler. Beakta att 3-fasiga UPS-aggregat ska anslutas till fördelnings-/huvudcentral inte till gruppcentral. Kopplingsutrustning skall utföras så att underhåll och skötsel samt ändringar och kompletteringar kan ske på ett sådant sätt att avbrott och störningar på verksamheten minimeras. Lock/luckor till kopplingsutrymmen utförs så att de enkelt går att öppna ex. ska förses lucka/lock med gångjärn. Fördelningscentraler skall utgöras av golvstående kopplingsutrustning. Gruppcentraler kan utgöras av vägghängda kopplinsutrustningar. Uppbyggnad skall utföras med skensystem över 80 A. UTFÖRANDEFÖRESKRIFTER Säkringar i centraler skall utgöras av smältsäkringar. Centraler, placerade så att personer som ej har nödig kännedom, skall manövrera densamma, skall utföras med dvärgbrytare (MCB) detta gäller grupp 1 och grupp 2 rum beskrivna i SS 437 10 02 Elinstallationer i byggnader Avsnitt 710: Medicinska utrymmen. Centraler i grupp 1 eller grupp 2 rum utförs infällda med ledningsinförning uppifrån. Gruppcentraler skall utföras med 30 % reservgrupper vid installations tillfället. Central skall monteras på monteringsskenor med ledningsutrymme bakom central. Gängsäkringar i gruppcentral större än 25A ska förses med föregående bytare. Gängsäkringar i fördelningscentral ska förses med föregående brytare oavsett storlek. Anslutning Samtliga in- och utgående ledningar kopplas till plint. Gott om utrymme skall finnas för kontrollmätning av jordfelströmmar i TN-S system samt strömmar i respektive fas L1-L3, N för inkommande och utgående ledningar med tångamperèmeter. Samtliga grupper DII skall vara uppkopplade till plint med ledning dimensionerad för 25A säkring. Plintar numreras med grupptillhörighet. Plintar struktureras så respektive utgående grupp kan mäta med tångamperemätare. Plintar för utgående ledningar kan utgöras av s.k. trevåningsplintar om kopplingsutrymmet framför plinten är fritt.
21(54) Reservutrymme 30 % Uppsättning av vägghängda centraler Underkant på central skall placeras lägst 400 mm över golv e d. Knivsäkring får inte placeras med centrum högre än 1,7 m över golv e d. Central som placeras utomhus eller i fuktiga utrymmen skall ha dräneringshål i kapslingens lägsta punkt. Ventilationspluggar skall finnas upptill och nedtill. I anslutning till centraler med proppsäkringar monteras reservsäkringsskåp med säkringar. SKB.5 SKF.11 Apparatskåp, apparattavlor m m Apparatskåp skall utföras så att underhåll och skötsel samt ändringar och kompletteringar kan ske på ett sådant sätt utan att avbrott och störningar på verksamheten minimeras. Apparatskåp skall utföras så att klara avgränsningar och uppdelningar av apparater, plintar och centraldelar framgår av utförandet. Dörrar förses med låsenhet. Säkringar och andra överströmsskydd skall kunna betjänas utan risk för beröring med spänningsförande del. Apparater i skåp skall kunna servas och bytas ut utan att skåpet måste göras spänningslöst. För yttre anslutningar får endast en ledare anslutas på varje klämma. Apparater som skall betjänas skall placeras med centrum lägst 400 mm över färdigt golv. Yttre förbindningskablar i hjälpströmkretsar skall anslutas i apparatskåp till kopplingsplint. Apparatskåp och apparattavlor utförs i metall Reservutrymme 30 % In och utgående kablar kopplas till plint. Inre förbindningar skall förläggas i kabelkanaler Effektbrytare för lägst 1 kv Se, Lågspänningsställverk. SKF.12 Effektbrytare för högst 1 kv Se, Lågspänningsställverk. SKF.121 Isolerkapslade effektbrytare (MCCB) Se, Lågspänningsställverk.
