Teknisk anvisning 5 VA-, VVS-, KYL och PROCESSMEDIESYSTEM Ver. 1.0

Transkript

1 Sidantal 9 5 VA-, VVS-, KYL och PROCESSMEDIESYSTEM Ver. 1.0 Landstingsservice i Uppsala Län UPPSALA Tfn Fax :

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5 VA-, VVS-, KYL OCH PROCESSMEDIESYSTEM... 3 BEC.5 Generella anvisningar vid ombyggnation... 3 Miljö energi... 3 Tillgänglighet, utrymmen... 4 Inneklimat... 4 Dimensionerande temperaturer... 4 Luftkvalitet... 6 Luftfuktighet... 7 Ljud... 7 Brandskydd... 7 Förörjningssäkerhet... 8 DEMONTERING AV VVS-, KYL- OCH PROCESSMEDIEINSTALLATIONER... 8 BEH.5 SLOPANDE I VVS-, KYL- OCH PROCESSMEDIEINSTALLATIONER... 8 YTB.1 MÄRKNING AV INSTALLATIONER... 8 YU TEKNISK DOKUMENTATION M M FÖR INSTALLATIONER... 9 YUD.5 YUH.5 RELATIONSHANDLINGAR FÖR VVS-, KYL- OCH PROCESSMEDIEINSTALLATIONER... 9 DRIFTINSTRUKTIONER FÖR VVS-, KYL- OCH PROCESSMEDIEINSTALLATIONER... 9 YYV TILLSYN, SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL AV INSTALLATIONER... 9

3 3(9) Dessa tekniska anvisningar kompletteras av följande specifika anvisningar: - 52B Tappvattensystem - 53B Avloppsvattensystem - 54 Brandsläckningssystem - 55 Kylsystem - 56 Värmesystem - 57 Luftbehandlingssystem Dessa anvisningar utgör ett stöd i projekteringen. Anvisningarna baseras på AMA VVS & Kyl 09 samt RA VVS & Kyl 09. Anvisningar som är införda i detta dokument utgör krav utöver anvisningarna i AMA. Rubriker som saknar kommentarer innebär att AMA gäller som helhet. Där rubriker saknas finns kommentarer införda högre i hearkin. För avsteg i anvisningar fodras att ändringen blir protokollförd i projekteringsmöte samt godkänd av teknikansvarig på Landstingsservice. 5 VA-, VVS-, KYL OCH PROCESSMEDIESYSTEM Generella anvisningar vid ombyggnation Samtliga installationer inom aktuellt ombyggnadsområde som skall bibehållas skall kontrolleras. Utförs förslagsvis när undertak rivits och i samråd med teknikansvarig vvs och representant från driftavdelningen. Bedömning utförs om ledningar och kanaler, eller delar av dessa skall bytas. Läckage på rör och kanaler skall åtgärdas. Blindledningar på tappvattenledningar skall åtgärdas. Bristfällig isolering skall åtgärdas. Erforderlig rengöring av kanaler och avlopp skall utföras. Miljö energi Datoriserade effekt- och energibalansberäkningar skallalltid utföras och dokumenteras samt kontinuerligt uppdateras genom respektive projekt. Vid dimensionering/upphandling av centala aggregat, exempelvis luftbehandlingsaggregat och kylaggregat skall beräkning av LCC energi användas och verkligt utfallt följas upp/besiktas. Vid denna skall drifttider och lastprofil fastställas. Nya elmotorer ska vara i energieffektiviseringsklass IE3 alt. IE2 med varvtalsreglering. Övriga krav och frågeställningar avseende miljö och energi enligt miljöprogrammet.

4 4(9) Tillgänglighet, utrymmen Skriften Rätt arbetsmiljö för montörer och driftpersonal skall gälla som riktlinjer för fläktutrymmen undercentraler och tillgänglighet. Vid ombyggnation, där man begränsas av befintliga driftutrymmen kan avvikelser från denna godtas. Exempelvis avseende utrymme framför och bakom aggregat (sid 26). Dock skall måttangivelser i AFS 2009:2 gälla som min.krav. Vesäntliga apparater och delar av apparater, aggregat skall kunna demonteras och bytas utan att kostnadskrävande ingrepp behöver utföras på byggnaden eller på andra installationer. Huvudmatningar för tappvatten, kyla och ev. värme i schakt skall vara åtkomliga på varje plan via dörrar. Inneklimat Vid system och principlösningar för värme-, ventilation- och kylinstallationer skall följande beaktas: - Byggnadens tröghet och förmåga att ackumulera värme /kyla skall nyttjas. För att utnyttja den ackumilerande förmågan skall möjlighet till temperaturvariationer inom ett visst intervall studeras. - Möjlighet till att förse fönster med effektiva solskydd skall alltid ses som en första åtgärd för att erhålla en behagligare temperatur sommartid. - Åtgärder för att begränsa spridningen från värmeavgivande apparater skall utföras. Exempelvis med frånluftsutsug i nära anslutning till värmekällan, installation av kåpor/huvar, dragavbrott etc. - Möjlighet till frikyla, där uteluftens kylande förmåga nyttjas, undersökes. - Möjlighet till att, under sommartid, låta luftbehandlingsaggregat vara i drift under dygnets svalare period, för att nedkylning av lokalerna kan erhållas. Dimensionerande temperaturer DIMENSIONERANDE UTETEMPERATURER Vintertid: -20ºC. För uppvärmning av till lokaler tillförd luft skall dimensionerande utetemperaturen vara - 22ºC.