22(54) 63.F Belysningssystem och ljussystem Belysningssystemens egenskaper skall ge visuella kvalitéer och bidrar till den totala rumsupplevelsen med avseende på bländning, blänk, skuggor, färg, ljusfördelning och ljusnivåer. Det är därför viktigt att anläggningen ges tillräcklig belysningsstyrka, bra luminansförhållanden, minimal bländning och bra kontrast. Belysningen skall tillgodose alla behov som krävs för att erhålla en funktionell belysning för verksamheten och dess patienter och personal. Belysningsanläggningen skall följa energidirektivet enlig EN-15193. Funktion - styrning av belysningssystem Belysning skall styras på ett funktionellt och energieffektivt sätt, belysningsstyrning utförs i huvudsak med KNX-busstandard för fastighetsstyrning enligt EN 500 90 och ISO/IEC 145 43. Programmering av varje enskild armatur undviks. Manuell handomkoppling ska finnas för belysningsautomatik. Microsensorer skall ej användas. Vid mindre ombyggnationer kan annat val av belysningsstyrning vara aktuell, detta samordnas med fackansvarig El. I huvudsak installeras armaturer med LED ljuskälla. För montering av pendlade armaturer ska bärskena användas. Raster skall vara jordade. 63.FD Belysningssystem på gård eller i park Vid planering av belysning utomhus skall särskilt beaktas risken för såväl synnedsättande bländning som irriterande bländning, Se även Belysningsprogram för utemiljö. Belysningen skall anpassas till lokala förhållanden, t.ex. typ av gångvägar, körvägar, parkeringsplatser samt säkerställa fysiska tillgängligheten. Belysning planeras för en jämn, bländfri belysning utan mörka partier. Belysningsstolpar placeras på samma sida om gångväg, 0,5 m utanför gångyta.
23(54) System - Ytterbelysning Ytterbelysning utförs dels genom armaturer monterade i anslutning till byggnad och dels genom armaturer på fristående stolpar eller markmonterade effektarmaturer. Ytterbelysningen manövreras automatiskt med ljusreläer, nattsänknig där så är möjligt och tidfunktioner. Finns överordnade styrsystem ansluts ytterbelysningen till det. 63.FE Belysningssystem vid fasad e d Belysning vid fasader skall utformas så att ytorna blir upplysta och ger en trygghetskänsla för de personer som passerar eller vistas inom området. Icke belysta delar skall inte inbjuda till att utföra inbrott eller andra oegentligheter. System med närvarostyrning ska utredas i varje enskilt fall. 63.FF System för allmänbelysning och arbetsplatsbelysning i hus Omfattning av olika typer eller modeller av ljuskällor skall begränsas till ett fåtal, redan använda typer. Armaturerna förses med reflektor och bländskydd. Armaturer med nakna ljuskällor ska ej användas. Armaturerna skall i huvudsak vara utförda för utanpåliggande montering alternativt pendling. Armaturer för infällt montage kan användas, i undantagsfall i demonterbara undertak, armaturer som monteras i demonterbara undertak ska förses med metallskiva som täcker hela undertakspattan och bärs av undertakets bärprofiler. Armaturens elektronik ska integreras med armaturen. I tak där det på grund av ventilationstekniska skäl inte är lämpligt att installera utanpåliggande armaturer monteras armaturer pendlade eller infällda. Arbetsplats- och allmänbelysning anpassas för den verksamhet som bedrivs. Lampetter skall endast användas i trappor. I trappor skall belysningen monteras på vägg på betjänlig höjd utan stege och så högt placerad att gående inte kan stöta i den av misstag. Funktion - allmänt I rum med flera ingångar skall belysningen kunna manövreras från mer än en ingång. Belysningssenarion anpassas till berörd verksamhet/arbetsplats, arbetstider och arbetsmetoder.
24(54) Funktion kommunikationsytor, entréer, kulvertar m.fl. Belysning i kommunikationsytor, entréer m.fl. ska följande funktioner finnas, närvarodetektering, efter inställbar tid (tid 1) lysa med reducerad effekt, (trygghetsnivå ca10%) inställbar tid (tid 2) utvalda armaturer släcks. Kommunikationsytor med dagsljusinsläpp s.k. ljusa partier skall även förses med dagsljusstyrning. Funktion korridorer På avdelningar där det endast förekommer dagverksamhet skall belysningen styras lika Funktion kommunikationsytor, entréer med skillnaden att inställbar tid (tid 2) släcker samtliga armaturer. På avdelningar med dygnet runt verksamhet ska belysningen bestå av två olika system. Ett system, allmän belysning, samt ett system för miljöbelysning. Belysningssystemen placeras så att patientrum inte störs av ljus/bländning från belysning i korridorer eller angränsande utrymmen. Belysningen ska styras med förprogrammerade scenarion via manöverknappar placerade i korridor. Allmänbelysningen ska kvälls- och nattetid kunna reduceras till en lägre nivå alternativt släckas, detta enligt verksamhetens önskemål. Miljöbelysningen tänds, till önskad nivå, när allmänbelysningen reduceras/släcks. I vissa fall utförs enbart allmänbelysning, i dessa fall ska allmänbelysningen kunna utgöra ledbelysning. Funktion - expeditioner, kontorsarbetsplatser Ljusarmaturer skall normalt tändas via tryckknapp placerad vid dörr samt släcks via frånvarosensor. Vid arbetsplatser skall den enskilda armaturen utföras med upp- och nerljus, kunna steglöst regleras via dragströmställare samt vara utrustad med inbyggd frånvarosensor om inga övriga armaturer monteras i rummet. Om det monteras flera armaturer samt arbetsplatsbelysning installeras sensorer som inte är monterade i armaturerna. Funktion - Vårdrum Vid respektive plats anordnas sängplatsbelysning för läsning och som belysning för enkel undersökning/behandling samt allmänljus som även utgör miljöbelysning. Belysningssystem integreras i vårdrumspanel och ljusregleras för att erhålla tänkta funktioner. Manöver sker vid ingång till vårdrum samt respektive patientplats, scenarion programmeras. Funktion - dagrum Belysning ska ljusregleras. Frånvarodetektering installeras. Frånvarodetektering enligt följande: efter 15 minuters inaktivitet inom utrymmet reduceras belysningsstyrkan för att efter 30 minuters inaktivitet släckas.
25(54) Funktion - konferens- och mötesrum Belysningssystem i konferensrum och större mötesrum förses med ljusreglering som vid behov grupperas/sektioneras. AV-väggar i konferensrum, föreläsnings- och undervisningslokal etc. förses med tavelbelysning. Frånvarodetektering enligt följande: efter 15 minuters inaktivitet inom utrymmet reduceras belysningsstyrkan för att efter 30 minuters inaktivitet släckas. Funktion - övriga rum Belysning i större förråd och omklädningsrum ska tändas via tryckknapp samt släckas via frånvarodetektor. Frånvarodetektering enligt följande: efter 5 minuters inaktivitet inom utrymmet reduceras belysningsstyrkan för att efter 15 minuters inaktivitet släckas. Funktion WC/RWC Belysning i WC/RWC anpassas mot verksamhets krav där sådan finns. Inom vårdavdelningar beaktas tändning på nätter. Där behov av flera styrningar i WC/RWC finns ska arbetsbelysning regleras via separat tryckknapp placerad på annan höjd. Denna höjd är +1300 öfg. I övrigt installeras belysning enligt nedan: Frånvarodetektering enligt följande: efter 5 minuters inaktivitet inom utrymmet reduceras belysningsstyrkan för att efter 15 minuters inaktivitet släckas. Där centrala styrningar ej finns, installeras armaturer med inbyggda sensorer eller dyligt. Funktion anpassas för verksamhet. System- och funktion - operations-, och undersökningsrum Belysning i dessa utrymmen ska uppfylla krav på undersökning och behandling, belysning utförs med ljusreglering som grupperas/sektioneras. Belysningscenario samordnas med berörd verksamhet. I undersöknings-, behandlings- och operationsrum installeras även anslutning för undersöknings- och/eller operationslampa, omfattning se aktuellt rumsfunktionsprogram. Undersöknings- och operationsarmaturer tillhandahålls av verksamheten. System miljöbelysning För patienternas trivsel och rehabilitering installeras uttag/lamputtag för miljöbelysningsarmaturer i dagrum och väntrum samt uttag för golv- och bordsarmaturer i dagrum, utöver den normala belysningen. Lamputtag ska manövreras från lämplig placerad plats. Lamputtag ska utföras med vägguttag, typ Shuko.
26(54) System - nattbelysning I vårdrum skall finnas nattbelysning vid patientplats samt orienterings- /nattbelysning vid rummets entrédörr. Belysningen manövreras från en plats gemensamt med rummets allmänbelysning. Armatur monteras underkant 300 mm från golv och ljus riktas nedåt. System -konstbelysning För belyst konst projekteras installation för detta, belysningsstyrning ska anpassas till berörd verksamhet. Omfattning samordnas med Landstingets Kultur I Länet som ansvarar för framtagande av erforderliga underlag gällande exempelvis tekniska förutsättningar som krävs för konstinstallationen. System UC/ driftutrymmen I utrymmen med service funktion t.ex. UC, fläktrum osv. installeras frånvarostyrning. Frånvarodetektering enligt följande: efter 100 minuters inaktivitet inom utrymmet reduceras belysningsstyrkan för att efter 120 minuters inaktivitet släckas. Hygienkrav Armaturval ska anpassas till gällande hygienklass för berört utrymme. Ytskikten på armaturer skall vara lätta att torka av. Ytskikten skall tåla att torkas av med alkoholbaserade desinfektionsmedel. Handikapp Manöverapparater, uttag etc, monteras minst 1,0 m från innerhörn, eller andra åtkomstbegränsade hinder. 63.FHB Nödbelysningssystem Nödbelysning monteras i utrymningsvägar, trapphus och enligt SS-EN 1838 och enligt upprättad brandskyddsdokumentation. Armaturer utförs i huvudsak med LED-ljuskälla. Strömförsörjningssystem utförs för minst 60 minuters reservdriftstid vid spänningsbortfall inom respektive brandcells utrymningsväg. Strömförsörjning skall utföras med centrala strömförsörjningsaggregat med inbyggda batterier och centraliserad teknik för automatisk övervakning samt test av respektive armaturs funktion, typ Malux ZB-S med STAR-Teknologi med tillhörande CG-S-armaturer eller likvärdigt.