5 5(9) Sommartid: Generellt föreslås att angivna inomhustemperaturen under en normal julimånad inte får överskridas mer än 10 % av en normal dagsarbetstid (Mån-Fre 8-17), vilket motsvarar ca 17 timmar. Dock bör man för varje enskilt projekt i programhandlingsskedet bestämma vilka dimensioneringskriterier som skall gälla, och om föreslagna kortare avvikelser är acceptabla. DIMENSIONERANDE INOMHUSTEMPERATURER Med temperatur avses här rumstemperatur som mäts upp via vanliga temperaturmätare ej operativ temperatur. För de dimensionerande inomhustemperaturerna skall hänsyn tas till behov och krav som finns för personal, patienter samt berörd verksamhets utrustning. Temperaturerna bestäms inom respektive projekt. Nedan angivna uppgifter kan dock nyttjas som riktvärden. För sjukvårdsrelaterad verksamhet kan temperaturkrav indelas i följande grupper: Grupp 1 Avser avdelningar med inneliggande patienter. - Vintertid bör rumstemperaturen ligga mellan +22ºC - +25ºC. Luftvärmare och rumsvärmare dimensioneras för en rumstemperatur på +24ºC. - Sommartid bör rumstemperaturen ligga mellan +22ºC - +27ºC. Grupp 2 Avser operationssalar inkl. förberedelse och avvecklingsrum, intensivvård, akutmottagningar. - Rumstemperaturerna skall dimensioneras och kunna styras till en temperatur inom området +18ºC - +25ºC. Gäller vinter- och sommartid. Grupp 3 Avser normala arbetslokaler, öppen vård, röntgen, väntrum, expeditioner, kontor, personalutrymmen, kök, matsal, hygienutrymmen etc. - Dimensioneras normalt till mellan +20ºC - +25ºC. Grupp 4 Avser tekniska utrymmen. - För fläktrum och undercentral tillåts rumstemperaturen att variera mellan +15ºC - +30ºC. - För nätstationer och eldriftrum tillåts rumstemperaturen att variera mellan +15ºC - +40ºC. Medelvärdet under 24 timmar får inte överstiga +35 ºC. För utrymmen som innehåller batterisystem gäller att temperaturen inte får överstiga +23ºC.

6 6(9) Grupp 5 Avser garage etc. - För denna kategori ställs endast krav på varmhållning för att undvika frysskador på utrustning etc. Rumstemperaturen skall vara min +5ºC. Temperaturen tillåts variera och några max.begränsningar anges ej. DIMENSIONERANDE SYSTEMTEMPERATURER Värmesystem skall dimensioneras enligt följande: - +55/40ºC för radiatorsystem och övriga system för rumsvärmare /30ºC för luftvärmare i ventilationssystem. För köldbärarsystem som betjänas med fjärrkyla skall systemen utformas så att höga returtemperaturer vid fjärrvärmeväxlare erhålles. Returtemperaturer på +18ºC eftersträvas. Luftkvalitet Om inga andra värden på uteluftens koldioxidkoncentration finns framme kan följande värden gälla som underlag ppm på landsbygden ppm vid trafikgles miljö ppm vid trafiktät miljö. Luftflöden för vårdlokaler dimensioneras för en koldioxidhalt på 800 ppm. SPRI rapport 273 fr 1989 med komplettering av tidigare SPRI-råd ger en bra vägledning för dimensionerande luftflöden. Tryckförhållanden mellan lokaler med olika hygieniska krav beaktas. Det är viktigt att spridningen av ohälsosamma och illaluktande gaser ej sprids inom känsliga utrymmen. Därför är tryckbalansen mellan avdelningar av stor vikt. För operationssalar anges renhetskraven i cfu/m³. De vanligaste riktvärdena är: Max. 100 cfu/m³ för icke infektionskänslig kirurgi. Max. 10 cfu/m³ för infektionskänslig kirurgi. Dock finns en tendens med skärpta krav där max.värdet 10 cfu/m³ blir alltmer gällande. Renhetskraven bestäms i respektive projekt, vanligtvis av Vårdhygien.