27(54) Larm från strömförsörjningsaggregat skall överföras till överordnat styr- och övervakningssystem, CG-S vision. Nödbelysningen ska automatiskt tändas vid brandlarm, samt på lokal nivå när spänningen till ordinarie belysning försvinner, matande gruppcentral förses med trefasig fasbrottsövervakning. Huvudledning och gruppledning till nödbelysning skall förläggas brandsäkert eller utgöras av brandsäkert ledningssystem i de delar där brand kan tänkas spridas till den försörjda brandcellen. Nödbelysningsarmatur inom respektive utrymningsväg skall anslutas till skilda säkringar i strömförsörjningsaggregat. Växelriktare för nödbelysning skall vara med självtestsystem och larmutgång för felindikering. Nödbelysningsarmaturer är normalt släckta. Där reservkraftsystem finns installerat, ansluts strömförsörjningsutrustning till viktig last (VL). 63.FJ Belysningssystem för vägledande skyltning m m Skylt med vägledande markering utförs genomlyst av LED-ljuskälla ansluten till nödbelysningssystemet och är normalt tända. Armaturer ska monteras med kedja eller vajer så en flexibilitet mellan fäste och armatur uppstår, armatur får ej monteras dikt tak eller dikt pendel. SN LJUSARMATURER, LJUSKÄLLOR M M Rengöring av ljusarmatur Armaturernas bländskydd (raster, kupor, glas etc.) liksom armaturerna i övrigt skall vara lätta att rengöra. SNB SNE.5 SNT.1 FASTA LJUSARMATURER FÖR ALLMÄNBELYSNING Ljusarmaturer avsedda för lysrör skall vara försedda med elektroniska driftdon. Ljusarmatur för orienteringsbelysning i vårdrum Ljusarmatur för orienteringsbelysning i vårdrum skall vara utförd med lysdioder för anslutning till 230V. Ljuskällor Färgåtergivning och färgtemperatur Där inga speciella krav på färgåtergivning finns, väljs ljuskällor, som ger högsta ljusekonomi, t ex lysrör med färgåtergivningsindex större än Ra 84 samt en färgtemperatur på 3000 Kelvin. LED Kvaliteten på lysdioder ska vara minst MacAdams 6 för utomhusarmaturer samt MacAdams 4 för inomhusarmaturer. Angivet enligt standarden CIE 1964.
28(54) LED ljuskällor inomhus skall ha färgåtergivningsindex större än CRI 80 samt en färgtemperatur på 3000 Kelvin. LED ljuskällor utomhus skall generellt ha färgåtergivningsindex större än CRI 80 samt en färgtemperatur på 4000 Kelvin. LED ljuskällor ha färgåtergivningsindex större än CRI 80 mätt mot Ra 1-14. SNT.12 SNT:23 Lysrör Lysrör skall utgöras av fullfärgslysrör med lång användbar livslängd och lågt innehåll av kvicksilver. (Användbar livslängd om minst 20 000 timmar, beräknat på en belysningsanläggning med minst 80 % av ljusets nyvärde är kvar). Lysrör skall vara 549mm (14W) eller 1149mm (28W). Elektroniska driftdon Elektroniska driftdon ska vara utförda med HF-drift och varmstart samt reglerbara med DALI. Dimring skall kunna ske ner till minst 10 %. 63.H Elvärmesystem Med elvärmesystem avses i första hand: - Extra uppvärmning vid vård och behandling - Is- och snösmältning - Anslutning och manövrering av köksutrustningar Termostater skall vara elektroniska. Där det är lämpligt skall elvärmare även styras över en elektronisk timer för att minska elförbrukningen. Värmelast skall förses med indikering, indikering ska om möjligt presenteras i överordnat system samt vara lätt överblickbart och tydligt placerad på plats. System - extra uppvärmning Vid vård och behandling förekommer att extra uppvärmning krävs. Företrädesvis så anordnas detta genom värmepaneler, monterade i tak, i undertakskonstruktionen eller nedpendlade. Elvärmepanel av sluten typ skall användas. System - snö- och issmältning Behovet av is- och snösmältning utreds vid projektuppstart i samråd med Systemförvaltare EL på LSU. För snö- och issmältning vid entréer och i takrännor samt takbrunnar installeras värmekabelsystem.