7 7(9) Personalutrymmen, kontor, väntrum etc kan dimensioneras för en koldioxidhalt på 1000 pm. Lokaler där luftflödet baseras på personantal skall dessa dimensioneras för antal personer som mer än tillfälligt vistas i lokalen. Tillfälligt betraktas här; enstaka tillfällen under ett år, där lokalen inte är avsett för detta tillfälle eller mer frekventa men kortare perioder. (Exempelvis min per dag eller 30 min per vecka). Övriga lokaler med periodvisa högre personbelastningar skall förses med behovsstyrd ventilation. Luftfuktighet Speciella krav avseende luftfuktighet ställs för vissa patienter och viss utrustning. Kraven bör specificeras vid vilka utomhusförhållanden dessa skall gälla och om avvikelser kan accepteras. Då avfuktning och befuktning är energikrävande när det gäller el, värme och kyla, bör kraven för utrustning ifrågasättas: - Kan kraven minskas i något utrymme? - Krävs både avfuktning och befuktning? - Är utrustningens krav förenlig med verksamhetens krav? Styrfunktion eftersträvas där temperaturen och luftfuktigheten ligger närmare max.värdet sommartid och närmare min.värdet - vintertid. Ljud Om inget annat anges skall ljudklass B/C enl. SS gälla vid ny- och ombyggnation avseende buller från installationer. I speciella fall kan ljudklass D accepteras vid ombyggnation. Bestäms då i samråd med Landstingsservice. Brandskydd Vid planering av brandcellsgränser bör det beaktas vilken återverkan detta får på luftbehandlingssystemet för att inte i onödan komplicera brandskyddet. Där ett heltäckande centralt brandlarmssystem finns användes detta i första hand för att utlösa brandfunktion. Vid systemuppbyggnad skall eftersträvas ett minimum av brand/brandgasspjäll och brandgasspjäll.

8 8(9) Förörjningssäkerhet Skriften Det robusta sjukhuset utgiven av Krisberedskapsmyndigheten kan gälla som riktlinjer vid teknisk försörjningssäkerhet. För elförsörjning hänvisas till SS med tillägg samt SEK Handbok 450. BEC.5 Demontering av vvs-, kyl- och processmedieinstallationer Ledningar och kanaler som ej är i drift, och som ej planeras att driftsättas skall demonteras. Ledningar och kanaler proppas/lockas så nära huvudledning, -kanal som möjligt. Se närmare spec. i Tekniska anvisningar 52B tappvattensystem. Om demontering innebär relativt stora ekonomiska konsekvenser eller relativt stora konsekvenser avseende driftavbrott kan ledningar slopas. Bestäms i samråd med Teknikansvarig vvs hos Landstingsservice. BEH.5 Slopande i vvs-, kyl- och processmedieinstallationer Vid slopning skall slopade ledningar tömmas, vid behov renblåsas samt proppas. Ledning skall märkas vid proppningar samt där ledning är åtkomlig för märkning. Märkes med text: exempelvis Slopad S-110, Slopad T YTB.1 Märkning av installationer Märkning utföres enligt 4. Beteckningssystem, Märkbilga, Version 1.2 för Styr- och övervakningssystem. Apparater, luftvärmare, luftkylare, ventiler, spjäll, rensluckor och dyl. ovan undertak markeras även i underliggande undertaksbärverk, annan del av fast undertak eller på vägg strax under undertak. Dessa märkningar utföres med följande beteckningar: V Luftbehandlingsinstallation. VS Värme och sanitetsinstallation KYL Kylistallation SPR Sprinklerinstallation MG Medicinska gaser

9 9(9) YU TEKNISK DOKUMENTATION M M FÖR INSTALLATIONER Principflödesschema skall redovisas i handling som skall granskas av Landstingsservice. YUD.5 Relationshandlingar för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer Ritningar upprättas enligt Landstingsservice cad-anvisningar. Beteckningar skall utföras enligt 4. Beteckningssystem, Märkbilga, Version 1.2 för Styr- och övervakningssystem. Beteckningar på kanaler och rör skall kunna härledas till systemtillhörighet samt vilken aggregat/fläkt/pump som det betjänas av. Utöver planritningar upprättas följande: - Flödesschemor skall alltid upprättas. Skall innehålla dimensionerande data för flöde, tryck, temperatur och effekt för respektive system/delsystem betjänade av separata växlare alt. shuntgrupper. Data för separata större betydande enheter/apparater skall också anges på schemat. - Sektioner upprättas alltid på luftbehandlingsaggregat och andra större apparater/aggregat. - Sektioner, där installerad utrustning ej redovisas tydligt och ej ger en tydlig bild av principlösning. Höjdangivelser på spill- och dagvattenledningar med vattengångar och brunnsplaceringar med lockhöjd skall anges på ledningar i mark och under bottenplatta samt vid längre vertikala dragningar i plan. Höjdangivelser på planritningar avseende övriga medialedningar och kanaler förordas. Slopade ledningar skall X-markeras på ritning. Märkes med text: exempelvis Slopad S-110, Slopad T YUH.5 Driftinstruktioner för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer Driftinstruktioner utförs enligt separata teknisk anvisningar för drift- och underhållsinstruktioner, upprättade av landstingsservice. YYV TILLSYN, SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL AV INSTALLATIONER Normalt skall fyra servicebesök utföras under garantitiden